FREDLIG LÖSNING. Förpliktelse att lösa tvister på fredlig väg? Vilka folkrättsliga metoder finns för att lösa tvister fredligt?

Relevanta dokument
Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Inget centraliserat system Stater bestämmer folkrättens innehåll

LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 29 september 2015

Typsvar till tentamen 9 november 2015

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter

Skyldighet att skydda

Nr 14 Överenskommelse om skyddsmaktsuppdrag avseende Förbundsrepubliken Jugoslaviens intressen i Förbundsrepubliken

Skyldighet att skydda

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter

SÖ 2000: 18 Nr 18 Avtal med Estland om avgränsningen av de maritima zonerna i Östersjön Stockholm den 2 november 1998

SÖ 2005:10. Agreement in the Form of an Exchange of Letters on the Taxation of Savings Income

Dispute resolution. Skattedagen, Stockholm 12 november 2015

BESLUT SÖKANDE Planavergne S.A., Fontanes, F LALBENQUE, Frankrike

SÖ 2000: (SÖ

SUVERÄNITET. Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte. Egalitet råder alla stater är suveränt likställda Rätt att utöva jurisdiktion

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen

SUVERÄNITET. Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte.

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155

Sveriges internationella överenskommelser

Europeiska unionens råd Bryssel den 20 mars 2019 (OR. en)

SÖ 2001: 41 Nr 41 Avtal med Rumänien om reglering av utestående krav Bukarest den 24 juni 2001

Förslag till RÅDETS BESLUT

SUVERÄNITET. Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte.

Internationell våldsanvändning. Internationell våldsanvändning

Regelverk - upphandling

Folkrätt dagens rättr. Dr. Erik Wennerström

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Bevisupptagning i svenska skiljeförfaranden Jesper Tiberg Advokatfirman Lindahl

The Consistency and Compatibility of Transactional Resolutions of Antitrust Proceedings with the Due Process and Fundamental Rights of the Parties

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET

Sveriges internationella överenskommelser

C. Mot bakgrund av ovanstående har Parterna ingått detta Avtal.

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Nr 17 Överenskommelse med Thailand om radioamatörverksamhet

Typsvar till tentamen 10 november 2017

3- En misstänkt brottsling kan lämnas ut till ett annat land:

Appendix T. Alternativa straff och medling. Domarseminariet 2015 Charlotte Greppe

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Rekommendation till RÅDETS BESLUT

Typsvar till tentamen 7 november 2014

Affiliate Avtal

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

Bilaga - Personuppgiftsbiträdesavtal

Fast driftställe. Linus Jacobsson Doktorand i finansrätt Uppsala universitet

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

2 Skiljeförfarande inleds genom att part ger in skrift (Påkallelse) till Handelskammarens Förtroenderåd ( Förtroenderådet ) med följande uppgifter:

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL

Nr 54 Avtal med Heliga stolen i syfte att bekräfta att den romersk-katolska

Nr 17 Avtal angående traktatsuccession med Förbundsrepubliken. Stockholm den 10 december 2002 och 20 januari 2003

Kommittédirektiv. Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser. Dir. 2010:125

KLANDER AV SKILJEDOMAR I SVERIGE

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

SÖ 2002: 56 Nr 56 Avtal med Förbundsrepubliken Jugoslavien angående bilateral traktatsuccession Stockholm den 28 februari 2002

Rev HYRESJURIDIK

Mänskliga rättigheter

Sveriges internationella överenskommelser

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

Äktenskap (B. s , utom avs och 11.5)

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER

SÖ 1999: 25 Nr 25 Överenskommelse med Internationella tribunalen för f. d. Jugoslavien om verkställighet av fängelsestraff Haag den 23 februari 1999

KAPITEL XIII INTERNATIONELLA RELATIONER A. LIONS CLUBS INTERNATIONALS FÖRHÅLLANDE TILL FÖRENTA NATIONERNA (ECOSOC)

SÖ 2005: 56. Avtal mellan Konungariket Sveriges regering

Statsjurisdiktion och immunitet

Arbetstagares uppfinningar

Personuppgiftsbiträdesavtal

Förslag till RÅDETS BESLUT

Sveriges internationella överenskommelser

Medling som metod att hantera konflikter i skolan

Tillämpning i fråga om Iran av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner

Statsjurisdiktion och immunitet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Mänskliga rättigheter

AVTAL FÖR AUKTORISERING AV MOTTAGNING

medlingsregler Sydsvenska Industri- och Handelskammarens Skiljedomsinstitut Skeppsbron 2, Malmö

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL

FKVA12, Freds- och konfliktvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Peace and Conflict Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Dnr 2018:176

Förslag till RÅDETS BESLUT

RAMAVTAL OM PARTNERSKAP

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Rekommendation till RÅDETS BESLUT

Samarbetsavtal behandling av personuppgifter 1. Bakgrund och syfte 2. Samarbetsavtalets giltighetstid

Sveriges överenskommelser med främmande makter

SÖ 2005: 55. med narkotika, psykotropa ämnen och prekursorer. och andra grova brott

Sveriges internationella överenskommelser

EU:s nya budgetunion: hur påverkas euron och inre marknaden? Johannes Jarlebring

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK

Folkrätten i svensk säkerhets politik

Personuppgiftsbiträdesavtal Zynatic Medlemsregister

Sveriges overenskommelser med frtimmande makter

Svensk författningssamling

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter En introduktion

Sveriges internationella överenskommelser

CCTV eller dispens? Vad göra åt kravet på övervakning av området utanför cockpit från båda pilotstolarna?

3.2 Agenten skall utföra Uppdraget på ett professionellt sätt och därvid särskilt iaktta etiska grundvärden för agentverksamhet.

Transkript:

FREDLIGA LÖSNINGAR

FREDLIG LÖSNING Förpliktelse att lösa tvister på fredlig väg? Vilka folkrättsliga metoder finns för att lösa tvister fredligt? Vilken metod används när?

EXEMPLET RAINBOW WARRIOR

Tvist mellan Frankrike och Nya Zeeland Agenter ställs inför NZ-domstol och döms till ett 10årigt straff som ska avtjänas på nyazeeländskt fängelse Frankrike erkänner folkrättsligt brott, men vill ta hem agenterna NZ vill att agenterna ska avtjäna straff för sina handlingar samt: - Satisfaktion - Kompensation

TVISTELÖSNING ENLIGT ART. 2(3) FN-STADGAN MS ska: ( )settle their disputes by peaceful means in such a manner that international peace and security, and justice, is not endangered. - Endast int. tvister (mellan stater) - Stater har skyldighet att lösa sina tvister fredligt, men ingen skyldighet lösa tvister

Stater är fria att välja vilka fredliga medel som ska användas (Art. 33 FNSt. Ej uttömmande lista) Samtliga metoder förutsätter att de tvistande staterna har godkänt dem FN:s Friendly Relations-deklarationen (1970): Stater ska försöka nå en tidig och rättvis lösning på sina konflikter. Avhålla sig från handlingar som kan förvärra läget. Parter till en tvist får inte avbryta sina försök att lösa en tvist och lösningsmetoder får inte äventyra int. fred och säkerhet.

FN:S STRUKTUR (6 HUVUDORGAN ENL.ART. 7 FNST.) Säkerhetsrådet (UNSC) Generalförsamlingen (UNGA) Förvaltarskapsrådet (TC) Internationella domstolen (ICJ) Ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC) Sekretariatet

GENERALFÖRSAMLINGEN KAP. 4 FNST. Art. 14 FNSt. rekommendationer fredlig lösning Rådgivande funktion. UNGA resolutioner är inte bindande för MS om inte rör FN:s budget (undantag: Uniting for Peace ) Varje MS är representerat och har en delegation Icke-MS har observatörer Delegationer utses av regeringen i MS. Leds av FN-ambassadör

SÄKERHETSRÅDET KAP. 5 FNST. Säkerhetsrådets mandat är att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Rekommendationer att lösa tvist med stöd av kap. 6 (Chapter VI: Pacific Settlement of Disputes) När hot mot internationella freden och säkerheten: rekommendationer, men också bindande beslut med stöd av kap. 7 (Chapter VII: Action with Respect to Threats to the Peace, Breaches of the Peace and Acts of Aggression) MS ska följa UNSC-beslut enl. art. 25 FNSt. OBS! Art. 103 FNSt.

METODER FÖR TVISTELÖSNING 1. Diplomatiska metoder 2. Judiciella metoder

METODER FÖR TVISTELÖSNING 1. Diplomatiska metoder - Förhandling: parterna behåller kontrollen över tvisten. Ingen tredje part involveras. - Good offices/ medling: tredje part involverad. Good offices om fungerar som kommunikatör. Medlare mer aktiv och kan ge informella förslag - Förlikning: tredje part har mer ingående inblandning och kan komma med förslag på lösningar - Fact-finding: tvistig faktafråga

RAINBOW WARRIOR NZ och Frankrike vänder sig till FN:s SG för medling. SG förslår en lösning som NZ och Frankrike på förhand avtalat om att de ska acceptera. SG Javier de Cuellar får instruktioner att han ska avgöra såsom han finner rättvist och skäligt utifrån NZ resp. Frankrikes positioner (ej på basis av rättsliga överväganden).

SG:S UTLÅTANDE 6 JULI 1986 Satisfaktion: Formell ursäkt av Frankrike pga. kränkningen av NZ:s territoriella suveränitet. Kompensation: Frankrike ska betala 7 miljoner US dollar för alla skador vilket indikerar att NZ fick kompensation även för de moraliska skadorna. Knäckfrågan: De två franska agenterna. SG: Agenterna ska förflyttas till en fransk militär anläggning på en isolerad ö utanför Europa. Agenterna ska hållas isolerade där i 3 år och får inte lämna ön om det inte sker med samtycke från både NZ och Frankrike. NZ får göra besök med Frankrikes samtycke. SG föreslog att de flyttas till ön Hao i Franska Polynesien. Avtal som en konsekvens av SG:s utlåtande. I avtalet bestäms det att tvister till följd av avtalet ska lösas med en skiljedomstribunal.

Båda agenterna lämnar ön utan NZ samtycke. Pga. av att ingen av agenterna har fullgjort sin tid på ön, införlivar NZ avtalets klausul om skiljedomsförfarande och kräver att: Frankrike ska åläggas att återföra agenterna för den tid som kvarstår för att de ska avtjäna hela den tiden enligt avtalen om att följa SG:s utlåtande.

METODER FÖR TVISTELÖSNING 2. Judiciella metoder: - Skiljedomsförfarande - Internationell domstol I båda fallen blir beslutet folkrättsligt bindande

SKILJEDOMSFÖRFARANDE Avgörs av skiljemannatribunal/skiljedomstol. Parterna sätter själva upp en tribunal för att lösa en tvist på basis av folkrätt. Få permanenta organ med undantag för Permanenta skiljedomstolen i Haag (PCA). Fördelen med skiljedomsförfarande är att parterna kan definiera den tvistiga frågan som ska prövas och vilka regler som ska användas. Kan även bestämma att skiljedomen ska hållas hemlig i t.ex. känsliga frågor. Dom från domstol är alltid offentlig.

JURISDIKTION Judiciell prövning förutsätter jurisdiktionsgrund - Rainbow Warrior Arbitration any dispute concerning the interpretation or application of either of these two Agreements [the two agreements concluded in 1986] which it has not been possible to resolve through the diplomatic channel shall, at the request of either of our two Governments, be submitted to an Arbitral Tribunal (Exchange of letters, 9 juli 1986) The decisions of the Tribunal shall be made on the basis of the Agreement concluded between the Government of New Zealand and the Government of the French Republic by Exchanges of Letters on 9 July 1986, this Agreement, and the applicable rules and principles of international law. (Supplementary Agreement, 14 februari 1989)

Rainbow Warrior Arbitration: dom den 30 april 1990. Tribunalen anser att Frankrike har brutit mot avtalet. Ingen kompensation ska utgå eftersom NZ inte begärt detta. Satisfaktion i form av att tribunalens beslut deklareras där det klart framgår att Frankrike har brutit mot sina förpliktelser. Tribunalen rekommenderade att en fond för vänliga relationer mellan staterna inrättas där Frankrike ska göra första insättningen på 2 miljoner US dollar. Agenterna behöver dock inte återföras pga. avtalstiden har löpt ut och det är inte fråga om att Frankrike ska återföra agenterna för att upphöra med sitt folkrättsliga brott.

INTERNATIONELLA DOMSTOLAR Är till skillnad från de flesta skiljedomsförfarande, ett permanent organ med mer eller mindre bestämt mandat. ICJ den internationella domstolen i Haag har ett unikt mandat att hantera alla typer av folkrättsliga tvister (generell jurisdiktion) Finns andra internationella domstolar har specialiserad jurisdiktion dvs. rätt att döma i viss typ av fråga och/eller i viss region. Tex. Havsrättsdomstolen i Hamburg (ITLOS) etablerad genom UNCLOS eller Europadomstolen i Strasbourg etablerad genom EKMR.

ICJ:S DOMAR Endast stater kan vara part För att en stat ska kunna vara part i ett mål krävs: Att staten är bunden av ICJSt. (medlem i FN) och En grund som gör domstolen behörig i det konkreta fallet antingen genom Att en aktuell tvist hänskjuts till ICJ (ad hoc) eller Att stater på förhand godtagit ICJ:s domsrätt

FÖRTIDA ACCEPT Art. 36(2) ICJSt.: Ensidiga förklaringar till ICJ eller PCIJ. Stater kan inlämna deklarationer där de accepterar domstolens jurisdiktion i tvister med andra stater som gjort samma åtagande. Kan göra reservationer i dessa deklarationer som undantar vissa typer av tvister. Art. 36(1) ICJSt.: Avtal där parterna på förhand åtagit sig att acceptera domstolens jurisdiktion. Exv. i en tvistelösningsklausul. Art. 37 ICJSt.: Fortfarande giltigt avtal som gör PCIJ behörig

FOLKMORDSKONVENTIONEN, ART. 9 Disputes between the Contracting Parties relating to the interpretation, application or fulfilment of the present Convention shall be submitted to the International Court of Justice at the request of any of the parties to the dispute.

EFTERLEVNAD AV ICJ-DOM Begäran hos SC om verkställande av dom enl. art. 94 FN-stadgan. Hittills har SC aldrig fattat beslut om verkställande av ICJ:s domar. För det mesta verkställs domarna frivilligt. Nicaragua begärde verkställande av ICJ-domen från 1986 mot USA. Vetorätten förhindrar.

ICJ:S RÅDGIVANDE YTTRANDEN (ART. 65 ICJST.) Kan endast begäras av GA, SC och vissa andra FN-organ som GA auktoriserar (art. 96 FNSt.) Måste falla inom dessa organs kompetensområde Frågor av rättslig karaktär (både abstrakt och mer konkreta frågor)

VILKEN METOD ANVÄNDS NÄR? Typ av fråga Tvistens karaktär Det politiska förhållandet mellan parterna Rättsläget