Rutin kring ekonomi för ensamkommande barn och ungdomar placerade av socialtjänsten i Göteborgs Stad

2013-11-20 Rutin kring ekonomi för ensamkommande barn och ungdomar placerade av socialtjänsten i Göteborgs Stad Följande rutin syftar till att öka likabehandlingen och rättssäkerheten kring ensamkommande barn och ungdomar som är placerade av socialtjänsten i Göteborgs Stad. Rutinen grundar sig på följande: Ersättningar för barn och ungdomar i familjehemsvård Praxis inom socialtjänsten för handläggning av ekonomi kring barn och ungdomar placerade på HVB Praxis inom socialtjänsten för handläggning av ekonomi kring ungdomar i träningsboende och referensboende Riksnormen försörjningsstöd Göteborgs riktlinjer angående ekonomiskt bistånd (Kommunstyrelsens beslut 2008-10-01, 458) Den 3 juni 2013 publicerade Socialstyrelsen en vägledning kring socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar där fördjupande kunskap finns att inhämta kring olika delmoment i handläggningen. Den finns att tillgå på Socialstyrelsens webbplats www.socialstyrelsen.se Under projektet som pågått för att ta fram förslag på kommungemensamma rutiner inom socialtjänsten i Göteborgs Stad har en informativ vägledning kring mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg tagits fram. I den finns skriftlig information om olika myndigheters och aktörers ansvar och roller. Den är tänkt att fungera som komplement till följande rutiner. Den finns att tillgå på Göteborgs Stads Intranät. 1

Innehåll 1. Allmänt om ensamkommande barn och ungdomar... 3 2. Utgångspunkter för handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden... 3 Hållbarhetsperspektiv... 3 3. Barn och ungdomar som är placerade på hem för vård eller boende (HVB) eller i träningslägenhet... 5 3.1 Placering i hem för vård eller boende HVB... 5 3.2 HVB träningsboende där ungdomen betalar mat själv och bor i delad lägenhet.... 6 3.3 Träningsboende/referensboende eller liknande där alla kostnader betalas av ungdomen själv (över 18 år)... 7 3.4 Utbetalning... 7 3.5 Hur mycket kan barnet/ungdomen spara eller tjäna?... 8 4. Barn och ungdomar placerade i familjehem... 8 4.1 Omkostnad... 9 4.2 Arvode... 9 5. Rekommendationer kring vilka kostnader som bör beviljas för barnet/ungdomen utöver månadsbidrag eller grundkostnad om behov finns.... 10 5.1 Rekommendationer kring vilka kostnader som bör beviljas - om barnet/ungdomen har behov. 10 5.2 Vägledande domar från Högsta Förvaltningsdomstolen... 13 6. Barnets/ungdomens inkomster som ska räknas av från omkostnadsersättning, bistånd eller försörjningsstöd... 13 6.1 Asylsökande barn och ungdomar... 13 6.2 Barn och ungdomar med uppehållstillstånd... 14 6.3 Barn och ungdomar som har fått avslag på sin asylansökan eller inte har uppehållstillstånd.... 15 2

1. Allmänt om ensamkommande barn och ungdomar Definition av begreppet ensamkommande barn Enligt FN:s Barnkonvention definieras alla personer under 18 år som barn. I den här rutinen kommer därför först och främst begreppet barn användas vid generella beskrivningar av gruppen ensamkommande barn och ungdomar. Med ensamkommande barn menas att barnet har kommit till Sverige utan föräldrar eller någon annan medföljande legal vårdnadshavare. Även barn som övergivits av sina föräldrar efter att familjen kommit till Sverige räknas som ensamkommande barn. Om ett barn mellan 0 och 18 år har kommit ensam till Göteborg räknas hon eller han som ensamkommande upp till 21 år, förutsatt att det finns en pågående placering av socialtjänsten. 2. Utgångspunkter för handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden Hållbarhetsperspektiv Barnperspektiv Sverige har skrivit under FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och iden om alla människors lika värde och rättigheter utgör en grundbult i den service som Göteborgs stad tillhandahåller. Barnkonventionen i sin tur utgör en del av de mänskliga rättigheterna och reglerar barns rättigheter där 4 artiklar utgör grundprinciperna i konventionen: Alla barns lika värde (artikel 2) att barns bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör dem (artikel 3) varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) samt alla barns rätt att komma till tals (artikel 12). Barn och ungdomar och i synnerhet ensamkommande flyktingbarn kan ha svårt att föra sin egen talan på samma sätt som vuxna. Dessa barn saknar oftast grundläggande kunskaper i svenska och är i behov av extra stöd av att vuxna omkring dem bevakar deras rättigheter. Att anta rutinerna som är föreslagna är ett sätt att tillämpa dessa rättigheter fullt ut. Jämställdhetsperspektivet Grundtanken i barnkonventionen är att alla barn har lika värde och samma rätt till alla rättigheter i barnkonventionen. Detta inkluderar jämställdhet mellan flickor och pojkar och ställer krav på att barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor där till exempel postnummer, kön, religion, bakgrund med mera inte påverkar deras rätt till likvärdig hälsooch sjukvård, skola, fritidsaktiviteter, socialt stöd etc. Därför ska jämställdhetsperspektivet ligga till grund vid varje bedömning av bistånd och en målmedveten strävan att motverka all särbehandling mellan könen måste finnas inom varje socialtjänstverksamhet. 3

Viktigt är dock att poängtera att i mötet med ensamkommande flykting barn iaktta dessa barns lika värde, inte bara utifrån kön utan också utifrån de andra diskrimineringsgrunderna, könsidentitet, religion, etnicitet, sexuell läggning och funktionshinder. Icke diskrimineringsprincipen utesluter inte positiv särbehandling. Alla barns rätt till likvärdiga villkor innebär att offentliga aktörer kan behöva fokusera på vissa grupper som är särskilt utsatta för att även dessa ska ha en grundläggande möjlighet att uppnå sina rättigheter på samma sätt som andra barn. Utifrån följande avses att barn ska beviljas bistånd på samma grunder oavsett om barnet har uppehållstillstånd eller inte. Barnets/ungdomens behov ska styra vilket bistånd och stöd som beviljas av socialtjänsten och utgångspunkt är alla barns lika värde. Därför ska heller ingen skillnad göras utifrån om barnet har uppehållstillstånd eller inte. En viktig utgångspunkt i arbetet med ensamkommande barn och ungdomar är att se både till barnets akuta behov och även till barnets långsiktiga behov. Socialtjänsten har ett ansvar för barnet som, i de flesta fall, sträcker sig över flera år. Barnet befinner sig i Sverige utan sina vårdnadshavare och behöver en trygg tillvaro med vuxna som ser till barnets behov och följer upp dem över tid. Därför rekommenderas särskilda barnsekreterare. Uppföljning över tid är viktigt inte minst vad gäller rätten till hälsa(artikel 24) och rätten till utbildning (artikel 28 och 29). Båda två områden som ensamkommande barn och ungdomar behöver mycket stöd med. Samma behov av uppföljning finns oavsett om barnet är placerat i familjehem eller på HVBhem eller i träningsboende. Ur ett barnperspektiv är det bra att undvika att byta handläggare efter utredning, en tid som är viktig för att skapa en relation med barnet/ungdomen. Det ger även möjligheter till bättre samverkan med andra myndigheter och aktörer kring ensamkommande barn och resurssparande för stadsdelen genom att bygga upp kompetens kring alla de olika delmomenten som finns kring ensamkommande barn. Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgs Stad ska erbjudas stöd på lika villkor som andra barn och ungdomar som socialtjänsten har ett långsiktigt placeringsansvar för, till exempel familjehemsplacerade barn. De bör få sina behov tillgodosedda genom placeringen och kompletterande bistånd som behövs för att kunna erbjuda god vård. Socialtjänstens ansvar för ensamkommande barn och ungdomar innebär att erbjuda god vård vilket är en högre nivå av omsorg än skälig levnadsnivå. Därför ska ensamkommande barn och ungdomar i första hand beviljas bistånd i samband med vård och inte genom försörjningsstöd. Det vill säga att samma enhet med ansvar för placeringen skall göra bedömning kring barnets behov utifrån begreppet god vård. Barnet får då en handläggare att förhålla sig till och inte två olika handläggare som har olika riktlinjer att följa i sitt arbete. Detta gäller i synnerhet barn under 18 år och barn som är placerade på HVB. 4

3. Barn och ungdomar som är placerade på hem för vård eller boende (HVB) eller i träningslägenhet Det finns många olika typer av HVB, dels kommunala och dels privatägda. De kommunala boendena för ensamkommande ungdomar i Göteborg är kostnadsfria för stadsdelarna som inte betalar någon dygnsavgift. De privata boendena har en dygnsavgift och skickar en faktura varje månad till socialtjänsten. Alla boenden har olika tillvägagångssätt vad gäller barns och ungdomars ekonomi och det skiljer sig åt vad som ingår i dygnsavgiften eller vad som betalas ut av boendet till ungdomen. Det är vanligt att ge någon slags fickpeng, exempelvis varje vecka eller en gång i månaden, detta är ibland sammankopplat med att ungdomen utför en syssla på boendet eller uppfyller vissa krav eller uppsatta mål. Fickpengen ingår ofta i dygnskostnaden men ibland gör den inte det. En del boenden betalar även kläder, fritidssysselsättning, hårklippning med mera. Det finns också boenden som inte betalar något till eller för ungdomen utöver vissa gemensamma aktiviteter och det är främst de barnen och ungdomarna som socialtjänsten bör garantera en tillvaro som inte är sämre än för till exempel barn i familjer med försörjningsstöd. Barnet/ungdomen ska garanteras samma nivå av god vård som andra barn och ungdomar som är placerade av socialtjänsten under lång tid, såsom familjehemsplacerade barn och ungdomar. För att barnen och ungdomarna ska behandlas lika oberoende av vilken stadsdel som är ansvarig och vilket boende barnet/den unge är placerad på föreslås därför följande vara riktmärken för vad socialtjänsten kan bevilja i bistånd för att komplettera vården som inte ingår i dygnsavgiften. På de flesta hem för vård eller boende finns telefon och dator med internet att tillgå men ungdomen behöver ha en mobiltelefon också och därför är kostnad för samtal tillagd nedan. Många barn och ungdomar köper särskilda telefonkort för att kunna ha kontakt med sin familj i ett annat land. Förslaget utgår från 2013 års riksnorm uppdelad på delposter gällande barn och ungdomar som bor hemma. När ett ensamkommande barn eller ungdom är placerad enligt SoL eller LVU kan socialtjänsten sägas ha föräldrarnas försörjningsansvar så länge den unge studerar på gymnasiet eller upp till 21 år. De flesta barn och ungdomar som är placerade på HVB är i åldrarna 15-20 år. 3.1 Placering i hem för vård eller boende HVB Riksnormen avser täcka löpande kostnader för grundläggande behov. Får barnet/ungdomen barnbidrag eller studiebidrag eller pengar genom boendet räknas det av från månadsbidraget. Har barnet eller ungdomen behov utöver detta ska bedömning göras kring det av socialtjänsten. Se mer punkt 4. Rekommendationer kring vilka kostnader som bör beviljas för barnet/ungdomen om behov finns. 5

Personliga kostnader per månad enligt risknorm 2013 uppdelad på delposter (justeras varje år) Behovsområde 11-14 år 15 18 år 19-20 år Kläder och skor 600 640 650 Fritid och lek 510 530 550 Hygien 170 220 220 Barn och ungdomsförsäkring 60 60 60 Telefon (uppgift från 180 180 180 Konsumentverket) Summa 1 520 1630 1 660 Exempel 1: 19-åring placerad på HVB där boendet inte betalar något till ungdomen. 1 660 kronor 1 050 kronor studiebidrag = 610 kronor per månad under terminerna. 1 660 kronor under sommarlov. Exempel 2: 15-åring placerad på HVB där det ingår fickpengar 400 kronor per månad. Försäkringskassan betalar inte något barnbidrag eftersom barnet inte har någon särskild förordnad vårdnadshavare ännu. 1 630 kronor 400 kronor fickpengar från boendet = 1 230 kronor per månad fram tills barnbidrag eller studiebidrag utbetalas och därefter räkna av det varpå den månatliga summan blir 180 kronor per månad. Exempel 3: 18-åring placerad på HVB där det ingår fickpengar med 1 200 kronor per månad samt bidrag till fritidssysselsättning två gånger per år, klädbidrag med 600 kronor per månad, hårklippning vid behov m.m. 1 630 kronor 1 050 kronor studiebidrag 1 200 kronor fickpengar 600 kronor i klädbidrag = 0 kronor per månad under terminerna. 1 630 kronor 1 200 kronor fickpengar 600 kronor klädbidrag = 0 kronor under sommarlov. 3.2 HVB träningsboende där ungdomen betalar mat själv och bor i delad lägenhet. Om ungdomen är under 18 år beviljas i första hand bistånd av enhet med placeringsansvar för de kostnader som inte betalas av boendet. Om ungdomen är över 18 år kan bistånd beviljas antingen av enhet med placeringsansvar eller av enhet för ekonomiskt bistånd. Riksnormen avser täcka löpande kostnader för grundläggande behov. Får barnet/ungdomen barnbidrag eller studiebidrag eller pengar genom boendet räknas det av från månadsbidraget. Har barnet eller ungdomen behov utöver detta ska bedömning göras kring det av socialtjänsten. Se mer punkt 4. Rekommendationer kring vilka kostnader som bör beviljas för barnet/ungdomen om behov finns. 6

Personliga kostnader per månad enligt risknorm 2013 uppdelad på delposter Behovsområde 16 18 år 19-20 år Kläder och skor 640 650 Fritid och lek 530 550 Hygien 220 220 Barn och ungdomsförsäkring 60 60 Mat och livsmedel 1800 1800 Summa 3 250 3 280 Gemensamma kostnader Gemensamma kostnader avser att täcka del av de gemensamma hushållskostnaderna, såsom telefon/tv-avgift, dagstidningar och förbrukningsvaror. 1 person = 930 kronor (Enbart ungdomar över 18 år som bor själva i egen träningslägenhet och står för alla kostnader) 2 personer = 1 040 kronor (Delad träningslägenhet. Dra av de avgifter som ingår i boendet, så som till exempel TV-avgift 173 kronor/månad). 3 personer = 1 310 kronor = 437 kr/person (Delad träningslägenhet. Dra av de avgifter som ingår i boendet, så som till exempel TV-avgift 173 kronor /månad.) Enbart telefon 180 kronor/månad (uppgift från konsumentverket) 3.3 Träningsboende/referensboende eller liknande där alla kostnader betalas av ungdomen själv (över 18 år) Ungdomen ansöker om ekonomiskt bistånd enligt kap 4 1 SoL (Försörjningsstöd) om inte kostnader betalas av boendet. Ungdomen föreslås då beviljas personliga kostnader + gemensamma kostnader enligt ovan + bistånd enligt Göteborgs Stads riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Har ungdomen behov utöver detta ska bedömning göras kring det av socialtjänsten. Se mer punkt 4. Rekommendationer kring vilka kostnader som bör beviljas för barnet/ungdomen om behov finns. 3.4 Utbetalning När barnet är asylsökande utbetalas ersättningen till god man. I vissa fall kan utbetalning göras på ett ICA-kort. (Inte på Migrationsverkets där kan enbart Migrationsverket göra insättningar. Socialtjänsten har egna ICA-kort avsedda för kortvariga lösningar.) 7

När barnet har fått uppehållstillstånd ska god man öppna bankkonton till barnet, ett uttagskonto och ett sparkonto. Ersättningen utbetalas till god mans eller särskild förordnad vårdnadshavares konto som ansvarar för att föra över pengarna till barnets/ungdomens egna konton. Ungdomar över 18 år tar själva emot biståndet på sitt konto och ansvarar för sin ekonomi (ej vid familjehemsplacering då omkostnader utbetalas till familjehemmet). Av utbetalningen skall tydligt framgå vilken period biståndet avser täcka samt skäl för eventuella reduceringar av beloppets storlek. 3.5 Hur mycket kan barnet/ungdomen spara eller tjäna? Ensamkommande barn och ungdomar som är placerade av socialtjänsten bör jämföras med hemmavarande ungdomar när en familj får försörjningsstöd. Då gäller följande: Ett helt prisbasbelopp per år (from 1 juli 2013) kan intjänas under året utan att det påverkar försörjningsstödet. Fyra veckors feriearbete under sommaren påverkar inte försörjningsstödet från socialtjänsten. Familjehemsplacerade barn och ungdomar kan spara och tjäna hur mycket de vill utan att det påverkar omkostnadsersättningen, motsvarande bör gälla för andra minderåriga som är placerade av socialtjänsten. Det främjar till exempel möjligheter till att spara pengar till ett körkort, vilket i sin tur kan öka möjligheterna till arbete i framtiden. 4. Barn och ungdomar placerade i familjehem I Göteborg är de flesta ensamkommande barn och ungdomar placerade i familjehem hos släktingar eller andra närstående men det förekommer också externt rekryterade familjehem och konsulentstödda familjehem. Den 17 maj 2013 beslutade enhetscheferna från de fem familjehemsenheterna i Familjehem Göteborg att följande gäller för alla ensamkommande barn och ungdomar som placeras i familjehem av socialtjänsten i Göteborgs Stad. När barnet är placerat i familjehem, inklusive nätverksplacering hos en släkting eller annan närstående, betalas omkostnad och arvode ut enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) Cirkulär 12:62. Summorna uppdateras årligen. 8

4.1 Omkostnad Omkostnaden består av en grundkostnad och utöver det tillkommer extra omkostnader utifrån barnets behov. Se nedan under punkt 4. Rekommendationer kring vilka kostnader som bör beviljas för barnet/ungdomen om behov finns. Omkostnad bör betalas ut när beslut om jourplacering fattas. Beslutet bör fattas utan dröjsmål, helst samma dag anmälan har inkommit från Migrationsverket om ensamkommande barn. Om det inte är möjligt att genomföra besöket samma dag ska det göras snarast möjligt. Se mer i särskild rutin kring handläggning av ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg samt Socialstyrelsens publikation Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar en vägledning. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av Kronor % av prisbasbeloppet Prisbasbeloppet 0-12 3 894 kr 105 % 5 563 kr 150 % 13-19 4 450 kr 120 % 6 304 kr 170 % Ur SKL:s Cirkulär 12:62 Grundkostnaden ska täcka de löpande kostnader som familjehemmet har för barnet vad gäller till exempel mat, kläder, hygien och fritid. Familjehemmet ger barnet fickpengar och ansvarar för att omkostnadsersättningen kommer barnet till godo. Basutrustning i familjehemmet När beslut om jourplacering fattats ska också en bedömning göras kring vilken basutrustning barnet behöver. Barnet behöver exempelvis en säng, sängkläder, någonstans att lägga kläder och någonstans att göra läxor med mera. Beroende på barnets ålder kan ytterligare saker tillkomma för basutrustning, exempelvis barnvagn. Om barnet har någon form av funktionshinder kan även det innebära att extra utrustning behövs. Basutrustningen tillhör barnet och följer med barnet vid eventuell omplacering. Statlig ersättning utgår för basutrustning av hemmet och återsöks av socialtjänsten. Migrationsverket betalar inte ut kostnader för detta till barnet direkt och därför ska god man inte hänvisas att ansöka om dessa kostnader från Migrationsverket under asyltiden. 4.2 Arvode Utöver omkostnad får familjehemmet ett arvode som också utgår från SKL:s cirkulär 12:62. Arvodet ska utbetalas från datum för jourplacering. Förutsättningen är att beslut om jourplacering fattas utan dröjsmål när barnet har kommit till familjen. 9

5. Rekommendationer kring vilka kostnader som bör beviljas för barnet/ungdomen utöver månadsbidrag eller grundkostnad om behov finns. I en strävan efter likabehandling kring ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg har följade rekommendationer tagits fram att förhålla sig till. Rekommendationerna gäller barn och ungdomar som är placerade i familjehem, HVB eller i träningslägenhet av något slag. Rekommendationerna är utformade utifrån ett barnperspektiv och med syfte att erbjuda samma vård till ensamkommande barn och ungdomar som till andra barn och ungdomar som är placerade av socialtjänsten. Socialtjänsten ska alltid göra individuella bedömningar kring barns behov. Nedanstående är exempel på saker som ensamkommande barn och ungdomar vanligtvis har behov av men inte alla. Kostnader ska inte betalas ut per automatik till alla ensamkommande barn och ungdomar men inte heller ges avslag för per automatik; barnet bör beviljas bistånd om behovet finns. Har barnet behov utöver nedanstående ska bedömning göras även kring det. Rekommendationerna gäller oberoende av om barnet eller ungdomen har uppehållstillstånd eller inte. En del boenden står för en del av nedanstående områden och bedömningar ska göras av socialtjänsten tillsammans med barnet/ungdomen, god man/särskild förordnad vårdnadshavare samt boendet. 5.1 Rekommendationer kring vilka kostnader som bör beviljas - om barnet/ungdomen har behov Bostadskostnader med mera När ungdomen bor själv och har ansvar för sin egen ekonomi bedöms detta enligt Göteborgs Stads riktlinjer för ekonomiskt bistånd. För att bo i egen träningslägenhet ska ungdomen ha fyllt 18 år. Undantag kan finnas om ungdomen själv blir förälder och bor i eget boende. Busskort och fritidsladdning Skolungdomar får busskort från skolan men det gäller inte under kvällar och helger. För att barnet/ungdomen ska ha möjlighet att delta i olika aktiviteter och öka sitt sociala nätverk och integrationen i samhället är det viktigt att kunna ta sig runt i Göteborg (eller där barnet är placerat) även på kvällar och helger samt under sommarlov. 10

Cykel Många barn och ungdomar i Göteborg har en cykel. Att cykla är bra för hälsa och motion och är ett bra sätt för barnet och ungdomen att ta sig runt i Göteborg. Dator Om ungdomen inte har tillgång till dator för att kunna utföra skolarbete och hålla kontakt med familj och vänner bör behovet tillgodoses. Det är inte alltid tillräckligt att det finns en gemensam dator att tillgå. Fritidssysselsättning Att kunna delta i en fritidssysselsättning är viktigt för alla barn och ungdomar. Det främjar en god fysisk och psykisk hälsa. Det ökar även barnets/ungdomens möjligheter till integration genom att skapa nya nätverk. Rekommendationen är att extra kostnader beviljas för detta utöver norm för att barnet/ungdomen ska kunna delta i flera aktiviteter, både sportaktivitet och annan verksamhet. (Riktmärke 2 000 kronor per år). Främlingspass Om barnet/ungdomen inte har ett hemlandspass eller har möjlighet att ansöka om ett hemlandspass och behöver resa utanför Sverige måste han eller hon ha ett främlingspass. Exempelvis skolresa, umgängesresa till föräldrar/släktingar, semesterresa. Ett främlingspass kostar 750 kronor. Migrationsverket utfärdar främlingspass. Glasögon Om barnet har behov av glasögon beviljas kostnad för detta. Göteborgs Stad har upphandlade avtal med vissa optiker. Barnet/ungdomen rekommenderas att anlita någon av dessa och inkomma med kostnadsförslag. Hemförsäkring Försäkring ingår oftast vid placering i familjehem och på HVB men i självständigt boende bör ungdomen ha en egen hemförsäkring. Alla barn och ungdomar i Göteborgs Stad har en olycksfallsförsäkring som gäller dygnet runt. Hemutrustning När en ungdom flyttar till ett omöblerat träningsboende eller referensboende bör han eller hon beviljas bistånd till hemutrustning. För att få hemutrustningslån från CSN måste ungdomen bland annat omfattas av flyktingmottagandet och ha fyllt 18 år när han eller hon första gången togs emot i en kommun. Ensamkommande barn är enligt Migrationsverket under 18 år vid mottagandet och kan med dessa förutsättningar aldrig ansöka om hemutrustningslån. Ensamkommande ungdomar har sällan något nätverk som kan hjälpa till med saker och bidra med till exempel möbler eller husgeråd vid en flytt på samma sätt som många andra 11

ungdomar har som flyttar hemifrån. De måste ofta köpa allt själva, begagnat och nytt. De har inte heller valet att bo kvar hemma hos sina föräldrar. I Göteborgs kommunala boenden för ensamkommande ungdomar får ungdomarna 7 500 kronor när de flyttar till en träningslägenhet. Det kan vara ett riktmärke även för bistånd till hemutrustning för ungdomar som flyttar till andra boenden där de själva måste köpa möbler. 7 500 kronor avser att täcka inköp av säng, madrass, sänglinne, matbord och stolar, köksutrustning, städutrustning, skrivbord, soffa, soffbord, bokhylla, gardiner och lampa och dammsugare. I riktlinjerna för ekonomiskt bistånd i Göteborgs stad står att fullständig hemutrustning kan beviljas med upp till 20 procent av prisbasbeloppet för en ensamstående vuxen. ID-kort När barnet/ungdomen får uppehållstillstånd ska god man ansöka om ett ID-kort hos Skatteverket. Att ha ett ID-kort är en grundförutsättning i det svenska samhället. Det kostar 400 kronor som ska betalas i förväg till Skatteverket. Medicin Kostnader för receptbelagd medicin ska beviljas om den inte betalas av boendet. Kläder grundutrustning Många barn som kommer till Sverige ensamma kommer i de kläder de har på sig och max ett ombyte. De behöver grundutrustas på samma sätt som andra barn som placeras där det inte är möjligt för barnet att gå hem och hämta kläder eller inte har kläder som behövs för en bra tillvaro. Riktmärke ca 4 000 kronor som avser grundutrustning kläder och skor, inklusive idrottskläder. Har barnet tidigare fått pengar av till exempel Migrationsverket eller ett boende kan det räknas av från föreslagen summa. Mobiltelefon Även om det finns telefon i familjehemmet eller på boendet behöver barnet/ungdomen ha en mobiltelefon. Semesterresa med familjehem Barnet ska räknas som en i familjen. Överenskommelse kring kostnader för semesterresa görs med familjehemmet. God man eller särskild förordnad vårdnadshavare ska samtycka till att barnet reser. Simundervisning En del ensamkommande barn och ungdomar är inte simkunniga. Det är viktigt att möjligheten till detta finns om barnet/ungdomen vill. En del flickor behöver burkini eller heltäckande badkläder för att kunna delta. 12

Umgängesresa Socialtjänsten ska som vid andra placeringar verka för att barnet ska ha god kontakt med föräldrar och syskon eller andra viktiga anhöriga. Att resa till det land där familjen befinner sig är ofta den enda möjligheten till umgänge. Om behov och möjligheter finns och säkerhetsaspekten är utredd kan umgängesresa beviljas. Kontakt med de anhöriga som barnet/ungdomen vill träffa ska alltid göras inför bedömning. Utifrån ålder kan det vara nödvändigt att en person följer med på resan, t ex någon i familjehemmet. God man eller särskild förordnad vårdnadshavare ska samtycka till att barnet reser. 5.2 Vägledande domar från Högsta Förvaltningsdomstolen Den 23 april 2013 fastställde Högsta förvaltningsdomstolen fyra vägledande domar gällande statlig ersättning för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Ensamkommande barn och ungdomar har av socialtjänsten i Göteborgs Stad beviljats bistånd för att tillgodose vårdbehov på samma grunder som för andra placerade barn och ungdomar. Högsta förvaltningsdomstolen har i nedanstående domar fastställt att Migrationsverket ska bevilja statlig ersättning till Göteborgs kommun för följande domar. Målnummer: 3303-12 Dator till familjehemsplacerad 18 årig flicka 3304-12 Semesterresa, telefonkort och träningskort till familjehemsplacerad pojke 3308-12 Mobiltelefon till familjehemsplacerad flicka 3309-12 Kläder vid omplacering till HVB 6. Barnets/ungdomens inkomster som ska räknas av från omkostnadsersättning, bistånd eller försörjningsstöd 6.1 Asylsökande barn och ungdomar Dagersättning från Migrationsverket 24 kronor/dag (= 672 744 kronor/månad) ska räknas som inkomst och dras av från omkostnad till familjehem eller bistånd till barn/ungdom. Särskilda bidrag från Migrationsverket för exempelvis kläder eller glasögon tas med i beräkning av bistånd och omkostnadsersättning. Fickpengar, klädbidrag med mera som betalas av HVB eller träningsboende. 13

När ett barn söker asyl i Sverige ska god man ansöka om dagersättning från Migrationsverket enligt Lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Om personen har fyllt 16 år kan han eller hon ansöka själv. Dagersättningen är: 24 kronor/ dag om barnet är placerat i hem för vård eller boende (HVB) 61 kronor/dag om barnet bor i familj. När socialtjänsten har meddelat Migrationsverket att barnet är placerat i familjehem/jourfamiljehem (inklusive släkting/nätverkshem) och betalar omkostnad till familjehemmet reduceras dagersättningen till 24 kronor/dag. Eftersom socialtjänsten ska fatta beslut om placering samma dag som anmälan inkommer så behöver Migrationsverket meddelas omgående. Dagersättningen betalas ut tills barnet får uppehållstillstånd och under en månad till. God man kan också ansöka om särskilda bidrag för barnet från Migrationsverket. Det finns inga fastställda schablonbelopp för särskilda bidrag. De rättsliga förutsättningarna är att särskilt bidrag får lämnas för kostnader som är nödvändiga för en dräglig livsföring, om den biståndsberättigade har ett behov av extra medel utöver den dagersättning han/hon fått (eller de egna medel som han/hon har). Det är vanligt att Migrationsverket beviljar runt 1 700 kronor som ska täcka inköp av kläder och skor samt saker som behövs till skolan. Mer information kring ersättningarna från Migrationsverket hittar du på Migrationsverkets webbplats www.migrationsverket.se 6.2 Barn och ungdomar med uppehållstillstånd Barnbidrag 1 050 kronor per månad (0-16 år) Studiebidrag 1 050 kronor per månad (16-19 år, högre för de som har fyllt 20 år). Det extra tillägget ska inte räknas som inkomst. Fickpengar, klädbidrag med mera från HVB eller träningsboende. Lön som överstiger ett prisbasbelopp per år. Barn som är 0 till16 år ska få barnbidrag från Försäkringskassan. Barnbidraget är 1 050 kronor/månad. När barnet placeras i familjehem ska socialtjänsten meddela Försäkringskassan för att barnbidraget ska utbetalas till familjehemmet. Om barnet bor på ett hem för vård eller boende (HVB) och har god man betalar Försäkringskassan i regel inte ut barnbidrag då Försäkringskassan kräver att barnet har en särskild förordnad vårdnadshavare för att göra det. När barnet får en särskild förordnad vårdnadshavare utbetalas barnbidraget retroaktivt och det kan ibland handla om en större 14

summa pengar. Den retroaktiva delen ska då antingen återbetalas av särskildförordnad vårdnadshavare till socialtjänsten som redan utbetalat motsvarande; eller så ska framtida utbetalningar dras av från det retroaktiva beloppet. Detta förutsatt att socialtjänsten har ersatt barnet (god man som har förmedlat pengar till barnet) med motsvarande belopp per månad från och med en månad från datum för uppehållstillstånd. Om det retroaktiva barnbidraget utbetalas till familjehemmet ska det antingen återbetalas till socialtjänsten eller räknas av från kommande utbetalningar av omkostnader. Barnet kan även ha rätt till barnpension. Barn som har fyllt 16 år och studerar vid en gymnasieskola (studier kan även vara på grundskolenivå) ska söka studiebidrag från Centrala studiestödsnämnden CSN. God man eller särskild förordnad vårdnadshavare ansöker om detta fram tills att barnet fyller 18 år och därefter gör ungdomen det själv. Studiebidraget är 1 050 kronor/månad under skolterminerna. Barnet har även rätt att söka Extra tillägg från CSN vilket för närvarande är 855 kronor/månad under skolterminerna för ensamkommande barn och ungdomar. Summan blir 1 905 kronor per månad. Observera att studiestödet inte är ett generellt bidrag såsom barnbidraget. Om en elev har hög frånvaro och/eller upprepad ströfrånvaro kan detta bidrag dras in. Ungdomar över 20 år har högre studiebidrag. Det extra tillägget från CSN ska inte räknas som inkomst. Det slår två vägledande domar fast. (RÅ 1990 ref 7, RÅ 1996 ref. 12) Under sommarlov Eftersom CSN inte utbetalas under sommarlov bör ungdomen beviljas motsvarande av socialtjänsten vid placering i HVB eller träningsboende där boendet inte betalar ut fickpengar till ungdomen. Vid familjehemsplacering ökar omkostnadsersättningen med motsvarande. Fyra veckors feriearbete ska inte räknas som inkomst. 6.3 Barn och ungdomar som har fått avslag på sin asylansökan eller inte har uppehållstillstånd. Om barnet får beslut om avslag på sin ansökan är barnet fortfarande inskrivet hos Migrationsverket och har rätt till ersättningar enligt Lagen om mottagande av asylsökande LMA samt från socialtjänsten enligt ovan. Om barnet inte samverkar för återvändande och inte kommer till de träffar som Migrationsverket kallar till kommer barnet att betraktas ha avvikit och skrivs ut från Migrationsverket då ärendet lämnas till gränspolisen. Då upphör även ersättningar enligt LMA. Socialtjänsten har ett fortsatt ansvar för placering och insatser enligt socialtjänstlagen så länge barnet och ungdomen befinner sig i Sverige. 15