FREDLIGA LÖSNINGAR
FREDLIG LÖSNING Förpliktelse att lösa tvister på fredlig väg? Vilka folkrättsliga metoder finns för att lösa tvister fredligt? Vilken metod används när?
EXEMPLET RAINBOW WARRIOR
Tvist mellan Frankrike och Nya Zeeland Agenter ställs inför NZ-domstol och döms till ett 10årigt straff som ska avtjänas på nyazeeländskt fängelse Frankrike erkänner folkrättsligt brott, men vill ta hem agenterna NZ vill att agenterna ska avtjäna straff för sina handlingar samt: - Satisfaktion - Kompensation
TVISTELÖSNING ENLIGT ART. 2(3) FN-STADGAN MS ska: ( )settle their disputes by peaceful means in such a manner that international peace and security, and justice, is not endangered. - Endast int. tvister (mellan stater) - Stater har skyldighet att lösa sina tvister fredligt, men ingen skyldighet lösa tvister
Stater är fria att välja vilka fredliga medel som ska användas (Art. 33 FNSt. Ej uttömmande lista) Samtliga metoder förutsätter att de tvistande staterna har godkänt dem FN:s Friendly Relations-deklarationen (1970): Stater ska försöka nå en tidig och rättvis lösning på sina konflikter. Avhålla sig från handlingar som kan förvärra läget. Parter till en tvist får inte avbryta sina försök att lösa en tvist och lösningsmetoder får inte äventyra int. fred och säkerhet.
FN:S STRUKTUR (6 HUVUDORGAN ENL.ART. 7 FNST.) Säkerhetsrådet (UNSC) Generalförsamlingen (UNGA) Förvaltarskapsrådet (TC) Internationella domstolen (ICJ) Ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC) Sekretariatet
GENERALFÖRSAMLINGEN KAP. 4 FNST. Art. 14 FNSt. rekommendationer fredlig lösning Rådgivande funktion. UNGA resolutioner är inte bindande för MS om inte rör FN:s budget (undantag: Uniting for Peace ) Varje MS är representerat och har en delegation Icke-MS har observatörer Delegationer utses av regeringen i MS. Leds av FN-ambassadör
SÄKERHETSRÅDET KAP. 5 FNST. Säkerhetsrådets mandat är att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Rekommendationer att lösa tvist med stöd av kap. 6 (Chapter VI: Pacific Settlement of Disputes) När hot mot internationella freden och säkerheten: rekommendationer, men också bindande beslut med stöd av kap. 7 (Chapter VII: Action with Respect to Threats to the Peace, Breaches of the Peace and Acts of Aggression) MS ska följa UNSC-beslut enl. art. 25 FNSt. OBS! Art. 103 FNSt.
METODER FÖR TVISTELÖSNING 1. Diplomatiska metoder 2. Judiciella metoder
METODER FÖR TVISTELÖSNING 1. Diplomatiska metoder - Förhandling: parterna behåller kontrollen över tvisten. Ingen tredje part involveras. - Good offices/ medling: tredje part involverad. Good offices om fungerar som kommunikatör. Medlare mer aktiv och kan ge informella förslag - Förlikning: tredje part har mer ingående inblandning och kan komma med förslag på lösningar - Fact-finding: tvistig faktafråga
RAINBOW WARRIOR NZ och Frankrike vänder sig till FN:s SG för medling. SG förslår en lösning som NZ och Frankrike på förhand avtalat om att de ska acceptera. SG Javier de Cuellar får instruktioner att han ska avgöra såsom han finner rättvist och skäligt utifrån NZ resp. Frankrikes positioner (ej på basis av rättsliga överväganden).
SG:S UTLÅTANDE 6 JULI 1986 Satisfaktion: Formell ursäkt av Frankrike pga. kränkningen av NZ:s territoriella suveränitet. Kompensation: Frankrike ska betala 7 miljoner US dollar för alla skador vilket indikerar att NZ fick kompensation även för de moraliska skadorna. Knäckfrågan: De två franska agenterna. SG: Agenterna ska förflyttas till en fransk militär anläggning på en isolerad ö utanför Europa. Agenterna ska hållas isolerade där i 3 år och får inte lämna ön om det inte sker med samtycke från både NZ och Frankrike. NZ får göra besök med Frankrikes samtycke. SG föreslog att de flyttas till ön Hao i Franska Polynesien. Avtal som en konsekvens av SG:s utlåtande. I avtalet bestäms det att tvister till följd av avtalet ska lösas med en skiljedomstribunal.
Båda agenterna lämnar ön utan NZ samtycke. Pga. av att ingen av agenterna har fullgjort sin tid på ön, införlivar NZ avtalets klausul om skiljedomsförfarande och kräver att: Frankrike ska åläggas att återföra agenterna för den tid som kvarstår för att de ska avtjäna hela den tiden enligt avtalen om att följa SG:s utlåtande.
METODER FÖR TVISTELÖSNING 2. Judiciella metoder: - Skiljedomsförfarande - Internationell domstol I båda fallen blir beslutet folkrättsligt bindande
SKILJEDOMSFÖRFARANDE Avgörs av skiljemannatribunal/skiljedomstol. Parterna sätter själva upp en tribunal för att lösa en tvist på basis av folkrätt. Få permanenta organ med undantag för Permanenta skiljedomstolen i Haag (PCA). Fördelen med skiljedomsförfarande är att parterna kan definiera den tvistiga frågan som ska prövas och vilka regler som ska användas. Kan även bestämma att skiljedomen ska hållas hemlig i t.ex. känsliga frågor. Dom från domstol är alltid offentlig.
JURISDIKTION Judiciell prövning förutsätter jurisdiktionsgrund - Rainbow Warrior Arbitration any dispute concerning the interpretation or application of either of these two Agreements [the two agreements concluded in 1986] which it has not been possible to resolve through the diplomatic channel shall, at the request of either of our two Governments, be submitted to an Arbitral Tribunal (Exchange of letters, 9 juli 1986) The decisions of the Tribunal shall be made on the basis of the Agreement concluded between the Government of New Zealand and the Government of the French Republic by Exchanges of Letters on 9 July 1986, this Agreement, and the applicable rules and principles of international law. (Supplementary Agreement, 14 februari 1989)
Rainbow Warrior Arbitration: dom den 30 april 1990. Tribunalen anser att Frankrike har brutit mot avtalet. Ingen kompensation ska utgå eftersom NZ inte begärt detta. Satisfaktion i form av att tribunalens beslut deklareras där det klart framgår att Frankrike har brutit mot sina förpliktelser. Tribunalen rekommenderade att en fond för vänliga relationer mellan staterna inrättas där Frankrike ska göra första insättningen på 2 miljoner US dollar. Agenterna behöver dock inte återföras pga. avtalstiden har löpt ut och det är inte fråga om att Frankrike ska återföra agenterna för att upphöra med sitt folkrättsliga brott.
INTERNATIONELLA DOMSTOLAR Är till skillnad från de flesta skiljedomsförfarande, ett permanent organ med mer eller mindre bestämt mandat. ICJ den internationella domstolen i Haag har ett unikt mandat att hantera alla typer av folkrättsliga tvister (generell jurisdiktion) Finns andra internationella domstolar har specialiserad jurisdiktion dvs. rätt att döma i viss typ av fråga och/eller i viss region. Tex. Havsrättsdomstolen i Hamburg (ITLOS) etablerad genom UNCLOS eller Europadomstolen i Strasbourg etablerad genom EKMR.
ICJ:S DOMAR Endast stater kan vara part För att en stat ska kunna vara part i ett mål krävs: Att staten är bunden av ICJSt. (medlem i FN) och En grund som gör domstolen behörig i det konkreta fallet antingen genom Att en aktuell tvist hänskjuts till ICJ (ad hoc) eller Att stater på förhand godtagit ICJ:s domsrätt
FÖRTIDA ACCEPT Art. 36(2) ICJSt.: Ensidiga förklaringar till ICJ eller PCIJ. Stater kan inlämna deklarationer där de accepterar domstolens jurisdiktion i tvister med andra stater som gjort samma åtagande. Kan göra reservationer i dessa deklarationer som undantar vissa typer av tvister. Art. 36(1) ICJSt.: Avtal där parterna på förhand åtagit sig att acceptera domstolens jurisdiktion. Exv. i en tvistelösningsklausul. Art. 37 ICJSt.: Fortfarande giltigt avtal som gör PCIJ behörig
FOLKMORDSKONVENTIONEN, ART. 9 Disputes between the Contracting Parties relating to the interpretation, application or fulfilment of the present Convention shall be submitted to the International Court of Justice at the request of any of the parties to the dispute.
EFTERLEVNAD AV ICJ-DOM Begäran hos SC om verkställande av dom enl. art. 94 FN-stadgan. Hittills har SC aldrig fattat beslut om verkställande av ICJ:s domar. För det mesta verkställs domarna frivilligt. Nicaragua begärde verkställande av ICJ-domen från 1986 mot USA. Vetorätten förhindrar.
ICJ:S RÅDGIVANDE YTTRANDEN (ART. 65 ICJST.) Kan endast begäras av GA, SC och vissa andra FN-organ som GA auktoriserar (art. 96 FNSt.) Måste falla inom dessa organs kompetensområde Frågor av rättslig karaktär (både abstrakt och mer konkreta frågor)
VILKEN METOD ANVÄNDS NÄR? Typ av fråga Tvistens karaktär Det politiska förhållandet mellan parterna Rättsläget