Projekt City Link etapp 2 Trädbesiktning ventilationsschakt

Vegetation & Infrastruktur Örjan Stål AB Projekt City Link etapp 2 Trädbesiktning ventilationsschakt Inledning Vid anläggande av byggnader och teknisk infrastruktur i naturmark och nära äldre värdefulla träd bör man alltid utreda om dessa kan sparas med utgångspunkt utifrån flera aspekter såsom estetik, ekologi, biologi och kultur. Det bör dock nämnas att konflikter mellan träd och byggnader i tätorter är oundvikliga om man samtidigt vill ha ett fungerande modernt samhälle med attraktiv utemiljö. Det blir oftast svårt att få fram helhetslösningar som helt tillgodoser alla intressen där träd och teknisk infrastruktur kommer att komma i omedelbar intressekonflikt med varandra. Tyvärr ges en alltför stor övertro på att man ska kunna bevara äldre träd med ett tillfredställande resultat i samband med byggnation. För de träd som bedöms kunna bevaras intill nybyggnation bör följande förutsättningar säkerhetsställas: Minimal förlust av rot- och jordmassor. Bibehålla goda förutsättningar för gasutbyte i marken. Goda förutsättningar för infiltration av regnvatten i närheten av trädet. Bibehålla möjligheter till kontinuerlig tillförsel av organiskt material ner i marken. Ett träd som bedömts att kunna bevaras på området ska kunna garanteras sådana växtbetingelser att trädet inte riskera att få avsevärt förkortad livslängd eller förändrad form eller växtsätt. Om detta inte kan garanteras måste man säkerställa att träden tas bort och ersätts med nya eller om möjligheter finns att det flyttas till en plats utanför byggområdet. Allmänna förutsättningar och konsekvenser för träd i samband med byggnation I dagligt språkbruk används ordet stadsträd för träd som används i den urbana miljön. Ett träd är ett träd och det kräver samma förutsättningar för att kunna leva, vare sig det växer i naturmark eller gatumiljö. Tyvärr glöms detta ofta bort för träd som planteras eller ska bevaras i urban miljö. Stadsmiljön skiljer sig helt från de förutsättningar ett träd har i sin naturliga miljö. Ett träd i stadsmiljö bör ha följande förutsättningar för att kunna växa tillfredställande: Växtbädd med väl tilltagen jordvolym för god rotutveckling. Ytbeläggning med bra genomsläpplighet, som möjliggör god gasutbyteskapacitet och vattenförsörjning till rötterna. Kontinuerlig näringstillförsel i form av organiskt material med förekomst av organismer och bakterier. 1

Väldränerat samt god tillgång av växttillgängligt vatten. Vanligtvis beskrivs att rotsystemet hos ett träd befinner sig i det översta markskiktet (0-40 cm) och inom eller någon meter utanför den så kallade dropplinjen av trädkronan. Nyare studier påvisar att markegenskaperna som träden växer i är helt avgörande för hur trädets rotsystem kommer att formas på platsen. Träd som växer i miljöer med tjocka jordlager och i väldränerad jord får ofta sitt rotsystem väl representerat både grunt och djupt kring och en bra bit utanför trädkronan. På marker med antingen ytligt grundvatten eller berg som medför att trädens rötter får ett vitt och utsträckt rotsystem, kan rötterna nå 10-tals meter utanför trädkronan. Vid markförhållanden med mycket berg kan även rötterna växa väldigt djupt ner i bergssprickorna, ner till 10 20 meter är inte ovanligt vid sådana markförhållanden. Vidare bör man också betänka att äldre träd med en stor krona också skuggar och torkar ut markytan under växtsäsongen. Detta leder till att merparten av de vatten- och näringsupptagande rötterna på äldre större träd ofta finns utanför dropplinjen av kronan. Det är med den anledningen väldigt svårt att kunna förutspå var trädrötterna befinner sig i marken kring ett stort och äldre träd. För att man ska kunna göra en riskanalys för byggnation på och under mark intill befintliga stora träd bör man utföra en rad olika undersökningar. Sådana undersökningar kan vara geotekniska, där man karterar jordarter och förekomsten av berg inom området. Vidare bör man även kolla upp de hydrologiska förutsättningarna på platsen såsom grundvattennivåer och markens dränerande egenskaper. När man fått svar på tidigare undersökningar bör man eventuellt också utföra en rotkartering på de träd som blir aktuella att komma nära konstruktionen. En rotkartering går helt enkelt till så att man frilägger rötterna närmast träden genom vakuumsugning och dokumenterar hur rötterna växer i det översta marklagret. Rent generellt innan man företagit några undersökningar bör man undvika att utföra några omfattande ingrepp i marken enligt följande tumregler: Träd upptill 30 cm i stamdiameter mätt på 100 cm höjd bör ha ett skyddsavstånd på minst 5 meter. Träd > 65 cm i stamdiameter mätt på 100 cm höjd bör ha ett skyddsavstånd på minst 10 meter. Träd > 100 cm i stamdiameter mätt på 100 cm höjd bör ha ett skyddsavstånd på minst 15-20 meter. Dessa regler ska enbart ses som en första fingervisning. I vissa fall går det med rätt byggteknik och förebyggande åtgärder att utföra konstruktionen närmare, men i andra fall kan det bli fråga om större skyddsavstånd beroende av omfattningen av utförandet och vilken trädart det är fråga om. 2

Riskbedömning för större äldre träd i samband med byggnation under marknivån Schaktning nära träd innebär att stora jordvolymer nära träden försvinner, vilket också bidrar till risk av stora rotförluster. Vid urgrävning kan en grundvattensänkning även komma att ge träden ytterligare stressad livsmiljö. En grundvattensänkning kan medföra att mängden växttillgängligt vatten minskas i det översta jordlagret (0 1 meter). Detta kan ge vattenbrist, eftersom trädens aktiva rötter när det gäller vattenupptagning normalt befinner sig i det översta jordlagret. Vid förekomst av berg kan sprängningsarbeten medföra att vattnets rörelser i marken kommer att förändras p.g.a. sprängning, tätning och utfyllnad. I vissa situationer kan det bidra till brist på vatten och i andra situationer ge för mycket vatten för träden. Vattnet kan bli ståendes i vissa markpartier och kan därmed ge upphov till syrebrist för trädrötterna (lokalt kan anaeroba markförhållanden bildas vilket kan ge upphov till metangasbildning). Det är speciellt känsligt om en sprängning sker ovanför trädets placering då risken är stor att ytvattnet dräneras bort från trädet. När vattnets normala väg nedför en bergsluttning bryts kan negativ påverkan på trädet uppstå även om sprängning sker långt i från trädet (> 20 meter). Samma fenomen uppstår vid djupa schakter för t.ex. VA- ledningar eller grundläggning av vägar och byggnader i lerjordar. Leran är dessutom känslig för kompaktering vilket gör att porvolymen förändras som gör att syresättningen och vattnets kapillära egenskaper försämrar förutsättningarna för rotutveckling. Det finns idag flera olika moderna skyddstekniker och metoder som kan appliceras vid vissa punktinsatser för att stora träd ska kunna bevaras vid begränsade ingrepp nära träd (se Allmänna skyddsåtgärder nedan). Det viktigaste och mest effektivaste sättet att skydda och bevara värdefulla träd att man i möjligaste mån planerar och anpassar byggnationen utifrån de naturliga förutsättningar som råder ovan och under marken. Bakgrund I samband med anläggandet av Svenska kraftnäts kraftledningstunnel, City Link etapp 2, kommer att antal ventilationsschakt att placeras utmed tunnelsträckningen. Anläggningsarbeten för dessa samt deras placering kommer att bidra till inskränkning och påverkan gällande befintliga träds växtförutsättningar. Vid fyra platser utmed sträckan där de tilltänkta ventilationsschakten kommer att placeras växer träd. Dessa platser är Mörby centrum, Stocksundet, Frescati och KTH/Sophiahemmet. På dessa platser har en besiktning och bedömning gjorts av trädbeståndet inom ett uppskattat påverkansområde kring ventilationsschakten. 3

Bild 1. Områden där trädbestånd inspekterats och inventerats. På samtliga platser har besiktningen gjorts som en övergripande bedömning av trädbeståndet. Dessutom har träden vid Sophiahemmet närmast ventilationsschaktet inventeras och besiktats på individnivå. Inom detta område finns särskilt unika trädindivider beträffande såväl, art, ålder och dess karaktär. Inom varje område har också en översiktlig konsekvensbedömning gjorts beträffande anläggandet och ventilationsschaktets placering i förhållande till befintliga träd. 4

När det gäller bedömning av trädbeståndet har de karterats enligt följande: 1. Mycket högt bevarandevärde. Trädbeståndet består av äldre stora träd, lokalt för området ovanliga arter, samt speciell karaktär. Trädbeståndet samt dess trädindivider bedöms ha ett unikt och ovanligt habitat för området. Träden är mer eller mindre oersättliga på platsen. 2. Bevarandevärde. Träden på platsen är stora och äldre där vissa träd innehar en speciell karaktär. Trädbeståndet och dess individer bedöms dock inte som ett unikt habitat. 3. Lågt bevarandevärde. Träden på plats är antingen allmänt vanliga, ej så stora/gamla eller i sämre vigör. Statusen på habitatet utifrån art, ålder, kondition, karaktär samt kondition gör att den bedöms som fullt ersättningsbart. Förutsättningar och bedömningar Nedan följer en beskrivning av varje växtplats vid de tilltänkta ventilationsschakten samt bedömning gällande möjligheterna till att bevara träd och vilka skyddsåtgärder som kommer att krävas. Mörby centrum (Mörbygårdsvägen) Trädbeståndet vid planerat ventilationsschakt består av oxel, lind, prydnadsapel samt poppel. Träden bedöms vara ca 30 år med en relativt låg tillväxt. De träd som växer i gräsytor har etablerat sig bäst medan träden i hårdgjorda beläggningar har en betydligt sämre vigör. Sammantaget blir bedömningen att trädbeståndet har ett lågt bevarandevärde. Träd som befinner sig inom område som ska schaktas är en poppel och ett antal oxlar, vilka bedöms ha lågt bevarandevärde på grund av deras kondition och vigör. Dessa trädindivider skulle kunna tas bort och ersättas med nya på annan plats efter det att byggnationen är färdigställd. Träd inom etableringsområdet som uppvisar bäst vitalitet skulle kunna skyddas under entreprenadtiden alternativt flyttas till någon annan plats inom kommunen. Övriga träd som innehar låg vitalitet och kondition kan med fördel tas bort och ersättas när byggnationen är klar. 5

Bild 2. Snabbväxande poppel och oxel med dålig utveckling växer vid planerat ventilationsschakt. Bild 3. Lindar och oxlar vid framtida arbetsområde som bedöms att kunna bevaras genom olika skyddsåtgärder 6

Stocksundet Träden vid planerat ventilationsschakt består av en yngre population som förmodligen är självförökade. Vid strandkanten växer ca sju stycken alar och på andra sidan gångstigen mot berget finns ett uppslag av flera unglönnar. Trädbeståndet på denna plats bedöms ha ett lågt bevarandevärde. Träden kan med lätthet ersättas med nya och mer attraktiva individer efter att byggnationen är färdigställd. Bild 4. Ungträd av al och lönn förmodligen självförökade. Frescati Ventilationsschaktet vid Frescati är planerad i brynzonen av en lövträdsdominerad skog. Majoriteten av träden består av björk och ek samt inslag av skogslönn, tysklönn, tall, rönn och hägg. Åldern på träden bedöms som yngre till medelgamla med undantag från några äldre ekar. Trädbeståndet bedöms som bevarandevärt men dock ej oersättligt, dels med tanke på trädens ålder och dels att majoriteten av träden består av björk som har en relativt kort livscykel. Enligt Stockholm Stads definition för skyddsvärda träd i vissa delar av nationalstadsparken inkluderas även yngre träd så kallade pionjärträd björk, sälg etc. Dock har aktuella träd av den typen vid området för framtida ventilationsschakt inte givits något formellt skydd till att bevaras. Vid en dialog med länsstyrelsen och Kungliga Djurgårdens Förvaltning bedömdes att lokaliseringen av ventilationsschaktet ger minsta möjliga negativa inverkan på befintligt skogsparti vid Frescati. 7

Bild 5. Träd vid läget för ventilationsschakt Frescati. Måtten avser trädens diameter i midjehöjd (100 cm över marken). Den mörka streckprickade linjen markerar arbetsområdesgränsen, 1 meter utanför stängsel. De träd som bedöms som mest värdefulla inom området är äldre och större ekar. Inom området som kommer direkt beröras av byggnation i form av schakt och eventuell sprängning växer inga av de högprioriterade träden (större ekar). Uppskattningsvis bedöms att ca 15 träd behövs tas bort inom arbetsområdet. Majoriteten av dessa träd är björkar i varierande storlek och ålder. En avverkning av dessa träd bedöms inte påverka biotopen på platsen negativt. Av de högprioriterade trädslagen är det en rad ekar vid brynet mot ängsmarken som kommer att bli placerade precis utanför kommande etableringsområde. Etableringsområdet ska i möjligaste mån undvikas under ekarnas trädkronor eller till ett avstånd av minst 5 meter från ytterkant stam. Eventuellt kan det bli aktuellt att utföra vissa skyddsåtgärder även utanför ovan nämnda skyddsområde. Detta för att undvika skador på marken och i trädkronorna. Rekommendationerna enligt branschpraxis är att för skyddsvärda träd med en diameter på 30 cm, 100 cm ovan mark, ska skyddsavståndet till schakt eller fyllnad av markområdet vara minst 5 meter. Träd i storleken med en stamdiameter > 65 cm ska skyddsavståndet vara 10 8

meter för att trädet ska kunna skyddas i samband med byggnationen. Om avståndet understiger ovan nämnda rekommendationer är risken stor att det inte kan garanteras att dessa träd kan bevaras på platsen utan att dess kondition kommer att försämras inom den närmsta framtiden. Bild 6. Träd beståndet består mestadels av medel gamla björkar och ekar. Bilen är placerad är ungefär där ventilationsschaktet kommer att utföras. 9

Bild 7. Vid brynet växer en rad fina ekar som bör prioriteras till att spara vid byggnation av ventilationsschakten. KTH/Sophiahemmet Området för det planerade ventilationsschaktet vid KTH/Sophiahemmet har det trädbestånd som bedöms som mest värdefullt. Träden som växer inom närområdet där byggnaden planeras är stora och gamla och där bok och avenbok utifrån Stockholmsregionen är relativt ovanliga. Dessutom är deras kronstruktur starkt karaktärsbildande för området. Majoriteten av träden är i god kondition och bedöms kunna stå kvar på platsen i minst i 100 år till (se bilaga 1). 10

1 2 3 4 5 6 11 7 10 9 8 Bild 8. Inventerade träd vid KTH/Sophiahemmet, se bilaga Nr 1 Trädninventeringsprotokoll. Den mörka streckprickade linjen markerar arbetsområdesgränsen, 1 meter utanför stängsel. Trädbeståndet bedöms därmed vara mycket bevarandevärt. Inom trädbeståndet är det dock fyra träd (se bild 8, träd nr 1,2,5,9) som är i sämre kondition som med sannolikhet kommer att behövas tas bort inom den närmsta tiden oavsett om en byggnation kommer att utföras eller inte. Träd nr 5 är en Douglasgran som kommer att hamna i direkt anslutning till framtida schakt och måste därmed tas bort. Detta träd har nedsatt vitalitet och kan därför tas bort utan större negativ miljöpåverkan för området. Träd nr 6 är en äldre bok men som i jämförelse med övriga träd i närheten av framtida schakt (träd nr 4 & 7) bedömts vara av något sämre vitalitet och därmed mindre värd att bevara (se bilaga 1). Mot bakgrund av detta kommer ventilationsschaktet att placeras närmast denna bok för att på så sätt kunna spara de träd som bedömts som mer bevarandevärda. I samband med 11

arbetet med ventilationsschaktet kommer även två mindre japanska körsbärsträd att behöva tas bort. Dessa träd har ej inventerats men bedöms fullt ersättningsbara på annan plats inom området. Övriga träd som står i anslutning till kommande arbetsområde bedöms kunna sparas och skyddas under entreprenadtiden (se allmänna skyddsåtgärder nedan). Bild 9. Stor fin avenbok vilken kommer att kunna skyddas och sparas i samband med byggnation av ventilationsbyggnad. 12

Allmänna skyddsåtgärder Nedan ges exempel på ett antal olika skyddsåtgärder som kan användas för att skydda och begränsa skador på träd som ska bevaras vid uppförande av byggnation i träds närhet. I detta skede är åtgärderna inte specificerade till något speciellt träd utan ska ses som allmänna och för samtliga träd som ska bevaras. I det fortsatta arbetet bör en specifikation av skyddsåtgärder för varje individ uppföras. Avspärrning/inhägnad För att minska risk för markompaktering och skador på ytliga rötter för träd utanför arbetsområdet ska området hägnas in. Stängslet ska vara uppsatt 2-5 meter utanför den så kallade dropplinjen på kronan. Inhägnader och stamskydd skall finnas på plats under hela anläggningstiden och får inte tas ned utan godkännande från beställaren. På ytor som inte kan hägnas in för att de temporärt behöver användas för transporter eller upplagsplatser o.d. ska ett markskydd upprättas. Markskyddet kan till exempel bestå av körplåtar, fiberduk med tryckutjämnade bärlager etc. Utsedd byggledare ska godkänna omfattningen och utformningen av eventuella temporära byggvägar samt godkänna uppbyggnad och konstruktion för markskyddet. Vid avslutade entreprenadarbeten när det temporära markskyddet tagits bort ska marken besiktigas av träd- och markspecialist som vid behov upprättar ett erforderligt åtgärdsförslag mot eventuell uppkommen markkompaktering. Vid skada på stam och krona för varje träd samt vid markkompaktering innanför avspärrningen utsätts vite enligt föreskriven metodik i Växtbäddar i Stockholms stad en handbok 2009-02- 23. Schakt vid trädrötter Vid schaktning där det finns rotförekomst ska all schaktning utföras så skonsamt som möjligt. Vid förekomst av mindre rötter kan konventionell grävteknik typ grävmaskin användas. Där större rötter (diameter >5 cm) eller vid en tät rotmatta måste man använda sig av schaktmetoder som åstadkommer så liten skada som möjligt på rotsystemet som t.ex. vakuumschaktning. Vid mindre kvantiteter schaktmassor kan man använda sig av handgrävning. Kapning av rötter med en diameter >5 cm vid ett avstånd på < 5m från stam bör i möjligaste mån undvikas. Detta gäller framför allt på större träd med ett stamomfång > 50 cm. Större rötter med en diameter >5 cm kan i enskilda fall kapas av om det sker längre än 3 meter från stammen. Detta förutsätter att det ges bra växtförutsättningar för bildandet av nya rötter där de stora rötterna kapats av. Det är minst lika viktigt att undvika skador på de större rötterna (>3cm) som att undvika att de kapas av. Avskavd bark och fläkning av rötterna är vanliga skador som uppkommer vid schakt nära träd och som kan bidra till framtida rötskador i trädet. Avlägsnandet av mindre rötter är inte så allvarligt eftersom dessa nybildas relativt fort. Däremot så är dessa mer känsliga för uttorkning och frostskador. Rötter som friläggs ska alltid hållas fuktiga och vattnas till återfyllning skett. Vid längre stillestånd, mer än en timme med fritt exponerade trädrötter, ska rötter täckas för att behålla fuktigheten med presenning, plast, geotextil eller säckväv etc. Detta gäller även när arbetet utförs i starkt solljus, vind eller minusgrader där rötterna blir exponerade mer än 15 min. Frilagda rötter som skadats kapas av med handredskap, handsåg och/eller sekatör. Exponerade rötter vattnas och täcks med fiberduk tills återfyllning sker. Vitaliseringsdike Vid mer omfattande schakter/sprängningar där det finns risk att grövre rötter skadas uppförs ett längsgående s.k. vitaliseringsdike. Vitaliseringsdikets funktion är att undvika att rotsystemet kommer att blottlagt och uttorkat samt undgå att rötterna skadas vid angränsande markarbeten. Diket som täcks med en spontvägg typ Berlinerspont även kallad rotpalisad (se principskiss 2010-12-07). Vitaliseringsdiket är ett förbyggande skydd 13

som ska utföras innan schaktet/sprängningen för avsedd konstruktion utförs. Schakt för vitaliseringsdiket bör ha ett djup av ca 1,5 meter eller till fast berg påträffas, bredden bör vara 40 50cm från ytterkant spont eller grundkonstruktion. Diket fylls med humus- och näringsrikjord. Vitaliseringsdiket ska vara intakt under hela entreprenadtiden och ska så bli även i framtiden. Schaktning för vitaliseringsdiket ska utföras enligt rekommendationer för Schakt vid trädrötter (se ovan). Markvitalisering Metoden bygger på att det översta vegetationsskicket tas bort. Ytan täcks sedan med en humus och näringsrik jord som täcks med lövträflis. Syftet med att utföra en rotvitalisering är skapa gynnsammare rotmiljö och på så sätt stimulera till nybildandet av finrötter som kan ta upp vatten och näring. Detta för att kompensera tidigare rotförluster som kommer att uppstå i samband med anläggningsarbeten nära träden. Rehabilitering av kompakterad mark Följande arbetsbeskrivning rekommenderas för utförande av rehabilitering av kompakterad mark: Befintlig grässvål tas bort till ett djup av max 100 mm. På avbanad luckrad markyta läggs ett nytt jordlager bestående av Hasselfors R Dress 100 mm. Efter utläggning av jorden ska ytorna vattnas rikligt så att jorden blir helt genomfuktad. På utlagt nytt jordlager läggs 100mm, grov lövträflis (fraktion 10 100 mm). För att rotutvecklingen ska ske optimalt bör träflisen finnas kvar på ytan minst 2 3 växtsäsonger efter att jordbytet skett. Med anledning av att största delen av jorden som läggs ut efter sanering även utanför dropplinjen innehåller hög organiskt material kommer det ske en större sättning av markytan. Detta gör att gräs inte kan sås direkt eftersom jordmaterial succesivt måste läggas på markytan för att nå slutlig önskad marknivå. Grässådd bedöms därför kunna sås tidigast efter två växtsäsonger. Rotvänlig överbyggnad Vid anläggandet av parkeringsytor under och intill trädkronan till stora träd bör denna konstrueras på ett sådant sätt att djupa schakter undviks och att beläggningen och överbyggnaden är så permeabel som möjligt. Befintlig grässvål eller jordlager banas av inom hela området som kompakterats till ett djup av max 100 mm, 300-500 mm från ytterkant stam. Överbyggnaden av sorterad makadam byggs uppåt från avbanad mark (se figur 1). 14

Figur 1. Exempel av överbyggnad och slitlager av parkeringsyta intill träd Örjan Stål Växjö 2015-03-10 15

Stamdiameter, 1.3 meter (cm) BILAGA 11 TRÄDUTREDNING Bilaga 1: Inventeringsprotokoll tra d Sophiahemmet Sophiahemmet City Link etapp 2 Inventeringsdatum: 2014-04-29 Inventerare Örjan Stål Åtgärdsförslag Anmärkningar/fritext Träd ID Trädart, vetenskapligt Trädart, svenskt Uppskattat planteringsår Beräknad livslängd (år) Krondiameter (m) Vitalitet (1-4) Rotskador (1-5) Stamskador (1-4) Kronskador (1-4) Riskklass (1-4) Konflikter med infrastruktur Infrastruktur nära trädet 1 Tilia Lind 1960 20 30 6 3 4 1 1 2 Ja Ja Kan ersättas Lågt bevarande värde 2 Acer platanoides Lönn 1900 20 50 10 2 5 3 3 2 Ja Ja Kan ersättas Lågt bevarande värde 3 Fagus sylvatica Bok 1900 100 100 14 2 5 1 2 1 Ja Ja Bevaras Mycket högt bevarandevärde. 4 Carpinus betulus Avenbok 1900 100 100 10 1 5 2 1 1 Ja ja Bevaras Mycket högt bevarandevärde. 5 Psedosuga M Douglasgran 1940 30 40 5 3 5 1 3 2 Nej Nej Kan ersättas Ej bevarandevärt. 6 Fagus sylvatica Bok 1900 100 60 11 2 5 1 2 1 Nej Nej Bevaras Mycket högt bevarandevärde. 7 Fagus sylvatica Bok 1900 100 70 12 2 1 1 1 1 Nej Nej Bevaras Mycket högt bevarandevärde 8 Acer platanoides Lönn 1900 100 100 18 1 1 1 1 1 Nej Nej Bevaras Högt bevarandevärde 9 Acer platanoides Lönn 1900 70 80 12 2 5 2 1 1 Ja Ja Kan ersättas Lågt bevarandevärde 10 Larix decidua Lärk 1940 100 40 6 2 1 1 2 1 Nej Nej Bevaras Bevarandevärde. 11 Carpinus betulus Avenbok 1900 100 50 16 1 5 2 1 1 Nej Ja Bevaras Mycket högt bevarandevärde 1

Beskrivning av inventeringsparametrarna Trädinventeringsparametrarna kommer ifrån skriften Standard för trädinventering i urban miljö, skriven av Östberg, et al (2012), som finns att tillgå via www.inventering.nu. Illustratör: Hanna Fors. Träd ID Unikt nummer för varje träd Anges enligt: Unikt nummer Trädart, vetenskapligt Ange släkte, art och sort samt i förekommande fall om trädet är E-planta. Om osäkerhet råder bör endast de delar av namnet som inventeraren är säker på anges. E-planta el. dyl. bör alltid anges om detta kan fastställas, exempelvis genom leveransbeskrivningar. Det är start rekommenderat att Släkte, Art, Stort och E-status läggs in i varsin kolumn i databaser då detta gör det betydligt lättare att göra sökningar i materialet. Anges enligt: Släkte art 'Sort' E Trädart, svenskt Ange det svenska namnet för trädet. Anges enligt: Fritext Uppskattat planteringsår Uppskattat eller faktiskt planteringsår. Anges enligt: åååå Beräknad livslängd Trädets beräknade totala livslängd på den specifika platsen. Alltså inte den kvarvarande livslängden. Hänsyn tas för bland annat art, ståndort, vitalitet och skador. Anges enligt: Antal år Stamdiameter, 1,3 meter (cm) Ange trädets diameter. Diametern ska mätas på det smalaste stället under 1,3 meters brösthöjd. 2

Krondiameter (m) Trädets snittkrondiameter. Vid en oregelbunden krona tas därmed medelvärdet för kronans utbredning med utgångspunkt vid stammen. Anges enligt: Hela meter Vitalitet (1-4) Vitaliteten anges genom bland annat en visuell bedömning av trädets kronstruktur efter tabellen och bildexemplet nedan. Vitalitetsbedömningen genom ljusgenomsläpplighet kommer ifrån en tysk manual (Roloff, 2001). Var även uppmärksam på att trädets vitalitet och eventuella skador är två olika parametrar och att skador därmed inte påverkar vitalitetsbedömningen. Exempelvis kan en stubbpil vara vitalitet 1 trots att den har en skadad krona och ibland ihålig stam. Anges enligt: 1-4 Anges Benämningar Förklaring Illustration som 1 God vitalitet Trädet kan ha skador, men tillväxten och övervallningen är ändå god. Tät krona med god skottillväxt. Kronans ljusgenomsläpplighet: 0-10% 2 Måttlig vitalitet Något begränsad tillväxt. Vitalitet 1-träd kan tidvis vara i denna vitalitetsnivå på grund av bland annat torka. Trädet bedöms kunna återhämta sig till 1-vitalitet. Kronans ljusgenomsläpplighet: 11-25% 3 Dålig vitalitet Trädet har en dålig vitalitet med mycket begränsad chans till återhämtning utan genomgripande insatser. Kronans ljusgenomsläpplighet: 26-60% 4 Mycket dålig vitalitet Trädet är i mycket dåligt skick, nästan dött. Kronans ljusgenomsläpplighet: 61-99% 3

Rotskador (1-5) Skadorna gäller för både rotsystemet och rothalsen, innan de övergår till stam. Anges enligt: 1-5 Anges Benämningar Förklaring Illustration som 1 Inga Inga anmärkningsvärda skador finns. 2 Lindriga Det finns skador på rothalsarna, exempelvis från gräsklippare. Storleksmässigt ej överstigande 10 % av rothalsens omkrets. 3 Måttliga Måttligt stora partier är skadade, men ingen röta syns. Storleksmässigt ej överstigande 25 % av rothalsens omkrets. 4 Svåra Rötangrepp, ihåligheter, lossnande bark utan övervallning. Vid skador som ej uppvisar röta eller ihåligheter överstiger skadan 25 % av rothalsens omkrets. 5 Troliga Det finns tecken på att rotskador kan förekomma, exempelvis tecken på grävning i närheten av trädet. 4

Stamskador (1-4) Det viktigaste vid bedömningen är hur skadan påverkar trädet på lång sikt. Procentsatserna är endast som en vägledning för inventeraren då en till ytan liten skada kan ha stor negativ påverkan på trädet om det är placerat på ett för trädet alvarligt ställe. Tänk även på att för att en skada ska anses anmärkningsvärd ska den ha en långsiktig negativ inverkan för trädet. Skadorna gäller för hela stammen från rothals upp till den första grenen som ingår i kronan. Anges enligt: 1-4 Anges Benämningar Förklaring Illustration som 1 Inga Inga anmärkningsvärda skador finns. 2 Lindriga Mindre skador, exempelvis från beskärning. Storleksmässigt ej överstigande 10 % av stammens omkrets. 3 Måttliga Begränsade skador, mindre ihåligheter, mindre rötangrepp. Storleksmässigt ej överstigande 25 % av stammens omkrets. 4 Svåra Rötskador, påköringsskador, större barkbitar som har lossnat. Vid skador som ej uppvisar röta eller ihåligheter överstiger skadan 25 % av stammens omkrets. 5

Kronskador (1-4) Det viktigaste vid bedömningen är hur skadan påverkar trädet på lång sikt. Procentsatserna är endast som en vägledning för inventeraren då en till ytan liten skada kan ha stor negativ påverkan på trädet om det är placerat på ett för trädet alvarligt ställe. Tänk även på att för att en skada ska anses anmärkningsvärd ska den ha en långsiktig negativ inverkan för trädet. Skadorna gäller för hela kronan som börjar vid den första grenen som ingår i kronan upp till det översta toppskottet. Anges enligt: 1-4 Anges som Benämningar Förklaring Illustration 1 Inga Inga anmärkningsvärda skador finns. 2 Lindriga Mindre skador, exempelvis från beskärning. Storleksmässigt ej överstigande 10 % av kronan. 3 Måttliga Begränsade skador, mindre ihåligheter, mindre rötangrepp, mindre toppröta, döda grenar, intorkade grenar, skadat eller dött toppskott. Storleksmässigt ej överstigande 25 % av kronan. 4 Svåra Större rötangrepp, stora döda grenar, stora partier av död grenar. Vid skador som ej uppvisar röta eller ihåligheter överstiger skadan 25 % av kronan. 6

Riskklass (1-4) Exemplen i för denna parameter ska endast ses som vägledande då det exempelvis kan finnas träd med stora skador och svampangrepp som fortfarande kan räknas som riskfria på grund av bland annat dess placering eller stabilitet i den kvarvarande veden. Inventeraren kan även ha egna erfarenheter av skador eller riskindikatorer som gör att de bör klassa annorlunda än detta förslag. Ange riskklass enligt tabellen nedan. Anges enligt: 1-4 Anges Benämningar Förklaring Exempel som 1 Låg risk Trädet visar inga tecken på att riskera skada på person eller egendom under överskådlig tid. Trädet ser visar inga tendenser till försvagning, riskfyllt växtsätt eller sjukdom som kan påverka trädets stabilitet. Trädet är för litet för att kunna utgöra en risk. 2 Måttlig risk Trädet kan innebära viss risk Viss dieback. för egendom eller person. Mindre grenar med invuxen bark. Mindre bark/stamskador. Gles bladmassa. Träd med mindre toppröta. Mindre grenar med dålig infästning. 3 Hög risk Trädet bör snarast åtgärdas för att hindra att en skada uppkommer på egendom eller person. Mindre döda grenar över gator eller annan plats där den riskerar att träffa något/någon. Åtgärd rekommenderas inom 3-6 månader. 4 Extrem risk Trädet innebär direkt risk för egendom eller person. En omedelbar åtgärd bör genomföras. Omedelbar rapportering. Åtgärd rekommenderas inom 0-2 veckor. Ihåligheter på stam eller i krona som bedöms som riskabla för trädets stabilitet. Större områden med invuxen bark. Träd med större toppröta. Större grenar med dålig infästning. Stora döda grenar över gator eller annan plats där den riskerar att träffa något/någon. Större angrepp av röta vid stambasen. Röta i större rötter. Svampangrepp. Lutande träd utan märkbar stabilisering. Kombination av flera skador som tillsammans anses ge trädet en extrem risk för skadeuppkomst. 7

Konflikter med infrastruktur Träden befinner sig i någon typ av konfliktsituation med infrastruktur exempelvis: Asfalt Plattor VA-ledningar El-ledningar Andes enligt: Fritext Teknisk infrastruktur nära trädet Ange om det finns tekniskinfrastruktur under eller över trädets krona, inklusive under mark. Ange även vilken typ av infrastruktur det rör sig om, exempelvis: Avloppsledningar Elledningar Gasledningar Järnvägsspår Vattenledningar Ingen synbar infrastruktur Anges enligt: Fritext Åtgärdsförslag Åtgärdsförslag anges som ett separat fritextfält, men det rekommenderas starkt att detta består av ett flertal färdigskrivna förklaringar där de aktuella kryssas i. Anges enligt: Fritext Anmärkningar/fritext Fritextfält där trädinventeraren själv kan ange i löpande text. Anges enligt: Fritext 8