Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Relevanta dokument
Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Kosmologi. Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Upptäckten av gravitationsvågor

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Kosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan

En rundvandring i rymden

Science Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik.

1755: Immanuel Kant, The Universal Natural History and Theories of the Heavens.

Sett i ett lite större perspektiv

Introduktion till Kosmologi

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

Kosmologi - läran om det allra största:

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.

Mätning av stjärnors avstånd:

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?

Stjärnors födslar och död

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

FINALTÄVLING SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott

Solen i dag.

Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Solen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%

Rörelsemängd och energi

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Chockvågor. En gång var de astronomins största ouppklarade mysterium. Andreas Johansson berättar om vår nya bild av gammablixtarna.

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Svarta hålens tio i topp

Vår galax, Vintergatan

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Formalhaut b

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Universums uppkomst: Big Bang teorin

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Kvasarer och aktiva galaxer

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

Citation for the original published paper (version of record):

Stjärnorna och deras utveckling

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Från Big Bang till universums acceleration

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

Lokal pedagogisk plan

Svarta håls existens är en förutsägelse av Einsteins allmänna relativitetsteori (Einsteinsk mekanik med gravitation), som generaliserar Newtonsk

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Himlakroppar rör sig närmare och närmare intill det svarta hålet i Vintergatans centrum

101-åringen som klev ut ur teorin Om gravitationsvågor (2016) och Einsteins allmänna relativitetsteori (1915)

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad,

Kosmologi. Kosmos (grek., världsalltet, världsordningen, världen, god ordning ), i astronomin det samma som världsalltet, universum.

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b

Kosmologi - läran om det allra största:

Grundläggande fakta om stjärnor

CYGNUS. Östergötlands Astronomiska Sällskap. Nr 1, Innehåll. < > Medlemsblad för

Vår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån

Relativistisk energi. Relativistisk energi (forts) Ekin. I bevarad energi ingår summan av kinetisk energi och massenergi. udu.

Med sitt märkliga beteende har den mystiska dubbelstjärnan T Pyx förvirrat både forskare och amatörastronomer i decennier. Nu står det klart att det

1. Solen A. Cirka ljusår från jorden. 2. Andromedagalaxen B. Cirka 8 ljusminuter från jorden.

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Partikelfysik och det Tidiga Universum. Jens Fjelstad

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Planeter Stjärnor Galaxer Uppgifter

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Astronomi, kraft och rörelse

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Kardashev typ I. Upplägg. Kardashev typ II. Davies: kapitel 7-8. Kardashev-skalan. Kardashev typ III

Stjärnors struktur och utveckling Ulf Torkelsson

Materiens Struktur. Lösningar

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

1 Den Speciella Relativitetsteorin

Big Bang L ars Bergström G ruppen för K osmologi, partikelastrofysik och strängteori F ysikum, Stockholms universitet

Thomas Hackman ESO-centrum, Turun yliopisto & Institutionen för fysik, Helsingfors universitet

Universum. en symfoni i skönhet och elegans

Universums mörka hemlighet

Litet quiz om svarta hål och kvantfysik: facit på www2.kau.se/tp/outreach Nedanför quizzet ger jag facit. Men försök själv först!

Ett expanderande universum Ulf Torkelsson

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

Transkript:

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Fysik och Kemidagarna 2017 Prof. Peter Johansson Institutionen för Fysik, Helsingfors Universitet Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten/ Peter Johansson/ Presentation av de fysikaliska vetenskaperna 16/09/2015 www.helsinki.fi/yliopisto 4.9.2018 1

1. Ljusets hastighet - Astroarkeologi Eftersom ljusets hastighet är ändlig tittar vi alltid bakåt i tiden då vi observerar olika objekt. Avståndet till Solen är 8 ljusminuter, den närmaste stjärnan Proxima Centauri ligger på ett avstånd av 4.2 ljusår och Andromeda galaxen på ett avstånd av 2.5 miljoner ljusår. Ljusets ändliga hastighet möjliggör utforskningen av det tidiga Universumet. www.helsinki.fi/yliopisto 4.9.2018 2

Stjärnor Dynamisk jämvikt Vad är en stjärna? Ett massivt plasmaklot som är i hydrostatisk jämvikt (gravitationen <-> gastrycket) och producerar energi genom fusionsreaktioner. Om det inre trycket skulle plötsligt försvinna skulle stjärnan kollapsa på den dynamiska tidskala. r tdyn R3 GM I Solen fall är den dynamiska tidskalan ungefär en halv timme. www.helsinki.fi/yliopisto 4.9.2018 3

Energiproduktion i stjärnor Om fusionsreaktionerna skulle plötsligt avstanna skulle en stjärna kunna stråla sin energi på den termiska tidskalan där stjärnan strålar sin kinetiska energi. t term 0.5GM 2 /R L Fusionen fortskrider på kärntidskalan. Eftersom verkningsgraden för vätehelium fusion är 0.7% och i medeltal 10% av den totala massan fusioneras: t karn 0.007 0.1Mc2 L I Solen fall är den termiska tidskalan ungefär 20 miljoner år och kärntidskalan ungefär 10 miljarder år. www.helsinki.fi/yliopisto 4.9.2018 4

Energitransport i stjärnor Fotonen vandrar från stjärnans centrum mot ytan genom en stor mängd av absorptions- och emissions-processer. Den här processen kan beskrivas genom en slumpvandring (random walk) med ~10 26 steg i Solens fall. I solens fall är ett steg i processen ungefär 10-4 m, vilket leder till ett avstånd av 10 22 m. Med ljusets hastighet varar det ungefär 1-10 miljoner år förrän fotonen når Solens yta! www.helsinki.fi/yliopisto 4.9.2018 5

Stjärnornas struktur och utveckling Stjärnornas livstid och ljusstyrka är starkt beroende av stjärnas massa. Ju större stjärnas massa är desto större är ljusstyrkan men också desto kortare är dess livstid. Massiva stjärnor (>20-100 M ) lever bara några miljoner år, medelmassiva stjärnor (t.ex. Solen) lever 10 miljarder år och röda dvärgstjärnor kan leva i hundratals miljarder år. www.helsinki.fi/yliopisto 4.9.2018 6

Lågmassiva stjärnors utveckling En lågmassiv stjärna, så som Solen utvecklas sakta men säkert mot en röd jätte. Då vätet i stjärnans centrum har tagit slut, börjar stjärnan fusionera väte i ett skal runt kärnan och till slut fusioneras också helium i stjärnas centrum. I samband med den här processen expanderar stjärnan till en röd jätte. www.helsinki.fi/yliopisto 4.9.2018 7

Massiva stjärnors utveckling En massiv stjärna med en massa över 9 solmassor utvecklas först till en superjätte inom 10-30 miljoner år, som sedan exploderar som en supernova. www.helsinki.fi/yliopisto

Det finns ungefär 200 miljarder stjärnor i Vintergatan. Solen befinner sig ungefär 25 000 ljusår från Vintergatan centrum och ett varv runt Vintergatan tar ungefär 220 miljoner år. Solen är alltså ungefär 20 galaktiska år gammal. Kan solen krocka med andra stjärnor? Det räcker med att en stjärna kommer så pass nära solen att den stör planeternas omloppsbanor. 2. Galaktiska tidskalor www.helsinki.fi/yliopisto 4.9.2018 9

Krockar mellan Solen och andra stjärnor Nära solen är stjärntätheten ungefär 0.017 stjärnor per kubik-ljusår, vilket är mycket låg. Dessutom är Solen kosmiskt sätt mycket liten med en radie på 6.96x10 8 m=7x10-9 ljusår. Stjärnornas typiska hastigheter relativt till andra närliggande stjärnor är ~50 km/s. Kollisioner mellan stjärnor nära solen sker i medeltal en gång per 5x10 18 år, vilket är ~10 8 gånger längre tid än Universums nuvarande ålder. En schematisk bild på en krock mellan två stjärnor i Vintergatan. www.helsinki.fi/yliopisto 4.9.2018 10

Krockar med svarta hål Svarta hål kan krocka med varandra, som vi har nyligen sett genom observationerna med LIGO gravitationsvågsdetektorn. Gravitationsvågorna är mycket svaga och är ingen fara för Jorden, men vad skulle hända om ett svart hål skulle komma in i solsystemet? Om det skulle vara ett stort svart hål (>5 solmassor) skulle det kunna förstöra planeterna och t.o.m. solen med sin dragningskraft, men för det här krävs det en direkt kollision med det inre solsystemet. Krockar med stjärnor och svarta hål är ytterst osannolika, eftersom avstånden mellan stjärnorna är väldigt stora jämfört med deras storlekar. Vi är fortfarande här efter 4.6 miljarder år, alltså har sådana krockar inte skett och kommer nästan 100% säkert att inte ske förrän Solen slocknar. www.helsinki.fi/yliopisto 4.9.2018 11

Krockar mellan galaxer Till skillnad från stjärnor så krockar galaxer ofta med varandra under Universums livsålder. Orsaken till det här är att galaxernas avstånd från varandra är ungefär bara ~10-20 gånger större än deras storlekar. Vintergatan har krockat med tiotals eller t.o.m. hundratals galaxer under de senaste 10 miljarder åren. Andromeda galaxen är närmaste större galaxen på ett avstånd av 2.5 miljoner ljusår och den närmar oss med hastighet av 110 km/s. www.helsinki.fi/yliopisto 4.9.2018 12

Krocken med Andromeda Vintergatan och Andromeda kommer att krocka med varandra om ungefär 4 miljarder år. Solen kommer att slockna ungefär vid samma tidpunkt. Som vi har redan sett är galaxerna nästan helt tomma, så Solen kommer knappast att krocka med en annan stjärna. Solens avstånd från centrumet av den nya ellipsgalaxen ( Milkomeda eller Androway ) kommer antagligen att växa till ungefär 100 000 ljusår. Andromeda och Vintergatan om 3.75 miljarder år, några hundra miljoner år före krocken. www.helsinki.fi/yliopisto 4.9.2018 13

Kollisioner mellan galaxer är en viktig och vanlig händelse i galaxens liv Stjärnorna i simulationen: Gasen i simulationen: Movie Credits: Phil Hopkins, Caltech www.helsinki.fi/yliopisto

3. Universums tidskala Edwin Hubble upptäckte på 1920- talet att ju länge bort en galax befinner sig, desto snabbare avlägsnar sig den från oss. v = H 0 D Hubbles konstant H 0 som har ett värde av ungefär H 0 =67.8 km/s/mpc uppger proportionaliteten mellan hastigheten och avståndet. Det inversa värdet uppger Hubble tidskalan som är Universums expansionstidskala. t H = H 1 0 = Hubbles orginaldata från 1927, som visar relationen mellan avstånd och hastighet. 1 67.8km/s/Mpc =4.55 1017 s = 14.4 10 9 a www.helsinki.fi/yliopisto 4.9.2018 15

Universums ålder Universums ålder beror på dess sammansättning, dvs. hur stor del av energin är i vanlig materia, mörk materia och mörk energi. För modellerna i bild a) har vi ingen mörk energi (W L,0 =0) och W m,0 =0.1, 0.3, 0.5, 1.0, 2.0 för de olika linjerna. För modellerna i bild b) har vi mörk energi (W m,0 +W L,0 =1) och W m,0 =0.1, 0.3, 0.5, 1.0, 2.0 för de olika linjerna Den mörka energin och en accelererad expansion gör Universum äldre, men varför? www.helsinki.fi/yliopisto 4.9.2018 16

Universums tidskalor 1. Stjärnorna producerar energi på den långa kärntidskalan. Stjärnornas livstid och ljusstyrka är starkt beroende av stjärnas massa. Ju större stjärnas massa är desto större är ljusstyrkan men också desto kortare är dess livstid. 2. Ett galaktiskt år för Solen är ungefär 220 miljoner år. Vintergatan kommer helt säkert att krocka med Andromeda galaxen om ungefär 4 miljarder år, men Solen kommer inte att krocka med en annan stjärna. 3. Universums tidskala bestäms av Hubbles konstant som uppger ungefär hur lång tid det tar att fördubbla Universums storlek. www.helsinki.fi/yliopisto