Bilaga 3 MKB Kunskapssammanställning fåglar

Bilaga 3 MKB Kunskapssammanställning fåglar Vindpark Kingebol 2011-09-02

KUNSKAPSSAMMAN- STÄLLNING OCH INVENTERING FÅGELLIV KINGEBOL UNDERLAG FÖR VINDKRAFTS- ETABLERING OCH MKB PÅ UPPDRAG AV GOTHIA VIND AB 2010-10-08

Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2010 Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se Projektansvarig och rapport: Johan Ahlén Framtagande av underlagsmaterial, inventering och rapport: Matti Åhlund Beställare Terese Edlund Gothia Vind AB Kartmaterial Naturcentrum AB Underlagskarta erhållen från Gothia Vind AB 2 (16)

Innehållsförteckning Uppdrag...4 Undersökningsområdet...4 Vad är känt om fåglar och vindkraft?...5 Metoder...7 Resultat...10 Sammanfattning...14 Referenser...15 3 (16)

Uppdrag På uppdrag av Gothia Vind har Naturcentrum AB utarbetat faktaunderlag om fågellivet i skogarna öster om Kingebol strax norr om Ånimskog i Åmåls kommun. Rapporten är ett underlag för tillståndsansökningar för en planerad vindpark i området (se figur 1 nedan). Ambitionen har varit att få fram all tillgänglig relevant information om vilka fåglar som häckar och rör sig inom och i anslutning till den planerade vindkraftsparken. I uppdraget ingår även inventeringsinsatser under häckningstid i den planerade vindparken. Syftet med faktainsamlingen och inventeringen är att de insamlade resultaten ska kunna ligga till grund för en analys av effekter och konsekvenser av vindkraftverksparken. Undersökningsområdet Vindpark Kingebol ligger norr om Ånimskog i Åmåls kommun, Västra Götalands län (figur 1). Området domineras av produktionsbarrskog med ett aktivt skogsbruk. Inslaget av hällmarksskog och våtmarker är litet, liksom inslaget av löv. Sjöar saknas helt. Området är måttligt kuperat, men mot odlingslandskapet i väster finns några brantare kullar. Det är lätt tillgängligt genom skogsbilvägar. E45 tangerar området i öster. Figur 1. Karta över det undersökningsområdet. Ytan som var föremål för fältinventeringar 2010 är avgränsad med blå linje. De röda symbolerna visar placeringen av vindkraftverk i en av flera möjliga parklayouter. 4 (16)

Vad är känt om fåglar och vindkraft? Det finns en omfattande internationell litteratur om effekter av vindkraft på fåglar och fågelpopulationer. I denna rapport ges en endast kort sammanfattning. Risker för fåglar I en litteraturöversikt gjord av Fredrik Widemo, Uppsala Universitet, på uppdrag av Sveriges Ornitologiska förening (Widemo 2007) sammanfattas de potentiella riskerna för fåglar i tre punkter: 1. störning och barriäreffekter 2. dödlighet genom kollisioner 3. habitatförstörelse 1. Vindkraftverken kan till exempel göra häckningsmiljön för fåglar sämre genom att fåglarna får ta omvägar eller störs i sina beteenden av buller eller rörelser från rotorbladen. Därigenom minskar sannolikheten för lyckade häckningar. Effekter av buller har framför allt studerats i vägtrafiksammanhang. Studier i Nederländerna och Sverige visar på sänkta populationstätheter hos många fågelarter inom områden där bullernivåerna överstiger 48-50 db LAeq (t ex Helldin in prep., Helldin & Seiler 2003, Reijnen m fl 1995). I Sverige har studier gjorts på flyttande sjöfåglar till havs. De tenderar att väja för vindkraftverk, vilket minskar risken för kollisioner. Stora vindkraftparker (med stora avses ofta 50 vindkraftverk eller mer, men skalan är naturligtvis glidande) kan dock leda till att energiåtgången för fåglarna att flyga runt blir så stor att fler misslyckas med sin flytt (Pettersson 2005). 2. Kollisioner är den mest välstuderade effekten på fågellivet. De flesta studier har konstaterat att antalet kollisioner per vindkraftverk är ganska lågt. För vissa arter, exempelvis rovfåglar, kan emellertid även detta vara ett problem (Drewitt & Langston 2008). Kraftledningar som går i luften och inte grävs ner kan också ge kollisioner med fåglar. 3. Den mark vindkraftverk och tillfartsvägar tar i anspråk blir, precis som vid all annan exploatering olämplig som häcknings- eller födosöksplats för de arter som tidigare häckade eller födosökte där. Omgivande marker påverkas av ljudet från vindkraftverken och kan därigenom minska i kvalitet som häckningsbiotop. Särskilt känsliga grupper Ett stort antal grupper av fåglar betraktas i vetenskaplig litteratur som känsliga för kollisioner. Följande grupper listas i Widemo (2007) efter Langston & Pullan (2003): Tabell 1. Grupper av fåglar som Widemo (2007) beskriver som känsliga för kollisioner med vindkraftverk. Lommar Änder Ugglor Doppingar Rovfåglar Skogshöns Hägrar och storkar Tärnor Tranor Svanar och gäss Alkor Tättingar De kollisionsrisker men kunnat iaktta i fält har varit relativt låga i de allra flesta fall. Det är alltså sannolikt att i de flesta fall ett ganska lågt antal individer riskerar att 5 (16)

dödas eller störas. För många arter, till exempel småfåglar (många tättingar) är ett bortfall av ett antal individer inget som påverkar populationen inom ens ett ganska litet område. Dödlighet bland örnar, framför allt havsörn, har väckt särskilt mycket debatt. Örnar och många andra rovfåglar, liksom en del andra arter som till exempel lommar, reproducerar sig långsamt och har inte så individrika populationer, vilket gör att förlusten redan av ett fåtal individer kan få tydliga effekter för förekomsten i ett område (t ex Drewitt & Langston 2006). Arter som termikflyger (använder uppvindar och seglar runt) drabbas eller förväntas ofta drabbas negativt. Till dessa hör bland annat örnar, vråkar och tranor. Vindkraftverk placeras gärna på platser med goda termikförhållanden, till exempel strax ovanför branter, eftersom vindförhållandena där är gynnsamma även för vindkraft, vilket ökar riskerna för dessa fåglar (Barrios & Rodriguez 2004). Enligt vår bedömning, vilken vi finner stöd för i litteraturen (Drewit & Langston, 2006, Committee on Environmental Impacts of Wind Energy Projects, 2007), är det alltså endast för ett ganska litet antal arter relevant att diskutera naturvårdssignifikanta effekter av vindkraftsetablering. Vi inriktar oss därför i denna rapport på arter som 1) anses skyddsvärda (listas i bilaga 1 till fågeldirektivet, är rödlistade eller dylikt), 2) genom flyktsätt eller andra beteenden anses känsliga för störningar eller kollisioner och 3) som har långsam reproduktion eller små populationer. Tabell 2. Exempel på arter och grupper av fåglar som dödats genom kollision med vindkraftverk i Sverige (Ahlén 2010) och Tyskland (Dürr 2010). För Tyskland redovisas de nio talrikaste arterna/artgrupperna, samt berguv. Data framför allt från 2002 2010. Sverige Antal Tyskland Antal Röd glada 12 Ormvråk 145 Havsörn 12 Röd glada 130 Kungsörn 4 Måsfåglar 119 Ormvråk 3 Duvor 79 Berguv 3 Havsörn 48 Fiskgjuse 2 Sånglärka 41 Fjällvråk 1 Kråkfåglar 39 Duvhök 1 Tornfalk 38 Morkulla 1 Tornseglare 34 Tornseglare 1 Ringduva 1 Berguv 9 Hur allvarliga är effekterna? Fallviltstudier vid vindkraftverk i södra Sverige 2002 och 2008 2010 har funnit dödade fåglar av 53 arter och i Tyskland har 110 arter registrerats, däribland sådana som tidigare inte ansetts vara känsliga för vindkraft (Ahlén 2008, 2010, Dürr 2010; se tabell 2). Antalen iakttagna döda djur säger inte så mycket om vindkraftsverkens effekter på de olika arterna eller grupperna utan är mer beroende av hur omfattande undersökningsinsatserna varit. Med nuvarande kunskaper kan man alltså endast säga att 6 (16)

mortalitet till följd av vindkraft förekommer hos dessa arter men inte hur många fåglar som dödas. Fåglar dödas av andra anläggningar än vindkraftverk, till exempel kraftledningar, trafik eller genom kollisioner med byggnader. Eftersom få systematiska, jämförbara studier av mortalitet till följd av olika etableringar har gjorts är det svårt att sätta vindkraftens förväntade påverkan i relation till andra företeelsers påverkan. Eriksson (2009) uttrycker det som att vindkraften innebär att en ny, möjlig mortalitetsfaktor läggs till och det är inte alltid det på förhand går att försumma denna. I denna rapport analyserar vi därför vilka arter som kan komma att löpa en ökad risk för negativa konsekvenser om vindkraftverken byggs, men vi kan säga ganska lite om hur stor denna ökning är och på vilken nivå en förväntad ökad mortalitet kan komma att ligga på. Metoder Vi har sammanställt den information om fågellivet i området som är tillgänglig i rapporter och offentliga register, framför allt Artportalen.se (från och med år 2000 och framåt). Andra informationskällor, till exempel Länsstyrelsens lövskogsinventering, Naturvårdsverkets våtmarksinventering och Skogsstyrelsens Skogens pärlor, har också genomsökts. De rapporteringspunkter (lokaler) som använts vid söket i Artportalen.se framgår av figur 2 och bilaga 1. Så kallade personliga lokaler i Artportalen syns inte på kartorna för andra än rapportören och Artportalens administratörer, men observationerna från dessa lokaler kan återfinnas vid sök via geografiskt fönster. Uppgifter om häckning av till exempel smålom, fiskgjuse, lärkfalk, pilgrimsfalk, havsörn och berguv är belagda med sekretess och syns också bara för rapportören och administratörerna. Sökresultatet finns sparat i Excelfiler. För valda arter visas utdrag från dessa i bilaga 3. Vi har också intervjuat ornitologer med lokalkännedom: Per Undeland (medlem av regionala rapportkommittén för Dalsland inom Sveriges ornitologiska förening och med tillgång till sekretessbelagda arter), Roger Gran, Åmål och Björn Höök, Tösse. Eftersom fåglar är mycket rörliga djur har vi förutom häckfåglar även frågat efter arter som kan tänkas födosöka i, tillfälligtvis röra sig genom eller flytta genom undersökningsområdet. Vi har ställt frågor framför allt om de arter och grupper av fåglar som anses löpa risk att drabbas negativt av vindkraftverk, men också lämnat gott om utrymme för de intervjuade personerna att komma med egna funderingar kring frågan. Inventeringen av de häckande fåglarna i området utfördes vid fem tillfällen: (1) 25 april med inriktning på skogshöns och rovfågel, samt besök vid intressanta miljöer, framför allt åsar, tjärn, våtmarker och branter. (2) 26 maj med inriktning på rovfågel och besök vid intressanta miljöer. (3) 22 juni genom linjetaxering där rutten gick mellan samtliga föreslagna verkplatser och till intressanta miljöer. Alla hörda och observerade fåglar antecknades, liksom andra spårtecken som spillning, bon och hackmärken. (4) 22 23 juni inventering av nattaktiva arter, framför allt nattskärra. (5) 27 juli med inriktning på rovfågel. 7 (16)

Resultat I Artportalen.se ( Svalan ) finns rapporter från endast en lokal inom själva undersökningsområdet, men ytterligare fyra lokaler finns i anslutning till området. Lokalernas läge visas i figur 2 (notera att observationsplatserna ibland preciseras ytterligare i kommentarfältet på Artportalen). Bilaga 1 innehåller en lista över alla observationer som rapporterats till Svalan i de geografiska fönster som innefattar inventeringsområdet och dess omgivningar från år 2000 till och med 31 augusti 2010. Som synes kommer alla uppgifter i vindparksområdet från inventeringarna under häckningssäsongen 2010. De intressantaste observationerna från dessa inventeringar redovisas i figur 3 och 4. Figur 2. Rapporteringspunkter (lokaler) inom och i anslutning till undersökningsområdet i fågeldelen av Artportalen.se. Lokalernas namn: 1. Sandbol. 2. Gyltungebyn. 3. Liljered/Myren. 4. Ålerud. 5. Brandserud. Ytan som var föremål för fältinventeringar 2010 är avgränsad med blå linje. De röda symbolerna visar placeringen av vindkraftverk i en av flera möjliga parklayouter. I området påträffades fyra arter som uppmärksammats av naturvården på nationell eller europeisk nivå, d v s är listade i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv eller uppförda på den svenska rödlistan (2010): tjäder, orre, sparvuggla och spillkråka. Av dessa har tjäder och orre klassats som känsliga för vindkraft, se artpresentation nedan. Fyra arter som kan vara känsliga för vindkraft, men inte som inte är förtecknande i fågeldirektivet eller svenska rödlistan, observerades dessutom: lärkfalk, ormvråk, sparvhök och morkulla. De behandlas också närmare nedan. Figur 3 och 4 visar den geografiska fördelningen av observationerna för de fem arterna som kan tänkas var känsliga för vindkraft. Resultatet av linjetaxeringarna redovisas i bilaga 2. 8 (16)

Kingebol fågelliv, Naturcentrum AB 2010-10-01 Figur 3. Observationer och spår av skogshöns i undersökningsområdet. Ytan som var föremål för fältinventeringar 2010 är avgränsad med blå linje. De röda symbolerna visar placeringen av vindkraftverk i en av flera möjliga parklayouter. Figur 4. Observationer av rovfåglar och morkulla i undersökningsområdet. Ytan som var föremål för fältinventeringar 2010 är avgränsad med blå linje. De röda symbolerna visar placeringen av vindkraftverk i en av flera möjliga parklayouter. 9 (16)

Tjäder Förekomst. Någon tjäder observerades inte under inventeringen, men i ett område nordost om Kungerud fanns gott om vinterspillning (figur 3). Någon stor tjäderlek finns sannolikt inte i området möjligen någon enstaka spelande tupp. Tjädern förekommer sparsamt till tämligen allmänt i Dalsland och stora delar av Sverige. Det svenska beståndet har varit stabilt under den senaste 30-årsperioden (Ottvall m fl 2008). Hotstatus. Tjädern finns inte med på den svenska rödlistan, dvs. beståndet anses stabilt och livskraftigt. På europeisk nivå bedöms tjädern vara (secure), dvs ha gynnsam bevarandestatus (BirdLife International 2004). Tjädern är upptagen i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Känslighet. Skoghöns klassas som känsliga för störningar och kollisioner av Langston & Pullan (2003). Eriksson (2009) tar endast upp risk för störning och barriäreffekter. En skyddszon på 1 km och mellan stora lekar ( 5 tuppar) och vindkraftverk föreslås av SOF (2009). Spelplatser nära vindkraftverk kan påverkas negativt, men kunskap om kritiskt avstånd saknas. Stannfågel. Naturcentrums bedömning. Viss risk finns för kollisioner, men tjädrar flyger sällan högt över trädtopparna. Även om den norra delen av området har viss betydelse för arten vintertid (en hel del vinterspillning funnen, se ovan) bör effekterna på beståndet i lokalt och i regionen bli små vid en vindkraftsetablering. Ingen större spelplats har kunnat identifieras vilket gör att störningsriskerna sannolikt är små. Orre Förekomst. Spillning observerades på ett ställe och en orrtupp på ett annat (figur 3). Någon enstaka spelande tupp kan finnas i undersökningsområdet. Förutsättningarna för större lekar är dåliga. Hotstatus. Orren finns inte med på den svenska rödlistan, dvs. beståndet anses livskraftigt. En kraftig minskning har emellertid skett under de senaste 30 åren även om beståndet varit stabilt de senaste 10 åren (Ottvall m fl 2008). På europeisk nivå bedöms orren vara depleted, dvs. att arten inte har återhämtat sig efter en tidigare storskalig nedgång (BirdLife International 2004). Orren är upptagen i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Känslighet. Skoghöns klassas som känsliga för störningar och kollisioner av Langston & Pullan (2003) och av Eriksson (2009). En skyddszon på 1,5 km och mellan spelplats och vindkraftverk föreslås av Bright m fl (2006). Stannfågel. Naturcentrums bedömning. Spelplatser nära vindkraftverk kan påverkas negativt, men kunskap om kritiskt avstånd saknas. Mot risk för störning talar att orrspelsplatser förekommer i kraftigt bullerstörda miljöer, till exempel vid landningsbanorna på Landvetter flygplats. Risken för kollisioner är troligen större än hos tjäder, då högflygning förekommer oftare hos orren. Orren är fåtalig i utredningsområdet och risken för effekter på beståndet på regional eller kommunal nivå bedömer vi därför vara liten. Sparvuggla Förekomst. Sparvuggla har noterats strax utanför undersökningsområdet (Gyltungebyn, lokal 2 i figur 2). Arten förekommer sparsamt till sällsynt i större delen av Sverige (SOF 2002). Hotstatus. Sparvugglan finns inte med på den svenska rödlistan, dvs. beståndet anses stabilt och livskraftigt. På europeisk nivå bedöms sparvugglan vara secure, dvs. ha gynnsam bevarandestatus. (BirdLife International 2004). Sparvugglan är upptagen i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. 10 (16)

Känslighet. Ugglor klassas som känsliga för störningar och kollisioner av Langston & Pullan (2003). Sparvugglan är i huvudsak en stannfågel. Arten jagar över arealer i storleksordningen 1 2 km 2 (Naturvårdsverket 2003). Naturcentrums bedömning. Risken för kollisioner bedömer vi som liten med hänsyn till att arten sällan flyger över trädtoppshöjd och de bästa jaktmarkerna troligen ligger i utkanten av vindparksområdet. Risken för negativa effekter för beståndet på kommunal och regional nivå är därmed sannolikt liten. Spillkråka Förekomst. Spillkråka häckar med ett par inom eller nära undersökningsområdet. Spillkråkan förekommer tämligen allmänt i hela Sverige utom fjälltrakterna (SOF 2002). Hotstatus. Spillkråkan finns inte med på den svenska rödlistan, dvs beståndet anses stabilt och livskraftigt. På europeisk nivå bedöms spillkråkan vara (secure), dvs ha gynnsam bevarandestatus (BirdLife International 2004). Spillkråkan är upptagen i bilaga 1 till EUs fågeldirektiv. Känslighet. Risk för kollisioner kan inte helt uteslutas, då spillkråkan rör sig en hel del i sina stora revir. Stannfågel. Naturcentrums bedömning. Risken för negativa effekter för beståndet på regional nivå är sannolikt liten även om det par som finns i området skulle påverkas negativt eftersom arten är tämligen vanlig. Andra arter som kan vara känsliga för vindkraft Dessa arter är vanliga och inte upptagna i EU:s fågeldirektiv eller på den svenska rödlistan. Risken för negativa konsekvenser för populationen på regional eller kommunal skala på grund av vindkraft är liten så länge utbyggnaden inte är massiv. Varje vindkraftsetablering innebär naturligtvis en något ökad risk för dessa individer, men detta är snarare något som bör hanteras på regional eller nationell planeringsskala förutsatt att man inte har att göra med ett uttalat flyttstråk. Art Förekomst Känslighet Lärkfalk En observation under häckningstid i lämplig häckningsmiljö 2010 (Roger Gran) utanför det egentliga undersökningsområdet (Sandbol, lokal 1 i figur 2). Förekommer sällsynt Västsverige, sparsamt i övriga landet utom norrländska inlandet (SOF 2002). Rovfågel som ofta jagar insekter och fåglar i trädtoppshöjd och även utnyttjar uppvindar. Risk för kollisioner, särskilt som bytena eventuellt kan samlas kring vindkraftverk. Goda häcknings- och födosöksmiljöer saknas i själva vindparksområdet. Ormvråk Häckar möjligen med ett eller några få par i områdets västra delar. Till stor del flyttfågel. Arten är allmän i hela landet utom Norrlands inland (SOF 2002). Rovfågel som ofta utnyttjar uppvindar. Stor risk för kollisioner. Även om lokala ormvråkar nyttjar kalhyggena för födosök och enstaka sträcker över området bör negativa effekter på det regionala beståndet (och på beståndet i kommunen) vara små vid en vindkraftsetablering. 11 (16)

Sparvhök Morkulla Häckar möjligen med ett par i området eller dess närhet. Delvis flyttfågel. Häckar tämligen allmänt i hela landet, framför allt i tät yngre skog (SOF 2002). Häckar med flera par i området. Huvudsakligen flyttfågel. Förekommer allmänt över i stort sett hela landet (SOF 2002). Liten rovfågel som ofta utnyttjar uppvindar. Måttlig risk för kollisioner. Födosöker troligen mest i områdets utkanter. Även enstaka översträckande. Negativa effekter på det regionala (och på beståndet i kommunen) beståndet bör vara små vid en vindkraftsetablering. Viss risk för kollisioner under spelflykt, men negativa effekter på det regionala (och på beståndet i kommunen) beståndet bör ändå vara små vid en vindkraftsetablering. Flyttfågelsträck Fågelsträcket sker sannolikt huvudsakligen på bred front över området och några uppenbara ledlinjer tycks inte finnas. Detta är dock inte närmare studerat vid inventeringen. Bedömningen har, utifrån samtal med ornitologer, vetenskaplig litteratur och fågelrapporter, varit att riskerna för flyttfåglar generellt är små eller i alla fall försumbara i förhållande till de häckfåglar som tas upp i rapporten. Liksom i de flesta miljöer rör sig sannolikt enstaka individer av ovanliga och vindkraftskänsliga arter, som till exempel örnar och tranor över området. Storleken och utformningen av den planerade vindparken gör att den inte bör fungera som en barriär för flyttande fåglar. Sammanfattning Fågellivet i undersökningsområdet är artfattigt och tämligen individfattigt. Inventeringarna 2010 ger givetvis ingen fullständig bild av fågellivet i området, men naturförhållandena i området indikerar inte några betydelsefulla förekomster av särskilt hänsynskrävande fågelarter. Inga arter uppträder på sådant sätt eller i sådana antal i området att de omfattas av de hänsynsrekommendationer som förts fram för vindkraftsetablering, till exempel skyddszoner kring stora tjäderlekar och boplatser för vissa stora rovfåglar (Bright m fl 2006 och 2009, LAG-VSW 2007, SOF 2009). Från fågelsynpunkt torde området därför inte ha förhöjd känslighet för vindkraft. Naturcentrum tillämpar i regel en tregradig skala vid bedömningen av känslighet för vindkraftsetablering: normal, förhöjd och mycket förhöjd känslighet. Mycket förhöjd känslighet kan till exempel innebära att hotade och uttalat vindkraftskänsliga arter som havsörn, kungsörn, pilgrimsfalk eller berguv häckar i området eller att viktiga flygvägar för flyttfåglar passerar genom området. Förhöjd känslighet innebär vanligtvis att området hyser en eller flera arter för vilka det finns rekommendationer om skyddszoner vid vindkraftsetablering (se referenser ovan), till exempel häckande storlom, häckande fiskgjuse, en stor tjäderlek ( 5 tuppar) eller en koncentration av spelande nattskärror. Som nämnts uppfylldes inga kriterier för förhöjd eller mycket förhöjd känslighet i undersökningsområdet. 12 (16)

Referenser Ahlén, I. 2002. Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och Flora 97:3(14-21). Ahlén, I. 2008. Vindkraft ett hot mot fåglar och fladdermöss. Biodiverse 2008:1 (10-11). Ahlén, I. 2010. Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige. Vår Fågelvärld 69(4): 8-11. Barrios, L. & Rodriguez, A. 2004. Behavioural and environmental correlates of soaring-bird mortality at on-shore wind turbines. Journal of Applied Ecology 41 (72-81). BirdLife International. 2004. Birds in Europe: population estimates, trends and conservation status. BirdLife Conservation Series No 12, Cambridge. Bright, J.A., Langston, R.H.W., Bullman, R., Evans, R.J., Gardner, S., Pearce-Higgins, J. & Wilson, E. 2006. Bird sensivity map to provide locational guidance for onshore wind farms in Scotland. RSPB Reseach Report No 20. The Royal Society for the Protection of Birds, Bedfordshire. Bright, J. A., Langston, R. H. W., & Anthony, S. 2009. Mapped and written guidance in relation to birds and onshore wind energy development in England. RSPB Research Report No 35. The Royal Society for the Protection of Birds, Bedfordshire. Drewitt, A. & Langston, R. 2006. Assessing the impacts of wind farms on birds. Ibis 148 (29-42). Drewitt, A. & Langston, R. 2008. Collision Effects of Wind-power Generators and Other Obstacles on Birds. Annals of the New York Academy of Sciences 1134 (233-266). Dürr, T. 2010. Vogelverluste an Windenergieanlagen in Deutschland. Stand: 17 März 2010. Landesumweltamt Brandenburg. Eriksson, M. O. G. 2007. Lommar i Västra Götalands län. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, rapport 2007: 82. Eriksson, M 2009. Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, rapport 2009: 70. Helldin, J-O. in prep. Riktvärden för bullerpåverkan på människor och djur. Centrum för Biologisk Mångfald. Manuskript. Helldin, J-O. & Seiler, A. 2003. Effects of roads on the abundance of birds in Swedish forest and farmland. Habitat transformation due to transportation infrastructure, IENE Conference Proceedings, Brussels, Belgium LAG-VSW (Länder-Arbeitsgemeinschaft der Vogelschutzwarten). 2007. Abstandsregelungen für Windenergieanlagen zu bedeutsamen Vogellebensräumen sowie Brutplätzen ausgewählter Vogelarten. Berichte zumvogelschutz 44: 151-153. Langston, R. & Pullan, J. 2003. Windfarms and birds: an analysis of the effects of wind farms on birds, and guidance on environmental assessment criteria and site selection issues. Report T-PVS/Inf (2003) 12 by BirdLife International to the council of Europe, Bern Convention on the Conservation of European Wildlife and Natural Habitats. RSPB/BirdLife in the UK. Naturvardsverket. 2003. Art- och naturtypsvisa vägledningar till Natura 2000. Från hemsida 2009-04-30: www.naturvardsverket.se/sv/arbete-med-naturvard/skyddoch-skotsel-av-vardefull-natur/natura-2000/vagledning/art--och-naturtypsvisavagledningar-for-natura-2000-/ Ottvall, R., Edenius, L., Elmberg, J., Engström, H., Green, M., Holmqvist, N., Lindström, Å., Tjernberg, M. & Pärt, T. 2008. Populationstrender för fågelarter som häckar i Sverige. Naturvårdsverket, Rapport 5813. 123 pp. 13 (16)

Petterson, J. 2005. Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund. En slutrapport baserad på studier 1999-2003. Statens Energimyndighet. Reijnen R., Foppen R., ter Braak C. och Thissen J. (1995). The effects of car traffic on breeding bird populations in woodland. III. Reduction of density in relation to the proximity of main roads. Journal of Applied Ecology, 32 (187-202). SOF. 2002. Sveriges fåglar. 3:e upplagan, Stockholm. SOF. 2009. Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Remissversion 2009-02-14. Thelander, C. & Smallwood, K. 2007. The Altamont Pass Wind Resource Area s effects on birds: A case history. I: Birds and Wind Farms: Risk Assessment and Mitigation. M. de Lucas, G. Janss & Ferrer, M. Eds.: (25-46). Widemo, F. 2007. Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer. Kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Rapport på uppdrag av Sveriges ornitologiska förening. 14 (16)

Bilaga 1. Utdrag från Artportalen.se för alla arter rapporterade 1 jan 2000 31 aug 2010 från lokalerna i figur 2. Kategori: på svenska rödlistan (R), listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU), rovfågel (rov), vanlig art men viss kollisionsrisk (koll), ej listad art som visat negativ tydlig trend senaste 30 åren (neg) enligt Ottvall m fl (2008). Lokalnumrering enligt figur 2. Kat. Artnamn Antal Ålder Kön Aktivitet Lokal Fråndatum Domherre 1 4. Ålerud 2007-07-29 Forsärla 1 1. Sandbol 2002-05-18 Forsärla 1 1. Sandbol 2002-05-18 koll Gråhäger 1 1. Sandbol 2002-05-18 koll Gråhäger 1 1. Sandbol 2002-05-18 Gärdsmyg 1 4. Ålerud 2007-07-29 Gök 1 Spel/sång 2. Gyltungebyn 2010-05-26 R Hämpling 1 1. Sandbol 2002-05-18 R Hämpling 1 1. Sandbol 2002-05-18 koll Morkulla 5 Spel/sång 5. Brandserud 2010-06-23 rov Lärkfalk 1 1. Sandbol 2010-06-16 rov Ormvråk 1 5. Brandserud 2010-05-26 rov Ormvråk 1 2. Gyltungebyn 2010-05-26 Rödvingetrast 2 Spel/sång 1. Sandbol 2002-05-18 rov Sparvhök 1 Hane Födosökande 3. Liljered/Myren 2010-05-26 EU Sparvuggla 1 Hane Spel/sång 2. Gyltungebyn 2009-03-22 EU Spillkråka 2 I par Parning (cermonier) 2. Gyltungebyn 2009-03-22 Tofsmes 1 4. Ålerud 2007-07-29 Törnskata 1 Hane 1. Sandbol 2002-05-18 Törnskata 2 4. Ålerud 2007-07-29 Törnskata 1 Hane Lämpl biotop 3. Liljered/Myren 2008-06-05 15 (16)

Bilaga 2. Resultat av linjetaxeringen 22 juni 2010, samt nattinventeringen 22-23 juni 2010. Siffran anger antalet hörda eller observerade vuxna individer. Linjetaxering Antal individ Bofink 41 Lövsångare 21 Rödhake 14 Svarthätta 14 Grönssika 9 Talgoxe 9 Koltrast 8 Trädpiplärka 5 Nötskrika 3 Tofsmes 3 Grå flugsnappare 2 Kungsfågel 2 Ringduva 2 Björktrast 1 Dubbeltrast 1 Gråtrut 1 Grönsångare 1 Gulsparv 1 Järnsparv 1 Korp 1 Ormvråk 1 Orre 1 Rödvingetrast 1 Svartmes 1 Svartvit flugsnappare 1 Trädkrypare 1 Ärtsångare 1 Tjäder spillning Spillkråka bohål Nattinventering Morkulla 5 16 (16)