Bostäder för personer med funktionsnedsättning

Bostäder för personer med funktionsnedsättning Förslag till Plan 2017-2019 2016-06-03 1

Innehåll 1 Inledning... 3 2 Utgångspunkter för planering av bostäder... 3 3 Beskrivning av behov..4 4 Planerad utbyggnad... 6 5 Utveckling av boendealternativ..8 6 Förmedling av BmSS... 8 7 Mål för planering av boende... 10 Förklaring av förkortningar:... 11 Bilaga 1: Inventering av behov av bostäder 2016-2019... 12 Bilaga 2: Analys av behov och efterfrågan av BmSS 2017-2019... 15 Bilaga 3: Planerade bostäder 2016-2019... 16 Bilaga 4: Analys av planeringsvolym BmSS 2017-2019 18 2

1 Inledning Staden ska sträva efter att fullt ut omsätta FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, funktionshinder, barn- och kvinnokonventionerna i praktisk handling för alla invånare (Göteborgs stads budget 2016). Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning, baserad på FN:s standardregler utgör värdegrunden för funktionshinderpolitikens inriktning. Programmet anger bl.a. att staden ska verka för att öka antalet tillgängliga och användbara bostäder. En inriktning i stadens budget är att det behövs fler boendealternativ anpassade efter eget behov med stöd och service och att fler boenden ska skapas. Fastighetsnämnden ansvarar för bostadsförsörjningen för alla göteborgare. Fastighetsnämnden har ett processägaransvar för målet att bygga fler bostäder för personer med funktionsnedsättningar. Stadsdelsnämnderna ansvarar för att personer med funktionsnedsättning får stöd och service. Insatser ges enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bostad med särskild service (BmSS), personlig assistans, hemtjänst eller boendestöd i en vanlig lägenhet är exempel på insatser. Varje stadsdelsnämnd ansvarar för planeringen av verksamheterna inom sitt område. Därutöver har kommunfullmäktige lämnat ett särskilt uppdrag från och med den 1 januari 2016 till SDN Örgryte-Härlanda att för staden planera, samordna och förmedla bostäder för personer med funktionsnedsättningar. I uppdraget ingår bl.a. att utifrån inventering och beskrivning av behov upprätta denna plan. 2 Utgångspunkter för planering av bostäder Staden har de senaste åren haft en expansion på i snitt drygt 60 lägenheter per år inom BmSS. Det har dessutom årligen förmedlats ett 40-tal kommunala lägenhetskontrakt inom konceptet F100. Trots detta är det bedömda behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättningar fortsatt stort. Bostadsexpansionen går inte i takt med behovsökningen. Konsekvenserna av bostadsbristen för personer med funktionsnedsättningar är flera. Den direkta följden blir att många göteborgare inte får sina behov tillgodosedda, men bristen innebär även kostnader för staden i form av köpta korttidsplatser i avvaktan på verkställighet av beslut om BmSS samt särskilda avgifter för icke verkställda beslut. Därför är det framför allt viktigt att öka produktionen av antalet BmSS men även att utveckla alternativa bostadsformer för personer med funktionsnedsättningar. Det är betydelsefullt för personer med funktionsnedsättningar att ha en bostadsform anpassad till deras behov och önskemål. Planering för ett varierat utbud av olika former av bostäder; möjlighet att bo i ordinär bostad med tillgång till stöd och service samt i olika former av BmSS, är därför en viktig inriktning i denna plan. Det finns två olika varianter av BmSS, gruppbostad och servicebostad. Gruppbostaden består av ett mindre antal lägenheter (max 6) där hyresgästerna har en direkt närhet till gemensamma utrymmen och personalstöd. En servicebostad består ofta av fler lägenheter än en gruppbostad. Lägenheterna kan ligga i samma eller kringliggande hus och hyresgästerna har tillgång till gemensam service. I både gruppbostad och servicebostad ges den enskilde stöd utifrån individuella behov. BmSS finns i såväl egna fastigheter som integrerade i flerbostadshus. I staden finns en mängd BmSS med skilda fysiska uttryck och varierande former av stöd till olika målgrupper och individer i alla åldrar. Processen från behov av bostad fram till inflyttning i lämplig bostadsform börjar hos myndighetsutövningen, d.v.s. socialsekreterarnas utredningar och bedömningar av 3

personers behov av stöd och rätt till insats. Många personer med funktionsnedsättning önskar och klarar av att bo i det ordinarie bostadsbeståndet. Behovet av stöd och service kan tillhandahållas genom tekniska hjälpmedel (t.ex. stöd för minne och struktur), hemtjänst, boendestöd och personlig assistans. Vanliga lägenheter kan vid behov anpassas i samarbete med fastighetskontoret. Steget är ofta stort mellan att bo i ordinärt boende och i en BmSS. Utvecklingen bör vara att boende i BmSS i större utsträckning ska rikta sig mot personer med omfattande funktionsnedsättningar. 3 Beskrivning av behov Utbyggnad av BmSS planeras utifrån ett bedömt behov av bostäder för stadens medborgare. Socialsekreterare redovisar fortlöpande i kartläggningsinstrumentet BoInvent2 personers kända eller bedömda behov av bostad. Med utgångspunkt från denna behovskartläggning har en analys genomförts för att beräkna det antal lägenheter i BmSS som kommer att efterfrågas. Denna beräkning har visat på att 261 lägenheter behöver tillkomma under perioden 2017-2019 för att behov och utbud ska vara i balans år 2019. (Inventering av behov av bostäder redovisas i Bilaga 1. Analys av behov och efterfrågan av BmSS redovisas i Bilaga 2.) BoInvent2 visar att personer i behov av BmSS många gånger har kombinationer av flera funktionsnedsättningar. Här visas fördelningen av personernas primära funktionsnedsättningar. Diagram 1: Fördelning av primära funktionsnedsättningar för personer i BoInvent 2 (2016-04-22) Intellektuell 32% Psykisk 30% Autismspektrumtillstånd (AST)27% Neurologisk 7% Demensrelaterad 4% 88 % av personerna har behov av en bostad under åren 2017-2019. Behovet av bostadsform fördelar sig enligt följande. 4

Diagram 2: Bedömt behov av bostadsform för personer i BoInvent 2 (2016-04-22) Gruppbostad 47% Servicebostad - nära stöd 31% Servicebostad - mindre nära stöd 7% Lägenhet med stöd (F100) 15% 68% av personerna är män och 32% är kvinnor. Nationell statistik visar också på att fler män än kvinnor får diagnoser som leder till insatser enligt LSS 1. En fjärdedel av personerna i BoInvent 2 bor idag på olika former av korttidsboende. Socialstyrelsen har genomfört en kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2. Rapporten konstaterar bland annat att behoven hos de personer som omfattas av LSS inte motsvaras av de boendeformer som finns i dag. Traditionella gruppbostäder och servicebostäder motsvarar inte allas behov och önskemål. Grupper som särskilt lyfts fram är personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och personer med andra funktionsnedsättningar som har vuxit upp med personlig assistans och som har andra önskemål än vad nuvarande boendeformer kan erbjuda. Vissa personer önskar bo i en egen lägenhet i ordinarie bostadsbestånd men har större behov än vad som i dag kan tillgodoses med boendestöd enligt SoL. I Göteborg råder idag brist på bostäder för alla. Detta medför en risk att personer med funktionsnedsättning, som skulle kunna klara ett ordinärt boende, istället ansöker om BmSS. En förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska klara ett boende i vanliga lägenheter är ett anpassat stöd i bostaden (exempelvis boendestöd) och att det finns möjligheter till sysselsättning och gemenskap för de som har behov av stöd för detta. Flera personer med lindrig intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får tidsbegränsade beslut om BmSS. Det är svårt att bedöma deras behov av stöd på sikt, då de flyttar direkt från föräldrahemmet och inte prövat sina förmågor. När de flyttat in i en BmSS har det visat sig, att en del av dessa personer snabbt kan flytta till en mer självständig boendeform med boendestöd. Med ett utvecklat och omfattande boendestöd skulle den första flytten till BmSS kunna undvikas, genom att den enskilde känner trygghet i att få boendestöd vid tidpunkter då det finns behov. När boendestödet inte är tillräckligt uppbyggt så vågar den enskilde och dess anhöriga inte lita på att det skulle kunna fungera och ser inte det som ett alternativ. Det i sin tur gör att boendestödet inte ser behovet av att utveckla sin verksamhet för att möta dessa personer. 1 Insatser till män och kvinnor med funktionsnedsättning Kartläggning och analys av könsskillnader inom SoL och LSS (Socialstyrelsen, artikelnr 2011-11-22, december 2011) 2 Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Delredovisning av regeringsuppdrag (Socialstyrelsen, artikelnr 2015-3-7, mars 2015) 5

4 Planerad utbyggnad Vid ingången av 2016 fanns 1 405 lägenheter i bostad med särskild service (BmSS) i Göteborg. Därutöver köpte stadsdelarna ca 150 lägenheter i BmSS enl. LSS av externa leverantörer. Här visas antalet lägenheter fördelat per stadsdelsförvaltning: Diagram 3: Antal lägenheter i BmSS fördelat per stadsdelsförvaltning, 2015-12-31. 250 200 150 100 50 0 Kommunfullmäktige avsätter årligen i budget ett anslag för expansion av BmSS enligt LSS. Anslaget avser att täcka driftskostnaden för nya BmSS till dess de ingår i den ordinarie resursfördelningen. Tabell 1: Planerad utbyggnad 2017-2019 STADSDEL ANTAL LÄGENHETER 2017 2018 2019 Totalt Angered 0 22 12 34 Östra Göteborg 0 12 9 21 Örgryte-Härlanda 6 17 15 38 Centrum 0 8 8 16 Majorna-Linné 10 0 16 26 Askim-Frölunda-Högsbo 16 20 22 58 Västra Göteborg 0 20 0 20 Västra Hisingen 8 12 0 20 Lundby 14 0 8 22 Norra Hisingen 0 20 8 28 Summa 54 131 98 283 Samtliga objekt framgår av Bilaga 3. Observera att ovanstående sammanställning redovisar lägenheter i objekt som är under planering. 6

Utbyggnaden av bostäder går inte i önskad takt. Svårigheterna beror bland annat på att det är brist på tomter i lämpliga lägen samt att staden har behov av bostäder till fler prioriterade grupper. Detta kan leda till en målkonflikt som innebär en minskad expansion av antalet bostäder för personer med funktionsnedsättningar. Det behöver tillskapas 261 lägenheter under 2017-2019 för att behov ska vara tillgodosett år 2019. Målsättningen är att det år 2019 ska finnas cirka 1 750 lägenheter i BmSS. Nu planerad produktion omfattar 283 lägenheter, men det finns en osäkerhet om vad det verkliga tillskottet av nyproducerade lägenheter blir 2017-2019 eftersom en del av de planerade objekten är i ett tidigt planeringsskede. En analys av tidigare års planering visar på ett produktionsbortfall på ungefär 25 procent. Produktionsbortfallet beror ofta på försenade byggprocesser, men det finns även exempel på planerade objekt som inte resulterat i byggnation. Slutsatsen är därmed att av de 261 lägenheter som behöver tillkomma under 2017-2019 kommer det med nuvarande planering att saknas cirka 50 lägenheter. För att kompensera bortfallet av den planerade produktionen hade det behövts en planeringsvolym på cirka 350 lägenheter under planperioden. (Se Bilaga 4) En andel av stadens BmSS har en standard som inte är ändamålsenlig. I samarbete mellan boendeplanering funktionshinder, stadsdelarna, lokalförvaltning och lokalsekretariat pågår en planering för att åtgärda brister i befintliga BmSS. Syftet är att anpassa äldre BmSS till en godtagbar standard men även att den planerade nybyggnationen ska leda till en faktisk expansion. Av BoInvent2 framgår att det finns ett behov av BmSS i samtliga stadsdelar. Möjligheterna till utbyggnad är oftast sammankopplad med den övergripande planeringen av bostadsutbyggnaden totalt i staden, d.v.s. där det finns identifierade exploateringsområden. Detta medför att den planerade utbyggnaden av BmSS blir ojämnt fördelad över staden. Då behoven fortfarande är stora är det en övergripande målsättning att ta tillvara samtliga objekt för att säkerställa en expansion av BmSS. Samtidigt finns skäl att identifiera möjliga objekt som innebär en jämnare fördelning av BmSS över staden. Därutöver bör arbetet med att identifiera lokaler som kan byggas om till BmSS intensifieras. Konceptet med F 100 bör fortsätta för att kunna användas som ett komplement till BmSS. För att få en bättre uppfattning om behovet lägger socialsekreterare även in personer med behov av F100 i databasen BoInvent 2. Fastighetskontoret har ansvaret för hanteringen av F100-ansökningar från stadsdelarna. Planeringsorganisationen ingår i en referensgrupp för F100-frågor. Liksom för BmSS varierar antalet lägenheter förmedlade enligt F100 mellan stadsdelarna. En jämnare fördelning över staden bör eftersträvas. När en stadsdel har en expansion av BmSS eller lägenheter förmedlade enligt F100 påverkar det även andra delar av funktionshinderverksamheten som myndighetsutövning, daglig verksamhet och boendestöd samt stadsdelens hälso- och sjukvårdsorganisation. 7

5 Utveckling av boendealternativ Det är ett långsiktigt mål att behovet av bostäder för göteborgare med funktionsnedsättning ska kunna tillgodoses inom Göteborgs kommungräns. Staden har brist på bostäder för alla målgrupper. Särskilt svårt är det att planera för personer med olika former av komplexa behov (t.ex. personer med utmanande/problemskapande beteenden som kan vara utåtagerande eller självskadande och personer med samsjuklighet) och/eller personer med kombinationer av flera funktionsnedsättningar som kräver specifik kompetens och/eller fysisk utformning av bostaden. Stadsdelarna är därmed ofta hänvisade till att köpa platser. I arbetet med att utveckla stadens BmSS för att möta medborgarnas behov och önskemål behöver både nyproducerade BmSS och anpassning av befintliga BmSS tas med i planeringen. Det finns personer som har ett omfattande omvårdnadsbehov till följd av sjukdom (t.ex. stroke/neurologiska sjukdomar), som leder till en funktionsnedsättning. För att säkerställa att dessa personer får ändamålsenliga bostäder med anpassat stöd och omsorg behövs särskild planering. För vissa personer behöver planeringen även ske i ett samarbete med äldreomsorgen. Därutöver finns allt fler äldre personer som idag bor i BmSS. För en del av dessa innebär ökad ålder också ett förändrat behov. Behovet av bostäder för unga vuxna med neuropsykiatriska/lindriga intellektuella funktionsnedsättningar ökar. Vid flytt till en första bostad kan det vara svårt att veta hur behovet av stöd och service ser ut. Fler förstagångsboenden för unga vuxna behöver planeras där grundtanken är att varje person bor en begränsad tid för att komma fram till vilken bostadsform som bäst motsvarar personens behov. Barn med funktionsnedsättning, som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos föräldrar, kan ha rätt till boende i familjehem eller BmSS för barn och ungdomar. Erfarenhetsmässigt vet vi att många föräldrar väljer att barnet bor kvar hemma och söker korttidsvistelse eller avlösarservice fram tills barnet kommer i puberteten för att då ansöka om BmSS. Detta gör att tiden personen bor på BmSS för barn och ungdomar tenderar att bli relativt kort. En särskild planering behöver göras för dessa BmSS. Det pågår en planering för att starta ett assistansboende för personer med personlig assistans som kan vara aktuella för BmSS. Med detta avses en samling vanliga lägenheter i samma fastighet för personer med personlig assistans samt en lokal för gemenskap. Syftet är att utveckla ett koncept som alternativ till BmSS. Göteborgs stad har ett ramavtal med externa leverantörer gällande BmSS enligt SoL och LSS. Nuvarande avtal löper ut i december 2017 och ny upphandlingsprocess kommer att initierats under planperioden. Ramavtalet ger stadsdelarna möjlighet att köpa platser som ett komplement till stadens egna verksamheter. Den rådande bristen på BmSS i staden medför köp av BmSS både inom och utom Göteborgs kommungräns. 6 Förmedling av BmSS Förmedlingsuppdraget omfattar BmSS som beviljas enligt LSS eller SoL. Utgångspunkten för förmedling av lediga lägenheter är ett hela-staden-perspektiv, där personer med störst behov prioriteras. Förmedlingsprocessen är emellanåt svår och tidskrävande. Det krävs ett gemensamt arbete och synsätt från både socialsekreterare, planeringsledare och enhetschefer för att kunna få till stånd en bra lösning för den enskilde. Om någon flyttar in i en bostadsform där den enskilde inte kan ges adekvat stöd eller rätt förutsättningar leder det till såväl personliga konsekvenser som 8

verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser för stadsdelen. Stadens vägledningsdokument: Handläggning av individuellt stöd till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning med behov av insats enligt LSS och bistånd enligt SoL ger förutsättningar för socialsekreteraren att fatta rätt beslut om bostadsform och möjliggöra för den enskilde att få ett adekvat erbjudande om bostad. Det finns flera olika orsaker till att personer tackar nej till erbjuden bostad. En vanlig orsak är att den erbjudna bostaden inte ligger i önskad stadsdel eller att personen inte är beredd att flytta. För att ge stöd för en snabbare förmedlingsprocess gäller två veckors svarstid från det att den enskilde fått ett erbjudande om lägenhet i BmSS. Många personer med funktionsnedsättningar har svårt att föreställa sig hur det är att bo i en BmSS. Ett motivationsarbete behövs i ett tidigt skede från myndighetsutövningen och i ett senare skede från verksamheten med tydlig information om vad BmSS innebär. Stöd i processen och arbetet med att förbereda den enskilde har tagits fram genom centrumstadsdelarnas Ja-tack material. Det består av metoder, checklistor och presentationsmaterial. Detta material behöver implementeras i hela staden. Antalet bostäder inom BmSS i Göteborg med skilda fysiska uttryck och varierande former av stöd till olika målgrupper och individer har ökat. Det ger möjlighet för personer att flytta till annan BmSS om behovet av stöd förändras över tid. Innan anmälan om flytt initieras ska verksamheten alltid överväga om det går att anpassa nuvarande bostad avseende fysisk utformning, bemanning, kompetensutveckling etc. så att man kan tillgodose personens behov. Stadsdelarna har mer aktivt börjat arbeta med att initiera förändringar för personer som har behov av en boendeform som bättre svarar mot deras förändrade behov eller den enskildes önskemål om att flytta. 9

7 Mål för planering av boende Mål Ökad utbyggnad och utveckling av BmSS Strategi 1. Säkerställa processer för en snabbare expansion av BmSS genom ökad tilldelning av byggbara tomter samt förbättrade möjligheter till inhyrning i flerbostadshus. 2. Verka för en jämnare fördelning av BmSS över staden. 3. Utveckla boendekoncept som alternativ till traditionella gruppbostäder och servicebostäder. 4. Utveckla stadens befintliga BmSS avseende både fysiska utformning och verksamhetsinriktning. 5. Planera fler bostäder för följande grupper: - personer med komplexa behov - personer med stora omvårdnadsbehov till följd av sjukdom - personer som bor i BmSS och som behöver flytta till följd av stora åldersrelaterade omvårdnadsbehov - unga vuxna med neuropsykiatrisk och/eller lindrig intellektuell funktionsnedsättning Mål Öka möjligheten att bo i en ordinär lägenhet med stöd Strategi 1. Ökad tilldelning av antalet lägenheter i ordinärt boende. 2. Utveckla alternativa bostadsformer i ordinärt boende. 3. Fortsatt utveckling av flexibelt boendestöd. 4. Fortsatt utveckling för att erbjuda stöd till sysselsättning och gemenskap för personer som bor i ordinärt boende. Mål Öka möjligheterna att bo rätt Strategi 1. Fortsatt utveckla processerna vid förmedling av lägenheter i BmSS för att öka andelen personer som tackar ja vid ett erbjudande om BmSS. 2. Arbeta för att, vid förändrade behov eller önskemål från den enskilde, främja en större rörlighet mellan olika bostadsformer. 10

Förklaring av förkortningar: BmSS FN F100 IFO/FH LSS SDF SDN SoL Bostad med särskild service Förenta nationerna Överenskommelse mellan fastighetskontoret och fastighetsägare om att tillgodose lägenheter för personer med funktionsnedsättningar Individ- och familjeomsorg och Funktionshinder Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Stadsdelsförvaltning Stadsdelsnämnd Socialtjänstlagen 11

Bilaga 1 Inventering av behov av bostäder 2016-2019 Utdrag från BoInvent2, 2016-04-22 Tabell 1: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter stadsdelsförvaltningen och kön. KÖN Stadsdelsförvaltning Män Kvinnor Summa Angered 28 12 40 Östra Göteborg 51 26 77 Örgryte-Härlanda 31 10 41 Centrum 14 10 24 Majorna-Linné 56 20 76 Askim-Frölunda-Högsbo 42 23 65 Västra Göteborg 51 24 75 Västra Hisingen 42 20 62 Lundby 38 20 58 Norra Hisingen 48 25 73 Summa 401 190 591 Tabell 2: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter stadsdelsförvaltning och handläggningsstatus. HANDLÄGGNINGSSTATUS Stadsdelsförvaltning Ansökan Ansökan Ej verkställt finns ej finns beslut Summa Angered 12 12 16 40 Östra Göteborg 32 25 20 77 Örgryte-Härlanda 11 15 15 41 Centrum 12 9 3 24 Majorna-Linné 32 26 18 76 Askim-Frölunda-Högsbo 18 13 34 65 Västra Göteborg 29 19 27 75 Västra Hisingen 38 10 14 62 Lundby 23 19 16 58 Norra Hisingen 61 4 8 73 STADEN 268 152 171 591 Tabell 3: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter målgrupp och kön. KÖN Målgrupp (funktionsnedsättning) Män Kvinnor Summa Intellektuell 113 73 186 Psykisk 126 52 178 Autismspektrumtillstånd (AST) 112 49 161 Neurologisk 34 10 44 Demensrelaterad 16 6 22 Summa 401 190 591 12

Tabell 4: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter målgrupp och handläggningsstatus. HANDLÄGGNINGSSTATUS Målgrupp (funktionsnedsättning) Ansökan finns ej Ansökan finns Ej verkställt beslut Summa Intellektuell 96 36 54 186 Psykisk 79 51 48 178 Autismspektrumtillstånd (AST) 77 50 34 161 Neurologisk 12 9 23 44 Demensrelaterad 4 6 12 22 Summa 268 152 171 591 Tabell 5: Antal personer med behov av bostad fördelat efter nuvarande boendesituation och kön. Nuvarande bostad Män Kvinnor Summa Köpt BmSS utanför Gbg 25 8 33 Köpt korttidsplats enligt SoL 113 43 156 Särskilt boende för äldre 1 1 2 Boende inom Social resursförvaltning 20 6 26 Hos föräldrar/ släkt./vänner 154 92 246 Egen lägenhet/ villa 42 16 58 Bostadslös 9 2 11 Annat 37 22 59 Summa 401 190 591 Varav personer i behov av ny bostad 242 132 374 Personer i behov av ersättningsbostad 159 58 217 Tabell 6: Antal personer med behov av bostad fördelat på målgrupp och stadsdelsförvaltning. Målgrupp (funktionsnedsättning) Stadsdelsförvaltning Intellektuell Psykisk AST Neurologisk Demensrelaterad Summa Angered 21 9 10 0 0 40 Östra Göteborg 27 29 15 5 1 77 Örgryte-Härlanda 13 11 8 6 3 41 Centrum 4 5 12 3 0 24 Majorna-Linné 14 28 22 9 3 76 Askim-Frölunda-Högsbo 23 6 30 3 3 65 Västra Göteborg 17 28 13 9 8 75 Västra Hisingen 22 26 11 1 2 62 Lundby 21 19 11 6 1 58 Norra Hisingen 24 17 29 2 1 73 Summa 181 178 161 44 22 591 13

Tabell 7: Antal personer med behov av bostad fördelat efter när bostaden behövs och ålder. År när bostad behövs -12 år 13-22 år 23-54 år 55- år Summa 2016 1 58 200 102 361 2017 2 46 86 26 160 2018 0 32 27 4 63 2019 0 5 2 0 7 Summa 3 141 315 132 591 Tabell 8: Antal personer med behov av bostad fördelat på stadsdelsförvaltning och bostadstyp. Stadsdel TYP AV BOSTAD Gruppbostabost. nära Service- stöd Servicebost. mindre nära stöd Lhg (F100) Summa Angered 15 8 4 13 40 Östra Göteborg 31 32 7 7 77 Örgryte-Härlanda 25 11 1 4 41 Centrum 16 7 1 0 24 Majorna-Linné 39 26 6 5 76 Askim-Frölunda-Högsbo 41 18 3 3 65 Västra Göteborg 25 23 5 22 75 Västra Hisingen 30 21 4 7 62 Lundby 28 23 1 6 58 Norra Hisingen 24 16 10 23 73 Summa 274 185 42 90 591 Tabell 9: Antal personer med behov av bostad fördelat på målgrupp och bostadstyp. Målgrupp (funktionsnedsättning) Stadsdelsförvaltning Intellektuell Psykisk AST Neurolologisk Demensr elaterad Summa Gruppbostad 123 42 68 27 14 274 Servicebostad med nära stöd 36 79 48 17 5 185 Servicebostad med mindre nära stöd 8 16 17 0 1 42 Lhg (F100) 19 41 28 0 2 90 Summa 186 178 161 44 22 591 Tabell 10: Antal personer med behov av bostad fördelat på bostadstyp och kön TYP AV BOSTAD Män Kvinnor Summa Gruppbostad 182 92 274 Servicebostad med nära stöd 127 58 185 Servicebostad med mindre nära stöd 29 13 42 Lhg (F100) 63 27 90 Summa 401 190 591 14

Bilaga 2 Analys av behov och efterfrågan av BmSS 2017-2019 Underlag utbyggnad BmSS och "behov i balans" BoInvent2 Antal i Bi2 per april 2016 (GB och SB nära stöd) 459 Osäkra 40 % -184 Myndighetsutövn.+ Bostöd -50 Netto 225 "Rörelse" i bef. bestånd Tillkommer årligen (inkl inflytt) 80 Lediga lgh som uppstår i bef. BmSS -50 Netto årligen 30 Efterfrågan för perioden 2017-2019 BoInvent 2 per april 2016 225 Utbyggnad apr-dec 2016-54 Tillkommer 2017-2019 90 Total bedömd efterfrågan 261 Förklaring till sammanställningen ovan: Osäkra 40 procent: Utgångspunkten för att kartlägga en persons behov i BoInvent2 är att socialsekreteraren bedömer personens behov av BmSS som säkert. Det är bedömningar som görs och för ett antal innebär detta att en viss osäkerhet ändå kvarstår om det är BmSS som personen kommer att efterfråga. Sammantaget motsvarar dessa osäkerheter en andel av det totala antalet kartläggningsärenden, som här anges som adderad osäkerhet. Denna är beräknad till ca 40 procent. En analys av har även genomförts av de avslutningsorsaker som anges när ett kartläggningsärende avslutas i BoInvent2. Av denna framgår att det finns ett antal som avslutas där personerna inte flyttar till BmSS, vilket också stödjer resonemanget kring adderad osäkerhet. Myndighetsutövning + Boendestöd är en antagen förväntad effekt (minskad efterfrågan) från planerat plattformsarbetet myndighetsutövning samt utveckling av boendestöd. Tillkommer årligen: Till grund för bedömningen ligger en analys av "inflödet" av nya ärenden i BoInvent2. I analysen av nya ärendet ingår också ett motsvarande resonemang som ovan kring "adderad osäkerhet". Lediga lgh i bef. BmSS: Uppgiften bygger på en analys av uppgifter av antalet personer som genom förmedling erbjudits lediga lägenheter i befintliga BmSS. "Statistiken" för tidigare år tyder på att 40 skulle vara en trolig siffra. I sammanställningen ovan har siffran ökats något. Anledningen är att erfarenheten visar på att förmedling av lediga lägenheter i befintliga bostäder visat en ökande trend. Här antas att trenden kommer att fortsätta öka, detta som en följd av att den totala volymen lgh i BmSS ökar och då ökar också "rörelsen" i befintligt bestånd. Ett ytterligare antagande är att arbetet med myndighetsutövningen och utveckling av boendestöd också genererar en ökad rörelse. 15

Bilaga 3 Planerade bostäder 2016-2019 Avstämd med Lokalsekretariatet 2016-05-31 Antal lgh År 2016 SDF Totalt Tillskott Kommentar Egenproduktion Decenniumplan Östra Göteborg 8 8 Kaggeledsgatan Örgryte-Härlanda 9 5 Trumgatan/Skolmössan AFH 8 8 Falkebovägen Västra Hisingen 6 6 Objekt i flerbostadshus Muskotgatan Angered 8 8 Egnahemsvägen Centrum 6 6 Carl Grimbergsgatan 9 Majorna-Linné 1 1 Landsvägsgatan Majorna-Linné 1 0 Sannegården Centrumhus Lundby 10 10 Jacobs gata Norra Hisingen 2 2 Alla objekt 2016 59 54 Ersätter Tecknet (Majorna-Linné) Utökning 1 lgh i befintlig BmSS Ombyggnad av Tecknets lokaler. Utökning 1 lägenhet. Ersätter Nordenskiöldsgatan Utökning 2 lgh i befintlig BmSS Antal lgh År 2017 SDF Totalt Tillskott Kommentar Egenproduktion Ostindiegatan Majorna-Linné 0 6 Omstart ny målgrupp Billdals Björkväg AFH 4 0 Ersätter Aprikosgatans barnoch ungdomsboende Lövviksvägen/Klåva gårdsväg AFH 6 6 Uggledalsvägen AFH 6 6 Liegatan Lundby 6 6 Blackevägen Lundby 8 8 Inhyrning Morängatan Örgryte-Härlanda 6 6 Orustgatan Majorna-Linné 0 6 Stenklevsgatan Majorna-Linné 10 4 Ersätter Ostindiegatan Länsmanstorget Västra Hisingen 6 6 Bottnevägen Västra Hisingen 2 2 Alla objekt 2017 54 56 Utökning 2 lgh i befintlig BmSS 16

Antal lgh År 2018 SDF Totalt Tillskott Kommentar Egenproduktion Östra Björredsvägen Angered 8 8 Kniparedsvägen Angered 6 6 Pimpinellagatan Angered 8 8 Fjällbo Park/ Sysslomansgatan Östra Göteborg 6 6 Västra Palmgrensgatan Västra Göteborg 6 6 Flintyxegatan Västra Göteborg 6 1 Ersätter Lokattsbacken Norra Fiskebäcksvägen Västra Göteborg 6 6 Södra Långströmsparken Västra Hisingen 6 6 Kärravinkeln Norra Hisingen 6 6 Stora Tolsereds väg Norra Hisingen 6 6 Inhyrning Kvarteret Makrillen Östra Göteborg 6 6 Munkebäcksgymnasiet Örgryte-Härlanda 7 7 Stora Torp Örgryte-Härlanda 10 10 Carlandersplatsen Centrum 8 8 Norr om Askimsviken AFH 8 8 Flatås park AFH 12 12 Lokattsbacken Västra Göteborg 2 7 Omstart ny målgrupp Skra Bro etapp 1 Västra Hisingen 6 6 Selma Lagerlöfs torg Norra Hisingen 8 8 Alla objekt 2018 131 131 Antal lgh År 2019 SDF Totalt Tillsk Kommentar Egenproduktion Badviksvägen Angered 6 6 Glasmästareplatsen Centrum 8 8 Kabelgatan Majorna-Linné 8 8 Västra Norumsgärde Norra Hisingen 8 8 Inhyrning Gunnilse Centrum Angered 6 6 Kortedala torg Östra Göteborg 9 9 Torpagatan Örgryte-Härlanda 9 9 Östra Kålltorp Örgryte-Härlanda 6 6 Stortoppsgatan Majorna-Linné 8 8 Sisjövägen AFH 8 8 Guldmyntsgatan AFH 6 6 Nymilsgatan AFH 8 8 Södra Vårvindsgatan Lundby 8 8 Alla objekt 2019 98 98 17

Bilaga 4 Analys av planeringsvolym BmSS 2017-2019 Det finns en osäkerhet om vad det verkliga tillskottet av nyproducerade lägenheter blir 2017-2019 eftersom en del av de planerade objekten är i ett tidigt planeringsskede. En historisk analys av planerad utbyggnad visar att cirka 75 procent av det som finns i planering blir byggt inom planperioden. Nedanstående uträkningar definierar vilken planeringsvolym som hade krävts för att kompensera produktionsbortfallet. Planeringsvolym Bedömt bortfall (25%) Bedömt behov av BmSS Bedömt underskott 283 lgh - 71 lgh - 261 lgh - 49 lgh För att kompensera bortfallet i den planerade produktionen och uppnå 261 lägenheter skulle det krävas en planeringsvolym motsvarande 133 procent av det bedömda behovet, d.v.s. 348 lägenheter. Förklaring till sammanställningen ovan: Planeringsvolym BmSS: Antalet lägenheter i BmSS som planeras att produceras. Planeringsvolymen sammanställs av lokalsekretariatet (LS). Planeringsvolymen för 2017-2019 är 283 lägenheter. En analys av tidigare års produktionsresultat visar på att cirka 75% av planerade lägenheter blir klara enligt tidsplan. Det betyder ett produktionsbortfall på 25%. Bedömt behov av BmSS: Bedömning av behovet av BmSS med utgångspunkt i antalet personer som finns i kartläggningsintrumentet BoInvent2. 18