www.overjarvagard.se



Relevanta dokument
NoT och centralt innehåll i Lgr 11

Elevaktiviteternas kopplingar till Lgr 11

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Förslag den 25 september Biologi

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

VAD SÄGER LÄROPLANEN?

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Välkomna till Örebro naturskola

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Välkomna till Örebro naturskola

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Varför ett tema om Fjärilar och andra pollinerare

Välkommen till Örebro naturskola där upplevelser blir kunskap

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Nationella Skräpplockardagar

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2018

Förslag den 25 september Fysik

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Välkommen till Örebro naturskola

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Naturorienterande ämnen

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Drömstaden upplägg och kopplingar till läroplanen

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Från frö till planta (F-6)

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2016

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2019

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Exempel på hur Enabygdens Naturskolas teman är kopplade till Lgr-11s förmågor och centrala innehåll

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Metoder och arbetssätt

Med naturen som redskap och genom fältstudier undervisar vi om naturen i naturen.

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vatten och livet. Ett tema som berör vattnets betydelse för allt liv på jorden i ett hållbart perspektiv. Skolår 4-6 När: vår och höst

Naturskolan Kom Ut - LGR 11

RÖDA TRÅDEN NO: biologi, fysik, kemi och teknik F-KLASS ÅK

Bakgrund: År 1. Hösttermin

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Bild och form. Syfte. Innehåll:

Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2017

Eftermiddagens innehåll:

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Ett av barnen hittade en grov gren på marken som han knäckte av. Grenen visade sig vara blå inuti.

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Lärarhandledning: Bävern Djurrikets byggmästare. Författad av Jenny Karlsson

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

ÄPPELTIDER PROGRAMINNEHÅLL FÖRSKOLAN FÖRSKOLAN SKA STRÄVA EFTER ATT VARJE BARN MÅLGRUPP: FÖRSKOLA GYMNASIUM

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Lgr11 och Spana på matavfall Innehåll

Temats innehåll och lärande

Livets myller Ordning i myllret

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

FOLK OCH FÄ PÅ LILLARYDSGÅRDEN

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Lokal planering år 1-3

TEMA Vinterekologi åk 4

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Lokal pedagogisk planering i idrott och hälsa

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

SKOGEN I SKOLAN Årskurs 1-3 Elevmaterial

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

3.4 IDROTT OCH HÄLSA

Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Linköpings naturskola

Odelsbergsskolan. Tema Vår

Kemi Kunskapens användning

Elevaktiviteter på naturskolan

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Lärarhandledning Biologi

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Transkript:

Beskrivning av kursdag: Höst, kretslopp och miljömedvetenhet Heldagskurs, utomhuspedagogik, undersökande och elevaktivt arbetssätt, innehållet anpassas efter ålder, även efter kunskapsnivå, med hjälp av medveten dialog. Solna naturskola, komplement till förskola & grundskola med kurser kopplade till gällande läroplaner. I den färgsprakande höstskogen städar nedbrytarna, ny jord bildas och nytt liv blir möjligt. Vi lär om höstekologi, om träd, svampar, fåglar, bär, frukt- och fröspridning, kompostering och om naturens kretslopp. Varför ändrar löven färg, vad händer med dem nere på marken? Mykorrhiza vad är det?! Hur parar sig maskar och snäckor, vad är en hermafrodit? En nedbrytare låter stark, vad gör den? Har en tusenfoting verkligen tusen fötter?! Hur många ben har en gråsugga? Är det sant att tvestjärtar bygger bo i våra öron!? Allemansrätt - vad menas? Dagens innehåll stimulerar även till ökad miljömedvetenhet, vi källsorterar på riktigt! Uteuppdrag: Med förnasåll letas småkryp och nedbrytare, med kikare spanas fågel. Vi lär oss känna igen gråsuggor, tvestjärtar, mångfotingar, maskar, bär, nötter och några vanliga mossor och lavar. Vi lär oss se skillnad på en snäcka och en snigel. Vi lyssnar efter fåglar Barr, kottar, svampar, tickor, löv, fjädrar och frön sorteras och artbestäms. Vi letar mycel, dessa smala men så betydelsefulla trådar. Matsäck i höstsolen! I Naturskolans rum: Alla får lära sig hur ett mikroskop fungerar. Det fria valet ger inlärningslust så eleverna väljer aktiviteter utifrån ett stationssystem där de arbetar i egen takt efter intresse. Mikroskopering av naturföremål och kryp, mossor, lavar och svampar sorteras och snäckorna duschas och matas. Tipsrunda, fågelgissning och besök inne i en kompost!!! Vi syr i löv, pillar kärnor ur äpplen och mycket, mycket mer! Arbestämning tränas med hjälp av enkla bestämningsnycklar och floror. Dagens inlånade småkryp återförs med stor försiktighet till skogen. Utvärdering och dokumentation. Aktuella ord under kursdagen: Lindorm, mycel, förnasåll, källsortera, kompost, kretslopp, snäcka, snigel, bakterier, nedbrytare, fröspridning, nypon, slemsvamp, flugsvamp, kantarell, fingersvamp, ticka, klorofyll, sporer, hermafrodit, rasptunga, mykorrhiza, allemansrätt, växthuseffekt, försurning, solenergi, förna, förmultna, mikroorganismer, flyttfågel, miljömedveten, steglits, större hackspett, nötväcka. Välkommen till Solna naturskola & Överjärva gård! Ninni Reinebo Engström & Elisabet Brömster Information: ninni@overjarva.se elisabet@overjarva.se eller tel 08 655 08 33. www.overjarvagard.se

Kursdag: Höst, kretslopp & miljömedvetenhet Moment ur Lgr 11:s kursplaner i biologi, fysik, kemi, svenska, historia, geografi, bild, hem & konsumentkunskap, idrott & hälsa som aktualiseras under kursen: Åk 1-3 - Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. (Bi, Fy, Ke ). - Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. (Bi, Fy, Ke ). - Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas, och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. (Bi, Fy, Ke ). - Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan olika organismer i ekosystem. (Bi, Fy, Ke ). - Människans upplevelse av ljus, ljud, temperatur, smak, doft med hjälp av olika sinnen. (Bi, Fy, Ke ). - Människors användning och utveckling av material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. (Bi, Ke ). - Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. (Bi, Fy, Ke ). - Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. (Bi, Fy, Ke ). - Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. (Sv ). - Miljöfrågor utifrån elevens vardag, tex frågor om trafik, energi och matvaror. (Hi ). - Framställning av berättande bilder, tex sagobilder. (BL). - Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar. (HKK). - Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. (HKK). - Val och anv. av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. (HKK). - Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning. (HKK). - Grovmotoriska grundformer, tex springa, hoppa, klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus. (IDH). - Lekar och rörelse i natur- och utemiljö. (IDH). - Allemansrättens grunder. (IDH). - Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelse. (IDH). - Några slöjdmaterials urspung, till exempel ull och svenska träslag. (SL). - Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.(bi - Ekosystemtjänster, tex nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. (Bi - Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har. (Bi - Ekosystem i närmiljön, samband mellan organismer och namn på vanligt förekommande arter.(bi). - Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. (Bi ). - Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sen återgår till naturen.(ke åk 4-6 ). - Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.(ke

Beskrivning av kursdag: Höst, kretslopp och miljömedvetenhet Heldagskurs, utomhuspedagogik, undersökande och elevaktivt arbetssätt, innehållet anpassas efter ålder, även efter kunskapsnivå, med hjälp av medveten dialog. Solna naturskola, komplement till förskola & grundskola med kurser kopplade till gällande läroplaner. I den färgsprakande höstskogen städar nedbrytarna, ny jord bildas och nytt liv blir möjligt. Vi lär om höstekologi, om träd, svampar, fåglar, bär, frukt- och fröspridning, kompostering och om naturens kretslopp. Varför ändrar löven färg, vad händer med dem nere på marken? Mykorrhiza vad är det?! Hur parar sig maskar och snäckor, vad är en hermafrodit? En nedbrytare låter stark, vad gör den? Har en tusenfoting verkligen tusen fötter?! Hur många ben har en gråsugga? Är det sant att tvestjärtar bygger bo i våra öron!? Allemansrätt - vad menas? Dagens innehåll stimulerar även till ökad miljömedvetenhet, vi källsorterar på riktigt! Uteuppdrag: Med förnasåll letas småkryp och nedbrytare, med kikare spanas fågel. Vi lär oss känna igen gråsuggor, tvestjärtar, mångfotingar, maskar, bär, nötter och några vanliga mossor och lavar. Vi lär oss se skillnad på en snäcka och en snigel. Vi lyssnar efter fåglar Barr, kottar, svampar, tickor, löv, fjädrar och frön sorteras och artbestäms. Vi letar mycel, dessa smala men så betydelsefulla trådar. Matsäck i höstsolen! I Naturskolans rum: Alla får lära sig hur ett mikroskop fungerar. Det fria valet ger inlärningslust så eleverna väljer aktiviteter utifrån ett stationssystem där de arbetar i egen takt efter intresse. Mikroskopering av naturföremål och kryp, mossor, lavar och svampar sorteras och snäckorna duschas och matas. Tipsrunda, fågelgissning och besök inne i en kompost!!! Vi syr i löv, pillar kärnor ur äpplen och mycket, mycket mer! Arbestämning tränas med hjälp av enkla bestämningsnycklar och floror. Dagens inlånade småkryp återförs med stor försiktighet till skogen. Utvärdering och dokumentation. Aktuella ord under kursdagen: Lindorm, mycel, förnasåll, källsortera, kompost, kretslopp, snäcka, snigel, bakterier, nedbrytare, fröspridning, nypon, slemsvamp, flugsvamp, kantarell, fingersvamp, ticka, klorofyll, sporer, hermafrodit, rasptunga, mykorrhiza, allemansrätt, växthuseffekt, försurning, solenergi, förna, förmultna, mikroorganismer, flyttfågel, miljömedveten, steglits, större hackspett, nötväcka. Välkommen till Solna naturskola & Överjärva gård! Ninni Reinebo Engström & Elisabet Brömster Information: ninni@overjarva.se elisabet@overjarva.se eller tel 08 655 08 33. www.overjarvagard.se

Kursdag: Höst, kretslopp & miljömedvetenhet Moment ur Lgr 11:s kursplaner i biologi, fysik, kemi, svenska, historia, geografi, bild, hem & konsumentkunskap, idrott & hälsa som aktualiseras under kursen: Åk 1-3 - Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. (Bi, Fy, Ke ). - Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. (Bi, Fy, Ke ). - Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas, och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. (Bi, Fy, Ke ). - Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan olika organismer i ekosystem. (Bi, Fy, Ke ). - Människans upplevelse av ljus, ljud, temperatur, smak, doft med hjälp av olika sinnen. (Bi, Fy, Ke ). - Människors användning och utveckling av material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. (Bi, Ke ). - Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. (Bi, Fy, Ke ). - Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. (Bi, Fy, Ke ). - Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. (Sv ). - Miljöfrågor utifrån elevens vardag, tex frågor om trafik, energi och matvaror. (Hi ). - Framställning av berättande bilder, tex sagobilder. (BL). - Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar. (HKK). - Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. (HKK). - Val och anv. av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. (HKK). - Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning. (HKK). - Grovmotoriska grundformer, tex springa, hoppa, klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus. (IDH). - Lekar och rörelse i natur- och utemiljö. (IDH). - Allemansrättens grunder. (IDH). - Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelse. (IDH). - Några slöjdmaterials urspung, till exempel ull och svenska träslag. (SL). - Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.(bi - Ekosystemtjänster, tex nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. (Bi - Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har. (Bi - Ekosystem i närmiljön, samband mellan organismer och namn på vanligt förekommande arter.(bi). - Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. (Bi ). - Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sen återgår till naturen.(ke åk 4-6 ). - Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.(ke

Beskrivning av kursdag: Höst, kretslopp och miljömedvetenhet Heldagskurs, utomhuspedagogik, undersökande och elevaktivt arbetssätt, innehållet anpassas efter ålder, även efter kunskapsnivå, med hjälp av medveten dialog. Solna naturskola, komplement till förskola & grundskola med kurser kopplade till gällande läroplaner. I den färgsprakande höstskogen städar nedbrytarna, ny jord bildas och nytt liv blir möjligt. Vi lär om höstekologi, om träd, svampar, fåglar, bär, frukt- och fröspridning, kompostering och om naturens kretslopp. Varför ändrar löven färg, vad händer med dem nere på marken? Mykorrhiza vad är det?! Hur parar sig maskar och snäckor, vad är en hermafrodit? En nedbrytare låter stark, vad gör den? Har en tusenfoting verkligen tusen fötter?! Hur många ben har en gråsugga? Är det sant att tvestjärtar bygger bo i våra öron!? Allemansrätt - vad menas? Dagens innehåll stimulerar även till ökad miljömedvetenhet, vi källsorterar på riktigt! Uteuppdrag: Med förnasåll letas småkryp och nedbrytare, med kikare spanas fågel. Vi lär oss känna igen gråsuggor, tvestjärtar, mångfotingar, maskar, bär, nötter och några vanliga mossor och lavar. Vi lär oss se skillnad på en snäcka och en snigel. Vi lyssnar efter fåglar Barr, kottar, svampar, tickor, löv, fjädrar och frön sorteras och artbestäms. Vi letar mycel, dessa smala men så betydelsefulla trådar. Matsäck i höstsolen! I Naturskolans rum: Alla får lära sig hur ett mikroskop fungerar. Det fria valet ger inlärningslust så eleverna väljer aktiviteter utifrån ett stationssystem där de arbetar i egen takt efter intresse. Mikroskopering av naturföremål och kryp, mossor, lavar och svampar sorteras och snäckorna duschas och matas. Tipsrunda, fågelgissning och besök inne i en kompost!!! Vi syr i löv, pillar kärnor ur äpplen och mycket, mycket mer! Arbestämning tränas med hjälp av enkla bestämningsnycklar och floror. Dagens inlånade småkryp återförs med stor försiktighet till skogen. Utvärdering och dokumentation. Aktuella ord under kursdagen: Lindorm, mycel, förnasåll, källsortera, kompost, kretslopp, snäcka, snigel, bakterier, nedbrytare, fröspridning, nypon, slemsvamp, flugsvamp, kantarell, fingersvamp, ticka, klorofyll, sporer, hermafrodit, rasptunga, mykorrhiza, allemansrätt, växthuseffekt, försurning, solenergi, förna, förmultna, mikroorganismer, flyttfågel, miljömedveten, steglits, större hackspett, nötväcka. Välkommen till Solna naturskola & Överjärva gård! Ninni Reinebo Engström & Elisabet Brömster Information: ninni@overjarva.se elisabet@overjarva.se eller tel 08 655 08 33. www.overjarvagard.se

Kursdag: Höst, kretslopp & miljömedvetenhet Moment ur Lgr 11:s kursplaner i biologi, fysik, kemi, svenska, historia, geografi, bild, hem & konsumentkunskap, idrott & hälsa som aktualiseras under kursen: Åk 1-3 - Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. (Bi, Fy, Ke ). - Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. (Bi, Fy, Ke ). - Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas, och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. (Bi, Fy, Ke ). - Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan olika organismer i ekosystem. (Bi, Fy, Ke ). - Människans upplevelse av ljus, ljud, temperatur, smak, doft med hjälp av olika sinnen. (Bi, Fy, Ke ). - Människors användning och utveckling av material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. (Bi, Ke ). - Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. (Bi, Fy, Ke ). - Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. (Bi, Fy, Ke ). - Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. (Sv ). - Miljöfrågor utifrån elevens vardag, tex frågor om trafik, energi och matvaror. (Hi ). - Framställning av berättande bilder, tex sagobilder. (BL). - Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar. (HKK). - Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. (HKK). - Val och anv. av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. (HKK). - Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning. (HKK). - Grovmotoriska grundformer, tex springa, hoppa, klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus. (IDH). - Lekar och rörelse i natur- och utemiljö. (IDH). - Allemansrättens grunder. (IDH). - Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelse. (IDH). - Några slöjdmaterials urspung, till exempel ull och svenska träslag. (SL). - Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.(bi - Ekosystemtjänster, tex nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. (Bi - Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har. (Bi - Ekosystem i närmiljön, samband mellan organismer och namn på vanligt förekommande arter.(bi). - Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. (Bi ). - Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sen återgår till naturen.(ke åk 4-6 ). - Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.(ke

Beskrivning av kursdag: Höst, kretslopp och miljömedvetenhet Heldagskurs, utomhuspedagogik, undersökande och elevaktivt arbetssätt, innehållet anpassas efter ålder, även efter kunskapsnivå, med hjälp av medveten dialog. Solna naturskola, komplement till förskola & grundskola med kurser kopplade till gällande läroplaner. I den färgsprakande höstskogen städar nedbrytarna, ny jord bildas och nytt liv blir möjligt. Vi lär om höstekologi, om träd, svampar, fåglar, bär, frukt- och fröspridning, kompostering och om naturens kretslopp. Varför ändrar löven färg, vad händer med dem nere på marken? Mykorrhiza vad är det?! Hur parar sig maskar och snäckor, vad är en hermafrodit? En nedbrytare låter stark, vad gör den? Har en tusenfoting verkligen tusen fötter?! Hur många ben har en gråsugga? Är det sant att tvestjärtar bygger bo i våra öron!? Allemansrätt - vad menas? Dagens innehåll stimulerar även till ökad miljömedvetenhet, vi källsorterar på riktigt! Uteuppdrag: Med förnasåll letas småkryp och nedbrytare, med kikare spanas fågel. Vi lär oss känna igen gråsuggor, tvestjärtar, mångfotingar, maskar, bär, nötter och några vanliga mossor och lavar. Vi lär oss se skillnad på en snäcka och en snigel. Vi lyssnar efter fåglar Barr, kottar, svampar, tickor, löv, fjädrar och frön sorteras och artbestäms. Vi letar mycel, dessa smala men så betydelsefulla trådar. Matsäck i höstsolen! I Naturskolans rum: Alla får lära sig hur ett mikroskop fungerar. Det fria valet ger inlärningslust så eleverna väljer aktiviteter utifrån ett stationssystem där de arbetar i egen takt efter intresse. Mikroskopering av naturföremål och kryp, mossor, lavar och svampar sorteras och snäckorna duschas och matas. Tipsrunda, fågelgissning och besök inne i en kompost!!! Vi syr i löv, pillar kärnor ur äpplen och mycket, mycket mer! Arbestämning tränas med hjälp av enkla bestämningsnycklar och floror. Dagens inlånade småkryp återförs med stor försiktighet till skogen. Utvärdering och dokumentation. Aktuella ord under kursdagen: Lindorm, mycel, förnasåll, källsortera, kompost, kretslopp, snäcka, snigel, bakterier, nedbrytare, fröspridning, nypon, slemsvamp, flugsvamp, kantarell, fingersvamp, ticka, klorofyll, sporer, hermafrodit, rasptunga, mykorrhiza, allemansrätt, växthuseffekt, försurning, solenergi, förna, förmultna, mikroorganismer, flyttfågel, miljömedveten, steglits, större hackspett, nötväcka. Välkommen till Solna naturskola & Överjärva gård! Ninni Reinebo Engström & Elisabet Brömster Information: ninni@overjarva.se elisabet@overjarva.se eller tel 08 655 08 33. www.overjarvagard.se

Kursdag: Höst, kretslopp & miljömedvetenhet Moment ur Lgr 11:s kursplaner i biologi, fysik, kemi, svenska, historia, geografi, bild, hem & konsumentkunskap, idrott & hälsa som aktualiseras under kursen: Åk 1-3 - Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. (Bi, Fy, Ke ). - Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. (Bi, Fy, Ke ). - Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas, och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. (Bi, Fy, Ke ). - Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan olika organismer i ekosystem. (Bi, Fy, Ke ). - Människans upplevelse av ljus, ljud, temperatur, smak, doft med hjälp av olika sinnen. (Bi, Fy, Ke ). - Människors användning och utveckling av material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. (Bi, Ke ). - Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. (Bi, Fy, Ke ). - Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. (Bi, Fy, Ke ). - Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. (Sv ). - Miljöfrågor utifrån elevens vardag, tex frågor om trafik, energi och matvaror. (Hi ). - Framställning av berättande bilder, tex sagobilder. (BL). - Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar. (HKK). - Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. (HKK). - Val och anv. av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. (HKK). - Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning. (HKK). - Grovmotoriska grundformer, tex springa, hoppa, klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus. (IDH). - Lekar och rörelse i natur- och utemiljö. (IDH). - Allemansrättens grunder. (IDH). - Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelse. (IDH). - Några slöjdmaterials urspung, till exempel ull och svenska träslag. (SL). - Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.(bi - Ekosystemtjänster, tex nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. (Bi - Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har. (Bi - Ekosystem i närmiljön, samband mellan organismer och namn på vanligt förekommande arter.(bi). - Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. (Bi ). - Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sen återgår till naturen.(ke åk 4-6 ). - Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.(ke

Beskrivning av kursdag: Höst, kretslopp och miljömedvetenhet Heldagskurs, utomhuspedagogik, undersökande och elevaktivt arbetssätt, innehållet anpassas efter ålder, även efter kunskapsnivå, med hjälp av medveten dialog. Solna naturskola, komplement till förskola & grundskola med kurser kopplade till gällande läroplaner. I den färgsprakande höstskogen städar nedbrytarna, ny jord bildas och nytt liv blir möjligt. Vi lär om höstekologi, om träd, svampar, fåglar, bär, frukt- och fröspridning, kompostering och om naturens kretslopp. Varför ändrar löven färg, vad händer med dem nere på marken? Mykorrhiza vad är det?! Hur parar sig maskar och snäckor, vad är en hermafrodit? En nedbrytare låter stark, vad gör den? Har en tusenfoting verkligen tusen fötter?! Hur många ben har en gråsugga? Är det sant att tvestjärtar bygger bo i våra öron!? Allemansrätt - vad menas? Dagens innehåll stimulerar även till ökad miljömedvetenhet, vi källsorterar på riktigt! Uteuppdrag: Med förnasåll letas småkryp och nedbrytare, med kikare spanas fågel. Vi lär oss känna igen gråsuggor, tvestjärtar, mångfotingar, maskar, bär, nötter och några vanliga mossor och lavar. Vi lär oss se skillnad på en snäcka och en snigel. Vi lyssnar efter fåglar Barr, kottar, svampar, tickor, löv, fjädrar och frön sorteras och artbestäms. Vi letar mycel, dessa smala men så betydelsefulla trådar. Matsäck i höstsolen! I Naturskolans rum: Alla får lära sig hur ett mikroskop fungerar. Det fria valet ger inlärningslust så eleverna väljer aktiviteter utifrån ett stationssystem där de arbetar i egen takt efter intresse. Mikroskopering av naturföremål och kryp, mossor, lavar och svampar sorteras och snäckorna duschas och matas. Tipsrunda, fågelgissning och besök inne i en kompost!!! Vi syr i löv, pillar kärnor ur äpplen och mycket, mycket mer! Arbestämning tränas med hjälp av enkla bestämningsnycklar och floror. Dagens inlånade småkryp återförs med stor försiktighet till skogen. Utvärdering och dokumentation. Aktuella ord under kursdagen: Lindorm, mycel, förnasåll, källsortera, kompost, kretslopp, snäcka, snigel, bakterier, nedbrytare, fröspridning, nypon, slemsvamp, flugsvamp, kantarell, fingersvamp, ticka, klorofyll, sporer, hermafrodit, rasptunga, mykorrhiza, allemansrätt, växthuseffekt, försurning, solenergi, förna, förmultna, mikroorganismer, flyttfågel, miljömedveten, steglits, större hackspett, nötväcka. Välkommen till Solna naturskola & Överjärva gård! Ninni Reinebo Engström & Elisabet Brömster Information: ninni@overjarva.se elisabet@overjarva.se eller tel 08 655 08 33. www.overjarvagard.se

Kursdag: Höst, kretslopp & miljömedvetenhet Moment ur Lgr 11:s kursplaner i biologi, fysik, kemi, svenska, historia, geografi, bild, hem & konsumentkunskap, idrott & hälsa som aktualiseras under kursen: Åk 1-3 - Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. (Bi, Fy, Ke ). - Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. (Bi, Fy, Ke ). - Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas, och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. (Bi, Fy, Ke ). - Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan olika organismer i ekosystem. (Bi, Fy, Ke ). - Människans upplevelse av ljus, ljud, temperatur, smak, doft med hjälp av olika sinnen. (Bi, Fy, Ke ). - Människors användning och utveckling av material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. (Bi, Ke ). - Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. (Bi, Fy, Ke ). - Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. (Bi, Fy, Ke ). - Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. (Sv ). - Miljöfrågor utifrån elevens vardag, tex frågor om trafik, energi och matvaror. (Hi ). - Framställning av berättande bilder, tex sagobilder. (BL). - Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar. (HKK). - Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. (HKK). - Val och anv. av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. (HKK). - Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning. (HKK). - Grovmotoriska grundformer, tex springa, hoppa, klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus. (IDH). - Lekar och rörelse i natur- och utemiljö. (IDH). - Allemansrättens grunder. (IDH). - Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelse. (IDH). - Några slöjdmaterials urspung, till exempel ull och svenska träslag. (SL). - Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.(bi - Ekosystemtjänster, tex nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. (Bi - Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har. (Bi - Ekosystem i närmiljön, samband mellan organismer och namn på vanligt förekommande arter.(bi). - Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. (Bi ). - Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sen återgår till naturen.(ke åk 4-6 ). - Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.(ke