Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-07-07 Diarienummer 0259/16 Verksamhetsområde/avdelning Ylva Offerman Telefon 031-365 58 51 E-post: ylva.offerman@ponf.goteborg.se Riktlinjer för grönytefaktor och kompensationsåtgärder Förslag till beslut Park- och naturnämnden föreslås besluta: att godkänna riktlinjer Kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt att att att upphäva tidigare beslutade riktlinjer för kompensationsåtgärder. godkänna riktlinjer Grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt samt föreslå kommunfullmäktige besluta att att att anta riktlinjer Kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt anta riktlinjer Grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt samt uppdra till miljö- och klimatnämnden att i samråd med övriga berörda förvaltningar genomföra revideringar av riktlinjerna för att hålla dem aktuella. Sammanfattning Miljö- och klimatnämnden har skickat förslag på riktlinjer för kompensationsåtgärder och grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt på remiss till park- och naturnämnden med svar senast 31 augusti. Förlängd remisstid har beviljats till 30 september. Efter remisshanteringen är avsikten att miljö- och klimatnämnden ska skicka riktlinjerna till kommunstyrelsen-kommunfullmäktige för vidare hantering. Sedan 2009 arbetar Göteborgs Stad efter dokumentet Kompensationsåtgärder för natur och rekreation Göteborgs Stads tillämpning i samhällsplaneringen, vilket beslutades i fem tekniska nämnder 2008-2009. År 2012 bildades en arbetsgrupp på uppdrag av direktörerna för de tekniska nämnderna, för att se över arbetet med kompensation samt utreda hur staden kan arbeta med grönytefaktorer. Projektresultatet är en uppdaterad och förtydligad metod för kompensationsåtgärder, som utöver natur och rekreation omfattar andra ekosystemtjänster. Det har också tagits fram en metod för grönytefaktor, för att garantera en viss mängd och kvalitet grönyta vid exploateringar. Metoderna redovisas som två fristående riktlinjer, men bör tillämpas tillsammans i stadens arbete med planoch exploateringsprojekt. Riktlinjerna innebär att fler av stadens förvaltningar och bolag kommer att vara delaktiga i diskussioner om de gröna frågorna i plan- och exploateringsprocessen. 1(9)
Införande av grönytefaktor finns med som åtgärd 148 i stadens miljöprogram som kommunfullmäktige har ställt sig bakom. Riktlinjerna har varit ute på remiss i och utanför staden. Remissinstanserna är generellt positiva till riktlinjerna och bedömer att de kommer att bidra till målet om en tät och grön stad, men bedömer också att det kan bli ökade kostnader för staden och för byggoch fastighetsbranschen. Arbetsgruppen bedömer att det framförallt är driftskostnaderna som kan bli högre. För att jämföra skillnader i kostnad mellan konventionella lösningar och de med större inblandning av vegetation och dagvatten har arbetsgruppen tagit fram några typexempel. De redovisas i bilaga Grönytefaktor Vegetation och dagvatten Vad kostar det egentligen? Om Göteborg ska kunna växa genom komplettering av bebyggda områden krävs det högre kvalitet på de byggda miljöerna när det gäller tillgång och utformning av grönytor och ekosystemtjänster. Syftet med grönytefaktor och kompensation är att underlätta arbetet med att bygga en attraktiv och långsiktigt hållbar stad. Park- och naturförvaltningen som har deltagit i arbetsgruppen ser det som positivt att staden mer systematisk kommer att arbeta med grönytefaktorer (GYF) och att kompensera för de intrång som inte kan undvikas. Samtidigt kan vi se en utmaning i att i den täta staden bereda plats även för detta. Men med tanke på ökande risk för kraftiga skyfall och behovet av att hantera effekterna av klimatförändringen kan detta vara en viktig pusselbit. Konsekvenserna av riktlinjerna kommer att bli: Arbetsinsatsen blir något större för förvaltningen. Kostnaderna för projektens genomförande och drift kan bli högre, men i vissa fall lägre. Nödvändiga kvaliteter i stadsbyggandet kan säkrare uppnås. Ekonomiska konsekvenser Genom att arbeta med grönytefaktor och kompensation visar staden en högre ambitionsnivå än vad lagen kräver, med syfte att nå stadens mål om en tät, grön och hållbar stad. En högre ambitionsnivå kan innebära ökade kostnader för staden, men det är idag inte möjligt att kvantifiera varken den ökade kostnaden eller vinsterna i kronor. Arbetsgruppen ser därför att det blir viktigt med kommande uppföljning och utvärdering av både kostnader och effekter. Arbetsgruppen bedömer att kostnaderna kan öka, framförallt när det gäller driftskostnader för gröna lösningar. Stadens kostnader kan också bli större med anledning av anläggnings- och skötselkostnader för kompensationsåtgärder, något ökad tidsåtgång i samband med planering samt minskade inkomster vid markförsäljning i samband med grönytefaktor. I samband med stadens plan- och exploateringsprocess kommer berörda förvaltningar bedöma kompensationsbehov på samma sätt som idag, men också bestämma inriktning på grönytefaktor. Tidsåtgången för medverkande förvaltningar blir något större än idag. För några förvaltningar som idag inte medverkar i bedömningsarbetet för kompensationsåtgärder bedöms tidsåtgången öka, men också behovet av rätt kompetens. Berörda handläggare kommer att få utbildning i arbetsmetoderna. Göteborgs Stad Park- och naturförvaltningen, tjänsteutlåtande 2(9)
Kompensationsåtgärder Arbete med kompensationsåtgärder är inget nytt för staden, men omfattningen kan bli något större med de nya riktlinjerna eftersom fler ekosystemtjänster omfattas. Grönytefaktor För att jämföra skillnader i kostnad mellan konventionella lösningar och de med större inblandning av vegetation och dagvatten, måste man titta på både anläggnings- och driftskostnader. Se bilaga (Grönytefaktor Vegetation och dagvatten Vad kostar det egentligen?). Anläggningskostnader för gröna dagvattenlösningar kan, beroende på val av lösning, vara av samma storleksordning som för konventionella. Gröna lösningar kräver dock en regelbunden skötsel för att fungera som avsett och driftskostnaderna kan därför bli högre. De gröna lösningarna är dock multifunktionella och eftersom en lösning kan ge flera olika funktioner och värden kan de kostnadsmässigt vara ett bättre val. Gröna lösningar bidrar också med mervärden för människor och miljön som är svåra att värdera i kronor. Att sträva efter högre kvalitet på grönytor vid nybyggnation kan innebära en något minskad täthet, eftersom vissa gröna ytor och dagvattenlösningar är mer ytkrävande än konventionella lösningar. Andra gröna ytor kan med fördel placeras på tak och väggar och tar inte någon extra mark i anspråk. Genom att samordna planeringen av ny vegetation och grönytor med planering av öppna dagvattenlösningar kan dock ytor användas för flera ändamål. Det kan alltså uppkomma behov av extra driftmedel för skötsel av gröna lösningar, men det är inte säkert att gröna lösningar i längden kostar mer än konventionella lösningar. Vinsterna bedöms dock bli större, speciellt om man vid öppna lösningar kan använda öppna ytor för att omhänderta dagvattnet vid större skyfall och på så sätt minska skadekostnader i samband med översvämning. Många kostnader, till exempel för anpassning av stadens dagvattensystem till ett förändrat klimat med mer intensiva regn och höjd havsnivå, kommer att uppstå oavsett användningen av grönytefaktor. Men med användning av grönytefaktor och därmed gröna dagvattenlösningar kan vi arbeta förebyggande i varje detaljplan och därmed ta höjd för kommande klimatförändring. Frågan om fördelning av driftmedel för dagvattenanläggningar mellan stadens förvaltningar är olöst. Frågan hanteras utanför detta projekt. Tills vidare hanteras ansvarsfrågan i respektive detaljplan enligt gällande principer. Bilagor Riktlinjer för grönytefaktor i plan- och exploateringsprojekt Riktlinjer för kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt Bilaga Grönytefaktor vegetation och dagvatten Vad kostar det egentligen? Remissredogörelse Göteborgs Stad Park- och naturförvaltningen, tjänsteutlåtande 3(9)
Ärendet Sedan 2009 arbetar Göteborgs Stad efter dokumentet Kompensationsåtgärder för natur och rekreation Göteborgs Stads tillämpning i samhällsplaneringen, vilket beslutades i fem tekniska nämnder 2008-2009. År 2012 bildades en arbetsgrupp på uppdrag av direktörerna för de tekniska nämnderna, för att se över arbetet med kompensation samt utreda hur staden kan arbeta med grönytefaktorer. Projektresultatet är en uppdaterad och förtydligad metod för kompensationsåtgärder, som utöver natur och rekreation omfattar andra ekosystemtjänster. Det har också tagits fram en metod för grönytefaktor, för att garantera en viss mängd och kvalitet grönyta vid exploateringar. Metoderna redovisas som två fristående riktlinjer, men bör tillämpas tillsammans i stadens arbete med planoch exploateringsprojekt. Riktlinjerna föreslås antas av kommunfullmäktige. Det finns fler förvaltningar och bolag i staden som är berörda av frågan än de som ingått i arbetsgruppen. Därför har förslaget tidigare varit ute på intern remiss inom staden. Inför att ärendet ska gå till kommunstyrelse och kommunfullmäktige har miljö- och klimatnämnden skickat förslaget på remiss, med svar senast 31 augusti. Förlängd remisstid har beviljats till 30 september. Bakgrund 2001 antog kommunfullmäktige motionen Sans och Balans som berörde frågan om kompensation för det intrång i naturmiljö och rekreationsvärden som en exploatering kan innebära. En arbetsgrupp tog fram dokumentet Kompensationsåtgärder för natur och rekreation som i december 2008 till januari 2009 antogs av miljönämnden, parkoch naturnämnden, trafiknämnden, fastighetsnämnden och byggnadsnämnden. Dokumentet innehöll riktlinjer för kompensation i Göteborgs Stad. Metoden bygger på frivillighet. Som framtida utveckling nämndes att inkludera exempelvis kulturmiljöer, ekosystemtjänster, miljökvalitetsmål och buller. Kompensationsmetoden har använts i staden sedan 2009, framförallt i samband med framtagande av detaljplaner. Det står också i översiktsplanen att borttagna värden ska kompenseras så att de gröna kvaliteterna bevaras. När det gäller grönytefaktor uppmärksammades behovet av en metod för detaljplaneringen i stadens budget för 2014. Införande av grönytefaktor finns med som åtgärd 148 i stadens miljöprogram som kommunfullmäktige har ställt sig bakom. I Göteborgs Stads Grönstrategi står det att Göteborg ska vara en stad där ekosystemtjänsterna tas tillvara. Det står också att om Göteborg ska kunna växa genom komplettering av bebyggda områden krävs det högre kvalitet på de byggda miljöerna, till exempel när det gäller tillgång till och utformning av grönytor. I budget för 2017 som kommunfullmäktige beslutade om i juni står bland annat Förlust av ekosystem och biologisk mångfald är ett hot som blivit mer aktuellt när staden växer. Staden behöver sammanhållna grön- och vattenområden och är helt beroende av fungerande naturmiljöer och ekosystemtjänster. På nationell nivå finns ett delmål inom miljömålssystemet. Det innebär att Senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Göteborgs Stad Park- och naturförvaltningen, tjänsteutlåtande 4(9)
I början av juni i år tillsatte regeringen en utredning om effektivare ekologisk kompensation. I uppdraget ingår bland annat att lämna förslag till hur man kan åstadkomma en effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation i samband med större exploatering och ingrepp i värdefulla mark- och vattenområden samt underlätta genomförandet av såväl frivilliga som obligatoriska kompensationsåtgärder. Uppdraget Direktörerna för stadsbyggnadskontoret, park- och naturförvaltningen, fastighetskontoret, trafikkontoret och miljöförvaltningen gav förvaltningarna i uppdrag att under 2012 påbörja arbetet med att se över kompensationsmetoden och utreda användning av grönytefaktor. Till projektet knöts en styrgrupp med representanter från de berörda förvaltningarna. Projektet har under arbetets gång kompletterats med representanter för förvaltningen kretslopp och vatten. Miljöförvaltningen har samordnat projektet. Styrgruppen beslutade i december 2012 om en projektplan med det övergripande målet: Att bidra till att värna och utveckla de kvaliteter som finns i Göteborg och som skapar attraktiva boendemiljöer och områden för rekreation och naturvärden. Detta sker genom att vi synliggör och använder ekosystemtjänster i planeringen. Verktygen medverkar till att vi på ett långsiktigt hållbart sätt kan förena dessa värden med stadens behov av utbyggnad. Projektmålet för kompensationsåtgärder var att utvärdera, utreda och revidera den befintliga metoden samt att föreslå en utvidgning med miljöaspekterna ekosystemtjänster och buller (de aspekter som inte behandlas av projektet Uppdatering av riktlinjer för buller). För grönytefaktor var målet att ta fram ett förslag till verktyg för grönytefaktor, med utgångspunkt i andra städers modeller men att vid behov utveckla en egen anpassning. Uppdraget avser åtgärder inom plan- och exploateringsprojekt. Syftet med grönytefaktor och kompensation är att göra Göteborgs stadsutveckling mer långsiktigt hållbar, genom att värna befintliga gröna kvaliteter och att skapa nya gröna stadsmiljöer. På så sätt säkras de ekosystemtjänster som naturmiljöer och grönska tillhandahåller, vilket kan ge stora samhällsekonomiska vinster. Genom att arbeta med grönytefaktor och kompensation visar staden en högre ambitionsnivå än vad lagen kräver. Det är i enlighet med stadens budget för 2016, vilken uttrycker att Göteborg ska vara en föregångare inom miljö och en av världens mest progressiva städer i att åtgärda klimat- och miljöproblem. Resultat Resultatet är två riktlinjer: kompensationsåtgärder respektive grönytefaktorer. Riktlinjerna kommer att tillämpas tillsammans i stadens arbete med plan- och exploateringsprojekt. Både kompensation och grönytefaktor kommer att behandlas så tidigt som möjligt i planprocessen, förslagsvis vid förprövning, på för- och startmöte eller strax efter och vid behov flera gånger under processen. Bedömning av kompensationsbehov och inriktning på grönytefaktor görs gemensamt av representanter från berörda förvaltningar. Som handläggarstöd till vardera riktlinjen finns bland annat en rapport samt en checklista som beskriver metoderna mer detaljerat. Det är viktigt att påpeka att metoderna är utformade för att vara enkla metoder för att göra stadsutvecklingen mer hållbar. De kan inte lösa alla problem som handlar om en Göteborgs Stad Park- och naturförvaltningen, tjänsteutlåtande 5(9)
plats utformning, till exempel när det gäller dagvattenhantering, hantering av extrema regn eller överskridande av bullernivåer. Därför måste metoderna kompletteras med andra arbetsmetoder och verktyg. Kompensationsåtgärder I samband med uppdateringen av riktlinjerna från 2008/2009 gjordes en uppföljning av metodens resultat. Uppföljningen visade att kompensation utfördes i samband med cirka 5-15 procent av detaljplanerna. Eftersom metoden också innebär att man tidigt försöker hitta åtgärder som undviker eller minimerar skada så att kompensation inte ska behövas, så är ett lågt värde ett gott resultat. Uppföljningen visade också att åtgärder oftare utförs i samband med exploatering på kommunens mark än på privat mark. Riktlinjerna beskriver en uppdaterad och förtydligad metod för användning av kompensationsåtgärder, vilken ska tillämpas i princip alla detaljplaner som staden tar fram. Metoden omfattar biologisk mångfald, rekreation och andra ekosystemtjänster som exempelvis lokalklimat, vattenutjämning och bullerdämpning. Av tidigare beskrivna utvecklingsmöjligheter har projektet inte arbetat vidare med miljökvalitetsmålen, som till stor del istället behandlas i miljöprogrammet. Det gäller också kulturmiljö som inte har prioriterats i det här arbetet. Principen är densamma som i riktlinjerna från 2008-2009. Funktioner och värden som riskerar att skadas eller förloras vid en exploatering ska i första hand skyddas genom att undvika eller minimera skada. Först om detta inte är möjligt, det vill säga att exploatering kommer att innebära negativ påverkan, ska funktioner och värden som går förlorade kompenseras. Kompensationsåtgärder ska inte vara ett sätt att rättfärdiga olämpliga exploateringar. Det ska vara en kompensation för ett skadat eller försvunnet värde där enda alternativet är exploatering, inte ett sätt att underlätta en olämplig exploatering. Val av kompensationsåtgärder ska bygga på närhetsprincipen: nära i funktion, plats och tid och ha minst samma värde. Det ska också ingå en bedömning av kostnad och nytta, där den åtgärd som ger mest nytta bör väljas. Kostnaden för kompensationsåtgärderna står staden eller exploatören för, beroende på vem som äger marken. I vissa fall kan åtgärderna säkras genom planbestämmelser i en detaljplan. Om den möjligheten saknas är utgångspunkten att lösa frågorna genom exploateringsavtal i de fall som staden inte äger marken. Det finns ingen laglig möjlighet att tvinga en exploatör att finansiera kompensationsåtgärder, vilket innebär att det måste lösas på frivillig väg. Finansieringen är beroende av vem som äger marken enligt följande varianter: Åtgärderna finansieras av fastighetsnämnden om exploatering planeras på kommunägd mark (även markanvisad sådan) och åtgärderna utförs inom planområdet och är till för områdets behov. Åtgärderna finansieras centralt inom budgeten för exploateringsinvesteringar om exploatering planeras på kommunägd mark (även markanvisad sådan), men där kompensationsåtgärderna till skillnad från ovan inte enbart är till för områdets behov alternativt att de kommer att utföras utanför planområdet. Åtgärderna finansieras av en privat exploatör eller markägare om denne frivilligt åtagit sig det. Dessa frivilliga åtgärder redovisas i ett exploateringsavtal som skrivs innan detaljplanen antas. Det måste framgå i avtalet att åtgärderna är frivilliga. Göteborgs Stad Park- och naturförvaltningen, tjänsteutlåtande 6(9)
Syftet med kompensationsåtgärder är att undvika förluster av gröna värden och ekosystemtjänster. Viss kompensation kan krävas av miljöbalken, till exempel i samband med tillstånd och dispenser. Åtgärder som ska kompenseras enligt miljöbalken ska inte dubbelkompenseras genom dessa riktlinjer. Grönytefaktor Riktlinjerna beskriver en nyframtagen metod för grönytefaktor. Den är en utveckling av andra kommuners metoder, framförallt med utgångspunkt i Miljöbyggprogram SYD (Malmö och Lund). Målet är att säkerställa tillgång till grönytor och dess ekosystemtjänster samtidigt som staden växer. Begreppet grönyta omfattar här både grönska och vatten, till exempel träd, planteringar, vegetationsklädda tak och väggar, dammar och gräsmattor. Grönytefaktorn är ett mått på hur mycket ekosystemtjänster ett område ger, det vill säga hur mycket hjälp vi får av gröna och blå ytor att hantera vissa miljöförutsättningar (problem och tillgångar). Det kan till exempel handla om att grönskan fördröjer och renar dagvatten, förbättrar lokalklimat och luftkvalitet samt erbjuder rekreationsmiljöer. Göteborgsmetoden är till skillnad från utgångsmetoderna platsanpassad. Det innebär att den tar hänsyn till platsens förutsättningar och vilka ekosystemtjänster som mest behövs där. Genom att sätta mål för grönytefaktorn och utgå från platsens förutsättningar styr modellen mot de åtgärder som är mest effektiva och mest behövs. Principen är att planområdets miljöförutsättningar identifieras och viktas sinsemellan av berörda förvaltningar. Det görs i samband med behovsbedömningen av kompensationsåtgärder. Detta ligger sedan till grund för vilka gröna och blå ytor som bör prioriteras på platsen. Exploatören väljer en valfri kombination och mängd av olika ytor, som tillsammans uppnår det målvärde (kvalitetsnivå) som staden satt upp. Detsamma gör den eller de förvaltningar som kommer att förvalta den allmänna platsmarken. Målet är att i planområdet eller delområdet uppnå ett värde på grönytefaktorn som anpassats till platsens förutsättningar och bebyggelsens karaktär. Grönytefaktor ska tillämpas i princip alla detaljplaner i hela staden, på både kvartersmark och allmän platsmark. Till en början används preliminära målvärden för olika typer av bebyggelse, eftersom det krävs test av metoden i ett antal detaljplaner för att komma fram till vilket värde som motsvarar en lagom grön kvalitetsnivå i olika delar av staden. Förvaltningarna kommer att ta beslut om en slutlig faktor efter en tids användning och utvärdering, senast inom fem år efter påbörjad användning. Eventuella merkostnader för grönytor står staden eller exploatören för, beroende på vem som äger marken. När staden äger marken i ett område som ska detaljplaneläggas kommer ett markanvisningsavtal skrivas med byggintressenten, där denne förbinder sig att arbeta i enlighet med stadens principer för grönytefaktor. När marken överlåts eller upplåts skrivs det in i genomförandeavtalet att byggnationen ska ske i enlighet med fastställd grönytefaktor. Högre krav på byggintressenten kan leda till att staden får sämre betalt för marken. I de fall marken inte ägs av staden finns det inget lagstöd att tvinga en exploatör att använda grönytefaktor, men i bästa fall kan byggherren göra ett frivilligt åtagande. En åtgärd kan ibland också falla under vedertagna planbestämmelser som till exempel plantering, men regleras då inte som just grönytefaktor. Syftet med grönytefaktor är att bygga en attraktiv och långsiktigt hållbar stad, vilket är ett övergripande intresse för staden. Förvaltningen av kommunal mark är dock uppdelad på olika nämnder i staden och det behövs en principiell modell för hur det praktiska Göteborgs Stad Park- och naturförvaltningen, tjänsteutlåtande 7(9)
ansvaret för grönytor på allmän platsmark ska fördelas. Grundprincipen är att den som förvaltar marken/anläggning också är ansvarig för drift och underhåll av grönytefunktioner. Om någon annan verksamhet än förvaltaren har stor nytta av åtgärderna fördelas eventuella kostnader via överenskommelser med denne vid planskedet. Fördelningen redovisas i planbeskrivningen. För närvarande, enligt en tillfällig överenskommelse i staden, ansvarar kretslopp- och vattennämnden för tillkommande kommunala avloppsanordningar för dagvatten inom verksamhetsområdet. Markförvaltaren ansvarar för avledning och ledning till avloppsanordning. Förankring av arbetet Det finns fler förvaltningar i staden som är berörda av frågan än de som ingått i arbetsgruppen, och flera bolag är också berörda. Exploatörer blir också berörda av förslaget. Därför genomfördes en remiss under hösten 2015 inom kommunen och till några berörda branschorganisationer och föreningar. Det innebar en möjlighet att yttra sig över riktlinjerna samt underliggande dokument (en rapport per riktlinje samt bilaga över ekonomiska konsekvenser av grönytefaktor) Inkomna synpunkter från den tidigare remissen Det har inkommit positiva synpunkter kring att staden får gemensamma riktlinjer för grönytefaktor och kompensationsåtgärder. Det ses som positivt att frågorna kommer att uppmärksammas tidigt i planprocessen. Riktlinjerna ses som bra verktyg för att säkra ekosystemtjänster samt gröna och blå värden samtidigt som staden förtätas. De flesta inkomna synpunkter rör riktlinjerna för grönytefaktor, med framförallt önskemål om förtydliganden av metoden. Det har inkommit flera synpunkter på att man inte får ha en övertro på att allt går att lösa med bibehållen kvalitet på för små tomter. Man ser att båda riktlinjerna kommer att innebära att fler aktörer kommer att vara delaktiga i processen framöver, vilket kan ställa krav på rätt kompetens hos olika aktörer i staden. Riktlinjerna innebär rimligen ökade kostnader för staden, men eftersom riktlinjerna är allmänt hållna är det svårt att bedöma ekonomiska konsekvenser. Det är viktigt med uppföljning framöver, av både kostnader och effekter. Fastighetsbranschen anser att det finns ett gemensamt intresse och ansvar mellan staden och branschen att skapa en attraktiv stad, där kvalitativa grönytor är en viktig del. Det anses finnas en risk att kommunala krav bidrar till högre byggkostnader och därmed högre boendekostnader. Förvaltningens överväganden Park- och naturförvaltningen har deltagit i arbetsgruppen och står bakom förslaget som gruppen tagit fram. Förvaltningen ser det som positivt att staden mer systematisk kommer att arbeta med grönytefaktorer (GYF) och att kompensera för de intrång som inte kan undvikas. Tidigare har vi i staden använt kompensationsmetoden för kvartersmark. Genom förslaget till revidering kommer även allmänplatsmark att ingå. Detta bör öka stadens trovärdighet, de höga ambitionerna kommer att i högre grad än tidigare påverka vår egen markanvändning. Och förutsättningarna för en attraktiv stad blir bättre. Park- och naturförvaltningen ser att riktlinjerna kommer att vara viktiga verktyg i det fortsatta plan- och exploateringsarbetet för att nå målet om att bli en tät, grön och hållbar stad. Riktlinjerna innebär att plan- och exploateringsprocessen kan arbeta med vissa grön- och miljöfrågor på ett systematiskt och kvalitetssäkrat sätt och mot mer multifunktionella och optimala lösningar. Göteborgs Stad Park- och naturförvaltningen, tjänsteutlåtande 8(9)
Samtidigt är det en utmaning att i den täta staden bereda plats även för detta. Men med tanke på ökande risk för kraftiga skyfall och behovet av att hantera effekterna av klimatförändringen kan detta vara en viktig pusselbit. Konsekvenserna av riktlinjerna kommer att bli: Arbetsinsatsen blir något större för förvaltningen. Kostnaderna för projektens genomförande och drift kan bli högre, men i vissa fall lägre. Nödvändiga kvaliteter i stadsbyggandet kan säkrare uppnås. Konsekvensbedömningar Barnperspektivet Tillämpningen av kompensationsåtgärder och grönytefaktor i plan- och exploateringsprojekt säkerställer en grön närmiljö, vilket är positivt för barns hälsa och inlärning. Jämställdhetsperspektivet Fler människor får en grönare närmiljö, vilket är positivt för hälsa, rekreationsmöjligheter m.m. Mångfaldsperspektivet Inga särskilda aspekter på frågan har funnits utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Förutsättningarna förbättras för att hantera lokala miljöutmaningar, som exempelvis luftföroreningar, höga bullernivåer, höga vattenflöden och dåliga förutsättningar för rekreation och biologisk mångfald. Omvärldsperspektivet Grönytefaktor och kompensationsåtgärder är arbetssätt som används av kommuner både i och utanför Sverige. Det finns inga standardiserade metoder, men många av metoderna har liknande upplägg. Göteborgs metoder för grönytefaktor respektive kompensationsåtgärder är framtagna för att passa Göteborgs förutsättningar. Mottagare av beslut Beslutet ska skickas till Miljö- och klimatnämnden. Linda Nygren Direktör Helena Bjarnegård Stadsträdgårdsmästare Göteborgs Stad Park- och naturförvaltningen, tjänsteutlåtande 9(9)
Riktlinjer för grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt för Göteborgs Stad Innehåll 1. Inledning... 2 2. Omfattning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Lagbestämmelser... 3 2.3 Riktlinjerna för grönytefaktor i Göteborg... 4 2.4 Vägledning och avsteg... 4 17 feb 2016 1
1. Inledning Dessa riktlinjer beskriver hur Göteborgs Stad ska arbeta med grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt. Syftet är att säkerställa att göteborgarna även i framtiden har tillgång till grönska och dess ekosystemtjänster samtidigt som staden växer. Grönytefaktorn är också ett viktigt verktyg i arbetet med att uppfylla miljökvalitetsmålen. Grönytefaktorn är ett mått på hur mycket ekosystemtjänster ett område ger, det vill säga hur mycket hjälp vi får av gröna och blå ytor att hantera vissa miljöförutsättningar (både miljöproblem och miljötillgångar). Det kan handla om att grönskan fördröjer och renar dagvatten, förbättrar lokalklimat och luftkvalitet, minskar buller, erbjuder rekreationsmiljöer och biologisk mångfald. Genom att sätta mål för grönytefaktorn och utgå från platsens behov och förutsättningar styr modellen mot de åtgärder som är mest effektiva och bäst behövs. Målet är att garantera en viss mängd grönyta i ett område som exploateras. Nivån kan sättas olika för olika typer av bebyggelseområden och behov. Det kan inrymma kompensationsåtgärder men även kvalitetsförbättringar. Både kvantitet och kvalitet räknas. Exploatören kan välja vilka ytor och åtgärder som denne vill satsa på. På så sätt undviks en alltför stor detaljstyrning. 2. Omfattning Riktlinjerna beskriver hur grönytefaktorn ska tillämpas i samband med kommunens planoch exploateringsarbete, främst vid framtagande av detaljplaner och markanvisning. Även mer övergripande planering och bygglov kan beröras. Exempel på gröna och blå ytor som metoden räknar med är olika typer av vegetation, gröna tak och väggar samt vattenytor. 2.1 Bakgrund Grönytefaktor är en åtgärd i miljöprogrammet och fanns också med i stadens budget för 2014 ( grönyteindex ). Syftet med grönytefaktorn i Göteborg är att den ska medverka till en attraktiv stadsmiljö med gröna ytor och åtgärder för såväl människor som växter och djur och som också bidrar till den hållbara staden. I Göteborgs stads Grönstrategi för en tät och grön stad är det beslutat att Göteborg ska vara en stad där ekosystemtjänster tas tillvara. 17 feb 2016 2
Exempel på miljöförutsättningar och ytor med ekosystemtjänster som hanterar förutsättningarna: Miljöförutsättningar (problem och tillgångar) Tillgång till rekreationsmiljöer Dagvattenhantering: vattenkvalitet och översvämningar Luftkvalitet Gröna och blå ytor Grönska på mark, träd, buskar, vattenytor Grönska på mark, träd, buskar, vattenytor Ekosystemtjänster Grönska och vatten erbjuder goda rekreationsmiljöer för både vila och aktivitet Grönska och öppna vattenmagasin både renar och fördröjer dagvatten Grönska i rätt höjd fångar upp luftföroreningar Mjuka material dämpar buller Vegetationsklädda tak, grönska på vägg, buskar Buller Grönska på mark, vegetationsklädda tak, buskar Lokalklimat Träd, buskar Träd och buskar svalkar under värmeböljor och skyddar mot vind Biologisk mångfald Grönska på mark, träd, vattenytor Gröna och blå ytor hyser biologisk mångfald 2.2 Lagbestämmelser Möjligheten att ställa tvingande krav på grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt är reglerade. En del grönytefaktoråtgärder kan sammanfalla med åtgärder som krävs av andra skäl och kan då säkras med hjälp av plan- och bygglagen. Plan- och bygglagen anger att kommunen i en detaljplan kan bestämma till exempel hur allmänna platser ska användas och utformas (4 kap. 5 och 8 ), om vegetation och markytans utformning (4 kap. 10 ) och vissa skyddsåtgärder (4 kap. 12 ). Andra åtgärder får lösas på annat sätt och frivillig väg, både av staden och av andra aktörer. Staden kan också reglera saken genom tvingande markanvisningsavtal och genomförandeavtal. Inför planering av ny bebyggelse på stadens mark görs markanvisningar till olika byggintressenter. Efter beslut om markanvisning upprättar kommunen ett markanvisningsavtal där intressenten förbinder sig att acceptera de villkor som gäller vid markanvisningen. Ett av villkoren kan då vara att intressenten förbinder sig att arbeta i enlighet med stadens principer om grönytefaktorer. När marken så småningom överlåts eller upplåts till byggintressenten skrivs detta villkor även in i genomförandeavtalet. I de fall då mark som ska planläggas ägs av någon annan än kommunen kan kommunen inte tvinga någon att använda grönytefaktorer. Staden bör dock informera om metodens fördelar samt om stadens egna mål och intentioner med förhoppning om att inspirera. I bästa fall kan en frivillig ambition från en byggherre redovisas i ett exploateringsavtal. 17 feb 2016 3
2.3 Riktlinjerna för grönytefaktor i Göteborg Göteborgs Stad ska hantera miljöförutsättningar i stadsplaneringen genom att främja och använda ekosystemtjänster på ett effektivt sätt. Med hjälp av grönytefaktorn tydliggörs vilka gröna och blå ytor och åtgärder som levererar de ekosystemtjänster som bäst hanterar platsens förutsättningar. Grönytefaktorn beräknas enligt följande riktlinjer: Grönytefaktorn ska diskuteras så tidigt som möjligt i plan- och exploateringsprocessen. Platsens miljöförutsättningar ska identifieras och viktas och ligga till grund för beräkningen av grönytefaktorn. Exploatören kan välja en valfri kombination av gröna och blå ytor och åtgärder, som tillsammans uppnår den satta grönytefaktornivån. Förfarandet förenklas med hjälp av ett beräkningsformulär. Genomförandet av olika ytor och åtgärder kan hanteras på olika sätt: genom planoch bygglagen i vissa fall eller på frivillig väg. -Om Göteborgs Stad äger marken ska grönytefaktormetoden tillämpas. Detta gäller även vid markanvisningar. -Om Göteborgs Stad inte äger marken bör åtgärderna frivilligt regleras/beskrivas i avtal med exploatör eller markägare. 2.4 Vägledning och avsteg Arbetsgången är att redan i samband med markanvisning informeras byggintressenten om riktlinjerna och gällande målnivåer. Riktlinjerna och målnivåer tas också upp i samband med förprövning och/eller startmöte för en detaljplan. Därefter identifierar representanter från berörda förvaltningar områdets viktigaste miljöförutsättningar, till exempel luftföroreningar, buller, dagvattenproblem och parkbrist. Exploatören väljer olika sorters gröna och blå ytor och åtgärder av olika storlek utifrån de ekosystemtjänster som ytorna och åtgärderna ger. Den sammanlagda funktionen av ytorna och åtgärderna ska uppnå en viss nivå och motsvara platsens förutsättningar. Grönytefaktorn ska tillämpas i alla områden, över hela staden, för både kvartersmark och allmän platsmark. Olika målnivåer kommer att tillämpas beroende på hur marken ska användas och om det är i centrala staden eller i ytterområde. I vissa fall kan det vara motiverat att samordna lösningar mellan markägare/byggherrar, eller att använda andra åtgärder. Det finns därför ett visst utrymme för exploatören att välja andra typer av lösningar, avgränsningar och samarbeten som motsvarar nyttan men detta ska kunna motiveras. En exempellista på punktåtgärder har tagits fram, som kan användas för att förbättra resultatet. En helhetsbedömning och rimlighetsavvägning ska alltid göras. Metoden beskrivs mer detaljerat i rapporten Grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt i Göteborgs Stad samt checklista, beskrivningar av gröna och blå ytor, punktåtgärder och beräkningsformulär. Se även rapporten En kontextanpassad grönytefaktormodell (Sveriges lantbruksuniversitet, rapport 2014:29). Dessa riktlinjer bör tillämpas tillsammans med riktlinjerna för kompensationsåtgärder. 17 feb 2016 4
Riktlinjer för kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt för Göteborgs Stad natur, rekreation och andra ekosystemtjänster Innehåll 1. Inledning... 2 2. Omfattning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Lagbestämmelser... 3 2.3 Riktlinjerna för frivillig kompensation i Göteborg... 3 2.4 Vägledning och avsteg... 4 17 feb 2016 1
1. Inledning Dessa riktlinjer beskriver hur Göteborgs Stad ska arbeta med kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt. Syftet med kompensationsåtgärder är att säkerställa att göteborgarna även i framtiden har tillgång till värdefulla natur- och rekreationsområden och andra ekosystemtjänster samtidigt som staden växer. Kompensationsåtgärderna är också ett viktigt verktyg i arbetet med att uppfylla miljökvalitetsmålen. Kompensationsåtgärder innebär att funktioner och värden som förloras vid en exploatering kompenseras genom olika åtgärder. En kompensationsåtgärd kan vara det som möjliggör en annars alltför dåligt miljöanpassad exploatering, men det får inte rättfärdiga en olämplig exploatering. 2. Omfattning Riktlinjerna beskriver hur kompensationsåtgärder ska tillämpas i samband med kommunens plan- och exploateringsarbete, främst vid framtagande av detaljplaner. Även mer övergripande planering och bygglov kan beröras. De värden som ska kompenseras är ekosystemtjänster/funktioner som kan finnas i ett exploateringsområde. Ekosystemtjänster är nyttigheter som naturen förser oss med, till exempel mat, klimatreglering, luft- och vattenrening, rekreativa värden, biologisk mångfald, närings- och vattencykler. 2.1 Bakgrund Staden har arbetat systematiskt med kompensationsåtgärder sedan 2008/2009 efter en kommunfullmäktigemotion om Sans och balans som antogs 2001. Kompensationsåtgärder innebär att funktioner och värden som går förlorade vid en exploatering kompenseras. Det kan ske genom åtgärder inom planområdet eller på en annan plats i kommunen. Tanken är att exploateringar som leder till att ett värde skadas eller försvinner också ska bekosta åtgärder som återskapar eller ersätter detta värde på en annan plats. Vid exploateringar ska man i första hand försöka undvika eller minimera negativ påverkan, genom skyddsåtgärder. Först om inte detta är möjligt ska kompensation övervägas. Man bör utgå från följande modell där punkt 1-2 är skyddsåtgärder och 3-4 är kompensationsåtgärder. 17 feb 2016 2
Kompensationstrappan/åtgärdstrappan: Exempel på kompensationsåtgärder: ett uppvuxet träd ersätts med flera yngre, på samma plats eller på annan plats en kvalitet i en rekreationsmiljö ersätts med en annan kvalitet (en stor yta ersätts med bättre kvalitet eller tillgänglighet, en utsikt ersätts med en vattenspegel) ett grönområde ersätts med skydd och skötsel av ett annat 2.2 Lagbestämmelser Plan- och bygglagen reglerar användningen av vissa skyddsåtgärder men ger begränsade möjligheter att ställa krav på kompensationsåtgärder i samband med detaljplaner. En del kompensationsåtgärder kan sammanfalla med åtgärder som krävs även av andra skäl och som kan säkras med hjälp av plan- och bygglagen. Andra åtgärder får lösas på annat sätt och frivillig väg, både av staden och av andra aktörer. I vissa planer krävs kompensation enligt miljöbalken eller artskyddsförordningen. Denna kompensation är juridiskt tvingande och bör hållas skild från frivilliga kompensationsåtgärder. Dock kan vissa åtgärder vara gemensamma, överlappa eller tangera varandra och då räknas båda syftena tillgodo. Åtgärder som ska kompenseras enligt miljöbalken/artskyddsförordningen ska inte dubbelkompenseras enligt dessa riktlinjer. 2.3 Riktlinjerna för frivillig kompensation i Göteborg Miljömässiga värden som riskerar att skadas vid en exploatering ska i första hand skyddas genom att undvika eller minimera skada. Om detta inte är möjligt ska skadan kompenseras enligt följande riktlinjer: Kompensation bör diskuteras tidigt i plan- och exploateringsprocessen. Kompensationen utgår från platsens funktioner för ekosystemtjänster inklusive rekreation och biologisk mångfald. Kompensationen ska i första hand bygga på närhetsprincipen: nära i funktion, plats och tid och ha minst samma värde. 17 feb 2016 3
Kompensationsbehovet avgörs utifrån en bedömning av hur värdefulla funktionerna är och hur stor påverkan blir. Värdet sätts i relation till omgivningen. Som riktpunkter för när kompensation krävs gäller följande: Ett litet värde behöver inte kompenseras. Ett måttligt värde bör kompenseras om det skadas mer än lite (det vill säga måttlig eller stor påverkan). Ett stort värde bör alltid kompenseras om det skadas. Även flera små värden som skadas lite kan behöva kompenseras. Omfattningen av kompensationsåtgärden ska spegla det förlorade värdet hos den skadade funktionen. Kompensationsåtgärden måste också vara ekonomiskt rimlig i förhållande till nyttan. Genomförandet av kompensationsåtgärder kan hanteras på olika sätt: genom plan- och bygglagens bestämmelser i vissa fall, på frivillig väg eller mer bindande för Göteborgs Stad -Om Göteborgs Stad äger marken ska riktlinjerna för kompensationsåtgärder tillämpas. -Om Göteborgs Stad inte äger marken bör åtgärderna frivilligt regleras/beskrivas i exploateringsavtal med exploatör eller markägare. 2.4 Vägledning och avsteg Bedömningsarbetet leds av stadsbyggnadskontoret men görs i nära samarbete med övriga berörda förvaltningar som en integrerad del av planarbetet. Även externa eller privata exploatörer bör vara med i diskussionen på ett tidigt stadium för att uppnå en större förståelse för och enighet om eventuella kompensationsåtgärder. Riktlinjerna omfattar hela kommunen, det vill säga både kvartersmark och allmän platsmark. Metoden beskrivs mer detaljerat i rapporten Kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt i Göteborgs Stad - natur, rekreation och andra ekosystemtjänster samt checklistan Bedömning av behov av kompensationsåtgärder ekosystemtjänster inklusive rekreation och biologisk mångfald. Dessa riktlinjer bör tillämpas tillsammans med riktlinjerna för grönytefaktorer. 17 feb 2016 4
Bilaga Grönytefaktor 2016 02 12 Grönytefaktor vegetation och dagvatten Vad kostar det egentligen? Detta dokument omfattar kostnadsjämförelser mellan några olika lösningar - traditionella och de med större inblandning av vegetation, samt en beskrivning av vad ökad grönyta innebär för staden. Dokumentet är framtaget av Kretslopp och vatten i samarbete med Park- och naturförvaltningen, Rent Dagvatten och Tengbom. Vegetation och vatten bidrar med mervärden Ekosystemtjänster är ett samlingsbegrepp för de tjänster och funktioner som naturen tillhandahåller och som gynnar människan. Det handlar om rekreationsmiljöer, dagvattenhantering, luftkvalitet, buller, lokalklimat och biologisk mångfald. I Göteborgs stads Grönstrategi för en tät och grön stad är det beslutat att Göteborg ska vara en stad där man utnyttjar tjänsterna från ekosystemen. Detta är viktigt att hålla i minnet då förtätning av våra städer blivit den gällande designstrategin. Vegetation och vatten har dokumenterat positiva effekter på människors hälsa. När vi bygger en tätare stad kommer dess invånare fortfarande att behöva ha nära till växtlighet och vatten för att må bra. När det gäller öppna dagvattenanläggningar och park kan de utnyttja samma yta och tillföra både grönt och blått till den urbana miljön. En vegetationsyta har inte bara ett värde i sig själv, utan kan också generera ekonomiska vinster och höja ett områdes värde och attraktivitet genom att den levererar ekosystemtjänster. Park I staden bidrar växter med många ekosystemtjänster. Vegetation ger bättre luftkvalitet, lufttemperatur och vindklimat. Vegetation minskar även den psykiska ohälsan och tiden för återhämtning efter operation kortas ner. Allt ger minskade kostnader för sjukvården. Träd och vegetation, på och nära byggnader, jämnar ut temperaturen lokalt och minskar kostnaden för uppvärmning och luftkonditionering. Vegetation ökar även det ekonomiska värdet på intilliggande fastigheter. Dessutom binder växter koldioxid vilket ger minskad klimatpåverkan som på sikt kommer att ge stora ekonomiska vinster. Markytor med vegetation kan även användas till att fördröja, absorbera och filtrera dagvatten. Rening av dagvattnet minskar belastningen på recipienter medan fördröjning minskar risken för översvämningar nedströms samtidigt som det kan avlasta reningsverken. Dagvatten När det gäller dagvatten måste både kvalitet och kvantitet hanteras; kvantitet både i form av normala regn och extrema regn. Ledningsnätet för dagvatten är dimensionerat 1
Bilaga Grönytefaktor 2016 02 12 endast för att klara de normala regnen. Vid extrema förhållanden eller situationer med långvariga regn, måste vi därför vara beredda på att förvara och fördröja dagvatten ovan markytan så långt det bara är möjligt. Vi måste även rena dagvattnet i större utsträckning än vad vi gör idag för att minska belastningen av föroreningar i våra vattendrag och för att kunna leva upp till kraven i vattendirektivet. Multifunktionella grönytor som hanterar dagvatten kan både minska vattenvolymerna och mängden föroreningar, vilket är ett bra exempel på ekosystemtjänster som bör utnyttjas vid stadsplanering. Blir det inte mycket dyrare? Detta är en fråga som ofta dyker upp när anläggningar görs gröna och inkluderar öppna dagvattenlösningar. För att ge ett rättvist svar måste man ha med flera aspekter, inte bara anläggnings- utan även driftkostnader. I detta dokument har vi samlat en rad exempel för att kunna göra en grov jämförelse över kostnader, så att det lättare går att svara på frågan: Vad kostar det egentligen att göra staden mer grön och blå? Kostnadsexemplen för dagvatten är i huvudsak tagna från kommunal verksamhet och skall bara ses som uppskattningar. Anläggnings- och skötselkostnader för dagvattenlösningar Anläggningskostnader Uppgifterna om kostnad för att anlägga olika typer av dagvattenlösningar kommer från många olika håll, från städer i olika länder där man byggt en viss typ av anläggning, från konsulter, samt egen erfarenhet från Kretslopp och vatten. De behöver revideras när vi lär oss mer. Kostnaderna kan variera väldigt mycket, beroende på området, vilken yta som är tillgänglig samt hur marken är beskaffad, och skall därför endast ses som guide och indikation på möjligheter. I tabell 1 redovisas kostnaden för några olika typer av dagvattenlösningar. Lösningarna är uppdelade under rubriker där den första, Öppna dagvattenlösningar, bidrar till en grönare stad. 2
Bilaga Grönytefaktor 2016 02 12 Tabell 1. Anläggningskostnader för dagvattenlösningar. Kostnaderna är granskade av Rent Dagvatten och gäller för år 2014/15. Typ av anläggning Kostnad Kommentar Öppna dagvattenlösningar Regnrabatt/biofilter 2 500 4 000 kr/m 2 4-5 % av avrinningsytan. Översilningsyta, befintlig mark 200-500 kr/ m 2 Variationen i kostnad beror på om det gäller stads- eller parkmiljö. Fördröjningsdamm 500-1000 kr/m 2 Permanent vattenyta Reningsdamm 500 1 000 kr/m 3 Tumregel; Dammyta ca 250m²/ha reducerad avrinningsyta. Torr damm Ytor som tillfälligt tar om hand extrema regn, t.ex. nedsänkt vegetationsyta, fotbolls/idrottsplan, lågtrafikerade gator. Sedumtak 700 900 kr/m 2 fördröjning av kraftiga regn. Liten eller ingen effekt på Svackdike 600 800 kr/m Gäller 4 meter brett svackdike. Makadamdike 1 000 2 500 kr/m Gäller 1 meter brett och 0,5 meter djupt. Permeabla ytor, gräsarmering i plast eller betongsten ~ 500 kr/m² Dagvattenanläggningar under mark Magasin dagvattenkassetter infiltration 4 000 4 500 kr/m 3 Magasin ca 90 % effektiv volym. Magasin dagvattenkassetter tätt magasin 5 500 6 000 kr/m 3 Makadammagasin, infiltration 1 000 1 500 kr/m 3 Cirka 33 % effektiv volym. Makadammagasin, tätt magasin 1 500 2 000Kr/m³ Rörmagasin, plast, infiltration 4000 4500 kr/ m 3 95% effektiv volym. Rörmagasin, plast, tätt magasin 4000 4500 kr/ m 3 3
Bilaga Grönytefaktor 2016 02 12 Typ av anläggning Kostnad Kommentar Dagvattenledning och brunn Dagvattenledningar 5000 15 000 kr/m Beror på markförhållande samt dimension på ledningen. Dagvattenbrunnar, kupolbrunnar, Ø 400 7 000 9 000/st Nedstigningsbrunnar, Ø 1000 Mätbrunnar 15 000/st Reningslösningar Filter för dagvattenbrunnar Filter för samlingsbrunn Filterbrunn för 1000 m² Gemensam för flera dagvattenbrunnar Oljeavskiljare 6 000 kr/st 22 000 kr/st 100 000 kr/st 200 000 kr/st För montering i brunn med sandfång. Oljeavskiljning av diffusa utsläpp samt rening av tungmetaller. För 4-5 dagvattenbrunnar. Oljeavskiljning av diffusa utsläpp samt rening av tungmetaller. Oljeavskiljare och hög rening av tungmetaller. Olycksfallsskydd, liten rening, tar bara de första 10% av ett regn från hela ytan närmast oljeavskiljaren. Kostnader för drift och underhåll Att upprätta en driftsplan och säkerställa medel för årlig drift och underhåll av dagvattenanläggningar är av yttersta vikt. Erfarenheter från uteblivet underhåll visar på låg funktionalitet och risk för att anläggningar som byggts kan komma att utgöra en koncentrerad källa till föroreningar. Drift- och underhållskostnader för öppna dagvattenanläggningar Drift- och underhållskostnader för öppna dagvattenanläggningar varierar stort beroende på de lokala förutsättningarna och vilken typ av anläggning som byggts. Sannolikt ligger den årliga drift- och underhållskostnaden runt 5-15 procent av anläggningens investeringskostnad. Skötseln kan handla om allt från att klippa gräs en eller två gånger om året till årlig skörd av vattenväxter, sedimentborttagning i dammar, slamsugning av fördröjningsmagasin, eller byte av filter. För att skydda recipient kan en damm ha försetts med filterlösningar, vilka kräver återkommande skötsel under året. Drift- och underhållskostnader för dagvattenanläggningar under mark Drift- och underhållskostnader för dagvattenanläggningar under mark varierar beroende på de lokala förutsättningarna. Uppskattad livslängd för ett makadammagasin ligger sannolikt inom intervallet 15-30 år, beroende på egenskaperna hos dagvattnet som belastar magasinet, samt hur stort flödet är. När magasinet är igensatt av partiklar måste makadam och geotextilduk bytas ut. Det betyder i princip en ny investeringskost- 4
Bilaga Grönytefaktor 2016 02 12 nad. Har magasinet förlagts under en parkering eller parkområde påverkas då hela ytan. Inspektion av magasinet är i princip omöjligt. Magasin av typen dagvattenkassetter och rörmagasin har en lång livstid, typiskt 100 år för rörmagasin, under förutsättning att de regelbundet inspekteras och spolas/rensas. Inspektion bör göras en gång per år för att säkerställa sedimenteringsfunktion och för att kunna avgöra när spolning och slamsugning behöver göras. Kostnader för detta är beroende av magasinets storlek och utförande samt mängden och typen av föroreningar som skall destrueras och kan inte rättvisande göras som ett pris/m³ magasin. Som en indikation kan dock en budgetnivå för rengöring av ett rörmagasin på 70 m³ ligga på knappt 10 tkr per tillfälle. Drift- och underhållskostnader för dagvattenledningar Dagvattenledningar har en livslängd på runt 100 år och när ledningarna är uttjänta utgår ny investeringskostnad. Ledningar behöver inte samma intervall på tillsyn och underhåll som öppna dagvattenlösningar. Tillsyn sker genom filmning av ledningar och vid behov så spolas ledningen. De flesta ledningssträckor behöver aldrig spolas men en del ledningar, exempelvis ledningar som har dåligt fall (liten lutning) kan behöva spolas med olika frekvens - från flera gånger per år till vart 5-10:e år. Årligen lägger Kretslopp och vatten runt 1,1 Mkr på tillsyn och skötsel av dagvattennätet. Uttryckt i kronor per meter är denna kostnad 1,10 kr/m. Detta är den beräknade kostnaden och inte den faktiska, som kan variera från år till år. En kostnad som här inte tagits med är när ledningarna går fulla och marken ovanför svämmas över. Detta kan statistiskt sett ske vart 10:e år (enligt gällande dimensioneringsstandard), men i praktiken sker det långt mer sällan i de flesta områden. Beräkningarna inkluderar alltså inte kostnader för utbetalning till fastighetsägare och försäkringsbolag när skada har uppstått. Lösningar med torra dammar och översilningsytor i anslutning till avrinningsområden som annars kan översvämmas bör beaktas för att möta de allt mer intensiva regn vi ser idag. Detta är ett effektivt sätt att minska risken för skador och kostnader som uppstår vid översvämningar. Reningseffekter I samband med planering av dagvattenanläggningar skall en beräkning av föroreningsbelastning göras. Föreligger risker för höga föroreningshalter och svårigheter att ta bort föroreningskällan skall dagvattenlösningen designas både för flödeshantering och bästa möjliga rening. Förorenande ämnen och uppmätta eller förväntade halter får stor betydelse vid val av bästa lösning. Ofta handlar det om kombinationer av olika lösningar för att klara både flöden och omhändertagande av näringsämnen samt andra organiska och oorganiska föroreningar och metaller. Föroreningar förekommer både som partikelbundna, kolloidala och lösta. Alla dagvattenanläggningar såsom regnrabatter, svackdiken, dammar och underjordiska fördröjningsmagasin har god avskiljning av partiklar på upp till 90 procent. 5
Bilaga Grönytefaktor 2016 02 12 Anläggnings- och skötselkostnad i förhållande till grönytefaktor För att beskriva hur grönytefaktorn förhåller sig till anläggnings- och skötselkostnader följer här en kostnadsjämförelse. Jämförelsen beskriver grönytefaktor, anläggningsoch skötselkostnad för en yta av en viss storlek. I uträkningen illustreras hur grönytefaktorn och kostnaderna förändras beroende på vad som finns på ytan. Grönytefaktorn (GYF) är beräknad enligt Göteborgs Stads föreslagna modell, utan viktning. Siffrorna är baserade på Göteborgs stad, Park- och naturförvaltningens kostnadsmallar för 2014-2015. Exemplen skall klara Miljöförvaltningens krav på rening av dagvattnet samt Göteborgs stads krav på fördröjning (10 mm per kvadratmeter hårdgjord yta). Exempel parkeringsplats Följande exempel syftar till att redovisa skillnader i kostnader mellan olika typer av parkeringsplatser. Samtliga alternativ uppfyller kraven för rening/olycksskydd och fördröjning av dagvatten samt har samma huvudfunktion: att erbjuda parkeringsplats för ett bestämt antal bilar. Tabell 3. Anläggnings- och driftskostnader för parkeringar med olika slags utformning. Kostnaderna är granskade av Rent Dagvatten och gäller för år 2014/15. Parkeringsyta 6 000 m 2 (150x40 m) P1 Med oljeavskiljare för olycksfallsskydd (liten rening), och fördröjningsmagasin Kostnad drift Yta Kostnad anläggning kr kr/år Asfalt 6 000 m 2 3 300 000 kr 68 000 kr GYF Rännstensbrunnar 12 st 100 000 kr 8 000 kr Dagvattenledningar 400 m 2 400 000 kr 400 kr Oljeavskiljare för first flush, 10l/s 1 st 200 000 kr 4 000 kr Utjämningsmagasin 60 m 3 1 st 420 000 kr 3 000 kr Totalt 6 000 m 2 6 400 000 kr 83 000 kr 0,04 P2 Med regnrabatt (raingarden) för rening och fördröjning (24 cm fördröjningszon) Yta Kostnad anläggning kr Kostnad drift kr/år GYF Asfalt 6 000 m 2 3 300 000 kr 68 000 kr Regnrabatt inklusive brunnar och dränledningar 250 m 2 900 000 kr 33 000 kr Dagvattenledningar 250 m 1 500 000 kr 300 kr Totalt 6 250 m 2 5 700 000 kr 101 000 kr 0,15 6
Bilaga Grönytefaktor 2016 02 12 P3 Med buskar, utjämningsmagasin och filterbrunn med oljeskiljning (hög rening av tungmetaller) Yta Kostnad anläggning kr Kostnad drift kr/år Asfalt 6 000 m 2 3 300 000 kr 68 000 kr Rännstensbrunnar, självrensningsbrunn 12 st 100 000 kr 0 kr Utjämningsmagasin 60m 3 1 st 400 000 kr 3 000 kr Filterbrunn 1 st 200 000 kr 10 000 kr Buskar 250 m 2 200 000 kr 7 800 kr Dagvattenledningar 400 m 2 400 000 kr 400 kr Totalt 6 250 m 2 6 600 000 kr 89 000 kr 0,07 För att kunna göra en rättvis jämförelse av kostnadsalternativen har en nuvärdesberäkning genomförts. I den har hänsyn tagits till att anläggningarna har olika teknisk livslängd och därmed behöver återinvesteras olika många gånger. 100 år har valts som beräkningsperiod eftersom det handlar om långsiktiga investeringar. Kalkylräntan som används är 2,5 % vilket är standard för Kretslopp och vatten. Nuvärdesberäkning av samtliga investerings- och driftkostnader för exempel P1-P3 GYF Summa investeringar Summa driftkostnader Totalt P1, OA & fördröjningsmagasin 11 860 000 kr 3 050 000 kr 14 900 000 kr P2, Regnbädd 11 410 000 kr 3 700 000 kr 15 100 000 kr P3, Filter & fördröjningsmagasin 12 270 000 kr 3 260 000 kr 15 500 000 kr 7
Bilaga Grönytefaktor 2016 02 12 Analys parkeringsplats För att alternativen ska vara jämförbara har samtliga lika stor yta tillgänglig för parkering. Då regnrabatter tar i anspråk ca fyra procent av avrinningsområdets area har den totala ytan i alternativ P2 utökats med 250 m 2. Även alternativ P3 har utökats med 250 m 2 eftersom buskar har adderats. Alternativ P1 har en oljeavskiljare och fördröjningsmagasin för att klara miljöförvaltningens och stadens minimikrav på fördröjning och olycksskydd. I P2 har fördröjningsmagasin och oljeavskiljare ersatts av regnrabatter där både fördröjning och rening åstadkoms. I regnrabatterna erhålls dels upptagning av näringsämnen och dels fastläggning av både lösta och partikulärt bundna tungmetaller. I P3 har oljeavskiljaren från P1 ersatts med ett brunnsfilter som avlägsnar även andra dagvattenföroreningar utöver olja, vilket gör att denna lösning bättre motsvarar reningen från regnrabatten. Buskar har adderats för sina estetiska värden. Grönytefaktorn varierar mellan 0,04 och 0,15, där alternativet med regnrabatter (P2) står för det högsta värdet. P1 får lägst grönytefaktor på grund av avsaknaden av gröna ytor. Alternativ P2 får ett nästan dubbelt så högt värde som P3, trots att grönytorna är lika stora, eftersom regnrabatter har fler funktioner än konventionella planteringar de bidrar med fler ekosystemtjänster. Exemplet visar att anläggningskostnaden för traditionella parkeringar och parkeringar med regnrabatter är relativt likvärdiga. Anläggningskostnaden för en traditionell parkering är något högre beroende på behovet av att anlägga fördröjningsmagasin. I regnrabatter finns en inbyggd fördröjningskapacitet, vilket är en av fördelarna med dessa anläggningar. En annan fördel med regnrabatter är att dessa renar vattnet från trafikdagvattenföroreningar bättre än vad den traditionella parkeringens oljeavskiljare gör. Nackdelen med regnrabatter är att de är utrymmeskrävande då de tar i anspråk omkring fyra procent av det hårdgjorda avrinningsområdet. Detta kan bli ett problem i täta urbana miljöer. Vid brist på utrymme skulle man kunna nedprioritera vanliga rabatter, som de i alternativ P3, till fördel för ett större antal parkeringsplatser. Detta kan man dock inte göra med regnrabatter då de utöver de estetiska värden de bidrar med även fyller nödvändiga funktioner för parkeringen. Det är emellertid viktigt att poängtera att det är billigare att skapa ett högre värde på grönytefaktorn genom att anlägga regnrabatter på en parkering än att anlägga både vanliga rabatter, fördröjningsmagasin samt valfri teknisk lösning för rening av dagvattnet. Gröna värden såsom regnrabatter och vanliga rabatter tar alltså utrymme från parkeringar, men multifunktionaliteten av regnrabatterna gör att de är ett bättre val kostnadsmässigt. Enligt nuvärdesberäkning blir P2 med regnrabatter något dyrare totalt över tid, men den bidrar ju också till fler funktioner och värden. 8
Bilaga Grönytefaktor 2016 02 12 Exempel kvartersmark Detta exempel utgår från ett centralt placerat kontorskvarter i en större stad. Bilparkering för anställda finns i parkeringshus på allmän platsmark som ej ingår, därmed är gårdar och övrig mark inte på bjälklag och viss infiltration m.m. är möjlig. I övrigt utgår exemplet från några grunddata såsom ytornas storlek (ca 65 % tak, 25 % hårdgjord markyta och 10 % vegetationsyta) och ger en fingervisning om skillnader i kostnader för olika lösningar. För alternativen med regnrabatter byts någon procent hårdgjord markyta mot vegetationsyta (regnrabatt). Då regnrabatter ännu inte finns med i beräkningsmodellen för grönytefaktor har de tilldelats ett preliminärt värde av 0,67 (medelvärde). Tabell 4. Anläggnings- och driftkostnader för kvartersmark med olika utformning. Exemplet är framtaget av Tengbom och bygger på kostnadsuppskattningar som till stora delar är gjorda av Rent Dagvatten och gäller för år 2014/15. Kvarter med byggnader 30 000 m 2 K1 Traditionellt Yta Kostnad anläggning kr Kostnad drift kr/år Tak 19 500 m 2 - - Asfaltsyta 7 500 m 2 4 125 000 kr 85 000 kr Gräs 2500 m 2 750 000 kr 15 000 kr Buskar 500 m 2 410 000 kr 12 700 kr Träd 60 st 900 000 kr 47 000 kr Dagvattenledningar 500 m 3 000 000 kr 1 000 kr Totalt 30 000 m 2 9 200 000 kr 161 000 kr 0,12 GYF K2 - Med 50 % sedumtak Yta Kostnad anläggning kr Kostnad drift kr/år GYF Tak 9 750 m 2 - - Sedumtak, 3-5 cm, 50 % 9 750 m 2 8 865 000 kr 50 700 kr Asfalt 7 500 m 2 4 125 000 kr 85 000 kr Gräs 2500 m 2 750 000 kr 15 000 kr Buskar 500 m 2 410 000 kr 12 700 kr Träd 60 st 900 000 kr 47 000 kr Dagvattenledningar 500 m 3 000 000 kr 500 kr Totalt 30 000 m 2 18 100 000 kr 211 000 kr 0,20 9
Bilaga Grönytefaktor 2016 02 12 K3 - Med 50 % sedumtak & 50 % halvöppna hårdgjorda ytor Yta Kostnad anläggning kr Kostnad drift tkr/år Tak 9 750 m 2 - - Sedumtak, 3-5 cm, 50 % 9 750 m 2 8 865 000 kr 50 700 kr Asfalt 3 750 m 2 2 062 000 kr 42 500 kr Halvöppna hårdgjorda ytor 3 750 m 2 1 875 000 kr 75 000 kr Gräs 2500 m 2 750 000 kr 15 000 kr Buskar 500 m 2 410 000 kr 12 700 kr Träd 60 st 900 000 kr 47 000 kr Dagvattenledningar 500 m 3 000 000 kr 500 kr Totalt 30 000 m 2 17 500 000 kr 243 000 kr 0,22 K4 Med 50 % sedumtak & resterande tak avvattnas mot regnrabatter samt 50 % öppna genomsläppliga ytor Yta Kostnad anläggning kr Kostnad drift kr/år Tak 9 750 m 2 - - Sedumtak, 3-5 cm, 50 % 9 750 m 2 8 865 000 kr 50 700 kr Regnrabatter, omhändertar 50 % av takyta (9750 m 2 ) 500 m 2 1 755 000 kr 64 400 kr Asfalt 3 750 m 2 2 062 000 kr 42 500 kr Öppna genomsläppliga ytor 3 750 m 2 1 875 000 kr 75 000kr Gräs 2500 m 2 750 000 kr 15 000 kr Träd 60 st 900 000 kr 47 000 kr Dagvattenledningar 500 m 2 000 000 kr 400 kr Totalt 30 000 m 2 18 200 000 kr 295 000 kr 0,25 K5 - All takyta avvattnas mot regnrabatter samt 50 % öppna genomsläppliga ytor GYF GYF Yta Kostnad anläggning kr Kostnad drift kr/år Tak 19 500 m 2 - - Regnrabatter, omhändertar 1000 m 2 3 510 000 kr 128 700 kr 100 % av takyta (19 500 m 2 ) Asfalt 3 750 m 2 2 062 000 kr 42 500 kr Öppna genomsläppliga ytor 3 750 m 2 1 875 000 kr 75 000 kr Gräs 2500 m 2 750 000 kr 15 000 kr Träd 60 st 900 000 kr 47 000 kr Dagvattenledningar 500 m 1 800 000 kr 400 kr Totalt 30 500 m 2 10 900 000 kr 309 000 kr 0,21 GYF 10
Bilaga Grönytefaktor 2016 02 12 Nuvärdesberäkning av samtliga investeringsoch driftkostnader för exempel K1-K5 Summa investeringar Summa driftkostnader Totalt K1, Traditionell 12 420 000 kr 5 880 000 kr 18 300 000 kr K2, 50% sedumtak 21 290 000 kr 5 170 000 kr 26 500 000 kr K3, 50% sedumtak, genomsläppliga ytor 23 590 000 kr 5 960 000 kr 29 600 000 kr K4, 50% sedumtak, genomsläppliga ytor, regnbädd 26 600 000 kr 10 800 000 kr 37 400 000 kr K5, Genomsläppliga ytor, regnbädd 19 290 000 kr 7 560 000 kr 26 800 000 kr Analys kvartersmark Inledningsvis ska det nämnas att kostnader för anläggning och drift för de olika ytorna inom de olika alternativen kan skilja mycket beroende på hur förutsättningarna ser ut på den aktuella platsen samt vilka materialval som görs. Det finns i beräkningarna inga uppgifter om kostnader för att anlägga traditionella tak eller vilka driftkostnader man har för dessa. Ingen hänsyn har heller tagits till den ökning av livslängd för tak som sedum bidrar med. Dessutom kan val av takmaterial påverka vilka reningsmetoder man behöver ta till o.s.v. När grönytefaktorerna jämförs mellan de olika alternativen för att omhänderta dagvatten, ska det noteras att värdet inte säger så mycket om förändringen av belastningen på recipienten vad gäller flödesintensiteter, volymer och föroreningar. För att få mer tydliga och korrekta svar på det måste området simuleras i datorprogram anpassade för detta. Samma gäller för risken för översvämningar, vilka i stor grad styrs av hur höjdsättningen gjorts inom avrinningsområdet. I exemplen har det antagits att för alternativ K2, K3, K4 och K5 uppstår en lägre driftkostnad för ledningssystemet genom att dagvatten omhändertas i konstruktioner längre uppströms i området. För exempel K4 och K5 antas att ett klenare ledningssystem kan anläggas genom den effektiva fördröjningen och magasineringen i regnrabatter. Normalt dimensioneras regnrabatter för att kunna magasinera och fördröja ett 20 25 mm regn. Jämförelse K1 och K2 Anläggningskostnaderna för alternativ K2, med hälften av taken som sedumtak, är högre än för alternativ K1. Skötselkostnader per år blir också högre för K2 jämfört med K1, vilket också framgår i nuvärdesberäkningen där alternativ K2 är dyrare. Vid jämförelse av grönytefaktorn så ökar den med 67 % vid anläggande av sedumtak (K1 = 0,12 jämfört med K2 = 0,20). När kostnadsökningen för K2 beaktas ska hänsyn tas till de ökade värden som det gröna taket ger: ökad biologisk mångfald, ökad livslängd för taket samt effekten av det 11
Bilaga Grönytefaktor 2016 02 12 gröna takets förmåga att ta hand om regnvatten vid måttliga regn. Tittar man enbart på kostnader blir K2 det dyrare alternativet, men det höjer grönytefaktorn markant. Jämförelse K3 med K1 och K2 Anläggningskostnaderna för alternativ K3 blir lägre än för K2 men fortfarande betydligt högre än för K1. Driftkostnaderna blir högre än för både K1 och K2, vilket resulterar i att nuvärdet för K3 blir högre än för både K1 och K2. Jämför man grönytefaktorn ökar den till 0,22. Jämförelse K4 med K1, K2 och K3 Anläggningskostnaderna för alternativ K4 blir de högsta men skillnaden till K2 och K3 är liten. Även driftkostnaderna är de högsta av de fyra alternativen vilket också resulterar i det högsta nuvärdet. Jämför man grönytefaktorn är den högst för K4 med 0,25. Jämförelse K5 med K1, K2, K3 och K4 Anläggningskostnaden för alternativ K5 är jämförbar med K1. Däremot är driftkostnaderna för K5 högre än för samtliga övriga alternativ vilket resulterar i ett högre nuvärde (i samma storleksordning som för K2). Grönytefaktorn för K5 på 0,21 är nästan samma som för K3 men lägre än för K4. I ovan exempel blir anläggningskostnaderna för traditionell dagvattenhantering med endast ledningar ungefär hälften av kostnaden jämfört med dagvattenhantering med sedumtak. Däremot är anläggningskostnaden för alternativet där regnrabatter ersätter sedumtaken likvärdigt med kostnaderna för traditionella lösningar. Driftkostnaderna för traditionell dagvattenhantering jämfört med öppen dagvattenhantering är lägre. Det ska noteras att kostnader och behovet av öppna lösningar kan se olika ut från område till område. En del områden kan till exempel ha ett stort behov av att fördröja dagvattnet, medan det i andra områden inte behövs i lika hög grad. Detta spelar roll för valet av typ av lösning, vilket i sin tur spelar roll för hur stor anläggningskostnaden blir. De grönblå lösningarna genererar både fördröjning och rening av dagvatten, vilket måste värderas och läggas som en minuspost kostnadsmässigt. Sammantaget betyder detta att kostnaden ökar om man väljer öppna lösningar istället för traditionell dagvattenhantering. Emellertid ska denna ökade kostnad jämföras med den ökning av ekosystemtjänster man vinner när man väljer de öppna lösningarna. SLUTSATSER Beroende på vilka öppna dagvattenlösningar som väljs kan anläggningskostnaderna bli av samma storleksordning som de traditionella. Dock kräver de öppna lösningarna mer frekvent skötsel för att fungera som avsett och är därmed generellt sett mer kostnadskrävande. Vid val av lösning ska det beaktas att de öppna lösningarna är multifunktionella och bidrar med mervärden som de traditionella saknar och därför kan vara ett smartare val. Öppna anläggningar kan dock behöva mer plats än traditionella, vilket är ett problem när man bygger i en tät urban miljö. Den största utmaningen med öppna anläggningar handlar alltså mer om ökade driftkostnader och att hitta ytor för dem i staden. Genom att samordna planeringen av ny vegetation i Grönstrategi för en tät och 12
Bilaga Grönytefaktor 2016 02 12 grön stad med planeringen av öppna dagvattenlösningar skulle dock en hel del ytor kunna användas för flera ändamål. Fortsatt arbete Kostnadsuppgifterna behöver kompletteras och uppdateras allteftersom anläggningar projekteras och byggs. Dessutom behöver exempelvis kostnader för översvämningar och ersättning till fastighetsägare, vilket kan påverkas positivt eller negativt av de olika lösningarna, tas med i kalkylerna. Det viktigaste är att vidga analysen och föra in nyttorna i ett större samhällsperspektiv samt att även inkludera exploatörernas perspektiv. Exploatörer vill idag gärna skapa och bygga gröna lösningar för att bli mer attraktiva som hyresvärdar, men dessa angreppssätt är ännu bara i sin linda. Vidare nära samarbete med olika aktörer på marknaden, forskning och studier av erfarenheter från andra länder kan hjälpa oss att få en mer fullständig och tydlig bild av hur nyttorna och kostnaderna fördelas, samt hur de varierar mellan alternativa lösningar. 13