Det ryska guldet, Lenins resa, handelsavtalet Branting, Palmstierna och Aschberg och några historiska problem Lenins resa genom Sverige och den svenska regeringens medverkan Till hundraårsjubileets mest detaljrika utgivningar hör Catherine Merridales Lenins resa, vägen till revolutionen 1917. Men den är inte uttömmande. Tvärtom utelämnar den viktiga led i den svenska beslutsgången. Det visade sig att ingen i Lenins grupp hade tänkt på att be svenska myndigheter om transithandlingar. Tyskarna tvingades därför ge en hjälpande hand. Den 10 april, då Lenins tåg var på väg nordost genom Hessen, utväxlade det tyska utrikesministeriet angelägna telegram med Stockholm. Först på kvällen kom klartecken från den svenska regeringen till Berlin. Det utarbetades därför en reservplan. I händelse av att ryssarna vägras inresa i Sverige är arméledningen redo att låta dem ta sig till Ryssland genom de tyska linjerna. Erik Palmstiernas dagboksanteckning från 28 mars rör diskussionerna fri lejd åt ryssar och tyska socialdemokrater för att framlägga förslag till separatfred. Det lär vara svensk förmedling, men vems? Det behöver ju inte ha rört sig om samma grupp exilryssar eller tyska intressenter, men att man gav transitvisum till Lenin kan tolkas på flera sätt: En anslutning till den tyska krigstaktiken, ett avståndstagande från den negativa brittiska inställningen. Eller en principiell inställning att man tillät alla exilryssar transitering oavsett inställning till kriget. Samma dag som Svenska Dagbladet anklagade Branting för krigshets publicerades en neutral artikel om Lenins genomresa. Merridale berättar att en grupp med 6 utländska socialister och Georgij Plechanov i spetsen anlände 13 april till Petrograd. De hade anlänt med brittiskt godkännande från Geneve via England och båt till Bergen. Därefter transitering genom Sverige via Haparanda. Det var samtidigt som Hjalmar Branting och Värner Rydén hade kommit med tåget från Stockholm. Plechanovs grupp gjorde inget större intryck bland ryska revolutionärer och de undvek att prata och agitera för fortsatta krigsansträngningar.
Några veckor senare i maj kom en större grupp om 300 exilryssar med färjan från Sassnitz till Trelleborg, mestadels mensjeviker och socialrevolutionärer som fick transitvisum, men de fick inte samma förhållandevis bekväma resa som Lenin genom Sverige. Branting berättade entusiastiskt om den ryska revolutionen efter hemkomsten. Men han angreps för att vara krigshetsare både från högern och av vänstersocialdemokrater som var på väg att bryta sig ut för att bilda eget parti. Med utgångspunkt från Palmstiernas anteckning 28 mars är frågan hur högt upp beslutet gick att ge transitering trots inställningen från ententen (Storbritannien). Hur resonerade den svenska regeringen, var den detektiva polisen passiv? Menade Palmstierna allvar när han ringde till Branting, fanns det planer på att röja Lenin ur vägen innan han kom till Petrograd? Bankir Olof Aschberg Minister Erik Palmstierna Olof Aschberg och konspirationsteorierna Nya banken bildades 1912 på förslag av Olof Aschberg. Idén var att arbetarrörelsen behövde sin egen bank. Gerhard Magnusson sammanförde honom med Branting, LO:s ordförande Herman Lindqvist och riksdagsman Christiernson. Under en tid arbetade sonen Georg Branting i Nya banken. Många ledande socialdemokrater använde banken också för egna affärer. Men omsättningen skulle ha varit för liten om inte Aschberg hade engagerat sig för en mängd andra industriinvesterare och för handelstransaktioner. Affärerna hamnade på en helt annan nivå. Aschberg byggde upp sina bankkontakter och inledde affärer i Ryssland redan under tsartiden, kontaktade amerikanska banker 1916 och företog en resa till Ryssland med Grayson Murphy som arbetade för Morgan-kapitalet. Han var väl förberedd för att spela en viktig roll i kontakterna med Ryssland under 1917 och fram till och med NEP-perioden i början av 20-talet. Aschberg avgick från Nya bankens styrelse 1918 när han svartlistades både av ententen och centralmakterna, och han koncentrerade sig på ryska affärer i nya företagsbildningar medan Nya banken tynade bort. Men hela tiden fanns det ett förtroende mellan Olof Aschberg och Hjalmar Branting, trots alla politiska turbulenser, världskrig och revolutioner. Och inte bara det. Olof Aschberg spelade mer rollen som en eklektiker för många intressen, möjligtvis också för den svenska statens handelsintressen. Trots sin uttalade roll som Leninist och att han blev kallad för den röde bankiren. Det här en liten undersökning hur det kunde fungera: Det finns egentligen ingen pålitlig litteratur om Aschbergs internationella bankirverksamhet i förhållande till Ryssland/Sovjetunionen. Hans självbiografi lämnar viktiga frågor obesvarade eller överslätande. Den amerikanske ekonomihistorikern Antony Sutton skrev en bok om Wall street and the bolshevik revolution (1974) där Aschbergs roll tas upp i samband med det amerikanska kapitalets intriger. Men Sutton byggde upp en så makaber konspirationsteori att ingen seriös
historiker vill befatta sig med den eller hans källförteckningar. I Suttons efterföljd har Richard B. Spence skrivit boken Wall street and the russian revolution 1905-1925 (2017). Aschberg får ett eget kapitel i en lång inte särskilt väl underbyggd konspirationshistoria. Den amerikanske historikern Sean McMeekin bok The russian revolution a new history (2017) undersöker vilka som bidrog till att bolsjevikerna konsoliderade sin makt, och kommer fram till att det var svenska banker och företag som bar ett stort ansvar. Den viktiga bankförbindelsen både före och efter oktoberrevolutionen fanns inte i Zürich, Bern, Basel eller Genève, utan i Stockholm. I recensionstidskriften Respons 5-2017 menar han att plundrade pengar och guld gick till svenska bankirer och affärsmän och att det möjliggjorde Lenin-regimens överlevnad. McMeekins beskrivningar verkar innehålla en mängd överdrifter. Aschberg och de svenska vänstersocialdemokraterna hade en intressant position på första parkett direkt efter maktövertagandet och händelserna i Petrograd i början av 1918. Viktiga kontakter knyts men handelsutbytet är obetydligt och närmast obefintligt under handelsblockaden som införs och kontrolleras av de intervenerande staterna, framför allt Storbritannien och Frankrike. Gunnar Andersson och Olof Aschberg är sedan föregångare i handelsutbytet 1921, framför allt genom att den svenska verkstadsindustrin får en viktig stororder på 1000 lokomotiv (resultatet blir 500) när regeringen Lloyd George i Storbritannien börjat lätta på handelsblockaden. Men det guld som hamnar i Sverige har bara en marginell betydelse för Lenin-regimens överlevande, som redan var konsoliderad när de vita hade förlorat inbördeskriget. McMeekins slutsatser kan jämföras med Helene Carlbäck Isotalos omfattande forskning Att byta erkännande mot handel: Svensk-ryska förhandlingar 1921-1924 (1997) m.m. För övrigt finns det inget behov av vidlyftiga konspirationsteorier. När NEP-perioden inleddes fanns det ett positivt intresse av att integrera Sovjetunionens bankväsen i världsekonomin, många förhoppningar knöts till Litvinovs fraktion mot Krasin. Gustav Cassel, professor i nationalekonomi i Stockholm, kan knappast anklagas för att vilja gå bolsjevikernas ärenden när han 1922 deklarerade ett intresse av att bli rådgivare till Ryska banken.
Från Kerenskij till Hornsbergs hage I april 1917 tecknar Nya banken ett lån till Kerenskij-regimen på två miljoner rubel till ett krigslån, kallat frihetslånet. Aschberg hade tagit intryck av det som Hjalmar Branting haft att berätta efter sin resa till Petersburg. I förberedelserna för en fredskonferens i Stockholm 15:e augusti 1917 får Aschberg enligt sina memoarer förtroende som ekonomisk rådgivare i en kommission, där han träffar flera internationella representanter, från Ryssland är det Axelrod, Martov och Goldenberg. Konferensen blir inte av eftersom flertalet delegater inte får några visum. Att Lenin och bolsjevikerna fått hjälp från Tyskland blir ett ämne för diskussion redan när han transiteras genom Sverige i början på april. Rykten börjar gå om större penningsummor. Nya Banken uppges sommaren 1917 vara en av de banker som överfört pengar till Bolsjevikerna från Tyskland via Köpenhamn. Aschberg uppger att han inte känner till några sådana transaktioner. Men Aschberg hade goda kontakter med både Branting och med de Vänstersocialdemokrater som bröt sig ur Brantings parti, som stödde Lenin i krigsfrågan och var med i Zimmerwald-konferensen (Z Höglund och Ture Nerman). Aschberg företog sig en resa till Petrograd redan i december 1917. I januari 1918 kom Aschberg till Petrograd tillsammans med vänstersocialdemokraterna Z Höglund och Karl Kilbom. De sammanträffade senare med Lindhagen och med Smirnoff från Helsingfors och var med 18 januari när konstituanten, den konstituerande församlingen skulle sammanträda för första och sista gången. Hemkommen till Sverige gick Aschberg ut offentligt på ett möte i Hornsbergs hage och propagerade för handelsförbindelser med den nya regimen. Talet väckte ont blod i många kretsar och ledde bland annat till att Nya banken blev svartlistad av Ententen. Av andra skäl blev banken svartlistad av Tyskland och Centralmakterna. Aschberg avgick ur styrelsen och blev nu hänvisad till ryska affärer i andra bolagsbildningar. Nya Banken hade fina lokaler på Vasagatan 6, som revs 1965
Efter bolsjevikernas maktövertagande görs ett flertal resor för att knyta kontakter med de nya ansvariga i Petrograd, och Aschberg blir presenterad för de nya ansvariga för utrikeshandeln. Storbritanniens och Frankrikes handelsblockad varade mellan 1918 1921, men redan innan blockaden avvecklades och handelsavtal slöts 1922, diplomatiskt erkännande 1924, fanns det avtal de jure från 1920. Lloyd Georges regering i Storbritannien och Hjalmar Brantings regering arbetade för handelsavtal och erkännande, som dock tog sin tid att genomföra så att Tyskland hann först genom fördraget i Rapallo. Under NEP-perioden i Ryssland, innan staten fick monopol på utrikeshandeln, hade Aschberg en av de mest betydande och snyggt skötta bankrörelserna i Moskva. Han får besök av bland annat Albert Engström som skriver ett entusiastiskt reportage. När Sovjetunionen till sist får sitt diplomatiska erkännande av Sverige är det Aschberg som bjuder in till en festtillställning på Saltsjöbadens hotell, dit alla kommer, även Sven Hedin och förre stadsfiskalen Lars Stendahl. Partikongressen 1920 På socialdemokraternas partikongress 1920 ägnades mycket tid att diskutera affärssocialismen som hade brett ut sig i partiet. Ledande medlemmar fick träda tillbaka från riksdagsuppdrag när det uppdagades att de gjort spekulationsaffärer med lånade pengar. Partiombud från hela landet gick upp i talarstolen och fördömde de stora vinster som tagits ut privat i kolimport från Tyskland, Svenska pianofabriken osv. Värner Rydén och LO-ledaren Herman Lindqvist drabbades av förnedringen. I sammanhanget kom även Nya Banken i skottgluggen och Olof Aschbergs roll som bankir. Hjalmar Branting gick upp i talarstolen och försvarade Aschberg mot antisemitiska angrepp. Men om diskussion om partiets affärssocialism var livlig så fanns det ingen diskussion om Brantings uppfattning om Aschbergs ryska affärer. Som förklaring till Brantings välvilliga inställning kan det ha bidragit att Aschbergs Nya banken hade löst Brantings besvärliga ekonomi genom att samla ihop alla växlar och borgensförbindelser i ett lån. Brantings fastighet på Norrtullsgatan moderniserades och byggdes på med tre våningar, varav en uthyrdes till Aschberg. En krönika ur Palmstiernas dagböcker Revolutionen 1917 har brutit ut och exilryssar reser från Schweiz 28/3 Ryska revolutionen visar alltmera sina republikanska tendenser. Bara inte ryssarna går till ytterligheter, vilka skapa reaktion. Tyskarna synas vilja ge fri lejd åt ryssarna i Schweiz mot villkor att ett par tyska socialdemokrater få komma till Ryssland att för därvarande socialdemokrater framlägga separatfredsförslag. Vorwärts artikel har tydligen varit i säck, innan den kom i påse. Det lär vara svensk förmedling i affären, men vems? 14/4 (Branting hemkommen från Petersburg) Tydligen hade han utövat ett stort inflytande såsom utjämnare och medlare mellan den provisoriska regeringen och arbetarrådet. Upprepade konferenser hade hållits med Miljukov, Kerenskij och arbetarrådet om situationen i världen. Till följd av censuren var de som barn och hade ej kännedom om någonting. De trodde att revolutionen stod för dörren i Tyskland och att freden i världen var nära förestående. Branting klargjorde för dem det verkliga läget... man hade ej tänkt på någon separatfred.
Kommentar:Majoriteten i Sverige var för Tyskland, det gällde speciellt högern. Utrikesminister Wallenberg stod på samma linje som Branting. Carl Natanael Carleson, en av Brantings närmaste medarbetare, anklagade Branting för att stödja ententens fortsatta krig. 15/8 En märklig brytning mellan nationella och internationella idériktningar. Ententeregeringarna, utom Rysslands, vägra pass till Stockholmskonferensen vilken skulle öppnas den 9 september. Nationalstaten vill ej överlåta sin makt åt den internationella arbetarvärlden. Det förgångna kämpar med alla medel mot de nya internationella föreningsband, demokrater skapa mellan staterna....bolsjevikernas brottsliga skadegörelse har gjort sitt verk. Ryssland väller tillbaka från Österrike. Vem vet om ej ren anarki blir slutet på revolutionen? Kerenskijs nya regering visar autokratiska drag som kunna bli Rysslands räddning men lika gärna demokratins undergång. Kerenskij skulle bli Rysslands räddning... 28/10 Branting är överhopad med göromål och har det svårt. Får se hur det går! Sandler är där för att hjälpa honom och ska senare bli statssekreterare. I fredags kväll svimmade Branting av ren trötthet. Branting är mycket nedstämd. Vilket underligt öde! Han har kämpat fram sin rörelse till ledning av staten, men då verket ska börja, känner han sig främmande för det nya kallet. Nyårsdagen 1918 I öster stadgas Lenins välde för ännu ett par månader framåt till dess att freden är klar. Sedan kastas bolsjevikerna sannolikt ur sadeln......branting ur vår krets! Det är med djupaste vemod detta nedskrives. En tröttkörd sömnlös man. Han hade fått en fix idé att han inte kunde sköta finansdepartementet och ville bli fri därifrån. Det gick så långt att han i sin förtvivlan sade mig att han till och med tänkt begå våld mot sig själv för att komma ur tvångsläget... möjligen har världshändelsernas gång också medverkat till hans känsliga sinnes allvarliga depression.
Kommentar: Branting vantrivs på posten som finansminister och lämnar regeringen efter ett par månader. Han har ingen insyn i hur bankerna arbetar i förhållande till Ryssland. 31/1...över huvud är ett öppet partitagande omöjligt för oss såsom situationen utvecklat sig efter rena klasskampslinjer... det går ej att öppet ta parti. Detta skulle genast utlösa strider också här hemma av mest allvarligt slag....att vapen skulle transporteras järnvägsledes genom Sverige i och för transport över Gävle, och den saken kommer ut, skulle en sådan rörelse uppstå bland våra egna arbetare att den kunde få en allvarlig karaktär. Detta kunna vi icke vara med om att framkalla. I hemliga utskottet rådde en mycket stark motsättning i denna fråga. Palmstierna gick med på att organisera stöd till de vita genom att tyska fartyg fick hjälp att nå fram till Bottenviken. 5/2 Arbetarsolidariteten förmärkes tränga igenom allting, trots att de finska missdåden framkallat ovilja. Herman Lindqvist blev tuppröd i ansiktet där han satt i talmansstolen, när jag framkastade ett förslag om vapenhjälp åt de vita. Branting framhåller för sin egen del mycket starkt att, om han står i val mellan arbetarrörelse och demokrati måste han välja det senare. Han säger det rent ut i sin egen partistyrelse. Branting vill transitera vapen... att de röda får vapen medan de vita står utan, är för honom något så fruktansvärt att han känner ett moraliskt imperativ tvinga honom till de senares bispringande. Kommentar: Palmstierna går med på vapenhjälp till de vita i Finland, med stöd av Branting. Men det måste ske via sjötransport för att inte väcka uppseende. Här har de inte partiet med sig, och officiellt står man för neutralitet i förhållande till det finska inbördeskriget. 23/3 Generalkonsul Ahlström har kommit hit från Helsingfors. Han ger oss precis den bild av händelserna som vi själva antagit vara den rätta, nämligen, att arbetarklassen är stadd i fullt uppror och att, om tyskarna ej kommit emellan skulle de röda ha gått ur inbördesfejden såsom segrare. 21/4 I Finland kväves revolutionen i blod och de vitas övermod har ingen gräns... opinionen börjar svänga om sedan man som Lindman sade mig i går fått klart för sig att de är ett förbannat byke allesammans. Kommentar: Palmstierna har inga högre tankar om disciplinen i den vita armén. 23/4 (Gulkevitj på besök) Jag omtalade för Gulkevitj att när Lenin på sin tid passerade Stockholm fick jag nys därom och
ringde upp Branting med orden: Du känner ju Kerenskij. Säg honom att Lenin kommer med nästa tåg och måste nedskjutas eller inspärras när han passerar gränsen. Telegrafera till honom. Branting bara skrattade och sade: Du är alldeles tokig sådant gör man ej men jag bröt ut i telefon: Du är en gammaldags liberal och 80-talist, nu krävs män som våga handla. Branting ringde av skrattande för full hals. Gulkevitj däremot förstod situationen och sade med tårar i ögonen: Mon cher baron, vous aviez le sort de la Russie entre vos mains! Tänk om Branting lytt mitt råd! Kommentar: Gulkevitj är den provisoriska regeringens representant i Stockholm, som blir kvar på ambassaden trots att regeringen störtats av bolsjevikerna.palmstierna besöker honom med jämna mellanrum. 4/7 I Ryssland lutar Lenins makt mot sitt fall. Samlingskrafter säkerligen frammanade av tyskarnas okloka handlingssätt synas komma att fördriva såväl tyskarna som bolsjevikerna. 4/8 Bolsjevikerna tycks umgås med någon plan att genom våra vänstersocialdemokrater få asylrätt i Sverige. Det vore trevligt om det packet skulle utplanteras här. Ånej, vi ha nog andra som osnygga i landet! Kommentar: Inbördeskriget böljar fram och tillbaka och Palmstierna hinner knappt registrera förändringar på slagfältet. Nya Banken och affärssocialismen 22/9 1918 Rydén och Herman Lindqvist är farligt insyltade i spekulationshärvan. R har 2000 belånade aktier i Nya banken och är med i vissa konstifika affärer...ej omöjligt att en katastrof av moraliskt slag kan inträffa. Branting är nog för nobel att ha ett finger med i detta guldvaskeri. Läget i Ryssland 27/9 Poale en intelligent och vaken man gav en skildring av situationen i Ryssland, som var målande. Terrorn föres tydligen delvis av ideella motiv, men denna är ej det värsta, utan det fullständiga upplösandet av alla samhälleliga band som på en gång sänker det väldiga Ryssland ned till en asiatisk nivå och bringar 10-tals miljoner i obeskrivlig nöd. Poales mening var, att det ej dröjer länge förrän alla måste inse att Ryssland bör ställas under världens samfällda administration emedan människorna eljest in detta stora, så kallade samhälle, duka under. Kommentar: Poale är amerikansk konsul i Petrograd 20/10 Bolsjevikfaran framskymtar allt tydligare i den mån kriget förlänges. Försiktighetsmått vidtas även här hemma. Aschberg den underliga figuren har fester för de ryska bolsjevikerna i Stockholm. Hallgren, polischefen, följer alla deras åtaganden. Bernstein meddelar Branting genom Gustaf Lagercrantz, att de ha fulla bevis för att den tyska regeringen finansierade den Leninska revolutionen. Där ser man hurudan mentaliteten var beskaffad på det hållet! 12/12 (om Mannerheim i Finland) Denne kondottiär skulle associera sig med tsarismens anhängare vilka tidigare förtryckt det Finland han nu ska leda såsom riksföreståndare. Mannerheim för ett- om detta är sant ett högt spel, men kanske lyckas han. Den finska politiken blir mer och mer vedervärdig.
1919 och inbördeskriget fortsätter i Ryssland 8/4 Endast två vägar finnas: intervention i begränsad skala eller uppgörelse. Det förra genom ett besättande av Petrograd som Mannerheims vita garden med entusiasm skulle önska om de vinna Karelen därmed samt genom ett stärkande av Ukraina. Därmed skulle Leninväldet göras omöjligt. (mycket tyder på att man förbereder detta) Den andra linjen innebär att man avser förelägga Lenin villkor som inkallandet av en konstituerande församling och ett upphörande med propagandan samt ett erkännande av krigslånen bör handeln snart kunna återupptas. Bolsjevikerna har numer ändrat sig fullständigt. En koncession utför ett första steg. Erbjudandet åt bröderna Nobel att få uppta driften och tillerkännandet åt dem av betydande förmåner, om de lämna olja till järnvägarna liksom villigheten att köpa våra metallager. 2/5 Bolsjevikregeringen går mot sitt fall. Arkangelsk-armén är starkare än man tror. Finnarna avskär Murmanskbanan. Esterna går jämte en rysk armé mot Petrograd, polackerna är i rörelse, rumänerna nalkas Budapest och Koltjak-armén är snart vid Volgalinjen. Den inre upplösningen tilltar även. Vilken lättnad om världen befrias från denna mara. Filosofiska tankar 11/6 Vad vår generation har desillusionerats! Kriget kom och sköljde bort förhoppningarna om en värld stadd i progression mot bättre tider......det vilda i människan och massuggestionen vilken ej kan tyglas har präglat livet under dessa år och vi som byggt tron att förnuftet skulle suveränt kunna vägleda oss känna oss alldeles förlamade under trycket av den nya tidens erfarenheter......hela vårt inre är statt i skakning. Livsåskådningen undergår en fruktansvärd omvärdering, men huvudsakligen i det undermedvetnas dolda värld, i stämningarnas rum, där känner man att det arbetar, tanken däremot irrar och får ej fäste någonstädes. Krigslyckan vänder 30/7 Samtal med franske militärattachén som omförmälde att han samma dag skrivit en rapport, att han nu fann det för sent att börja operationer mot Ryssland. Ja så är det. Man har haft fel hela tiden. Skoropadskij, Mannerheim, Denikin, Koltjak Polen i början Károlyi. Fel behandling hela vägen igenom. 5/8 Våra fanatiska bolsjeviker är i färd med vapentransporter per motorbåt till de röda i Finland, och en anmälan har gjorts till mig......olof Aschbergs tomt i Saltsjöbaden är startplats för dessa expeditioner. Är detta sant? I denna tid ske många underliga ting, och Aschberg har många intressen att skydda i BolsjevikRyssland. 26/10 Det blir allt tydligare att Denikin-Koltjak-Judenitj är reaktionens förebud i Ryssland. Och dessa understöda Europas demokrati av brist på bättre för att undgå bolsjevismen. Ukraina krossas. StorRyssland uppreses och tsartronen skymtar. Finland vill ententen driva mot Petrograd, fösa finnarna ihop med med Judenitj som vägrar erkänna Finland. 5/11 Judenitj är definitivt slagen. Denikin har aldrig tagit Orel. Finland marscherar inte. C est fini säger
tom Gulkevitj......Själva blockaden intresserar ej längre. Småningom släppas väl ententens egna handelsfartyg igenom, medan våra utestängas? Så ser jag den närmaste tiden. Enligt min mening vore det bäst att öppna Ryssland fullständigt sedan man nu totalt misslyckats med föregående ansträngningar. Lenin har ju gett med sig angående inkallandet av konstituant och terrorns upphörande. Ryska inbördeskriget går mot sitt slut Profitjägeri i regeringen 17/11 Att detta skulle drabba vår regering......vad hade Rydén och Schotte i Svensk import att göra? Ett företag som lever på licenser. Och så att deltaga däri med belånade aktier och borgensförbindelser när man inte äger något själv. Det är rena profitjägeriet och Rydén var statsministerkandidat. 22/11 Nu har jag haft ett långt samtal med Branting. Vi ha talats vid många gånger under årens lopp säger jag Ja men aldrig om sånt här inflickar Branting. Nej aldrig om så ledsamma saker. Vi är ense i sakfrågan. Han vill endast finna någon yttre anledning för Rydéns avgång. 7/12 Kvarnen maler fortfarande och synes draga in alltfler under sin vandring. Nu gäller det Arbetarbränsle med Herman Lindqvist och Gerhard Magnusson i spetsen. Grova förtjänster......affärssocialism håller på att bli ett slagord och under den ekonomiska kris, som nu går fram, ser det ut som om denna skulle naket blottas......händelserna är emellertid till viss del ett uttryck för arbetarrörelsens inväxande uti det kapitalistiska samhället och denna utveckling kan i längden inte hejdas. 22/1 1920 Vad som sker i Ryssland måste få sitt naturliga förlopp. Ju förr handeln upptages och utlandet avstår från inblandning, desto bättre. Ententens nyorientering kom emellertid som en överraskning. Den är utan tvivel förorsakad av den mycket allvarliga oron i den indiska och muselmanska världen, dit Lenin sänder utbildade agitatorer. Sedan de religiösa missionsrörelsernas tid har världen aldrig sett en sådan andlig offensiv som den vilken nu bedrives från Moskva med alla materiella hjälpmedel. Dostojevskijs dröm om Ryssland såsom världens frälsare går igen likt en mardröm i levande livet. Den arme Gulkevitj är alldeles slut och vill ifrån alltsammans. 3/2 Kommentar: En uppgörelse är på gång och den ene efter den andre fälls... Branting glider mer och mer ur situationen. Han är nedbruten av partiets olyckor och vill helst hålla
sig undan. 7/2 Den vämjeliga bilden av hur affärssocialism vunnit insteg hos den svenska demokratin är dagens samtalsämne.. Lindqvist kan tvingas avgå från riksdag och talmanskap. Man tassar också kring Branting själv med antydningar i alltmer oförtäckt form. Söndagsnisses teckning av Aschberg på frestelsens berg med en skara tillbedjande partiledare omkring är verkningsfull. Blockaden är på väg att avvecklas, och engelsmännen är de som först ändrar signaler. Man vill förhandla med Centrosojuz (kooperativ) och inte med bolsjevikerna. Kommentar: När Lloyd George kommer till makten i Storbritannien ändras inställningen och blockaden mot Sovjetunionen börjar svikta. Formellt är det inte med staten som man förhandlar. 4/4 Västvärlden har gripits av skräck att bli de sist anlända på den ryska marknaden. Finansvärlden håller sig tillbaka men industriidkarna vilka ligga inne med stora lager få det svårt om avsättning ej kan beredas dem och de radikala arbetarmassorna pressa på de tro att lyckorikets portar öppnas när blockaden mot Ryssland upphör....om de inte får fred störtar bolsjevikväldet i så fall? Vad kommer därefter?......vågar man ta på sitt ansvar att tillråda handel med en köpare vars livstid är så oviss att man ej vet om han finns till när varan är färdig? Nå betalas valutan i guld och varan är kurant torde någon verklig risk för handelsaffären knappast föreligga. Branting begär att Sten Stendahl ska bli vår förhandlare med ryssarna.. Palmstierna nekar förhandlingar med Litvinov och Palmstierna visar fram ett papper om affärstransaktioner under kriget som ska vara komprometterande. Palmstierna stöder Krasin. 5/8 Om mig uttala Tjityjtrin att jag är en av Bolsjevik-Rysslands värsta fiender. Sådant smicker! De är tydligen i färd med att bryta ord och avtal närhelst det passar dem. Jag tog mig en kvällspromenad till Gulkevitj för att få höra vilken reaktion händelserna i Polen gjorde på honom och fann till min oförställda förvåning att han strålade som rysk patriot över bolsjevikernas framgångar och deras skickliga diplomatiska spel. Kommentar: Ett tecken på att hela västmakternas intervention varit felplanerad är att bolsjevikerna framstår som de verkliga ryska patrioterna. Handelsavtalets fortsatta hantering På våren 1921 hade Olof Aschberg återigen förmedlat ett sovjetryskt förslag till lösning av ersättningsfrågan... det hade blivit dyrare hösten 1921 än vad det varit vårvintern 1920 att få en välvillig behandling i ersättningsfrågan, priset för ett politiskt erkännande hade stigit sedan stormakten Storbritannien erkänt Sovjetregimen de facto. Enligt förslaget som Aschberg förmedlade var sovjetregeringen beredd att utfärda statliga obligationer för 500 miljoner, varav 250 skulle användas för svenska medborgares ersättningsanspråk och resten till att betala svenska industrivaror. För varukrediten skulle 125 miljoner i gulddepositioner ställas som säkerhet. Men det blev inget av, frågan föll i regeringen de Geer. Oktober 1921: Ett förslag till handelsavtal och reglering av förbindelser från Branting överlämnades av Aschberg till Litvinov i Tallinn. Det innebar krediter och diplomatiskt erkännande i utbyte mot ett erkännande av skulderna. Hjalmar Branting hade uppenbarligen förtroende för Aschberg. Erik Palmstierna uttryckte däremot misstro mot den underliga figuren för hans relationer till svenska och ryska bolsjeviker. Aschbergs plan godkändes inte av alla de ryska förhandlarna. Kersjentsev ansåg den politiskt omöjlig. Aschbergs plan skulle innebära ekonomisk ruin. Prisläget för svenska
industrivaror var mycket högre än för andra länder. För Sveriges del var de privata ersättningskraven överlägset störst i storleksordningen 400 miljoner, den svenska staten hade krav på 7 miljoner. Frankrike hade en stor statsskuld att kräva ut. Efter att den svenska riksdagsmajoriteten sade nej till regeringen Brantings ryska handelsavtal svängde styrkeläget och det blev möjligt för Moskva att ställa hårdare krav och använda sig av en handelspolitisk bojkott mot Sverige och vägra betala ersättningar för gamla skulder. Mars 1922: Handelsavtal sluts mellan Sverige och Sovjetunionen, men ersättningsfrågor för svenska företag blir inte lösta. Flera svenska förewtag är intresserade av investeringar och handel med Sovjet, exempelvis Alfa-Laval har en stor export till jordbrukssektorn och ASEA har en fabrik i Jaroslavl där ägandet inte avvecklas förrän 1932. Nobels ryska företag avvecklas inte formellt förrän 1964.