Riktlinjer för tillämpning av 4 kap, 1 och 2 SoL inom behandlingsenheterna vid Social & Arbetsmarknad i Lidköping (ekonomienheten har egna riktlinjer) "Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv." Riktlinjer 4 KAP. 1 OCH 2 SOCIALTJÄNSTLAGEN BEHANDLINGSENHETERNA SOCIAL & ARBETSMARKNAD LIDKÖPING "Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer i 1 om det finns skäl för det." OBS! I socialtjänstlagen heter nämnden alltid socialnämnden! Bestämmelserna i 4 kap. 2 SoL ger social- och arbetsmarknadsnämnden rätt att ge den enskilde bistånd utöver den preciserade rätten, som följer av 4 kap. 1 SoL om det finns skäl för det. 4 kap. 1 SoL skall tillämpas i förhållande till de tvingande bestämmelserna i 5 kap. 1 SoL när det gäller omsorger om barn och ungdom samt 5 kap. 9 SoL när det gäller vård av missbrukare. Rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 och 2 SoL föreligger om man vistas i kommunen samt i de fall någon efter beslut av social- och arbetsmarknadsnämnden vistas i en annan kommun i familjehem eller i hem för vård eller boende, samt vissa andra undantag kap. 2 SoL. Insatsernas utformande Den enskilde har rätt att få vård om behovet faller inom socialtjänstens ansvarsområde. Det är dock nämnden som bestämmer vad som skall erbjudas och hur biståndet skall utformas. Huvudregeln vid utformande av insatser enligt 4 kap. 1 SoL är att insatsen så långt det är möjligt skall genomföras på hemmaplan och utformas i förhållande till den enskildes eller familjens behov. Enligt 3 kap. 5 SoL skall insatser för den enskilde utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Den enskilde är därmed tillförsäkrad ett inflytande över insatsernas utformning.
2 3 Beslut enligt 4 kap. 1 överklagas med förvaltningsbesvär och genom laglighetsprövning. Skall, i fall avslag blir aktuellt, samråd med arbetsledare föregå beslutet. När den enskilde gör en ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL Skall det alltid övervägas om den enskildes behov faller inom annan huvudmans ansvar. Skall en utredning enligt kap. 1 SoL genomföras(se bil. 1). I utredningen skall redogöras för klientens önskan, vad som skall vara uppnått när den ev. insatsen avslutas (målet för insatsen) Är barn berörda av åtgärder skall det särskilt beaktas vad hänsyn till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under år enligt 1 kap. 2 SoL. Skall det undersökas vilka alternativ som finns till klientens önskemål. Skall resultat av tidigare insatser beaktas. Skall en genomförandeplan upprättas (se bil. 2 och 3). Av den skall framgå hur insatsen skall genomföras. I genomförandeplanen skall anges mål och delmål som skall vara möjliga att följa upp och revidera. Skall det i beslutet anges tidpunkt för övervägande/omprövning. Den sökande skall informeras om vad övervägande/omprövning innebär. Skall, i fall avslag blir aktuellt, samråd med arbetsledare föregå beslutet. Insatser som ej ryms inom det ordinarie utbudet och som kräver en individuell utformning och beviljas enligt 4 kap. 2 SoL Enskilda och familjer, vars behov faller inom socialtjänstens ansvarsområde. Innan beslut om insats fattas Skall det, om det är en ekonomisk insats, vara klarlagt att ekonomiskt bistånd ej kan utgå, samt att familjens eller den enskildes egen betalningsförmåga inte är tillräcklig. Skall det ordinarie utbudet av interna insatser samt andra möjligheter till lösningar vara övervägda. En ansökan om bistånd prövas alltid enligt 4 kap 1 SoL. Om rätt till bistånd enl. inte föreligger kan ansökan prövas enligt 4 kap. 2 och beviljas enligt denna. Om det blir avslag, helt eller delvis, enligt 4:1 skall ett skriftligt beslut lämnas med besvärshänvisning. Detta även om biståndet utges enligt 4:2 istället. Den sökande har rätt att få prövat om biståndet skall ges enligt 4:1 eller 4:2. Det är Förvaltningsrätten som skall göra denna prövning. Därför skall alla överklaganden som inte omprövas skickas till förvaltningsrätten. JO har uttalat att nämnden inte skall ta ställning till om ett beslut går att överklaga eller inte, utan bara se om överklagandet kommit in i tid och därefter överlåta annan bedömning åt Länsrätten (numera Förvaltningsrätten) JO beslut 2010-02-04, dnr. 1403-2009. Olika former av bistånd Nedan avses med barn personer 0-12 år, ungdom personer - 20 år Stödkontakt med socialsekreterare Föräldrar som utifrån sin egen önskan om förändring har ett behov av stöd. Ungdomar och deras föräldrar som utifrån sin egen önskan om förändring har ett behov av stöd. Vuxna som utifrån sin egen önskan om förändring är i behov av stöd. Innan beslut om insats i form av stödkontakt med socialsekreterare fattas Skall en inventering av klientens övriga kontakter ske. Skall nätverksmöte beaktas.
4 Kontaktperson Familjer, som har behov av utomståendes medverkan vid umgänge mellan barn och föräldrar. Barn, ungdomar och vuxna, som behöver stöd i andra former än vad socialsekreterare kan ge. Innan beslut om insats i form av kontaktperson fattas Skall barnets eller ungdomens befintliga nätverk kartläggas. Skall nätverksmöte beaktas. Skall innan insatsen informeras om frivilligorganisationernas möjligheter. Kontaktfamilj Barn, ungdomar och vuxna med bristande socialt nätverk, som har behov stöd och gemenskap och där det finns behov av övernattning. Familjer där föräldrarna av psykosociala skäl har behov av avlastning. Barn och ungdomar i anslutning till en familjehemsplacering eller institutionsplacering. Innan beslut om insats i form av kontaktfamilj fattas Skall, om insatsen avser minderåriga, nätverksmöte beaktas. Skall den enskildes eget nätverk kartläggas.
6 7 Familjebehandling Familjer med en psykosocial problematik som kräver konkret stöd och behandling i vardagen. Rådgivningscentrum Insatserna kan beviljas Personer som har ett missbruk eller en beroendeproblematik av alkohol, narkotika, mediciner eller spel och som vill förändra sin situation. Innan beslut om insats i form av familjebehandling fattas Skall familjen ha formulerat ett hjälpbehov och mål för insatsen. Skall det vara klargjort att familjen är bredd ett aktivt deltagande. Skall alltid egna interna resurser i första hand användas. Om insatsen inte kan utföras av egen personal utan extern utförare blir aktuell, skall samarbete i första hand sökas med andra offentliga eller upphandlade vårdgivare. Innan beslut om insats i form av Rådgivningscentrum fattas Ska den enskilde informeras om Rådgivningscentrums verksamhet och vad vi kan erbjuda för stöd och hjälp. Ska möte ske med klient, handläggare samt personal från Rådgivningscentrum. Professionellt nätverk bör kartläggas för ev. samplanering av insatserna. Vid extern utförare ges biståndet enligt 4 kap. 2 SoL. Skall nätverksmöte beaktas.
8 9 Boendestöd och boendesamordning Insatserna kan beviljas Bostadslösa personer med svårigheter att själva skaffa bostad. Människor som har ett boende men riskerar att mista det. När stöd behövs i samband med att man flyttar till eget boende. Ungdomar, vuxna och barnfamiljer som inte har en fungerande boendesituation och är i behov av stöd för detta. Ungdomsboendet, Ungbo ungdomar som På grund av psykosocial problematik är i behov av akut eller tillfälligt boende då HVB inte är aktuellt. Är i behov av boende under utredningstid. Har bott på HVB eller i familjehem och utslussningsboende innan han eller hon klarar av eget boende. Innan om insats i form av boendestöd/samordning fattas Innan beslut om insats i form av stadigvarande boende på Ungbo fattas Ska den enskilde informeras om boendestödets/boendesamordnarens verksamhet. Ska planeringsmöte ske med klient, handläggare samt boendestödjare/samordnare. Professionellt nätverk bör kartläggas för ev. samplanering av insatserna. Skall inventering av det egna nätverket göras. Skall nätverksmöte beaktas. Skall en bedömning av den unges resurser göras. Skall bedömning av förmåga göras. Skall alternativa lösningar på hemmaplan vara övervägda.
10 Boendetrappan Vuxna missbrukare i behov av drogfritt boende för psykosocialt stöd och träning. Innan beslut om insats i form av boende på Boendetrappan fattas Nimbus - boende för flyktingbarn ensamkommande flyktingbarn I samband med beslut om insats i form av stadigvarande boende på Nimbus fattas Skall utredning av socialsekreterare göras om vilken insats som är bäst för barnet Skall den enskilde informeras om, samt godkänna, sina åtaganden. Skall den enskilde ha gjort ett studiebesök på Boendetrappan. Skall alternativa lösningar på hemmaplan vara övervägda.
12 13 Placering i familjehem Barn och ungdomar som p.g.a. problematik, svår relationsproblematik eller skyddsbehov är i behov av stadigvarande vård och fostran i ett annat hem än det egna. Barn och ungdomar som saknar egen familj. Barn och ungdomar vars behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Barn och ungdomar som p g a kris i den egna familjen behöver en annan boendeform. Vuxna i behov av familjegemenskap, socialt stöd och träning. Innan om insats i form av boende i familjehem fattas Skall, när barn placeras, det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller enligt 6 kap. 5 SoL. Vad som är bäst för barnet skall dock enl. 1 kap. 2 SoL alltid beaktas. Skall nätverksmöte erbjudas. Placering i HVB Barn och ungdomar som p g a psykosocial problematik, svår relationsproblematik eller skyddsbehov och är i behov av stadigvarande vård och fostran i ett annat hem än det egna. Barn, ungdomar och familjer under en utredningsperiod. Familjer med psykosocial problematik, vars behov inte kan tillgodoses i öppna former. Barn, ungdomar och familjer med stort behov av struktur och personal dygnet runt. Vuxna med missbruks- och beroendeproblematik, där insatser i öppna former bedömts som otillräckliga. Innan beslut om insats i form av boende i HVB fattas Skall alla andra insatsformer vara övervägda. Skall, när det gäller barn och ungdom, nätverksmöte beaktas. Skall, när ett barn placeras, det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående, 6 kap. 5 SoL. Vad som är bäst barnet skall dock enl. 1 kap. 2 SoL alltid beaktas. Skall, när det gäller vuxna, i första hand anlitas de HVB som kommunen har avtal med Skall samråd först ske i placeringsgruppen
14 15 Arbetsmarknadsenheter! (AME) Arbetslösa personer i åldern 18-65 år, i första från Arbetsförmedlingen, RESAM eller den egna förvaltningen Social & Arbetsmarknad, och som är i behov av arbetsträning, arbetsförmågebedömning eller kompetenshöjande verksamhet i den form som tillhandahålls av AME Innan beslut om insats i form av inskrivning på AME fattas Skall den enskilde informeras om AMEs verksamhet. Skall remissen undertecknas av den enskilde och remitterande handläggare. Bilagor: Genomförandeplan for öppna insatser bil. 1 Dokumentationsskyldighet utredningsfasen bil. 2 Dokumentationsskyldighet under verkställighetsfasen bil. 3 Lidköpings kommun, Social & Arbetsmarknad, Upprättad 2001-12-08 Reviderad Sidansvarig Nore Miintzing Skall remitterande handläggare översända remiss till AME med formulerat uppdrag och övriga efterfrågade uppgifter. Skall berörd handläggare på AME ha tagit en första kontakt med remissinstansen.
Bil. 1 Genomförandeplan för öppna insatser Dokumentationsskyldighet - handläggare/utredningsfas 2 Källan, familjeteam, Rådgivningscentrum, Ungbo, Nimbus (boende för flyktingbarn). Görs i med Socialsekreteraren formulerar Behandlaren formulerar hur det skall göras som skall uppnås dvs målet. Socialsekreteraren är ansvarig för att detta sammanställs. göra dokumentation under verkställighet. Handläggning skall dokumenteras fortlöpande utan oskäligt dröjsmål, högst någon dags fördröjning. Är det inte möjligt måste handläggaren kontakta sin chef för att diskutera situationen. Ett beslut skall alltid föregås av en skriftlig utredning. Utredningar skall vara färdigskrivna och delgivna inom fyra månader. Att göra minnesanteckningar och sedan föra in dem som sammanfattningar avseende åtgärder och händelser som skett under en längre tid godkänns inte av JO. Ej heller att fortlöpande händelser under utredning endast görs som minnesanteckningar och sedan förs direkt in i utredningsdokumentet. 2008-02-05. Diarienr. 4592-2006. Alla beslut och åtgärder samt händelser av betydelse skall fortlöpande föras in som aktanteckningar i akten, kap. 5 SoL. För ytterligare information om dokumentation socialstyrelsens handbok: "Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten" 3:e upplagan 2010.
Bil. 3 Dokumentationsskyldighet - verkställighet Beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse skall dokumenteras kap. 5 SoL). Alla händelser behöver inte dokumenteras. Det gäller bara händelser av betydelse för genomförandet av insatsen. När det gäller skyldigheten att dokumentera själva genomförandet av en insats är det viktigt att dokumentationen inte bara visar vad som faktiskt görs utan också hur situationen utvecklas för den enskilde. Behandlaren i ärendet dokumenterar efter varje händelse av vikt och efter varje besök. Information skall ges om att aktanteckningar förs och att de kontinuerligt kommer att delges, exempelvis vid uppföljningar. Efter avslutad insats skrivs aktanteckningarna ut och läggs i akten. För ytterligare information om dokumentation se socialstyrelsens handbok: "Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten" 3:e upplagan 2010.