1 Anmälda Reported offences Anmälda Sammanfattning Samtliga Under 2013 anmäldes drygt 1,4 miljoner, vilket är i princip samma nivå som 2012 (en marginell minskning med 606 eller ± 0 %). Sett till enskilda skategorier noteras minskningar i antalet anmälda 2013 inom kategorierna skadegörelse, stöld och mot person. Under samma period ökade de anmälda en inom kategorierna trafik, bedrägeri och narkotika. De enskilda styper som minskade mest i antal anmälda mellan 2012 och 2013 var stöld i butik, varuhus o.d. samt stöld ur och från motordrivet fordon. Minskningen förklaras bland annat av att en del av de ovanstående en i stället registrerats med de nya skoder för stöld av diesel och andra drivmedel som infördes under et. Minskningar noteras även för anmälda om skadegörelse på motorfordon (inte genom brand), misshandel mot man 18 eller äldre samt olovligt innehav av alkoholdrycker. Det ska noteras att minskningen av olovligt innehav av alkoholdrycker föregicks av en stor uppgång. De enskilda styper som ökade mest i an tal anmälda mellan 2012 och 2013 var datorbedrägeri, cykelstöld, bedrägeri med hjälp av internet, innehav av narkotika samt dataintrång. Stöld Under 2013 anmäldes 533 000 stöld (8 kap. sbalken), vilket är en marginell minskning jämfört med ( 1 240 anmälda ). Bostadsinen minskade sammantaget med 1 procent till 21 000 anmälda. Av dessa utgjorde villainen 13 700, vilket innebar en minskning med 2 procent. Lägenhetsinen låg kvar på nästan samma nivå som et före (7 360 anmälda ). Bilen (biltillgrepp och stöld ur och från motorfordon) minskade med 14 procent till 67 400 anmälda under 2013. Personrånen minskade med 13 procent till 5 990 anmälda. et anmälda butiksrån ökade med 10 procent till 811, medan antalet anmälda bankrån ökade med 6 anmälda (+29 %). Brott mot person Under 2013 anmäldes 250 000 mot person (3 7 kap. sbalken), vilket är 2 procent färre än 2012. Den största minskningen märks för misshandel mot man 18 eller äldre där 4 730 färre ( 12 %) anmäldes 2013. Anmälda ofredanden minskade med 2 procent till 54 900 anmälda, det förekommer dock ett enskilt ärende om cirka 1 000 ofredande under 2013 som dämpar minskningen, vilken skulle varit dubbelt så stor ( 4 %). Även olaga hot minskade till 48 400 (±0 %). De anmälda våldtäkterna minskade med 5 procent till 6 020. Anmälda om grov fridskränkning minskade till 1 740 anmälda ( 9 %) medan grov kvinnofridskränkning minskade till 2 140 anmälda ( 13 %). Definition Anmälda omfattar alla de händelser som anmälts och registrerats som hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekos myndig heten. De anmälda en inkluderar även händelser som efter utredning visar sig inte vara. För en mer detaljera d beskrivning, se avsnittet Statistikens innehåll. 21
25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 +15 % +2 % +2 % Stöld och rån Övriga * Brott mot person Skadegörelse 0-5 000 Bedrägeri Narkotika Trafik ±0 % 3 % 2 % 7 % -10 000-15 000 Figur 1.1. Förändringar i antalet anmälda mellan 2012 och 2013 (procentuell inom respektive skategori redovisas inuti staplarna). * Kategorin Övriga utgörs av de som inte ing i någon av de andra kategorierna. Det är bland annat bidrags, smugglings, alkohol, miljö och överträdelse av besöksförbud. Inledning Statistiken över anmälda ger en övergripande bild av ärendeinflödet till Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekosmyndigheten och Tullverket. Den visar antalet händelser som har anmälts och registrerats som hos dessa myndigheter. Statistiken redovisas i huvudsak i enlighet med den juridiska indelningen av i lagstiftningen. I vissa fall förekommer dock information som är mer detaljerad än det lagrum som reglerar et. Det gäller till exempel anmälda fall av misshandel, som bland annat redovisar ålder och kön på den utsatta personen. I vissa andra fall är statistiken mindre detaljerad än lagstiftningen, vilket är fallet för en stor del av en mot den specialstraffrättsliga lagstiftningen. När du tolkar statistiken, tänk på att... statistiken visar antalet anmälda och inte det totala antalet faktiskt begångna. Hur stor andel av de faktiska en som anmäls varierar beroende på styp. det faktiska antalet oftast är högre än det antal som redovisas i statistiken. Ett undantag är anmälda fall av dödligt våld, där det faktiska antalet är lägre än vad anmälningsstatistiken visar. Det beror på att dessa anmälningar främst visar antalet händelser med dödlig utgång som behöver utredas för att bedöma om ett mord eller dråp har begåtts eller inte. benägenheten att anmäla kan förändras över tid, till exempel på grund av förändrade attityder i samhället eller ändrade försäkringsvillkor. Detta gör det svare att utifrån de anmälda en avgöra om sligheten i samhället faktiskt ökar eller minskar. för vissa styper, som narkotika och trafik, beror antalet anmälda främst på Polisens och andra myndigheters kontroll- och spaningsinsatser. Om insatserna förändras påverkar det oftast antalet anmälda. utvecklingen av de anmälda en kan påverkas av ar i lagstiftningen. Utvecklingen av samtliga anmälda Under 2013 anmäldes totalt 1 400 000 1 till polis, tull eller åklagare. Det är 606 färre (±0 %) än 2012. Under en tiosperiod (2004 2013) har antalet anmälda ökat med 153 000 (+12 %). Sedan 1975 karaktäriseras utvecklingen av samtliga anmälda av en kontinuerlig ökning. Den genomsnittliga ökningstakten, det vill säga den procentuella en från, har dock varit mindre stark efter 1990-talet. Anmälda bedrägeri, narkotika och trafik hör till de större skategorier som ökade mest i antal anmälda under 2013, medan stöld och rån, mot person och skadegörelse minskade mest i antal. Övriga styper, som inte kan 1 Talen över antal anmälda redovisas avrundade efter principen om tre informationsgivande siffror. Detta kan exemplifieras med följande fall: 1 401 982 blir 1 400 000, och 1 564 blir 1 560, medan 373 inte avrundas, utan förblir 373. 22
Urval av styper Förändring 2012 Urval av styper Förändring 2012 som ökat 2013 Procent som minskat 2013 Procent Datorbedrägeri +11 900 +53 % Stöld i butik, varuhus o.d. 11 600 19 % Cykelstöld +5 640 +9 % Stöld ur och från 10 200 16 % motordrivet fordon Innehav av narkotika +3 610 +12 % Olovlig försäljning och olovligt 5 900 85 % innehav av alkoholdrycker Bedrägeri med +2 870 +13 % Misshandel mot man 4 730 12 % hjälp av internet 18 eller äldre Dataintrång +2 360 +27 % Skadegörelse på motorfordon (inte genom brand) 3 810 10 % Anmälda Tabell 1.1. Brottstyper som ökat respektive minskat 2013. 1 500 000 1 250 000 1 000 000 750 000 500 000 Samtliga stöldens andel av samtliga anmälda med 14 procentenheter. Även andelen trafik och skadegörelse har minskat de senaste tio en med 1 respektive 2 procentenheter. De flesta övriga skategorier har ökat sina andelar. Brott mot person (3 7 kap. sbalken) ökade med 4 procentenheter, bedrägerien ökade med 15 procentenheter och narkotikaen ökade med 3 procentenheter under perioden. 250 000 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Övriga 11 % Trafik 5 % År 2013 och : Samtliga 1 400 000 606 (±0 %) Figur 1.2. Det totala antalet anmälda 1975 2013. Narkotika 7 % Skadegörelse 10 % Stöld 38 % sorteras in i någon av de nämnda kategorierna, minskade med 3 procent (se Figur 1.1 ovan). De enskilda styper som ökade mest i antal anmälda var datorbedrägeri, cykelstöld, bedrägeri med hjälp av internet, innehav av narkotika och dataintrång. De enskilda styper som minskade mest var stöld i butik, varuhus o.d., stöld ur och från motordrivet fordon, olovlig försäljning och olovligt innehav av alkoholdrycker, skadegörelse på motorfordon (inte genom brand) samt misshandel mot man 18 eller äldre. Det ska dock tilläggas att stypen olovligt innehav av alkoholdrycker ökade kraftigt 2012 på grund av ett antal enskilda ärenden i Kronobergs län det et. Årets minskning kan därför delvis ses som en återgång till tidigare s nivåer (se Tabell 1.1). Brottsstrukturen Under 2013 utgjorde stölden 38 procent av samtliga anmälda. Den senaste tiosperioden (2004 2013) utmärks dock av en pågående minskning av Bedrägeri 11 % Brott mot person 18 % År 2013 2004: (Brottskategorier i procent av samtliga anmälda, samt skillnad i procentenhet.) 2004 2013 Skillnad Stöld 52 38 14 Brott mot person 14 18 +4 Bedrägeri 5 11 +6 Skadegörelse 12 10 2 Narkotika 4 7 +3 Trafik 6 5 1 Övriga 8 12 +4 Figur 1.3. Brottskategorier i procent av det totala antalet anmälda 2013 (1 400 000 ). Utvecklingen av anmälda mot person Under 2013 anmäldes 250 000 mot person (3 7 kap. sbalken), vilket är färre än 2012 ( 2 %). Under den senaste tiosperioden har de anmälda en mot person ökat med 42 procent. 23
et mot person under 2013 motsvarar 18 procent av samtliga anmälda det et. Anmälda om misshandel, olaga hot eller ofredande st tillsammans för knappt tre fjärdedelar av de anmälda en mot person. Övriga som ing i kategorin är bland annat dödligt våld, sexual, vållande till annans död eller till kroppsskada, grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, olaga förföljelse, sexuellt tvång och egenmäktighet med barn. I detta kapitel beskrivs utvecklingen för ett urval av de styper som ing i mot person. Misshandel och fridskränknings Totalt anmäldes 80 400 misshandels under 2013, vilket är en minskning med 8 procent 2012. De anmälda misshandelsen ökade successivt mellan 2004 och 2011, för att därefter minska. Under 2013 anmäldes 20 procent fler misshandels än 2004. 120 000 100 000 80 000 Misshandel såg 17 000 misshandels som skett inomhus av bekant, även det en minskning ( 3 %). Under 2013 anmäldes 35 700 misshandels mot man 18 eller äldre, vilket är 12 procent färre än 2012. Omkring 15 400 anmälda avsåg misshandel utomhus av en obekant. Det motsvarar en minskning med 13 procent,. År 2013 anmäldes sammantaget 17 700 misshandels mot barn i åldern 0 17. Det motsvarar 22 procent av alla anmälda misshandels. Av dessa riktades 6 910 (39 %) mot flickor och 10 700 (61 %) mot pojkar. Sett var för sig har åldersgrupperna 0 6, 7 14 och 15 17 ungefär samma andelsmässiga fördelning av kön i de anmälda en. Totalt sett minskade antalet anmälda misshandels mot barn (0 17 ) med 3 procent mellan 2012 och 2013. et anmälda misshandels mot barn i åldern 0 6 ökade med 1 procent till 3 260 anmälda under 2013 medan antalet anmälda misshandels mot barn i åldern 7 14 var nästan oförändrat (± 0 %), 8 780. Misshandelsen mot barn i åldern 7 14 anmäls i hög grad av skolan, vilket sl igenom i statistiken på så sätt att färre anmäls under sommaren än under terminerna. 60 000 40 000 Pojke 15 17 19 % Flicka 0 6 8 % Pojke 0 6 11 % 20 000 0 2004 2006 2008 2010 2012 Flicka 15 17 13 % Flicka 7 14 18 % År 2013 och : Misshandels 80 400 6 680 ( 8 %) Figur 1.4. anmälda misshandels 2004 2013. Misshandel mot personer 18 och äldre redovisas i sstatistiken efter kön, om gärningspersonen är bekant eller obekant med offret samt om et skett inomhus eller utomhus. Den vanligaste stypen för anmäld misshandel mot kvinna 18 och äldre är misshandel inomhus av bekant, medan det för anmäld misshandel mot man 18 och äldre är misshandel utomhus av obekant. 2 Under 2013 uppgick antalet misshandels mot kvinna 18 eller äldre till 27 100, vilket motsvarar en minskning med 5 procent. Av dessa av- 2 Sedan 2009 redovisas även de som skett inomhus av en gärningsperson som är bekant med offret, uppdelat på nära relation respektive ej nära relation. Definitionen av nära relation är att offret och gärningspersonen är eller har varit gifta eller sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden eller har gemensamma barn utan att bo tillsammans. Pojke 7 14 31 % Figur 1.5. Anmälda misshandels mot barn 0 17 i procent av det totala antalet anmälda misshandels mot barn 2013 (17 700 ). Mellan 2012 och 2013 minskade antalet anmälda om grov kvinnofridskränkning (2 140 ) och grov fridskränkning (1 740 ) med 13 respektive 9 procent. Grov fridskränkning har ökat kraftigt om man ser till de senaste tio en (2004 2013). Jämfört med 2004 anmäldes drygt fyra gånger fler om grov fridskränkning under 2013. Eftersom kvinnofrids- och fridskränkningsen best av flera, såsom misshandel, olaga hot etc. som sammantaget utgör ett led i en upprepad kränkning, ska utvecklingen av dessa styper tolkas i ljuset av fridsens utveckling och hur Polisen och Åklagarmyndigheten hanterar dessa. 24
Våldtäkt och andra sexual År 2013 anmäldes totalt 17 700 sexual, vilket är en ökning med 5 procent 2012. Anmälda om våldtäkt, sexuellt ofredande och sexuellt tvång, utnyttjande m.m. stod för 91 procent av en i kategorin sexual. De anmälda våldtäkterna minskade med 5 procent till 6 020 anmälda mellan 2012 och 2013, medan anmälda om sexuellt ofredande ökade till 8 800 anmälda (+16 %). Sexuellt tvång, utnyttjande med mera minskade med 6 procent. Sett till en tiosperiod (2004 2013) har de anmälda våldtäkterna ökat markant, vilket till stor del kan förklaras av ar i sexualslagstiftningen som trädde i kraft den 1 april 2005. Förändringarna resulterade bland annat i en utvidgning av definitionen av våldtäkt, vilket innebar att vissa gärningar som tidigare rubricerades som sexuellt utnyttjande kom att rubriceras som våldtäkt. Att antalet anmälda våldtäkter ökade mellan 2005 och 2011 kan ses som ett resultat av lagändringen, samtidigt som antalet anmälda avseende sexuellt tvång och utnyttjande minskade. Nivåerna i statistiken påverkas också av enstaka anmälningar innehållande ett stort antal mot ett och samma soffer (2005 och 2008). Från och med den 1 juli 2013 skärptes sexuals lagstiftningen återigen; bland annat utvidgades våldtäkt till att omfatta de fall där offret möter ett övergrepp med passivitet. Även ar i anmälningsbenägenheten kan påverka hur många våldtäkter som anmäls. 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2004 2006 2008 Våldtäkt Sexuellt tvång och utnyttjande 2010 2012 var offren flickor. Störst andel flickor (63 %) och pojkar (10 %) återfanns i åldersgruppen barn under 15. Flicka 15 17 27 % Pojke 15 17 1 % Pojke under 15 10 % Flicka under 15 63 % Figur 1.7. Anmälda våldtäkter mot barn 0 17 i procent av det totala antalet anmälda våldtäkter mot barn 2013 (2 660 ). Dödligt våld I statistiken över anmälda mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång redovisas samtliga händelser med dödlig utgång som polisanmälts och där det har funnits anledning att utreda om händelsen utgör ett mord eller dråp m.m. Under utredningens gång visar sig dock många av dessa händelser vara något annat än dödligt våld, till exempel självmord, olycka eller naturlig död, men de finns kvar i statistiken över anmälda. I anmälnings statistiken ing även dödligt våld som begås utomlands, men som anmäls och registreras i Sverige. Sammantaget innebär detta att statistiken över anmälda ger en överskattad bild av det faktiska antalet fall av dödligt våld som sker i Sverige ligen och uppgiften redovisas av denna anledning inte här. För att kunna presentera en korrekt uppgift om antalet konstaterade fall av dödligt våld i Sverige genomför Brå ligen en specialstudie där varje enskild anmälan av fullbordat mord, dråp eller vållande till annans död granskas. Resultatet av studien presenteras i en särskild rapport som finns tillgänglig på Brås webbplats: www.bra.se/dodligt-vald. Resultatet för 2013 publicerades i samband med den slutliga sstatistiken den 31 mars 2014. Anmälda År 2013 och : Våldtäkt 6 020 307 ( 5 %) Sexuellt tvång, 1 260 utnyttjande m.m. 76 ( 6 %) Figur 1.6. anmälda våldtäkter och sexuellt tvång och utnyttjande m.m. 2004 2013. Totalt anmäldes 2 660 våldtäkter mot barn i åldern 0 17. I 90 procent av fallen (2 390 anmälda ) Olaga hot och ofredande Under 2013 anmäldes 48 400 om olaga hot, vilket är en minskning med 65 anmälda jämfört med 2012. et anmälda ofredanden minskade med 2 procent till 54 900 anmälda. Det förekommer dock ett enskilt ärende om cirka 1 000 ofredande under 2013. Ärendet dämpar minskningen, som skulle varit dubbelt så stor ( 4 %) utan det enskilda ärendet. Sett till en tiosperiod har antalet anmälda avseende ofredande och olaga hot ökat. et olaga 25
60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2004 2006 Olaga hot Ofredande 2008 2010 År 2013 och : Olaga hot 48 400 65 (±0 %) Ofredande 54 900 1 040 ( 2 %) 2012 Utvecklingen av anmälda stöld- och tillgrepps De anmälda stöld- och tillgreppsen (8 kap. sbalken) minskade marginellt under 2013 2012. De stöld som minskade mest i antal var stöld ur och från motordrivet fordon, biltillgrepp samt stöld i butik, varuhus o.d. De två enskilda styperna inom kategorin som ökade mest i antal under et var cykel- och fickstöld. De anmälda stölden har i princip minskat kontinuerligt under den senaste tiosperioden och ligger nu på en nivå som är 18 procent lägre än 2004. Bil År 2013 minskade de anmälda bilen (biltillgrepp och stöld ur och från motorfordon) med 11 000 2012 ( 14 %). Totalt anmäldes 15 300 biltillgrepp och 52 100 stölder ur och från motordrivet fordon under 2013. Sedan 2004 har antalet biltillgrepp minskat med 68 procent, medan antalet stölder ur och från motorfordon har minskat med 62 procent. 60 000 Figur 1.8. anmälda fall av olaga hot och ofredanden 2004 2013. hot ökade fram till 2009, men har därefter planat ut. Även ökningen av antalet ofredanden har avstannat och uppvisar en minskning sedan 2012. När det gäller olaga hot och ofredande mot personer under 18 kan det noteras att anmälningarna, i likhet med misshandel mot ungdomar (7 14 ), minskar tydligt under sommarmånaderna. 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2004 2006 Anmälda biltillgrepp Anmälda tillgrepp per 1 miljon bilar 2008 2010 2012 800 000 År 2013 och : Biltillgrepp 15 300 835 ( 5 %) Figur 1.10. anmälda biltillgrepp och antal anmälda biltillgrepp per 1 miljon bilar i trafik 2004 2013 (källa för uppgifter om antal bilar i trafik: SIKA för 2002 2009, Trafikanalys för 2010 2013). 200 000 150 000 600 000 400 000 Stöld- och tillgrepps 100 000 Stöld ur och från motordrivet fordon 50 000 200 000 0 2004 2006 2008 2010 År 2013 och : Stöld- och 533 000 tillgrepps 1 240 (±0 %) 2012 Figur 1.9. anmälda stöld- och tillgrepps 2004 2013. 0 2004 2006 2008 2010 År 2013 och : Stöld ur och från 52 100 motordrivet fordon 10 200 ( 16 %) Figur 1.11. anmälda stölder ur och från motordrivet fordon 2004 2013. 2012 26
Från och med 2013 registreras stöld av diesel samt stöld av andra drivmedel med egna skoder. Under et noterades 9 600 respektive 13 800 anmälningar om med dessa koder. Cykelstöld År 2013 anmäldes 66 100 cykelstölder, vilket är en ökning med 9 procent. Under de senaste tio en har de anmälda cykelstölderna dock minskat med 7 procent och ligger på en nivå som är lägre än 2004, då 70 900 cykelstölder anmäldes. 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2004 Samtliga bostadsin Villain Lägenhetsin 2006 2008 2010 2012 Anmälda 125 000 100 000 75 000 50 000 Cykelstöld År 2013 och : Samtliga bostadsin 21 000 307 ( 1 %) Villa 13 700 337 ( 2 %) Lägenhet 7 360 +30 (±0 %) Figur 1.13. anmälda bostadsin 2004 2013. 25 000 0 2004 2006 2008 2010 År 2013 och : Cykelstölder 66 100 +5 640 (+9 %) 2012 Figur 1.12. anmälda cykelstölder 2004 2013. Bostadsin och andra insstölder År 2013 anmäldes 85 200 insstölder, vilket är en minskning med 3 procent 2012. et anmälda in i villa och radhus minskade med 2 procent till 13 700. Lägenhetsinen ökade marginellt under 2013 till 7 360 in under et. Under den senaste tiosperioden har antalet anmälda bostadsin varierat, men visat på en uppåtgående trend. Lägenhetsinen ökade kontinuerligt fram till 2011, då denna utveckling bröts. Utvecklingen för villainen karaktäriseras under samma period av svängningar upp och ner. Efter nedgången under et ligger nu nivån anmälda villain 17 procent högre än för tio sedan. De anmälda villainen har under de senaste tio en fått en alltmer säsongsbetonad prägel. Vid mer detaljerade analyser framträder november som den månad då det anmäls flest villain, tätt följd av oktober och december. Denna struktur återfinns inte bland lägenhetsinen, som uppvisar en relativt jämn nivå av antal anmälda under et. Butiksstöld och fickstöld Under 2013 anmäldes 48 900 stölder och snatterier från butik, vilket är en minskning med 19 procent jämfört med 2012. et anmälda butiksstölder har varierat under den senaste tiosperioden, men trenden har varit nedåtgående de senaste fyra en, och antalet ligger nu 21 procent lägre än för tio sedan. En del av minskningen 2013 förklaras dock av att vissa butiksstölder i stället registrerats på de nya skoder för stöld av diesel och andra drivmedel som infördes under et (se ovan). 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2004 2006 Butiksstöld och snatteri 2008 2010 År 2013 och : Butiksstölder 48 900 och snatterier 11 600 ( 19 %) 2012 Figur 1.14. anmälda butiksstölder och snatteri 2004 2013. 27
Under 2013 anmäldes 54 700 fickstölder. Det är en ökning med 3 procent (+1 750 ). Rån et anmälda rån minskade med 9 procent under 2013. Totalt anmäldes 8 360 rån. et rån mot privatpersoner (personrån), som är den vanligaste typen av rån, minskade med 13 procent 2012. Både det totala antalet anmälda rån och personrån har minskat de två senaste en. 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2004 2006 Samtliga rån Rån mot privatperson 2008 2010 År 2013 och : Samtliga rån 8 360 852 ( 9 %) Personrån 5 990 905 ( 13 %) 2012 Figur 1.15. anmälda rån (totalt) och personrån 2004 2013. 1 200 1 000 800 600 400 Butiksrån et anmälda rån i övriga kategorier är betydligt färre. Bland de övriga kategorierna återfinns bland annat butiksrån, som under 2013 ökade med 10 procent till 811 anmälda. År 2013 anmäldes 27 rån mot bank, vilket är en ökning med 6 rån 2012. De anmälda bankrånen är en liten styp som under de senaste tio en varierat relativt kraftigt i antal. Även antalet anmälda rån mot värdetransporter, som minskade med 12 till 38 under 2013, har visat relativt stora svängningar under 2000- och 2010-talet. Taxirånen ökade med 17 anmälda under et, till 57. För att tolka utvecklingen av anmälda rån ska man tänka på att statistiken omfattar såväl fullbordade som försök till och stämpling till. Utvecklingen av övriga anmälda Bedrägeri Under 2013 anmäldes cirka 148 000 bedrägeri. Det är en ökning med 19 300 (+15 %) jämfört med 2012. Datorbedrägeri har ökat med 53 procent till 34 300 anmälda, samtidigt som bedrägeri med hjälp av bluffaktura har minskat med 21 procent till 12 700 anmälda. Under den senaste tiosperioden har de anmälda bedrägerien ökat med 157 procent. Anmälningsbenägenheten varierar mellan olika typer av bedrägerier, vilket beror på skillnader i omständigheter vid et, samt myndigheters och privata aktörers förmåga att upptäcka de som riktas mot dem. Bedrägeri är ett typiskt serie där en enda bedragare kan ge upphov till tusentals anmälda under en kort period. Bedrägerierna kan därför uppvisa stora skillnader i statistiken från till. 150 000 120 000 200 0 2004 2006 2008 Bankrån 2010 2012 90 000 60 000 Bedrägeri År 2013 och : Butiksrån 811 +77 (+10 %) Bankrån 27 +6 (+29 %) Figur 1.16. anmälda butiksrån och bankrån 2004 2013. 30 000 0 2004 2006 2008 2010 År 2013 och : Bedrägeri 148 000 +19 300 (+15 %) 2012 Figur 1.17. anmälda bedrägeri 2004 2013. 28
Fram till och med 2007 ingick bidrags i redovisningen av statistiken över anmälda bedrägeri, men den 1 augusti 2007 trädde bidragsslagen i kraft och började tillämpas för bedrägerier som begås mot vissa statliga och kommunala myndigheter. Det innebär att dessa numera redovisas som mot bidragsslagen. År 2013 anmäldes 10 400 bidrags, vilket motsvarar en ökning med 24 procent 2012. Hälften av bidragsen avser mot Försäkringskassan. Dessa ökade med 43 procent, till 5 180 anmälda. Skadegörelse År 2013 anmäldes 141 000 skadegörelse, vilket är 7 procent färre än. De anmälda skadegörelseen har totalt sett minskat med 4 procent sedan 2004. 250 000 200 000 staka stora ärenden av denna typ kan ge upphov till relativt stora variationer i antalet anmälda överträdelser mellan olika. 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2004 2006 2008 Överträdelser av kontaktförbud Utfärdade kontaktförbud 2010 År 2013 och : Överträdelse av 4 570 kontaktförbud 1 830 ( 29 %) 2012 Figur 1.19. anmälda överträdelser av kontaktförbud och antal utfärdade kontaktförbud 2004 2013. Anmälda 150 000 100 000 50 000 0 2004 2006 2008 Skadegörelse 2010 År 2013 och : Skadegörelse 141 000 11 200 ( 7 %) Figur 1.18. anmälda skadegörelse 2004 2013. 2012 Överträdelse av kontaktförbud Den 1 oktober 2011 ersattes lagen om besöksförbud med lagen om kontaktförbud (SFS 2011:487) i syfte att förbättra situationen för de personer som på olika sätt har utsatts eller riskerar att utsättas för våld, hot och trakasserier. Lagändringen innebär bland annat att de som dömts till kontaktförbud nu kan övervakas med hjälp av elektronisk fotboja. Detta bör beaktas vid analyser av de anmälda ens utveckling. År 2013 anmäldes 4 570 överträdelser av kontaktförbud, vilket är en minskning med 1 830 sedan. Enligt uppgifter från Åklagarmyndigheten utfärdades 4 230 kontaktförbud under et, vilket är fler än et dessförinnan. Vid denna typ av är det vanligt att en enskild gärningsperson beg ett upprepat antal överträdelser mot ett kontaktförbud, vilket resulterar i ett stort antal i en enda anmälan. En- Rattfylleri År 2013 anmäldes 26 800 rattfylleri. Rattfylleri där personen varit påverkad av alkohol och/eller narkotika minskade med 390 anmälda, vilket motsvarar en nedgång på 1 procent. Rattfylleri under påverkan av narkotika, så kallat drograttfylleri, ökade i sin tur med 7 procent till 12 800 anmälda. 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2004 2006 Samtliga rattfylleri Rattfylleri under påverkan av narkotika 2008 2010 År 2013 och : Samtliga rattfylleri 26 800 390 ( 1 %) Under påverkan 12 800 av narkotika +855 (+7 %) 2012 Figur 1.20. anmälda rattfylleri 2004 2013. Narkotika År 2013 ökade antalet anmälda mot narkotikastrafflagen till 96 200 (+2 %) Under 1990-ta- 29
let låg antalet anmälda narkotika på en relativt konstant nivå. Därefter har antalet anmälda ökat kraftigt, och under den senaste tiosperioden (2004 2013) har de anmälda narkotikaen mer än dubblerats. Narkotikaen tillhör de skategorier där antalet anmälda i hög grad påverkas av polisens spanings- och ingripandeverksamhet. Under 2000-talet har polisens insatser på området intensifierats, vilket har gett utslag i statistiken. redovisar högst antal anmälda per 100 000 invånare. Men även kommuner med hög genomströmning av människor som inte är bofasta i kommunen, till exempel Sigtuna (internationell flygplats) och Helsingborg (färjetrafik), uppvisar ett stort antal per 100 000 invånare i befolkningen. I storstäderna redovisas av samma skäl det högsta antalet anmälda i stadskärnorna, som stadsdelen Norrmalm i Stockholm och Centrum i Göteborg och Malmö. 120 000 90 000 60 000 30 000 0 2004 2006 2008 Narkotika 2010 År 2013 och : Narkotika 96 200 +1 580 (+2 %) 2012 Figur 1.21. anmälda narkotika 2004 2013. Några nya redovisningar 2013 Från och med sskiftet 2013 särredovisas ett antal nya styper i statistiken. Här redovisas antalet anmälda för några av dem. Under 2013 noterades 1 700 anmälda djurplågeri och 229 mot tobakslagen. Vidare gjordes 5 360 anmälningar om utpressning, och 79 anmälningar om ocker. Regional fördelning I relation till folkmängden anmäls flest i storstadsregionerna. I Stockholms län anmäldes ungefär 19 900 per 100 000 invånare under 2013, medan motsvarande siffra för Västerbottens län är 9 620 per 100 000 invånare, eller cirka hälften så många som i Stockholms län. Under 2013 uppvisade några län relativt stora ar. Det totala antalet anmälda per 100 000 invånare minskade i Kronobergs län ( 24 %), Gotlands län ( 20 %) och Kalmar län ( 8 %). Däremot ökade antalet anmälda per 100 000 personer i Blekinge län (+10 %), Jönköpings län (+5 %) och Västerbottens län (+4 %). Vid kommunvisa jämförelser finns storstäderna Stockholm, Malmö och Göteborg bland de kommuner som Stockholms län Skåne län HELA LANDET Södermanlands län Västra Götalands län Örebro län Västmanlands län Östergötlands län Blekinge län Uppsala län Västernorrlands län Hallands län Värmlands län Kronobergs län Gävleborgs län Jönköpings län Gotlands län Jämtlands län Dalarnas län Kalmar län Norrbottens län Västerbottens län 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 Brott mot person Övriga Figur 1.22. anmälda per 100 000 invånare, länsvis 2013. Statistikens innehåll Anmälda I den officiella statistiken över anmälda redovisas som anmälts till och registrerats av polis, tull, åklagare eller Ekosmyndigheten i Sverige under redovisningsperioden. Brotten kan alltså ha ägt rum före registreringstillfället och behöver inte ha upptäckts det eller den månad som redovisningen avser. De flesta av de anmälda en har skett i Sverige, men för 1 2 procent ligger splatsen utomlands. Det som redovisas är det totala antalet anmälda, det vill säga även händelser som efter utredning visar sig inte vara, eller där inte kan styrkas. Det är särskilt viktigt att komma ihåg vid jämförelser med 30
annan kriminalstatistik och vid internationella jämförelser, där man ofta har en snävare definition av begreppet. Då det gäller till exempel mord, dråp och misshandel med dödlig utgång har det vid jämförelser med dödsorsaksstatistiken och annan forskning visat sig att det faktiska antalet personer som avlidit som en följd av dödligt våld under de senaste en varit mellan 34 och 50 procent av det antal anmälda som redovisas i kriminalstatistiken. För som anmälts till och registreras av Tullverket (huvudsakligen smugglings) redovisas endast uppgifter om där det finns en skäligen misstänkt person. Statistiken över anmälda innehåller enbart de tullärenden som överlämnas till åklagaren. Många av de ärenden som tullen lägger ner kommer således inte med i statistiken. Statistiken över antalet anmälda ger en allmän beskrivning av den anmälda slighetens nivå, utveckling, struktur och regionala fördelning i Sverige per och månad. Den används främst för att följa upp, bedöma, planera och utveckla rättsväsendets verksamheter samt för att belysa sligheten i olika avseenden, såväl i ett nationellt perspektiv som på regional och lokal nivå. Oftast är det utvecklingen av den faktiska sligheten som är intressant. Statistiken visar dock endast en del av denna verklighet, nämligen den del som kommer till Polisens och andra registrerande myndigheters kännedom. En utförligare beskrivning av hur statistiken ska tolkas ges i rapporten Konsten att läsa statistik om slighet (rapport 2006:1) som finns på Brås webbplats, www.bra.se. Kategorisering av Brottsredovisningen omfattar mot sbalken (BrB), 3 mot trafikslagen (TBL), mot narkotikastrafflagen (NSL) samt mot specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ing i straffskalan. Försök, förberedelse och stämpling 4 till redovisas i allmänhet som fullbordade. Försöksen redovisas separat enbart för mord och dråp, våldtäkter, biltillgrepp och bostadsin. I samband med att ett registreras hos polisen kategoriseras en i enlighet med regler som utfärdas av Brå i samråd med Rikspolisstyrelsen (RPS), Åklagarmyndigheten (ÅM), Ekos myndigheten (EBM) och Tullverket. Kategoriseringen, som bygger på skoder, utg från gällande lagstiftning och görs uti- 3 Följande ing dock inte: vållande till kroppsskada eller sjukdom i samband med trafikolycka (3 kap. 8 BrB), egenmäktigt förfarande genom olovligt utnyttjande av annans parkeringsplats (8 kap. 8 BrB) och förargelseväckande beteende (16 kap. 16 BrB). 4 Med stämpling (enligt 23 kap. 2 2 st. BrB) menas antingen att en person i samråd med någon annan planerar att utföra et, eller att en person själv erbjuder sig eller övertalar någon annan att utföra et. från den information som finns om et vid anmälningstillfället. Kategoriseringen kan även grunda sig på uppgifter om till exempel offer, splats och gärningspersonens tillvägagångssätt. Hur antalet beräknas för de enskilda styperna framg av publikationen Klassificering av som finns på Brås webbplats, www.bra.se. Huvudprincipen är att varje gång ett visst lagrum överträtts ska det räknas som ett. Regional fördelning Statistiken över anmälda redovisas för hela landet och per län, vanligtvis där en anmälts, samt per kommun där et är begånget. Vissa kan sakna uppgift om kommun, och då redovisas en bara på länsnivå. Från och med 1998 sammanfaller den geografiska länsindelningen med polismyndigheternas verksamhetsområden. Insamling och bearbetning Statistiken över anmälda grundar sig på de uppgifter som polis och åklagare registrerar i sina ärenderegistreringssystem. När ett kommer till polisens kännedom upprättas en sanmälan som läggs in i det lokala ärendehanteringssystemet (RAR/PUST). Den lokala po lis myndigheten skickar sedan uppgifterna till Rikspolisstyrelsen (RPS), som levererar uppgifterna veckovis till Brå. Dessutom levereras vissa uppgifter från åklagarnas och tullens ärendesystem till Brå. Hos Brå granskas och bearbetas uppgifterna innan de sammanställs till statistik. Brå publicerar statistik över anmälda månadsvis, kvartalsvis och svis. Jämförelser över tid Statistik över anmälda har förts sedan 1950. Statistikrutinerna för anmälda har ändrats vid flera tillfällen, till exempel genom ny insamlingsteknik eller nya redovisningssätt. Även enskilda händelser kan tillfälligt påverka statistiken under vissa. Dessa ar är viktiga att känna till vid jämförelser av de anmälda en över tid. Förändringar i statistiken på grund av enskilda ärenden som omfattar många Enstaka ärenden som omfattar en stor mängd kan ge upphov till märkbara ar i statistiken över anmälda, uppklarade och misstänkta personer mellan olika. Detta gäller i synnerhet skategorier eller redovisningsområden där nivån vanligtvis är relativt låg. Anmälda 31
Enstaka stora ärenden kan skapa problem vid jämförelser över tid och osäkerhet kring huruvida en är generell. Förekomst av stora ärenden är ovanliga men bör beaktas vid tolkning av statistiken. Nedan följer en sammanställning av stora ärenden som har identifierats de senaste tre en i fallande ordning. År 2013 anmäldes ett ärende med många ofredande i Jönköpings län. Åtminstone cirka hälften av en klarades upp samma på tekniskt vis. År 2012 anmäldes ett par ärenden med många langnings (olovlig försäljning och olovligt innehav av alkoholdrycker) i Kronobergs län. De flesta av en klarades upp samma, både med beslut som definieras som personuppklarande och på tekniskt vis. År 2011 anmäldes ett stort ärende med många dopnings i Skåne. De flesta en klarades upp samma med beslut som definieras som personuppklarande. Tekniska och juridiska ar Nedan följer en sammanställning av olika systemtekniska och lagstiftningsmässiga ar sedan 1965, som i olika utsträckning har påverkat statistiken över anmälda. Dessa ar bör beaktas vid tolkning av statistiken. De är redovisade i fallande ordning, med de senaste arna först. Styckena är skrivna så att de kan läsas separat. Den som är intresserad av ett specifikt kan gå direkt till det relevanta stycket. Under februari 2013 driftsatte Polisen ett nytt ärendehanteringssystem (Siebel-Pust) som ersatte det tidigare ärendehanteringssystemet Pust. Det nya ärendehanteringssystemet hade vissa brister vid driftsättningen, vilket har inneburit att det inledningsvis har använts i begränsad omfattning av polismyndigheterna. Brå har samarbetat med Polisen och Åklagarmyndigheten för att omhänderta och avhjälpa bristerna i systemet. Det större systemskifte som införandet av Siebel-Pust utgör kan ge effekter som inledningsvis är sva att överblicka. Det kan bland annat handla om tekniska faktorer, inlärning hos användarna och förändrade arbetssätt. Brå kommer löpande bevaka de eventuella effekter som systemskiftet bedöms kunna ha på statistiken. En generell rekommendation är att iaktta en ökad försiktighet vid analyser av utvecklingen av de styper som hanteras i Siebel-Pust, nämligen ringa stöld (snatteri), ringa narkotika (eget bruk och innehav), knivlagen, sjöfylleri (inkl. grovt) samt trafik som rattfylleri och olovlig körning. Övriga styper hanteras fortfarande i en RIF-anpassad version av ärendehanteringssystemet RAR (se nedan). I början av december 2012 genomförde Åklagarmyndigheten anpassningar av sitt ärendehanteringssystem Cåbra för att uppfylla de krav som ställs inom projektet Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Driftsättningen av åklagarnas nya system inverkar inte direkt på statistiken över anmälda 2012, men statistiken påverkas av ett mindre bortfall i de som registrerades i den nya versionen av Cåbra under de tre sista veckorna i december 2012. Vid tester har det framgått att det i huvudsak påverkat statistiken över ekonomiskt relaterad slighet men även till viss del miljöen. Framför allt har statistiken över mot skatteslagen påverkats, där cirka 1 500 anmälda skulle ha tillförts om samtliga uppgifter ingått i statistiken. För övriga styper bedöms påverkan vara försumbar. Under perioden augusti till december 2012 har Polisen gjort anpassningar i sitt ärendehanteringssystem RAR för att uppfylla de krav som ställs inom projektet Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Förändringar i och med anpassningen som kan ha betydelse för statistiken över anmälda är bland annat ar i hur registreras, hur informationsöverföringen mellan myndigheterna sker samt svigheter att identifiera unika i ärenden som överförs mellan nya och äldre versioner av ärendehanteringssystemen hos Polisen. Det är därmed viktigt att vidta en ökad försiktighet då statistiken tolkas. Brå analyserar löpande vilken inverkan de nämnda arna har på sstatistiken. Till följd av Åklagarmyndighetens införande av ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra), se nedanstående punkter, gjordes anpassningar i Brås statistikdatabas under 2010. Syftet med anpassningarna var att förbättra tillförlitligheten i antalsräkningen av anmälda som registrerats hos Åklagarmyndigheten eller Ekosmyndigheten. I Cåbra har en unik sidentitet (BID) införts som ger bättre möjligheter att identifiera och följa upp enskilda. Det gäller till exempel som av administrativa skäl flyttas mellan olika ärenden eller åklagarkammare. Analyser efter anpassningen till den unika sidentiteten visar att antalet anmälda har varit underskattat sedan systemskiftet hos Åklagarmyndigheten. Vid tester har det visat sig att det i statistiken över samtliga anmälda under 2007 har tillkommit cirka 0,8 procent fler efter anpassningen. Motsvarande för en 2008 2009 är cirka 0,2 procent fler. Underskattningen av antalet anmälda kan framför allt härröras till anmälda skatte samt även till viss del till borgenärs. Detta beror på att dessa styper oftast registreras i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem. Enligt de gjorda testerna har nästan dubbelt så många skatte tillkommit efter an- 32
passningen för 2007 och drygt 60 procent fler borgenärs. För en 2008 2009 har 10 respektive 1 procent fler skatte tillkommit samt 8 respektive 1 procent fler borgenärs. Därmed är inte jämförelser av anmälda borgenärs- och skatte en 2007 2010 relevanta. När det gäller statistik över den ekonomiska sligheten är jämförbarheten och tolkningen även för tidigare problematisk, se nedanstående punkter. För mer information om påverkan av ovan beskrivna anpassningar till Cåbra, kontakta Enheten för Rättsstatistik på Brå. I och med införandet av Åklagarmyndighetens nya ärendehanteringssystem (Cåbra) under andra halvet 2007 kunde Ekosmyndigheten förbättra antalsräkning och registrering av de anmälda en. I enlighet med anvisningarna i Kodning av som finns publicerade på www.bra.se övergick Ekosmyndigheten till en mer extensiv antalsräkning som innebär att användare nu registrerar ett för varje deklaration eller räkenskaps. Enligt tidigare praxis registrerades endast ett oavsett antal deklarationer och utan hänsyn till hur många räkenskaps som omfattades. Förändringen genomfördes under 2008. För utförligare information se kapitlet Statistikens innehåll i Kriminalstatistik 2009 (rapport 2010:15). Under 2007 införde Åklagarmyndigheten successivt ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra) som ersatte tidigare system (Brådis och Envis). Systemomläggningen påbörjades i februari 2007 och skedde successivt i olika åklagarkammare fram till juni 2007. Förbättringen i statistiken över anmälda till följd av systemomläggningen berör som vanligtvis anmäls direkt till åklagaren, såsom skatte, miljö och borgenärs (11 kap. BrB). Ändringen innebär att även information om som saknar en misstänkt person levereras till Brå. Samtliga anmälda i dessa kategorier ing därmed i statistiken från och med 2007. Tidigare redovisades endast anmälda där det fanns en skäligen misstänkt person. Detta har medfört att det från och med 2007 redovisas betydligt fler anmälda skatte, miljö och borgenärs jämfört med. För utförligare information se kapitlet Statistikens innehåll, Kriminalstatistik 2009 (rapport 2010:15). I statistiken över anmälda har ett mindre fel upptäckts som berör vissa typer av skatte under en 2005 2006 och avseende föroreningar från fartyg för en 2002 2006. Det innebär att antalet för dessa underskattades något under de en. Under 2007 införde polisen möjligheten att anmäla vissa via internet. Det har medfört att många, speciellt cykelstölder i Stockholms, Södermanlands och Gotlands län, inte har kunnat knytas till en viss kommun utan har rapporterats under okänd kommun i respektive län. I slutet av 1999 påbörjades en större omläggning hos Rikspolisstyrelsen av de system som levererar uppgifter till statistiken. Med anledning av detta har Brå gjort stora omläggningar av sitt statistiksystem och hämtar numera in uppgifter om anmälda direkt från Polisens ärendesystem (RAR). Dessa omläggningar kan ha påverkat statistiken under en 1999 och 2000. Bland annat kan antalet trafik ha påverkats av omläggningen. För mer information, se publikationerna Kriminalstatistik 1999 och Kriminalstatistik 2000. Den skod som infördes 1997 i Polisens ärendesystem för de fall där styp inte kan anges direkt vid anmälningstillfället redovisades i statistiken till och med 2002, men togs sedan bort. För mer information, se publikationerna Kriminalstatistik 2003, Kriminalstatistik 2004 och Kriminalstatistik 2005. Mellan 1994 och 1998 genomgick polismyndigheterna en omorganisation. De tidigare 118 myndigheterna slogs samman till 21 myndigheter som vardera omfattar ett län. Omorganisationen har medfört vissa problem med indataleveranserna. Detta har i viss mån påverkat statistiken, särskilt när det gäller regionala uppgifter. År 1994 övertog Brå ansvaret för den officiella kriminalstatistiken. Ansvaret för att även producera kriminalstatistiken övertogs av Brå i samband med bearbetningen av 1995 s statistik. Detta ansvar låg tidigare hos Statistiska centralbyrån (SCB). Ett nytt produktionssystem med en relationsdatabas har byggts upp. Omläggningen har i praktiken gett små effekter på jämförbarheten över tid. En kontroll av antalet anmälda mellan de två produktionssystemen ger en skillnad på 0,15 procent. Statistiken över antalet uppklarade kan dock ha påverkats något mer. Någon motsvarande kontroll av storleksordningen har inte kunnat genomföras. Under en 1991 1995 infördes successivt en datoriserad anmälningsrutin vid polismyndigheterna Rationell anmälansrutin (RAR). En effekt är att det i kategorin fullbordade mord, dråp samt misshandel med dödlig utgång nu registreras fler fall som egentligen inte är utan till exempel kan vara naturlig död, olyckshändelse eller överdos av narkotika, vilket leder till ett ökat antal registreringar. Jämförelser över tid för denna kategori är därför mycket osäkra. En omläggning av datasystemet genomfördes 1987. År 1975 infördes nya regler för kodning och antalsräkning av samtidigt som ADB-systemet för statistiken förändrades i grunden. Det är inte klar- Anmälda 33
lagt i vad mån dessa omläggningar har påverkat jämförbarheten eller tillförlitligheten. Från och med 1965 ersätter sbalken den tidigare gällande strafflagen. De som anmälts under en 1950 1964 har, i förekommande fall och så långt det varit möjligt, omrubricerats enligt den nya sbalkens terminologi. När polisväsendet förstatligades 1965 gjordes en genomgripande av kriminalstatistiken. Diarieföringen gjordes enhetlig i polisdistrikten och ett nytt datoriserat system för statistikframställning infördes. Detta innebar bland annat att sredovisningen blev mer detaljerad, framför allt för förmögenhetsen. Kvalitetsstudier Specialstudier om dödligt våld För att kunna redovisa det faktiska antalet begångna avseende dödligt våld gör Brå specialstudier av underlaget till statistiken sedan 2002. Samtliga anmälda fall av fullbordade mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång samt vållande till annans död (exklusive de som inträffar i trafiken eller på arbetsplatser) har studerats. Avsikten med studierna är bland annat att fastställa om misstanken om kvarst efter polisens utredning (slutredovisad förundersökning). De anmälda fallen av vållande till annans död kontrolleras för att ta reda på om det bland dessa gärningar finns som är av den karaktären att de borde ha rubricerats som misshandel med dödlig utgång. Med dödligt våld avses fullbordade mord, dråp och misshandel med dödligt våld som korrekt registrerats som sådana eller som felaktigt registrerats som vållande till annans död. För mer information se Konstaterade fall av dödligt våld Statistik för 2013, som finns att ladda ner från www.bra.se. Specialstudie om eko År 2004 gjorde Brå en specialstudie för att undersöka skillnaden i antal mellan Brås statistik och Ekosmyndighetens statistik avseende de anmälda ekoen. Slutsatsen blev att Brås statistik endast innehåller uppgifter om där det finns en koppling till en skäligen misstänkt person och att skatteen räknas på olika sätt. I och med införandet av Cåbra 2007 levereras även information om som saknar en misstänkt person till Brå. För mer information se Kvalitetsstudie om eko, som finns att ladda ner från www.bra.se. Kvaliteten i skoder För statistiken över anmälda, uppklarade samt misstänkta personer är uppgifter om skod avgörande för till vilken styp man räknar en, besluten eller de registrerade misstankarna. För att få en bättre förståelse för kvaliteten i registreringen av skoder har Brå genomfört en kvalitetsstudie, som publicerades i september 2012. Resultatet visar att felkodningar framför allt påverkar fördelningen av inom de olika skategorierna. Det är sällan som anmälningarna skulle ha kodats till en helt annan kategori. Till exempel bedömdes studiens samtliga anmälningar som getts en skod för bedrägeri ha registrerats till rätt skategori. Däremot förekom felkodningar för vilken typ av bedrägeri det var frågan om, datorbedrägeri, bluffaktura, bedrägeri med hjälp av internet eller annat. Generellt förekom en överanvändning av koderna för ärenden utan egen skod, som övrigt bedrägeri eller annan stöld, vilket också innebar att styper med egen skod var underanvända, till exempel bedrägeri med hjälp av internet. Ytterligare områden där det på grund av felkodningar finns anledning att iaktta försiktighet vid tolkningen av statistiken är variabler avseende i nära relation/ej i nära relation, bekant/obekant, grovt/annat än grovt, försök/fullbordat samt inomhus/utomhus. Det framg av den ovan nämnda studien, men också i andra undersökningar som gjorts av Brå och SCB rörande användningen av skoder. För ytterligare information, se rapporten Användningen av skoder, en kvalitetsstudie inom kriminalstatistiken: www.bra.se/ skodsstudie. 34
Tabellförteckning List of tables Anmälda Reported offences Anmälda 1.1 Anmälda, en 1950 2013... 36 Reported offences, 1950 2013 1.2 Anmälda per, en 1950 2013... 38 Reported offences per 100,000 of mean population, 1950 2013 1.3 Anmälda, totalt och per i länen, en 2004 2013... 40 Reported offences, total figures and per 100,000 of mean population, in counties, 2004 2013 1.4 Anmälda, totalt och per, efter styp och månad för anmälan, 2013 samt jämförelse med... 41 Reported offences, total figures and per 100,000 of mean population, by type of offence and month of report, 2013 and comparison with previous year 1.5 Anmälda i länen, totalt och per efter styp, 2013 samt jämförelse med... 53 Reported offences in counties, total figures and per 100,000 of mean population, by offence, 2013 and comparison with previous year 1.6 Anmälda i kommunerna, totalt och per, 2013... 65 Reported offences in municipalities, total figures and per 100,000 of mean population, 2013 35
Tabell 1.1. Anmälda, en 1950 2013. Reported offences, 1950 2013. År Samtliga Brott mot balken Totalt därav Brott mot liv och hälsa (3 kap.) därav Fullbordade mord, dråp, misshandel med dödlig utgång 1 Misshandel, grov misshandel Sexual (6 kap.) därav Tillgrepps Våldtäkt, grov våldtäkt (8 kap.) 2 därav Insstöld därav Bostadsin 3 1950 195 261 161 778 8 441 66 7 382 2 829 350 110 660 20 714.. 1955 243 786 225 231 9 816 59 8 605 3 200 375 163 723 33 319.. 1960 297 874 276 314 9 823 73 8 684 4 045 512 204 144 56 302.. 1965 448 619 393 660 12 931 201 11 689 3 934 587 285 691 80 584 7 648 1970 656 042 563 138 19 881 100 18 349 3 321 692 392 034 107 578 11 020 1975 755 405 643 045 23 087 122 21 509 2 738 769 467 732 133 607 20 124 1976 799 228 683 279 22 928 128 21 378 2 377 773 504 164 149 399 22 250 1977 844 360 716 367 25 251 131 23 596 2 691 800 523 957 154 937 22 247 1978 803 275 683 646 24 585 124 22 868 2 852 851 496 828 144 113 21 244 1979 816 108 698 171 25 002 170 23 171 2 860 922 490 108 139 358 17 678 1980 928 277 760 911 26 563 135 24 668 3 096 885 517 557 139 215 20 385 1981 935 825 760 614 26 233 146 24 314 3 190 865 515 126 136 376 20 014 1982 983 758 805 569 30 256 125 28 200 3 904 941 544 626 138 343 21 063 1983 959 127 799 457 31 478 121 29 220 3 589 923 543 227 138 913 23 866 1984 983 175 845 706 33 045 116 30 785 3 846 995 578 214 141 781 24 647 1985 1 018 349 894 396 34 304 126 31 996 4 098 1 035 619 040 144 571 24 298 1986 1 095 357 960 080 34 981 147 32 805 4 132 1 046 670 863 151 881 23 260 1987 1 092 417 949 367 37 029 134 34 757 4 602 1 114 651 429 142 331 20 351 1988 1 086 211 955 043 40 210 146 37 511 5 269 1 332 645 607 130 923 20 155 1989 1 144 800 1 003 910 42 203 150 39 641 5 568 1 462 688 606 137 195 21 329 1990 1 218 820 1 076 289 43 152 121 40 690 5 246 1 410 740 376 154 030 22 446 1991 1 199 101 1 045 306 42 819 141 40 454 5 500 1 462 733 023 155 865 22 056 1992 1 195 154 1 051 770 47 629 174 45 232 7 046 1 688 731 785 155 902 21 550 1993 1 191 251 1 031 015 53 537 173 50 926 8 155 2 153 699 423 155 704 20 237 1994 1 112 505 975 690 56 266 159 53 665 7 679 1 812 653 251 141 278 17 670 1995 1 145 945 1 018 310 57 147 179 54 380 7 761 1 707 684 842 142 568 16 701 1996 1 175 339 1 053 443 56 574 199 53 731 7 441 1 608 695 741 144 900 16 835 1997 1 196 065 1 079 132 57 840 157 55 109 7 695 1 692 738 813 147 291 18 359 1998 1 181 056 6 1 068 023 59 689 185 56 878 8 296 1 965 720 444 138 080 17 536 1999 1 194 171 6,7 1 068 034 63 134 188 59 918 9 081 2 104 714 575 128 783 16 834 2000 1 214 968 7 1 074 004 61 788 175 58 846 8 734 2 024 703 874 130 496 17 581 2001 1 189 393 1 045 989 62 384 167 59 461 9 162 2 084 666 761 117 948 15 169 2002 1 234 784 1 078 872 64 870 219 61 631 9 786 2 184 686 674 120 735 16 562 2003 1 255 371 8 1 103 139 68 954 189 65 177 10 142 2 565 668 798 122 700 17 344 2004 1 248 743 1 091 240 70 759 209 67 089 10 419 2 631 651 749 119 287 17 573 2005 1 241 843 1 079 108 76 376 238 72 645 11 711 3 787 630 159 113 217 16 654 2006 1 224 958 1 039 850 80 728 240 77 019 12 147 4 208 582 715 99 355 15 005 2007 1 306 324 1 105 650 86 768 258 82 262 12 563 4 749 576 492 96 654 16 936 2008 1 377 854 1 145 561 89 145 209 84 566 14 342 5 446 559 541 94 011 18 176 2009 1 405 626 1 171 737 91 209 230 86 281 15 693 5 937 553 582 95 516 20 463 2010 1 370 399 1 126 324 93 030 329 87 854 17 167 5 960 528 387 92 471 19 774 2011 1 416 280 1 159 169 94 927 229 89 457 17 077 6 532 546 467 94 038 22 214 2012 1 402 588 1 156 390 92 704 236 87 052 16 923 6 324 534 278 87 789 21 346 2013 1 401 982 1 158 935 85 981 288 80 374 17 704 6 017 533 041 85 234 21 039 Källa: Kriminalstatistik, Rättsstatistisk sbok och Statistisk sbok. 1 Statistiken över anmälda fullbordade mord och dråp är högre än det faktiska antalet mord och dråp. Av de anmälda en avseende dödligt våld som anmäldes under 2013 var 87 faktiska fall, se www.bra.se/dodligt-vald 2 Inklusive våldförande en 1950 1984. 3 Inklusive insstöld av skjutvapen, ammunition och sprängmedel en 1965 1967. 4 Inklusive narkotikaförordningen en 1950 1983. Fr.o.m. 1983-07-01 regleras en i narkotikaförordningen enligt 5A narkotikastrafflagen. 5 Inklusive rattfylleri under påverkan av narkotika, infördes i lagen 1 juli 1999. 6 Statistiken över borgenärs (11 kap. BrB) och skatte är inte komplett en 1998 och 1999 på grund av brister i inrapporteringen till Brå. 7 Uppgifterna för en 1999 och 2000 kan ha påverkats av statistikomläggningen en 1999/2000. Se Kriminalstatistik 2000, avsnittet Speciella händelser som påverkat statistiken för 2000. 8 Exklusive uppgifter om et ej kategoriserat. Denna uppgift har tagits bort i redovisningen från och med 2003. Se Kriminalstatistik 2003. 36