Nordiska arkivdagar Tavastehus 25.5.2012, Arkivchef Mikael Korhonen Forskarnas röst och digitalt material En utredning över behovet av och tillgången till minnesorganisationernas digitala material. Sammanställd av Outi Hupaniittu 2012 www.sls.fi/forskarnasrost/
Det digitala materialet är mycket viktigt för forskningsverksamhetens utveckling. Jag tycker absolut att man ska satsa på detta. Digitaliseringen inte bara förbättrar tillgängligheten och påskyndar arbetet och kartläggningen av materialet utan bidrar också till att skydda gammalt material och gamla handlingar.
Digitalisering: för forskningsverksamhet, för att göra material tillgängligt, för att skydda ursprungsmaterial som är i dålig fysisk kondition, från slitage.
Bakgrund: Undervisnings- och kulturministeriet ca 17 milj. euro till minnesorganisationer (arkiv, museer och bibliotek) för digitalisering av kulturarvet 2008 2011. Material för Nationella Digitala Biblioteket Digitalisering i stor omfattning: 2010 12 milj. och 2011 19,5 milj. digitaliserade enheter
Minnesorganisationerna ställdes inför frågor: Vad ska digitaliseras? Vad ska prioriteras? Vad är enkelt och snabbt att digitalisera? Vad ska skyddas via digitalisering? Vilket material är värdefullt och vad brukar forskarna använda? Flera utredningar gjorts om digitalisering, men mest ur minneorganisationernas perspektiv, inte användarnas.
Svenska litteratursällskapets arkiv, projekt 2011: Är det digitala materialet som minnesorganisationerna digitaliserat användbart och tillgängligt? Hur fungerar samarbetet mellan användarna och minnesorganisationerna? Vad vill forskarna, användarna av digitalt material ha digitaliserat, deras behov?
Rapporten har inte ambitionen att minutiöst beskriva användarna eller redogöra för deras åsikter på ett uttömmande sätt, men tack vare den vet man nu mycket mer än tidigare om användarna och deras uppfattningar. Rapporten erbjuder inte heller några färdiga lösningar men utgör en plattform för framtida samarbete. http://otal.umd.edu/~mgk/tads/
Minnesorganisationer 54 st. Användare 121 st. Övriga Övriga 7 Arkiv 15 Fritidsforskare 26 Bibliotek 8 Museer 24 Akademiskt utbildade 79
Svarande med akademisk bakgrund studerande vid högskola doktorand doktor, docent, professor övriga* sammanlagt historia 5 23 9 6 43 tradition, kultur, museivetenskap, kulturarv 2 6 6 3 17 litteratur 0 0 0 1 1 språkforskning och språkvetenskaplig forskning 0 6 4 1 11 samhällsvetenskaplig forskning 1 3 0 0 4 annat vetenskapsområde 2 0 0 1 3 sammanlagt 10 38 19 12 79 Fritidsforskare släktforskare 18 personer intresserade av historia/tradition 8 sammanlagt 26
Användargrupper som minnesorganisationerna ansågs vara störst 1. akademiska forskare 2. studerande 3. övriga (andra organisationer, privatpersoner som intresserar sig för organisationen) 4. historieintresserade personer 5. släktforskare 6. andra användare som behöver digitaliserat material i sitt arbete ( den egna personalen, tjänstemän, författare, konsthandlare m.fl.) 7. press 8. lärare
De populäraste typerna av material bland användarna jämfört med de typer av material som digitaliseras mest av minnesorganisationerna Typ av material* Placering i användarenkäten Placering i minnesoganisationernas enkät tidningar och tidskrifter handskrifter böcker fotografier kartor e-tidningar e-böcker televisionsprogram ritningar och affischer övriga trycksaker intervjuer, ljudupptagningar filmer radioprogram intervjuer, rörlig bild musik 1 15 2 2 3 6 4 1 5 5 8 17 9 5 10 14 11 4 13 9 14 12 15 10 16 13 17 8 19 3
Rapportens resultat: 1. Kartläggning av nuläget. 2. Utredning av digitaliseringsprojektens effekter. 3. Utveckling av samarbetet mellan forskarsamfundet och minneorganisationerna.
1. Kartläggning av nuläget Användarna tagit positivt emot digitaliseringsprojekten. Valet av digitaliserat material varit bra. Nättjänster och kundgränssnitt får kritik. p.g.a. dålig användbarhet och bristfälliga metadata. Test av kundgränssnittet med gruppen som inte har direkt behov av material och konkret erfarenhet av vilka krav som ska ställas. Användarnas kritik och behov de samma som i en del internationella undersökningar. Liknande problem.
Digitaliseringen har påverkat och förändrat forskningen. Nya sökmöjligheter, bredare och mer detaljerade genomgång av material. Påskyndar forskningsprocessen, effektivare arbetssätt och ger bättre resultat. Dåliga system för användning, bristande metadata ger motsatt effekt. Utvecklingen går framåt på gott och ont: val av vad som digitaliseras styr också forskningens inriktning, vilket material, vad och hur finns tillgängligt. Digitaliseringen måste göras genomskinlig för att användarna kan ha tilltro till det digitaliserade materialet. Utveckla hänvisningar till digitaliserat material och e- publikationer.
2. Utredning av digitaliseringsprojektens effekter Digitaliseringens effekter mäts idag enligt hur många digitaliserade objekt eller filstorlekar: mängd inte kvalitet, inte heller hur stor del är i användning och hur kvalitativt materialet är (t.ex. metadata, sökbarhet). Utvärdering av digitaliserat material ska ske via användning. Kriterier t.ex. används materialet via nättjänster eller i forskarsalar och hur är materialet sökbart och användbart genom dessa tjänster.
3. Samarbetet mellan forskarsamfundet och minnesorganisationerna Viktigt att utveckla samarbetet och ändra synvinkel, attityd mot både akademiska forskare och icke professionella (t.ex. släktforskare). Användarna vill vara med och utveckla systemen. Mekanismer för feed-back måste förbättras, responsen fungera. Akademiska forskare samarbetar gärna ifall möjligt kombinera finansiering av forskningsprojekt och digitaliseringsprojekt. Behövs ett bestående samarbetsorgan, kontinuitet, uppföljning, ömsesidig verksamhet mellan minnesorganisationer, forskningsinstitut och enskilda forskare, användare av digitalt kulturarvsmaterial
En av undersökningens viktigaste budskap är att minnesorganisationerna borde se på materialets användbarhet och att utveckla tjänster i samråd med användarna, planera digitaliseringen av kulturarvet tillsammans med forskare och användare. Archives 2.0 = You go where they are!
Ett problem är att användarnas och minnesorganisationernas målsättningar kan skilja sig markant från varandra. ************* Varje organisation borde fundera på hur de bäst kunde skapa en bestående kontakt med sitt klientel och verkligen betjäna användarna! ************* Dialogen mellan forskare och minnesorganisationer måste utvecklas systematiskt det ligger i allas intresse
Arkivvetenskapen och historievetenskapen är ett och samma. Professor Herik Meinander (Nordiska arkivdagar 24.5.2012) The research does not begin when you open the box, rather what you put in to it! Terry Cook (The American Archivist vol. 74, 1/2011)