2015-05-28 1 Ortsanalys för Fjärdhundra Sammanställning av dialogmöte Den 21 maj 2015 hölls ett dialogmöte i Fjärdhundraskolans matsal. Omkring 125 invånare, föreningsaktiva och företagare deltog tillsammans med 15 kommuntjänstemän och politiker. Dialogmötet är ett av momenten för att ta fram en ortsanalys för Fjärdhundra. Fjärdhundras identitet 3-minuterstalare Som inspiration till det första passet om Fjärdhundras identitet berättade tre personer från bygden om sin syn på Fjärdhundra. Madelaine Berglind Madelaine Berglind var först ut och hon berättade att hon är uppvuxen i Frösthult men bor idag i en villa i Fjärdhundra samhälle med man och barn. Tidigare har hon även bott i Torstuna. För Madelaine är Fjärdhundraskolan och Fjärdhundra sportklubb mycket viktiga för orten. Sportklubben och idrottshallen bidrar till en naturlig träffpunkt då det kommer mycket folk för att heja fram Fjärdhundra när det är match i fotboll, handboll och innebandy. Madelaine menar att det är viktigt att kunna erbjuda sportaktiviteter till både barn och vuxna.
2 Att vara med i en klubb och ett lag är också socialt och ett bra sätt att som nyinflyttad lära känna människor. Det är även positivt för gamla Fjärdhundrabor som på detta sätt får lära känna nya människor. Madelaine som både själv har gått på Fjärdhundraskolan, haft barn som har gått där och som idag arbetar som lärare där talade med stolthet om dess fantastiska lokaler, den goda skolmaten, biblioteket och den fina skolgården. En annan tillgång är närheten till naturen, idrottsplatser och badet. Hon berättade även att elever från Enköping med omnejd är välkomna till skolan. Resvägen från Enköping till Fjärdhundra är ju faktiskt lika lång som från Fjärdhundra till Enköping. Gunnar Elf Efter Madelaine pratade Gunnar Elf som 2011 flyttade till Frösthult tillsammans med sin fru. De lämnade då en lägenhet i Enköping och ett fritidshus i Möklinta för att skapa ett hem där de både kan leva och vara verksamma. Gunnar berättade att de trivs mycket bra och att de bor i en fantastiskt vacker bygd. De upptäckte väldigt snart vilket starkt och aktivt föreningsliv det är i bygden och snart var även de med i flera av föreningarna. Gunnar menar att föreningslivet är helt annorlunda jämfört mot de andra ställen de bott på, där man mer hållit sig för sig själv. Här möter de människor med ett starkt intresse för sin bygd och för sin historia. Kreativa, nyfikna och påhittiga människor som hittar lösningar för bygdens överlevnad. Ett exempel är föreningen Fjärdhundraland som har många aktiva medlemmar och som tar tillvara på bygdens möjligheter. Gunnar, som bor utmed riksväg 70, pratade också om oron och frågorna över den kommande ombyggnationen av vägen till en 2+1 väg. De som bor intill vägen kommer få en begränsad frihet att röra sig och ökade ljudnivåer med högre hastigheter. Idag är rörligheten obegränsad och man kan gå som man vill- bara man ser sig för. Johan Ahlenius Sist ut var Johan Ahlenius som flyttade till samhället för tolv år sedan. Johan berättade att han är uppväxt i Bålsta och gick gymnasiet i Enköping. Som Bålstabo kunde man aldrig tänka sig att bo i Enköping, än mindre i Fjärdhundra som mer sågs som en liten håla. Inför dialogmötet hade Johan gjort en liten marknadsundersökning där han kom fram till att Fjärdhundrabon är den hjälpsamma, vänliga och slitstarka typen. Som nyinflyttad är det inte helt självklart att man kommer in i gemenskapen, men det är åt båda håll. Det krävs även att den som är nyinflyttad engagerar sig. Johan tycker att det finns en spirande Fjärdhundraanda, men att den skulle kunna utvecklas. Han vill se lite mer av egna initiativ i bygden, när exempelvis kommunen inte kan lösa problemen. Det finns en del bra exempel på detta, som bensinmacken. Johan avslutade med att berätta att Länsstyrelsen nu äntligen givit klartecken till att bygga macken och att de nu bara väntar på besked från kommunen. Egna initiativ som detta stärker och utvecklar Fjärdhundraandan.
3 Ordmoln över Fjärdhundras identitet Inför dialogmötet i Fjärdhundra delade en referensgrupp, bestående av aktiva på bygden, ut vykort. På vykortet ställdes frågan: Vad kännetecknar Fjärdhundras identitet? Finns det någon speciell Fjärdhundraanda/mentalitet?. Orden på de inskickade vykorten sammanställdes sedan till ett ordmoln över Fjärdhundrabygden där de olika ordens storlek angavs av hur många gånger de nämndes på vykorten. Ord beskrivande Fjärdhundras identitet utifrån inskickade vykort.
4 Diskussionspass 1: Fjärdhundras identitet Under dialogmötets första pass fick grupperna fortsätta att diskutera Fjärdhundras identitet. Till sin hjälp hade de ett frågeformulär som återkopplade både till 3-minuterstalarna och ordmolnet. Många av mötesdeltagarna tyckte att deras bild av Fjärdhundra stämde överens med 3-minuterstalarna samt att ordmolnet förmedlar Fjärdhundras identitet på ett bra sätt. De ord som bäst kännetecknar Fjärdhundra var enligt mötesdeltagarna skolan, badet, föreningsliv, idrott och sportklubben samt nära till naturen. Andra identitetsskapande ord var affären, kultur, jordbruk, barnvänligt och levande bygd. Identiteten beskrevs även som delaktiga invånare och gemenskap. På frågan om det finns någon speciell Fjärdhundraanda lyftes att alla hälsar på varandra och att många känner varandra. Det finns även en stark entreprenörsanda. Andra förslag på beskrivning av Fjärdhundraandan var kreativ landsbygd och samhälle med många engagerade och aktiva personer och föreningar. Några var osäkra på vad Fjärdhundraandan är men att den borde kunna bli starkare med identiteten som grund.
5 Styrkor och svagheter Under det andra passet diskuterades Fjärdhundras styrkor och svagheter. Varje grupp fick lista bygdens fem främsta styrkor och fem saker som kan bli bättre. Under fikapausen som följde fick mötesdeltagarna rösta fram de fem viktigaste styrkorna och de fem viktigaste svagheterna att åtgärda. Detta genom att sätta klistermärken på listorna. Resultatet har sedan räknats samman från de totalt 30 listorna: Fjärdhundras 5 främsta styrkor: 1. Skolan 2. Vårdcentralen 3. Föreningslivet 4. Fjärdhundrabadet 5. Det geografiska läget 5 saker som kan bli bättre i Fjärdhundra: 1. Servicen 2. Nybyggnation av bostäder 3. Gång- och cykelvägar 4. Kommunikationerna 5. Trafiksäkerheten Övriga styrkor är bland annat servicen med mataffären, Gläntan och brandstationen, entreprenörskap och nätverk samt Fjärdhundraland. En annan styrka är att man lever här och inte bara bor. Andra saker som kan bli bättre är renovering av idrottsanläggningar (spec. ishockeyrink med sarg och golv i idrottshall), behov av en samlingslokal/mötesplats samt kommunal stöttning och marknadsföring. Ytterligare saker som kan bli bättre är lekplatser och fler arbetstillfällen. Mötesdeltagare skriver och sätter klistermärken på Fjärdhundras främsta styrkor och svagheter.
6 Viktiga framtidsfrågor Det sista diskussionspasset hade fokus på Fjärdhundras framtida utveckling. De olika grupperna fick diskutera framtiden inom ämnena bostäder, näringsliv och turism, fritid och service samt kollektivtrafik och vägnät. Nedan följer en sammanfattning av frågor och svar. Bostäder Behovet gällande nya bostäder i Fjärdhundra anses vara en blandning av upplåtelseformer och bostadstyper som hyreslägenheter, bostadsrätter, ungdomslägenheter, seniorboende, villor och radhus. Det efterlyses även ett slags mellanboende. För att locka ungdomar och nya på bostadsmarknaden föreslogs koncept som första villan och ungdomsboende. För äldre föreslogs seniorboende/trygghetsboende i markplan med fristående fastigheter och gemensamma lokaler för matsal, samlingslokal, tvättstuga etc. Hyresrätter i lantlig miljö var ett annat förslag för att locka nya invånare till orten. Under dialogmötet lyftes att inflyttning och nya invånare är strategiskt viktigt för att bevara och utveckla service och skola. Det är därför viktigt att locka exempelvis barnfamiljer och äldre som vill flytta från en större stad. Det togs även upp att andra platser på bygden än Fjärdhundra tätort kan vara möjliga för bostadsbyggande. Några grupper pekade ut behovet av nya bostäder i samhället på karta, se nedan. Nybyggnation föreslogs inom de markerade områdena. Inom de numrerade områdena föreslogs: 1) Seniorboende 2) Förtätning av centrum och samordning av kommunikationer 3) Hyreslägenheter
7 Näringsliv och turism Under fikapausen var en av aktiviteterna att peka ut vilka platser man gärna visar upp när man får besök och vilka platser man undviker att visa upp. Under det sista diskussionspasset fick sedan näringsliv- och turismgrupperna fördjupa diskussionerna runt de utpekade platserna. Vilka platser visar du gärna upp för vänner som inte kommer från Fjärdhundratrakten? - Forsbykvarn - Hårsbäcksdalen - Skattmansöådalen - Mels drive in - Karleby tingshus - Kyrkorna - Fjärdhundrabadet - Vånsjöåsen - Fjärdhundraskolan och skolgården - Trolltrappan - Gestrilen - Marstallen - Farmor Elsas café - Mälby gård - Mellevi - Gästre loppis - Vitbjörkens förskola och öppna förskolan - Egna åkrar - Dunderbo ljus och hantverk - Härledgården - Biskopskulla - Vadsbacken - Alla mysiga hantverkare och fikaställen - Trollberget i Simtuna Heby - Vilstena kvarn - Förskolan - Härnevi kvarn - Gyllenebrunn - Elljusspåret För att utveckla platserna föreslogs Fjärdhundraland som ett bra nätverk för marknadsföring. Fler skulle kunna hitta till platserna genom exempelvis färdiga rundturer i app i smartphone och - bättre skyltning av natursevärdheter. Det gavs även förslag på lokala och ambulerande turistbyråer samt mer lättillgängliga turistkartor. En informationstavla med sevärdheter utmärkta skulle kunna finnas där många rör sig, exempelvis vid badet eller vid den blivande bensinmacken. Marknadsföring lyftes som en viktig del och ett förslag var ett informationsbrev/välkomstbrev till alla i kommunen med information om sevärdheter och platser. Finns det någon plats som du helst undviker att visa? - Returtorget - Bar 70 - Riksväg 70 - Tomt och öde samhälle - Silosen - För att förbättra området vid returtorget efterlyses bättre belysning. Området vid riksväg 70 och Bar70 är det första man ser av Fjärdhundra och det önskas därför att en finare och bättre sida visas upp. I Bar70 skulle ett medborgarkontor och turistbyrå kunna finnas. För att lyfta och göra samhället mer levande föreslogs ett café.
8 Näringsliv och arbetstillfällen För att skapa fler arbetstillfällen gavs förslag på att locka en stor butik till samhället, exempelvis en outletbutik. Det är även viktigt att värna om de arbetstillfällen som finns på skolan, vårdcentralen och omvårdnadsboendet. För att utveckla företagandet på orten är bredband en stor fråga då det ger möjlighet att kunna arbeta och verka hemifrån. Grupperna tog även upp marknadsföring och att det är viktigt att skapa ett företagsvänligt klimat. Kommunen kan fungera som underlättare och hjälpa företag och föreningar med exempelvis kontakter inom kommunen. Det efterlyses även snabbare rutiner och mindre byråkrati. Ett större utbud av tomtmark för industri och verksamheter var ett annat förslag för att utveckla näringslivet och företagandet. Det togs även upp att kommunen kan vara mer tillmötesgående vid t.ex. bygglovsansökan, både när det gäller företag och privatpersoner. Under fikat kunde mötesdeltagarna titta på en utställning med gamla fotografier, tidningsurklipp, kartor med mera från Fjärdhundra med omnejd. De kunde även skriva ner platser de visar upp när de får besök och platser som de undviker att visa.
9 Fritid och service Exempel på kommersiell och offentlig service som fritids- och servicegrupperna ansåg skulle vara ett positivt tillskott till dagens utbud var framför allt en bensinmack. Andra saker som togs upp var bankomat, internetcafé, post och frisör. Det finns även önskemål om ett torg med exempelvis samlingslokal och café samt att badet har längre öppettider. Angående fritidsaktiviteter så efterlyses framför allt en ishockeyrink men även konstgräsplan och ridleder. Utbudet av fritidsaktiviteter ansågs inte vara heltäckande då det saknas aktiviteter för de som inte idrottar. Vid skolan skulle det kunna finnas ett aktivitetscenter med spontanidrott för alla. Andra förslag var fler lekparker, idrottsfritids med bidrag till ledare och att starta upp dans. För att utveckla förenings- och idrottslivet skulle kommunen kunna marknadsföra Fjärdhundra i större utsträckning samt stötta föreningar. Det önskas även att mer resurser satsas på Fjärdhundra samt mer hjälp och mindre byråkratiska hinder. Ytterligare förslag för att utveckla förenings- och idrottslivet var en central träffpunkt som samlar olika aktiviteter och sporter för olika åldrar. Vid en sådan samlingsplats skulle det även finnas information om aktiviteter.
10 Kollektivtrafik och vägnät Grupperna som diskuterade ämnet kollektivtrafik och vägnät ansåg att kollektivtrafiken fungerar bra mellan Fjärdhundra och Enköping. Norrut mot Heby och Sala fungerar den dock sämre. För att göra kollektivtrafiken mer attraktiv och locka fler att ställa bilen hemma efterlyses framförallt en bättre synkning mellan bussar och tåg i Enköping och Heby för att därifrån kunna ta sig vidare. Det togs även upp att linje 225 borde gå till lasarettet i Enköping, att bussarna borde kunna gå med tätare turer genom mindre bussar och att skolbussarna borde kunna nyttjas som kollektivtrafik. Det lyftes även att det är viktigt med kontinuitet och att turer inte dras in. Ett annat önskemål var att skolbussarna samordnas på ett bättre sätt så att det blir kortare resväg till och från skolan för eleverna. Angående brister i vägnätet lyftes behovet av gång- och cykelvägar, framförallt mellan samhället och vårdcentralen samt utmed Stora vägen från affären och österut till Skogsvägen. En gångväg önskas även mellan Stora vägen och Änderstavägen. Det togs även upp att det kommer bli problem för boende i områdena runt Simtuna Heby, Dunderbo, Fröshult, Långtibble och Viggeby att ta sig ut gående och cyklande när riksväg 70 byggs om till en 2+1 väg. Andra problem som togs upp var behov av sänkta hastigheter till 30 km/h genom samhället (framför allt förbi Fjärdhundra förskola). En ny genomfart önskas söder om samhället för att få bort tung trafik genom samhället. Några grupper pekade ut behovet av nya gång- och cykelvägar och andra problem i vägnätet på karta, se nedan.
11 Vad händer nu? Denna sammanställning skickas ut till alla som medverkade på dialogmötet. Även den kommunala arbetsgruppen som medverkar i projektet kommer få ta del av det som kom fram under mötet. Vi välkomnar era synpunkter och reflektioner på sammanställningen om det är något som inte stämmer eller har glömts bort. Arbetet med att fördjupa och förädla materialet kommer att fortgå i referensgruppen. Sammanställningen har även presenterats för kommunstyrelsens plan-, mark- och exploateringsutskott. Politikerna har då fått en bild av vilka frågor som är viktiga att jobba vidare med i Fjärdhundra. Utifrån allt inkommet material kommer vi ta fram ett utkast på ortsanalys som skickas ut till de mötesdeltagare som anmälde intresse av att korrekturläsa materialet. Vår förhoppning är att skicka ut den efter sommaren. Fram till dess vill vi tacka för ert engagemang under dialogmötet! Med vänlig hälsning Johanna Appeltofft Anna Hallberg