Utbildningsinspektion i Parkskolan, grundskola F 2 och Kålltorpsskolan, grundskola F 9

Utbildningsinspektion i Parkskolan, grundskola F 2 och Kålltorpsskolan, grundskola F 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

SKOLVERKET Beskrivning av skolorna Parkskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 98 Förskoleklass 45 Grundskola 97 Kålltorpsskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 33 Grundskola 573 Särskola 1 Utbildningen vid Parkskolan och Kålltorpsskolan är tänkt att ske utifrån ett helhetsperspektiv från förskoleklass till årskurs 9. Vid Parkskolan omfattar utbildningen förskoleklass och årskurserna 1 2 och vid Kålltorpsskolan årskurserna 3 9 samt en förberedelseklass. Skolorna ligger i stadsdelen Härlanda i Göteborgs kommun. Eleverna arbetar i åldersintegrerade grupper på Parkskolan bestående av förskoleklass och årskurserna 1 och 2. Vid Kålltorpsskolan arbetar eleverna i åldershomogena klasser. Eleverna följs åt under sin skolgång, men inför årskurs 6 slås de samman med nya elever från främst Rosendalsskolan. Flertalet elever bor inom skolornas respektive närområde och kan gå till skolan. Parkskolan byggdes 1998 och har därmed de utrymmen som krävs för att bedriva verksamhet utifrån 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Skolan har ett naturnära läge och ligger i direkt anslutning till en av förskolorna samt ett intilliggande sjukhem dit eleverna går för att äta lunch. Kålltorpsskolan har precis vid inspektörernas besök genomgått en renovering och samtliga lokaler har förändrats för att bättre tillgodose de intentioner som anges i Lpo 94. Genomförandet av inspektionen i Parkskolan-Kålltorpsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Parkskolan och Kålltorpsskolan har bestått av undervisningsrådet Agneta Wennberg och experten Agneta Ardfelt. Besök i Parkskolan inleddes den 1 mars 2005 och avslutades samma dag. Besök i Kålltorpsskolan genomfördes den 3, 10 och 11 mars 2005. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Parkskolan-Kålltorpsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I skolorna genomfördes intervjuer med rektorn, vikarierande biträdande rektorn och ett kort samtal med en ytterligare biträdande rektor. Intervjuer genomfördes vid Parkskolan också med elever och personal från ett arbetslag. Vid Kålltorpsskolan intervjuades elevhälsoteamet, antimobbningsteamet, elevråden, fritidspersonal, representanter från arbetslag i årskurs 3 5 respektive 6 9. Under besöken i klasserna fördes också samtal med personal som undervisade på de lektioner som besöktes. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommun eget kvalitetsarbete med balanserad kvalitetsredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Vid samtal med eleverna i Parkskolan framförs att de trivs och är trygga i skolan. I Kålltorpsskolan är de yngre eleverna i årskurserna 3 5 påverkade av att några elever kränker kamrater och skapar oro. Bland de äldre eleverna råder en lugnare miljö. På båda skolorna är alla medvetna om vad kränkande behandling innebär och är också medvetna om att det förekommer kränkningar t.ex. i form av dåligt 3

SKOLVERKET språkbruk. Vissa mobbningstendenser förekommer enligt eleverna. Bland eleverna i årskurserna 6 9 finns flera som blivit hotade av andra elever och känner därför otrygghet. Skolornas gemensamma kvalitetsredovisning för år 2004 visar nöjdhetsgraden bland elever, föräldrar och personal genom enkäter i Balansen om trivsel, trygghet, bemötande, process, medbestämmande, läromedel och skolmiljö. Parkskolan och årskurserna 3 5 vid Kålltorpsskolan påvisar ett resultat i Balansen som ligger över de övriga skolornas resultat i stadsdelen och i jämförelse med hela Göteborgs kommun. Kålltorpsskolans resultat i Balansen för årskurserna 6 9 ligger under genomsnittet i Härlanda och i Göteborg för år 2004. Alla elever önskar kunna påverka mer och bli lyssnade på i större utsträckning. Eleverna uttrycker egna uppfattningar och är bra på att argumentera för dessa samt respekterar andras åsikter. Eleverna önskar att de kan påverka mer både när det gäller lärandet, elevinflytandet och miljön såväl inomhus som utomhus. Eleverna respekterar i stort gällande regler och rutiner i skolan. Elevrådet i årskurs 3 5 tar bland annat upp frågor om den fysiska miljön och böcker i biblioteket. Elevrådsstyrelsen tar upp sitt missnöje med att inte blivit tillfrågade i samband med ombyggnaden. Parkskolans klasser har inga klassråd men har ett elevråd dit varje klass sänder två representanter. Elevrådet träffas en gång i månaden. Därutöver finns ett kostråd som också består av två representanter från varje klass. I Kålltorpsskolan har flertalet klasser klassråd och det finns elevråd. Ett elevråd finns för årskurs 3 5, ett elevråd finns för varje arbetslag från årskurs 6 9 och dessutom en övergripande elevrådsstyrelse. Denna styrelse, som består av en representant per årskurs från årskurs 3 9, träffas 1 gång per termin enligt eleverna, men ska enligt rektor träffas två gånger per termin. Inspektörernas intryck är att intresset för att arbeta i demokratiska former som klassråd och elevråd inte är stort i Kålltorpsskolan. Detta bekräftas i viss mån av lärare och elever. Att eleverna utlovas biobiljetter är exempel på argument från elevernas sida att vara med i elevrådet. Intrycket inspektörerna får är att intresset för att utveckla elevernas intresse för att arbeta i demokratiska former inte är så stort bland skolans personal eller skolledning, eftersom eleverna inte får respons på framförda önskemål från personal eller skolledning. Frågor som diskuteras har varit bland annat duscharna och väggklockor, vilket också rapporterats till rektorn. Enligt eleverna har rektorn tagit del av synpunkterna, men inget har hänt. Under inspektörsbesöket framförde rektorn sina visioner till personalen om bland annat ökat arbete med demokratiska frågor ut bland eleverna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Parkskolans resultat av arbetet med normer och värden är bra och Kålltorpsskolans resultat är godtagbara, men bör förbättras så att eleverna känner sig trygga. Eleverna vid Kålltorpsskolan bör få påverka mer när det gäller lärandet och elevinflytandet. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Elevernas möjligheter att utveckla intresse för att arbeta i demokratiska former bör utvecklas vid Kålltorpsskolan. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Parkskolan finns flera exempel på att skolan arbetar utifrån strävansmålen. Eleverna i årskurserna 1 2 tycks vara relativt medvetna om målen t.ex. i samband med att eleverna bedriver forskningsarbete. Eleverna kan reflektera och diskutera inom olika ämnesområden. Eleverna har också utvecklat goda kunskaper inom flera ämnen. Tabell 1. Andel elever behöriga till nationellt program i gymnasieskolan och andel som uppnått målen i alla ämnen år 2004: Andel behörig % nationellt program Andel % som uppnått målen i alla ämnen Kålltorpsskolan Göteborg Riket 92,3 86,1 89,6 85,9 72 75,9 Av tabellen framgår att skolan redovisar goda resultat. Sammanställningar och analyser av resultaten i nationella ämnesproven och betyg görs inte på skolnivå. I Kålltorpsskolan görs heller inte kunskapsuppföljningar i alla ämnen Eleverna diskuterar inte fortlöpande målen med sina lärare. Vid besöken såg inspektörerna få exempel på att eleverna arbetade undersökande eller självständigt utifrån egen lärprocess. Vid dialog med elever på det senare blocket framgår att samtal och diskussioner kring hur de olika målen ska nås samt vilka betygkriterier som gäller inte äger rum i den utsträckning som eleverna önskar. Eleverna önskar få mer kunskap och information om vad som krävs för ett visst betyg i ett ämne. Utöver Balansen används kvalitetsdialogen, tester, prov, diagnoser och ett antal egna enkäter för att säkerställa elevernas kunskaper och färdigheter. Delar av Skolverkets diagnostiska material används. Nationella ämnesprov genomförs i årskurs 5 och 9. Kålltorpsskolan gör inte någon sammanställning av resultaten på de senaste nationella proven i årskurs 5. Den enda uppgift som finns är att 91,4 procent av eleverna uppnådde målen i svenska. Uppgifter om resultat i engelska och matematik finns inte på skolnivå. I årskurs 9 är det år 2004 93,5 procent av eleverna som klarat de nationella ämnesproven i svenska. Motsvarande andel i matematik är 34,6 procent. I engelska finns det inga resultat inrapporterade. 5

SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas betygsresultat är mycket över genomsnittet i Göteborg och i landet. Kålltorpsskolan bör förbättra rutinerna kring kunskapsuppföljningen och dokumentationen av elevernas kunskaper i alla ämnen samt också granska och analysera resultatet. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Kålltorpsskolan visar de flesta yngre eleverna respekt för varandra men några elever känner sig inte trygga. Vid Kålltorpsskolan finns mobbstoppare i årskurserna 3 5, vars uppgift är att stödja och rapportera om det finns utsatta elever. Dessa har ansvaret under två veckor. Vid Parkskolan arbetar eleverna utifrån fadderskapssystem, kompissamtal och eleverna får och ger kompismassage för att därigenom skapa en trygg miljö där eleverna ska känna sig sedda och respekterade. Elevråd finns på Parkskolan och på Kålltorpsskolan. Ett elevråd finns på Parkskolan för förskoleklass och årskurserna 1 och 2. Vid samtal med elevrådsrepresentanter vid Kålltorpsskolan framkom att de upplever att de inte kan få gehör för önskemål och tankar som finns hos eleverna. Detta bekräftas i viss mån av resultaten i Balansen. De vet heller inte vem som för elevrådens talan vidare. Eleverna i råden känner att det inte finns någon som lyssnar på dem. Parkskolans elever är mer nöjda med möjligheten till inflytande. Inspektörernas intryck är att Parkskolans elever har inflytande över lärprocessen. Vid Parkskolan prövar stadsdelsnämnden att bedriva samverkan genom lokal styrelse med föräldramajoritet. Uppdraget och ansvarsfördelningen tycks enligt inspektörerna vara oklara för styrelsen. Av de protokoll som förs, framgår inte att styrelsen beslutar. De frågor som diskuteras avser även Kålltorpsskolan som inte ingår i styrelsens ansvarsområde. Vid skolorna finns antimobbningsteam. Teamet träffas en gång per månad. Delar av arbetet i antimobbningsteamets ansvarsområden har förskjutits till de olika arbetslagen. Mer konflikthantering och lösningar äger rum inom arbetslaget idag än tidigare. I årskurserna 6 9 finns två kamratstödjare per klass, men dessa uppger att de inte får något stöd av antimobbningsteamet. Skolan åtgärdar inte alltid kränkningar, vilka framförs av eleverna. Antimobbningsplanen är heller inte känd bland elever eller personal och eleverna känner inte till att det finns ett antimobbningsteam. Ett handlingsprogram mot kränkande behandlingar finns men detta program behöver kompletteras med vuxnas relation till elever respektive vuxnas relation 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun till vuxna. Detta program lämnas ut till föräldrarna men eleverna känner inte till det. Mobbningsteamet är okänt bland eleverna vid Kålltorpsskolan. Teamet arbetar mest mot årskurserna 6 9 medan årskurserna 3 5 inte involveras i arbetet. Rutinerna brister och är inte tydligt dokumenterade. Eleverna uttalar att det händer inget när de ger signaler om kränkningar. Inflytande och påverkan vid lärprocessen är mycket liten upplever eleverna. Inspektörerna såg heller inte så mycket av motivation, glädje eller lust att lära bland eleverna. Föräldrasamverkan fungerar bra på båda skolorna. Kommunikationen mellan föräldrar och skolan varierar beroende på vilken lärare eleven har enligt föräldrarna. Några föräldrar uttryckte oro över att skicka sitt barn till skolan och framförde att de känner sig otrygga över sitt barns skolsituation. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Parkskolans arbete för en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö är bra och Kålltorpsskolans arbete är godtagbart men bör förbättras. Kålltorpsskolan bör arbeta för att utveckla värdegrundsarbetet så att alla elever skall känna sig trygga under skoldagen. Förebyggande och åtgärdande arbete behöver förbättras och rutinerna tydliggöras inom mobbningsteamet. Handlingsprogrammet mot kränkande behandling bör kompletteras med vuxnas relation till såväl elev som vuxen. Vid Kålltorpsskolan bör elevernas delaktighet och inflytande över sin lärprocess utvecklas. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Skolorna har kvalitetsredovisning en för 2003 vilken inspektörerna tagit del av. Arbetsplansarbetet med konkretiseringar av kursplanemålen där skolan tydliggör hur de tänker arbeta mot de nationella målen, har inte påbörjats ännu. Vid Parkskolan och Kålltorpsskolan finns vid inspektörsbesöket ännu ingen samsyn från förskoleklass till årskurs 9 eller ett helhetstänkande. Arbetet kring samsyn mellan förskoleklassernas, fritidshemmens och grundskolans mål har enligt inspektörernas bedömning och intryck inte påbörjats. Skolledningen bekräftar i viss mån att det är långt kvar tills skolorna samverkar med varandra i ett F 9 perspektiv, men ambitionen finns. Eleverna organiseras i klasser och undervisningen sker oftast i helklass. Lektionstiden är cirka en timma i årskurserna 3 9 medan längre arbetspass före- 7

SKOLVERKET kommer i förskoleklass och årskurserna 1 2 i Parkskolan. Eleverna vid Parkskolan tillhör åldersintegrerade klasser. De elever som går i förskoleklassen ges möjlighet till både lek och lärande utifrån elevens eget intresse och behov. Vid lektionsbesök framgår att eleverna oftast arbetar utifrån lärarnas planeringar, speciellt på Kålltorpsskolan, men inspektörerna kunde också ta del av goda exempel såsom på vissa slöjdlektioner och lektioner i samhållsorienterande ämnen. Vid Parkskolan förekommer mer elevinflytande under läroprocessen än vid Kålltorpsskolan. I Parkskolan får några elevgrupper ta del av veckoplanering med möjlighet att göra egna val under arbetsveckan. Inspektörerna observerar att eleverna på Kålltorpsskolan sällan tränas i att ta ansvar för sitt lärande. Några få undantag finns i årskurserna 3 5. Eleverna är inte själva delaktiga i att ta fram veckoplaneringar eller längre arbetsperioder för att nå målen. Eleverna har små möjligheter till inflytande och påverkan vid lärprocessen. Elevernas motivation eller lust för lärande ser inte inspektörerna vid besöket. I de senare årskurserna såg inspektörerna några lektionsexempel där eleverna hade inflytande och tog ansvar i sin lärandeprocess. I intervjuer framkommer att mål och kriteriediskussioner inte sker i den omfattning som behövs mellan elever, föräldrar, personal och skolledning. I samband med dessa diskussioner bör sambandet mellan kunskapsformerna fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet belysas. Idag är den pedagogiska verksamheten uppdelad på olika arbetslag vid Parkskolan medan Kålltorpsskolans arbetslag ännu inte funnit sina former. Elevhälsan vid skolorna är i stort en fungerande verksamhet. I teamet ingår skolsköterska, skolläkare, specialpedagog och en kurator. Det finns rutiner för olika händelser. Vid behov upprättas åtgärdsprogram för de elever som så behöver. Vid samtal med elever och personal framkommer att 3 5-blocket oftast känner sig bortglömda vid Kålltorpsskolan. Till exempel framförs till inspektörerna att personalen saknar dialogen med elevvårdsteamet för att diskutera elevernas stödbehov. Vid samtal med eleverna framkommer att de är osäkra på vilka som ingår i elevhälsoteamet. Flertalet elever erhåller det stöd i undervisningen som de behöver, dock inte alla. Bland annat finns några elever i Kålltorpsskolan som kommit sent in i det svenska skolsystemet och därför behöver särskilt stöd för att få möjligheter att nå målen, framförallt i de behörighetsgivande ämnena svenska, engelska och matematik. Inspektörernas bedömning vid samtal med lärare och vid besök i verksamheten är att det finns elever som är i behov av stöd och som inte får det. Vid Parkskolan finns en hög medvetenhet kring elever i behov av särskilt stöd. Vid Parkskolan och Kålltorpsskolan sker utvecklingssamtal en gång per termin. Under läsåret 2003/2004 pågår i stadsdelen ett utvecklingsområde kring dokumentationsunderlag i form av individuella utvecklingsplaner. Vid samtal med föräldrar från båda skolorna uttrycks önskemål om att diskutera mål, betygskriterier, uppnåendemål och strävansmål. Enligt föräldrarna är utvecklingssamtalen diffusa, besparingar styr stödet till eleverna, skolan arbetar 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun traditionellt, eller som föräldrarna uttryckte det precis som när jag själv gick i skolan, samma prov, samma förhållningssätt. I samtal med lärare framkommer att några lärare önskar ett utökat samarbete med ämneskollegor i samband med betygsättning. Samarbete med Torpaskolan i samma stadsdel förekommer inte vilket några lärare skulle uppskatta. Vid samtal med eleverna framkommer en påtaglig omedvetenhet om de nationella målen och betygskriterierna, detta trots att elevernas slutbetyg ligger förhållandevis högt. Inspektörerna vill därför framhålla vikten av att skolan tillsammans med stadsdelen och kommunen aktivt arbetar för att åstadkomma en likvärdig och rättvis betygssättning. Som en del i detta arbete bör elever bli mer medvetna på målen för utbildningen och på vilka grunder betyg sätts. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten är godtagbar men kan förbättras. Inspektörerna bedömer att det finns brister i hur de vuxna samverkar med varandra för att skapa en helhetssyn på elevernas lärande. Skolornas arbete med mål- och kriteriediskussioner bör påbörjas för att därigenom skapa en samsyn kring elevernas lärande. Eleverna vid Kålltorpsskolan bör bli mer medvetna om målen för utbildningen. Kålltorpsskolan bör också aktivt arbeta för en likvärdig och rättvis betygssättning. Inspektörerna bedömer att det finns elever vid Kålltorpsskolan som är i behov av särskilt stöd som inte får det. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skolorna leds av en rektor och två biträdande rektorer. Det finns även en byråsekreterare som betjänar båda skolorna. Ledningen har före inspektörsbesöket inte varit fulltalig. Det är inom skolledningen, enligt inspektörernas uppfattning, ännu inte tydligt vem som ska göra vad. Personalen menar att det är viktigt att rektorernas framtida ansvarsområden presenteras för dem. Rektorn ansvarar för de övergripande frågorna men upplevs ändå inte av personalen som en pedagogisk ledare. Personalen upplever i nuläget att skolledningen inte är förtrogna med verksamheten, men hoppas på att det framöver ska bli en stabilitet i ledningen. Vid inspektionen framkommer att skolledningen inte fullt ut känner till bestämmelserna i författningar om t.ex. nationella prov och sammantaget finner inspektörerna det angeläget att rektorn ges introduktion och stöd i frågor som rör rektorsfunktionen. Skolornas kvalitetsarbete utgår från Göteborgs kommuns kvalitetsdialog, resultatet av Balansen och vissa egna enkätundersökningar. Inspektörerna finner att kvalitetsredovisningen bör utvecklas för att kunna fungera som ett aktivt 9

SKOLVERKET verktyg i skolornas kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisningen saknar bedömningen av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts vilket gör att den inte fullt ut motsvarar det krav som ställts. Inspektörerna konstaterar att Kålltorpsskolan brister i hanteringen av de nationella ämnesproven. Bland annat följer inte skolan de bestämmelser om sekretess som gäller. Inspektörerna vill betona vikten av att skolledningen ser till att bestämmelserna kring handhavande av de nationella ämnesproven följs. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att ansvarsfördelningen inom skolledningen bör förtydligas. Skolledningen bör ges förutsättningar att utveckla det pedagogiska ledarskapet för att de båda skolorna skall samverka utifrån ett F 9 perspektiv. Kvalitetsredovisningen saknar en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts. Kommunen bör tillförsäkra sig om att personalen känner till bestämmelserna, bland annat gäller det sekretess. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Föräldrarna har möjlighet att aktivt välja skola i Härlanda stadsdel. I skolorna har eleverna inte erbjudits elevens val förrän samma vecka som inspektörsbesöken ägde rum. Eleverna i årskurserna 3 5 vid Kålltorpsskolans får göra ett val utifrån följande: Bild, Körsång, Idrott, Tidningsgrupp, Bollspel, Serieskapande och Spelhålan. Eleverna i årskurserna 6 9 har elevens val i Data, Idrott och hälsa, Hem- och konsumentkunskap, språkval, Musik, Textil, Retorik och afrikansk dans. Skolbarnsomsorg erbjuds liksom för alla elever i kommunen till och med årskurs 3. Fritidshem eller öppen fritidsverksamhet erbjuds inte för barn över 10 år utan endast till elever med särskilda behov. Se vidare stadsdelsrapporten för Härlanda. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till omsorg och utbildning är god. Inspektörerna bedömer att elevens val inte alltid har en koppling till ämnen och inte heller alltid till kursplanernas mål. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Parkskolan byggdes 1998 och Kålltorpsskolan är precis nyrenoverad och klar vid inspektörernas besök. Den fysiska miljön ger förutsättningar för båda skolorna att uppfylla intentioner i Lpo 94. De flesta lärarna på skolorna har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. I Parkskolan och i Kålltorpsskolan upp till årskurs 6 arbetar lärare, även de som har den nya lärarkompetensen, som klasslärare med ansvar för en hel klass och oftast alla ämnen. I årskurserna 6 9 får eleverna undervisning utifrån varje lärares ämnesbehörighet. Kompetensutbildning ges men enligt lärare inte önskad omfattning. Vid samtal med lärare på såväl Parkskolan som Kålltorpsskolan uttrycktes stor oro över att den specialpedagogiska kompetensen minskar framöver i samband med ekonomiska neddragningar. Personalförsörjningen kan dock ses som god på båda skolorna eftersom Härlanda är ett attraktivt område att söka tjänst i. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna vid skolorna har förutsättningar för att målen för utbildningen i Lpo 94 och kursplanerna skall kunna uppnås. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i skolorna övergripande är av god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - resultatet av arbetet med normer och värden (Kålltorpsskolan), - elevernas intresse att arbeta i demokratiska former (Kålltorpsskolan), - rutiner kring dokumentationen av elevernas kunskaper och resultat (Kålltorpsskolan), - analys av elevernas kunskapsresultat (Kålltorpsskolan), - rutiner för det förebyggande och åtgärdande arbetet mot kränkande behandling (Kålltorpsskolan), - handlingsprogrammet mot kränkande behandling (Kålltorpsskolan) - elevernas delaktighet och inflytande över sin lärprocess (Kålltorpsskolan), - mål- och kriteriediskussioner för att skapa samsyn kring elevernas lärande, - elevernas medvetenhet om målen för utbildningen (Kålltorpsskolan), - arbetet med en likvärdig och rättvis betygssättning (Kålltorpsskolan) - ledningens uppdrag och ansvarsområden, 11

SKOLVERKET - utveckling av det pedagogiska ledarskapet utifrån ett F 9 perspektiv, - personalens kännedom om bestämmelserna samt - elevens val för att garantera att det erbjuds och organiseras utifrån gällande bestämmelser. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Det finns elever i behov av särskilt stöd som inte får det (4 kap. 1 skollagen) (Kålltorpsskolan). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet i dess lydelse före den 15 augusti 2005). Datum Ort 2005-12-21 Göteborg Agnetha Ardfelt Agneta Wennberg 12