Relevanta dokument
Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Regional, översiktlig och strategisk planering

Fem förslag har blivit ett

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Vision 2035 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 april 2016, diarienummer KS 2015/0363. norrkoping.se/vision2035

Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040

Sammanställning från workshop

Reflektion från seminarium 5

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Framtidens Österåker. Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Kunskapsstråket. En unik position

Sammanställning. Workshop Framtidsbilden. Ängelholms kommun har en översiktsplan

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne

Kommunalt Handlingsprogram Lilla Edet Kommunen som växer och utvecklas

JIL Stockholms läns landsting i (4)

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

Det goda lokalsamhället

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret

Strategisk energiplanering i Borås Stad

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Läge för plan: Planområdet är beläget på Tuvan, vid Tennisvägen och Tuvanvägen. Se karta.

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

LIVSKVALITET KARLSTAD

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Attraktiva. städer. Antoni

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Gottsundaområdet Planprogram

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer?

Information om Planprogram Eriksberg och Ekebydalen

Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Bilaga till Landsbygdsstrategi

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun

Social konsekvensanalys

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Underlag för planuppdrag

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Trafikpolicy för Sollentuna kommun

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

version Vision 2030 och strategi

Planbesked för Jasminen 5

Parkeringsstrategi 1(5)

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Simrishamns kommun. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn

Användning av mark- och vattenområden

VALMANIFEST CENTERPARTIET STRÖMSTAD. FRAMÅT med

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Program till Vision Luleå 2050

Riktlinjer för bostadsförsörjning GISLAVEDS KOMMUN

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

RUFS-information Skärgårdsrådet 1 november 2016

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning

Nämndsplan KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. - Preliminär nämndsplan år 2020

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

PROGRAM NYDAL, KNIVSTA KOMMUN

STRategi. Program. plan policy

Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark

Transkript:

F Ö R S L A G 11

V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till naturen, landsbygden och vattnet är en påtaglig kvalitet. Det är en attraktiv ort som växer och lockar nya invånare, företag och besökare. Småskalighet, variation och mångfald är ledord som kännetecknar Järna. Järna har svarat på hur en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar ort skall se ut. Här är bilen inte en nödvändighet. Kollektivtrafik finns i form av pendeltåg, bussar och regionaltåg. Restiden till Stockolms central är 30 min. Majoriteten av bostäderna ligger inom gång- och cykelavstånd till stationen. Relationen mellan tätorten och den omgivande landsbygden har utvecklats. Livsmedelsproduktion är en av basnäringarna. Ekologiska jordbruk i kommundelen bidrar till ett gott utbud av närproducerad mat, såväl i Järna tätort som i övriga Södertälje. Odlingslotter i anslutning till bostäderna ger invånarna möjlighet till ett visst självhushåll. Arbetet med att stärka centrum har skapat en levande mötesplats med ett varierat utbud av varor och tjänster blandat med bostäder. På marknadsplatsen erbjuder lokala företag och matproducenter sina produkter och lockar ständigt nya besökare. Varumärket Järna har stärkts. Företagsvisionen Järnaandan har stimulerat kreativitet och entreprenörskap. Småföretagandet blomstrar och bidrar till ortens dynamik och tillväxt. Den hållbara profilen och de antroposofiska verksamheternas expansion har ytterligare ökat kännedomen om orten utanför kommunens gränser. Järna präglas av stor omsorg om den byggda miljön och den arkitektoniska gestaltningen av hus och platser. Det avspeglas tydligt både i centrala Järna och på landsbygden. Kvarvarande kulturmiljöer inne i Järna och kulturlandskapet är väl omhändertagna och stärker Järnas kvalitet. Barn och ungdomars behov är väl tillgodosedda med ett varierat utbud av förskolor och skolor. Idrotts-, kultur- och fritidsaktiviteter finns för alla åldrar. Riktlinjerna i den fördjupade översiktsplanen för Järna tätort med omgivning har varit en del i att skapa de fysiska förutsättningarna för att realisera visionen. F Ö R S L A G V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R 15

Övergripande utvecklingsstrategier Strategierna för att uppnå visionen kan samlas under följande rubriker: Naturnära och hållbar Bygg vidare på Järnas hållbara profil och det naturnära läget Förbättra tillgängligheten till rekreationsområden och skapa sammanhängande grönstråk. Stärk kopplingen till havet. Utgå från platsen och terrängen vid utformning av nya bebyggelseområden. Bevara åkermark och utveckla utbytet mellan landsbygden och tätorten. Utnyttja möjligheten till närodlat och självhushåll. Lokalisera nya bostadsrområden inom gång- och cykelavstånd till stationen. Förutsättningar för fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer skall förbättras med gena och attraktiva stråk. Utveckla hållbara tekniska försörjningssystem för vatten och avlopp, energi och dagvatten. Värna artrika vattendrag och tillgången till vatten. Tät och småskalig För att skapa en mer levande ort med småstadskaraktär krävs en ökad täthet och fler stadsmässiga miljöer med förutsättningar för folkliv. Förtäta - låt huvuddelen av ny bebyggelse komma till inom tätorten eller i direkt anslutning till den. Utgå från småstadens mått vid nybyggnation. Skalan i höjd bör vara 2-3 våningar. Koncentrera större dagligvarubutiker till tätortskärnan. Utveckla möjligheter för småskaliga verksamheter i de centrala delarna. Skapa stadsmässiga gator med god gestaltning. Utveckla attraktiva mötesplatser. F A K T A R U T A F ö r t ä t n i n g Förtätning innebär att ny bebyggelse tillkommer inom eller i direkt anslutning till redan bebyggda områden. Syftet med att förtäta är att utnyttja befi ntlig infrastruktur och minska utbredningen av tätorten. Det ger i sin tur ger kortare avstånd och möjliggör gång- och cykeltrafi k. En högre täthet i bebyggelsestrukturen ökar underlaget för kollektivtrafi k och service. De naturområden som fi nns i kanten av tätorten bevaras genom att man försöker motverka utspridning av bebyggelse. Nackdelar kan vara en förtätning kan minska andelen obebyggda, ibland gröna områden. Parker och grönområden i centrala delar får högre belastning. 16

En helhet med variation och mångfald. För att åstadkomma en sammanhållen, småstad med korta avstånd till service och goda kommunikationer föreslås förtätning inom och mellan områden. Utbudet av boendeformer ska vara varierat. Bygg ihop tätorten och Kallfors Överbrygg barriärer- förstärk länkar och förbättra tillgänglighet till hav, omgivande natur och landsbygd och mellan områden. Skapa ett sammanhängande, lättorienterat gatunät med god gestaltning och utan barriärer. Blanda bostäder med mindre störande verksamheter för att skapa förutsättningar för stadsdsdelar som är levande både på dag- och kvällstid. Stärk kopplingen mellan Ytterjärna, Saltå och tätorten. Variera upplåtelse- och boendeformer i varje stadsdel. Stark identitet Bygg vidare på varumärket Järna och utveckla kvaliteter som är unika eller områden där Järna är föregångare. Skapa tydliga områden med egna karaktärer. Låt tätort bli småstad och med en tydlig avgränsning dess utbredning. Låt landsbygd fortsätta vara öppet landskap med bybildningar och inslag av enstaka ny bebyggelse. Bygg vidare på den hållbara profilen. Utveckla de särskilda kvaliteter orten har idag. Stärk karaktären av småstad. Tillgänglig för alla - socialt hållbart Skapa förutsättningar för att människor med olika livsstil, olika åldrar och olika bakgrund ska kunna leva tillsammans Utveckla mötesplatser för människor med olika ålder och intressen. Förbättra trafiksäkerheten, tillgängligheten och tryggheten för alla trafikslag, dvs för gående, cyklister, kollektivtrafik och biltrafik. Bostäder och offentliga miljöer ska vara tillgänglighetsanpassade. F A K T A R U T A S o c i a l h å l l b a r h e t Ett socialt hållbart område är tryggt, har blandad befolkning, erbjuder mötesplatser för människor med olika social och kulturell bakgrund, är tillgängligt för människor med funktionsnedsättning, och är utformat med barnperspektiv. F Ö R S L A G V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R 17