Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer fyra 2012

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer fyra 2012 Solskydd och barn Hur skyddar vi oss och våra barn på bästa sätt från solens skadliga inverkan? Detta nummer innehåller Solskydd och barn... s 1 Frågor till BHV-enheten... s 2 Kalciumtillskott... s 2 Cosmic... s 2 Tidpunkt för EPDS... s 3 Livets tråd... s 4 FN:s konvention... s 4 Allt fler skador bland... s 5 Pressmeddelande... s 6 Dietist MBHV... s 7 Lästips... s 9 Fortbildning... s 10 Bilbarnstol... s 13 Bröstpumpsuthyrning... s 13 Semestertider... s 14 Kontaktuppgifter... s 15 Här kommer några råd. Barn under 1 år ska inte utsättas för direkt solljus och inte heller smörjas med solskyddsprodukter Skydda med kläder, solhatt, parasoll och sök skugga Använd särskilda s.k. solskyddskläder Byt våta/svettiga kläder Solskyddsprodukter ska användas som ett komplement till kläder. Smörj rikligt med faktor 30 50 (med fördel faktor 50). Kolla att den är vattenresistent. Upprepa smörjningen under dagen Undvik solen rent generellt. Tiden mellan kl 11 och 15 är solens strålning som starkast Tänk på att 50 % av UV-strålningen når skuggan och att vatten, sand och snö reflekterar UV-strålar och att strålarna når ner 50 cm under vattenytan Var konsumentmedveten när det gäller köp av solskyddsprodukter och solskyddskläder. KOLLA ALLTID DATUM MÄRKNINGEN!! Trevlig sommar! Läs även om solråd för barn på 1177 Ewa Robergh Sjuksköterska Hudsjukvården, CSK Sommar sommar sommar BHV-enheten önskar all BVC-personal glad sommar! 1

Frågor till BHV-enheten BVC-sjuksköterska: Har ett barn född 2006 och börjar skolan till hösten. Varit hos mig för sista besöket. Han är född i Sverige. Flyttade till Saudiarabien strax efter att han fyllde 1 år. Han fick sina vaccinationer + Priorix och BCG. Fick även resevaccin. Enligt hans vaccinationspapper från Saudiarabien, har han även vaccinerats där 080407. Då mot OPV, DTP och Hib. Den sista vaccinationen jag gav honom var 071002. Alltså ett ½ år emellan! Varför vet jag inte? Pappan kände sig osäker. Min fråga är nu om han ska vaccineras av mig. Han har ju redan fått fyra doser. Om inte, hur ska det se ut framöver? Staffan Skogar: Jag tycker att du kan ge honom 5,5 års sprutan som vanligt. Det var tidigare ett kort intervall och han fick då även oralt poliovaccin. Vidare ska han vaccineras som vanligt. Se även rikshandboken Kalciumtillskott Vi ofta får frågor gällande barn som inte gillar mejeriprodukter eller äter dåligt av dem. Detta väcker oro bland föräldrarna om att barnet inte får i sig tillräckligt med kalcium. På dietistsidan ligger nu en PDF om kalciumtillskott för dessa barn. Doserna som anges försäkrar barnet med dagsbehovet av kalcium. Överdoseringsrisk är obefintligt. http://livlinan.liv.se/global/verksamheter/divisioner/allmanmedicin/qbuff/dietist%20mbhv/kalcium.pdf?epslanguage=sv Staffan och Jannette Läsrättigheter i Cosmic Text: Isabel Lindgren Nu har alla BVC-sjuksköterskor i Värmland (utom de privatanställda) fått läsrättigheter i barnets förslossningsjournal. Information och introduktion har getts vid vårens nätverksträffar. Vi enades om att förlossningen skulle sluta skicka kopior och enbart ett förlossningsmeddelande till BVC fr o m 1 juni. MEN, det har varit lite struligt med inloggningarna, varför vi skjuter på det en månad (1 juli istället). Arbetar du som BVC-läkare och ser att en egen behörighet skulle underlätta i ditt arbete kontakta BHV-enheten eller följ instruktionerna som finns i manualen. 2

Enkät gällande tidpunkt för EPDSscreening En enkät gällande tidpunkten för EPDS-screening har genomförts bland BVCsjuksköterskorna i Värmland. Resultatet visade att en majoritet utförde screeningen vid den av BHV-enheten angivna tidpunkten, 6-8 veckor efter förlossning. Varför är det då denna tidpunkt som är rekommenderad? Man har sett att nedstämdhet är vanligt bland nyblivna mammor och forskning har visat att samspelet mellan förälder och barn påverkas av detta. Det är svårare att vara emotionellt tillgänglig för barnet när man själv mår dåligt. För att gynna barnet optimala tveckling och välbefinnande är det viktigt att detta fångas upp tidigt. 6-8 veckor har bedömts vara en tidpunkt då förälderns stämningsläge stabiliserats något efter förlossning. Samtidigt är det av vikt att snarast få möjlighet till samtal kring eventuell nedstämdhet. Vid analys av enkäten framkom en bild av att de dryga hälften som angivit att screeningen utförs vid 6-8 veckor i stor utsträckning gör detta p.g.a. de riktlinjer som finns, samt att man anser det lämpligt ur behandlingssynpunkt. För de som angav att screeningen utförs vid 3 månader beskrivs anledningen framförallt vara praktiska faktorer, särskilt att nå högre uppslutning, eller att det sammanfaller med vaccinationen av barnet. Slutligen angav de som utför screeningen vid en övrig tidpunkt att detta ofta är före 10 veckor, skälet anges huvudsakligen vara praktiska orsaker även här. I den bild som framkom visar det sig att många BVCsjuksköterskor inte vill eller kan kalla mammorna på ett separat besök, alternativt vid en enskild tidpunkt enbart avsett för EPDS-screening. Man väljer istället att utföra screeningen i samband med ett läkarbesök eller vaccinationstillfället. Det framkommer också att man upplever att många mammor uteblir om screeningen sker tidigare, samt att utfallet upplevs vara högre och därmed inte tillförlitligt. Vi anser att det behövs en tydlig information om vad en screening är och varför den görs, detta för att undvika att BVCsjuksköterskan själv ska behöva bedöma tidpunkt och anledning till att göra EPDSscreening. En screening innebär att samtliga i en population (exempelvis nyförlösta mammor) tillfrågas att delta vid en given tidpunkt. Anledningen i detta fall är att fånga upp så många som möjligt med nedstämdhet. Vidare krävs interventioner för att mammor inte ska utebli, viktigt är att informera om EPDS-screeningen på ett tidigt stadium och understryka vikten av att medverka såsom informationen som gravida idag får från BMM. Det är viktigt att BVCsjuksköterskan ges utrymme i sitt schema för att hinna med att kalla mammorna till ett separat besök för EPDS-screening 6-8 veckor efter förlossning. Detta för att inte stress eller tidsbrist ska leda till att man väntar till senare tillfälle. I anknytning till screeningen behövs det också utrymme för eventuella samtal vid utslag på EPDS. Målet är att fånga upp nyförlösta mammor med nedstämdhet och fördelarna med att göra detta på ett tidigt stadium överväger risken med extra falska utslag som man kan få vid en tidig screening. Dock är det viktigt att göra en screening så tidigt som möjligt så man kan sätta in behandling tidigt och därmed minska risken för de negativa konsekvenser en nedstämdhet kan få. Nedstämdhet kan försvåra ett känsligt och lyhört samspel med barnet, vilket påverkar möjligheterna till en trygg anknytning. Andreas Andersson & Paula Kaplan, PTP-psykologer på Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård 3

Blivande och nyblivna föräldrars röster och tankar om amning i Värmland Arbetsgruppen Livets Tråd, som representerar hela vårdkedjan, har beviljats anslag för att genomföra fokusgrupper med blivande och nyblivna föräldrar i Värmland. Syftet med dessa grupper är att ta del av deras tankar och erfarenheter om amning. Fokusgrupperna är en del i vårdkedjans ambition att stödja och främja amning i Värmland. Vi som ska leda dessa grupper är AnnSofi Skog, barnmorska på Kvinnokliniken CSK och Margareta Billebo, barnsjuksköterska på Barn och Ungdomsmedicin CSK. Åtta barnavårdscentraler och åtta Barnmorskemottagningar i Värmland har valts ut utifrån en geografisk spridning. På varje vald ort kommer två fokusgrupper att genomföras, en på BMM och en på BVC. Önskat antal personer/grupp är 4-6 st. Respektive deltagare deltar vid ett tillfälle, antingen på BMM eller på BVC. Tidpunkten för fokusgruppernas intervju bestäms på respektive ort och samtalslängd max en timme. Platsen för samtalen bestäms på respektive ort. Även kvällstid. Planerad start sept 2012. Barnmorskestudenter kommer därefter att sammanställa och bearbeta materialet i sina magisteruppsatser. Resultatet kommer därefter att förmedlas vidare inom vårdkedjan. Respektive vald ort kommer att kontaktas för mer detaljerad information. Vi ser fram emot ett bra samarbete kring detta projekt som förhoppningsvis ska berika oss med mera kunskap kring föräldrars syn på amning. Hör gärna av er vid frågor AnnSofi Skog Margaretha Billebo Annsofie.skog@liv.se margaretha.billebo@liv.se 0705-639158 0706-874002 FN:s konvention om barnets rättigheter Viktiga regler: De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar. Det finns 54 olika artiklar. Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några artiklar som är bra att läsa först och att komma ihåg. I artiklarna 2, 3, 6 och 12 finns viktiga regler. När du läser de andra artiklarna ska du tänka på vad som står i de här artiklarna. Artikel 3 handlar om barnets bästa. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barn när det bestämmer sådan som gäller barn. I artikeln står det att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Det betyder att det ibland finns saker som är viktigare än barnets bästa. Men politiker måste alltid kunna visa att de också har tänkt på barnen. 4

I senaste numret av BarnBladet, barnsjuksköterskornas fackliga tidskrift, skriver Åsa Olsson barnsäkerhetskoordinator, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, en artikel om skador bland barn. Enligt statistiken skadas 6 600 spädbarn årligen så pass allvarligt att det krävs behandling på sjukhus. Under 2000-talet har det ökat med 10 procent, det finns tecken på att skadorna blivit allvarligare. Fallolyckor är den vanligaste orsaken att barn skrivs in på sjukhus (60 procent). Det kan vara fall från möbler så som säng, soffa eller stol, men även fall från skötbord. Fall från skötbord stod för 1/5 av fallolyckorna, fall ner från trappor är också en vanlig orsak och inte sällan är en gåstol inblandad. Trots att det finns en standard för gåstolar som kräver att de bromsas på översta trappsteget, så är det 400 barn som trillar ner för en trappa i sin gåstol varje år i Sverige. Fall med gåstol står för 1/10 av fallolyckorna. En annan vanlig orsak till att spädbarn skadas är brännskador och skållning. Vad är orsakerna som gör att skador till följd av olyckshändelser bland spädbarn ökar? Konsumentverket har följande hypoteser: föräldrars beteenden och attityder har förändrats över tid och de har kommit i allt för hög grad förlita sig på att produkter ska vara säkra. Det är nu mer vanligare med hårda golvmaterial som klinker jämfört med tidigare då plastgolv var vanligare i badrum och andra utrymmen. Eftersom fall från skötbord och fall med gåstol står för en stor andel av fallolyckorna, finns det goda skäl att inrikta sig på just dem för att minska skador bland de minsta barnen. Hon skriver hur viktig barnhälsovårdens betydelse för barnsäkerheten i Sverige är. Forskningen visar att barnhälsovårdens rådgivning påverkar föräldrars beteenden i mycket hög grad. Ett säkert kort vore att ge tydliga råd om att avstå från gåstolar och höga skötbord (och i stället ha skötplats på golvet), vilket skulle förhindra mer än 1000 fallskador bland de allra minsta barnen varje år. Text: Cristina Gillå 5

6

Kontakt med dietist Dietist mödra- och barnhälsovård Jannette Grahn Vera 054-61 86 68 Jannette.veragarjardo@liv.se Frågor till dietist BVC- sjuksköterska: Får nu en fråga om D dropparna innehåller E ämnen? Dietist: Den enda tillsats vi känner till som var uppe på tapeten för ett tag sedan E 320 - Butylhydroxianisol (BHA). Livsmedelverktes uttalade sig om detta läs nedan: http://www.slv.se/sv/fragor--svar/fragor-och-svar/mat-for-smabarn/fragor-och-svar-om-bha-i-d-droppar/ BVC- sjuksköterska: Åter en fråga från mig om E ämne. Jag har en mamma som vill göra egen katrinplommonpure och i affärens påsar med Katrinplommon står det att de innehåller E 20, är de ok? På katrinplommonpåsarna i hälsokosten står det att de kan innehålla spår av massa olika nötter så de vågar hon inte ta. Dietist: Det finns ingen E 20, tillsatser med E-nummer brukar vara tre siffriga. Det måste vara E200 hon menade? I så fall är det konserveringsmedel, sorbinsyra. Alla tillsatser med E-nummer är granskade och godkända av Livsmedelverket men för att veta vilka tillsatser som är godkända i ett specifikt livsmedel måste man titta i lagstiftningen och det blir genast svårare. Jag skulle ändå utgå att de allra flesta livsmedelsföretagen håller sig till lagstiftningen. Att katrinplommonpåsarna kan innehålla spår av nötter är det inget att oroa sig för om inte barnet är allergisk. Spår av nötter måste alltid deklareras med hänsyn till nötallergiker. Rådet att inte ge småbarn nötter beror inte på allergi utan på att de kan sätta nötterna i halsen. Det är alltså ingen fara för barnet om inte allergi förekommer. 7

Om matfrågor som kommer upp på Barnhälsoteam Mjölkprodukter på förskolan På vissa förskolor serveras sötade fruktyoghurtar såsom Tiger yoghurt (jordgubb eller päronsmak). Är det verkligen bra? Är det inte massa socker i den? Barnen får mellanmjölk att dricka- är det inte minst lika bra med lättmjölk? Även för barnen på småbarnsavdelningarna? Detta är frågor som en BVC sjuksköterska ställde till mig. Tyvärr är det alldeles för många förskolor som inte tillämpar eller inte ens känner till Livsmedelverkets Råd om bra mat på förskolan. Söta frukostyoghurtar ska helst inte serveras på förskolan. Tigeryoghurt innehåller 3,5 sockerbitar per dl och är dessutom inte D- vitaminberikad. De flesta fruktyoghurtar är inte berikade med D -vitamin och de som är berikade kommer inte upp i berikningshalten som nyckelhålsmärkta mjölk, yoghurt och filmjölk har. Ur Råd om bra mat på förkolan Rådet att dricka lättmjölk gäller alla barn oavsett kroppsvikt och syftar inte i första hand till att minska intaget av energi, utan av mättat fett. Rekommendationen är 5 dl mjölk och mjölkprodukter per dag. Av det räknar man med att ungefär 70 % intas i förskolan, det vill säga knappt 2 glas (3,5 dl). Det motsvarar 75 80 % av kalciumbehovet hos barn i åldern 2 5 år. Mjölkens fetthalt påverkar inte kalciuminnehållet. Småbarn under 2 år behöver lite mer fett, men bra fett, d.v.s. mer fleromättat och enkelomättat fett. Detta kan göras genom att tillsätta lite olja eller flyttande margarin i maten. Detta är bättre än att ge små barn standard mjölk som inte är D- vitaminberikad. Länk till Bra mat på förkolan Nyheter Livsmedelsverket Med tanke på att alltfler föräldrar tänker på innehållet i maten som exempelvis, näring, tillsatser och bekämpningsmedel är det bra att känna till SLVs undersökning Matkorgen. Lågprismaten lika säker och näringsrik som normalprismaten Ur SLVs nyhetsarkivet 2012-05-30 Lågprismat innehåller lika mycket näring som normalprismat. Och det finns inte heller några skillnader när det gäller bekämpningsmedelsrester eller olika skadliga ämnen. Näringsinnehållet tycks inte ha försämrats under de senaste tio åren. Det visar Livsmedelsverkets undersökning Matkorgen 2010 där två olika matkorgar en normalpriskorg och en lågpriskorg har analyserats. Vill du läsa mer om undersökningen följ länken: http://www.slv.se/sv/grupp3/pressrum/nyheter/pressmeddelanden/lagprismaten-lika-saker-och-naringsrik-som-normalprismaten/ 8

Lästips i samarbete med sjukhusbiblioteket CSK Skugge, Linda och Digman, Kristina God natt min katt Sebbe är världens finaste och klokaste katt. Men en dag blir Sebbe sjuk och det finns ingen medicin som hjälper. Med varma illustrationer skildras glädjen att ha en djurkompis att dela sina tankar med, men också sorgen när de en dag dör. En känslofylld berättelse ur barnets perspektiv som också rymmer lite fakta om hur det är att ha katt. Thore, Annika och Nilsson Thore, Maria Joje hjälper En liten fin bilderbok i pekboksformat om Joje som vill hjälpa till att städa i hallen. Kanske blir det inte riktigt som det var tänkt men bra blev det i alla fall. Johans, Catrin Mat rätt. Mat för alla - även allergiker Författaren är mamma till en dotter som bland annat är glutenintolerant och har i många år experimenterat och provat sig fram till en varierad kost som hela familjen kan äta oavsett allergi eller ej. Begreppet specialkost och utanförskapskänslan som allergiker kan få är sådant som författaren också vill eliminera. Recepten är lätta att följa, variationen är stor och alla som kämpar med den utmaning det innebär att lyckas med varierad lättlagad mat för alla har säkert stort utbyte av dem. Sjöberg, Lena Vad har du bakom ryggen? Här får läsaren gissa vad de olika karaktärerna gömmer bakom ryggen. Vad har roboten, polisen, superhjälten, björnen och bläckfisken bakom ryggen? Cullberg Weston, Marta Tröst och reparation Efter två böcker om de mer destruktiva känslorna skam och avund kommer nu en bok om tröst, en undervärderad aspekt av vårt känslospektrum. Marta Cullberg Weston skriver om hur man kan ge tröst vid sorg och kriser, men framför allt fokuserar hon på hur man utvecklar en förmåga att trösta sig själv. 9

Fortbildning Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla Livet stödjs av BHV-enheten. Utbildning som är markerad med är obligatorisk * Motiverande Samtal (MI) ett förhållningssätt och ett verktyg att hjälpa en människa till förändring på hennes villkor MI är en av metoderna som Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder rekommenderar för att vi ska få samtal med bättre kvalitet för att underlätta/stödja förändring av tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. * Vid utbildningstillfällena framhålls att MI kan användas till alla slags förändringar, till exempel till ökad följsamhet vid läkemedelsbehandling. I utbildningen ingår teori och framför allt praktiska övningar. Information och anmälan till grundkurs i Motiverande Samtal hösten 2012 Annika Sundelin * * Amningsfortbildning för hela vårdkedjan Amningsfortbildning för hela vårdkedjan kommer att ske i slutet av året och Richtersalen är bokad för följande tillfällen: Vecka 41: 11/10 & 12/10 Vecka 43: 25/10 & 26/10 Vecka 45: 6/11 & 7/11 Vecka 49: 3/12 & 4/12 Vid varje fortbildningstillfälle kommer cirka 40 deltagare blandas från barnkliniken, kvinnokliniken, BMM och BVC och fördelningen av datum kommer förmodligen att ges vid nätverksträffarna för BVC-personalen. Personal från Medela kommer att hålla i fortbildningen. Inbjudan och mer information kommer. //Livets tråd Nätverksträff för verksamma på familjecentralerna i Värmland den 28 november Kontaktperson: Anna Bodin - Inbjudan kommer Fortbildningsdagar för BVC-personal på Frykenstrand hösten 2012 Fortbildningsdagar på Frykenstrand för all personal inom barnhälsovård är preliminärt inbokat till den 3-4 oktober 2012. Mer information kommer. 10 Flerspråkighet när andraspråket dröjer Föreläsningen kommer att ta upp typisk flerspråkig utveckling och hur språklig socialisation kan skilja sig mellan olika kulturer. Vad kan man göra i förskola och skola för att stödja barnens språkutveckling? Vad bör man tänka på vid bedömning och intervention när det gäller flerspråkiga barn med språkstörning? Tid: 2012-09-26 Anmälan: Via Region Värmlands hemsida www.regionvarmland.se Avslutningsföreläsning för Staffan Janson den 14 december 2012 Allmänmedicin inbjuds till en avslutningsföreläsningsdag för Staffan Janson på KAU. Ämnet är Folkhälsovetenskap, med barn i fokus.

11

Fortbildning Hygienutbildning Hygienutbildning för förskolor och BVC-sjuksköterskor för hösten 2012. Se inbjudan, nedom Cristina Gillå Utbildningsplan Hygien i förskolan 2012/2013 Grundutbildning: 13/9 9.00-16.30. Plats: Deje, lokal: Dömle Herrgård Hagfors, Munkfors, Forshaga, Torsby och Sunne 20/9 8.30-16.00. Plats: Karlstad, lokal: Karolinen Säffle, Årjäng, Arvika, Eda, Kristinehamn, Storfors och Filipstad Uppföljningsmöten: 27/11 13.00-15.30. Plats: Karlstad, lokal: besked senare. Hygienombud från Hammarö, Kil, (Forshaga) och Grums. Gick grundutbildningen 3/5. Hygienombud som går grundutbildningen i september kommer att bjudas in att delta i uppföljningsträff våren 2013. Broschyr: Små tänder Finns att beställa från BHV-enheten. Lämnas till föräldrarna vid cirka 6 månader. 12

Nya öppettider på bilbarnsstoluthyrningen på Centralsjukhuset i Karlstad fr o m 18 juni 2012! Hyr en bilbarnstol till den nya familjemedlemen Det är viktigt att Ni vid bilresor har Ert barn på ett tryggt och säkert sätt. NTF Värmland i samarbete med Landstinget i Värmland kan därför erbjuda Er att hyra den första bilbarnstolen så att Ert nyfödda barn åker säkert i bilen. Det är lag på att barn under 135 cm ska sitta i en godkänd bilbarnstol under bilfärd. Välkommen att hyra Er bilbarnstol hos Bilbarnstolar på Centralsjukhuset (CSK), Karlstad (se nedanstående öppettider). Bilbarnsstolsuthyrning finns till höger om huvudentrén på Centralsjukhuset. Där finns det bra förevisningsmöjligheter på hur bilbarnstolen skall monteras i bilen. Öppettider för bilbarnstolsuthyrning på CSK, Karlstad: Helgfri måndag-fredag kl. 09.30 12.30 Öppettiden gäller tills vidare över sommaren 2012 Det går även att hyra bilbarnstolen på Torsby Sjukhus. Öppettider för bilbarnstolsuthyrning på Städcentralen, Torsby Sjukhus: Måndag-fredag kl. 09.00 09.30 11.30 12.30 Efter hyrestidens slut återlämnas bilbarnstolen på någon av ovanstående platser. Bröstpumpsuthyrning har flyttat Hyra och återlämning sker numer från samma ställe som man hyr bilbarnsstol, strax innanför huvudentrén på CSK tel 61 70 94. Öppettiden är kl 09.30-12.30 sommartid och 10.00-14.00 övriga året. Återlämning görs dit under öppningstid. Enstaka pumpar kommer att finnas på avdelning 14 för behövande under kvällar och helger./agneta C 13

Semestertider BHV-enheten Vecka Staffan Skogar 28 32 Isabel Lindgren 29 32 Cristina Gillå 29 32 Jannette Grahn Vera 29-32 Lena Granath 29-32 Semestrar på psykologmottagningen för MBHV sommaren 2012 Psykologer i tjänst som nås för konsultation under veckorna 26 33 Vecka 26 Linnea Bergek, 054-61 41 45 Marja Rudenhed, 054-61 40 27 Andreas Andersson, 054-61 61 46 Marianne Smette-Ezra (28-29/6), 0570-71 27 09 Vecka 27 Linnea Bergek, 054-61 41 45 Lena Granath, 054-61 41 14 Andreas Andersson, 054-61 61 46 Margareta Smette-Ezra (2-4/7), 0570-71 27 09 Paula Kaplan, 054-61 40 01 Vecka 28 Linnea Bergek, 054-61 41 45 Lena Granath, 054-61 41 14 Andreas Andersson, 054-61 61 14 Marianne Smette-Ezra (9-12/7), 0570-71 27 09 Paula Kaplan, 054-61 40 01 Vecka 29 Lena Granath (16-18/7), 054-61 41 14 Andreas Andersson, 054-61 61 14 Marianne Smette-Ezra (17-19/7), 0570-71 27 09 Paula Kaplan, 054-61 40 01 Vecka 30 Linnea Tufvesson, 054-61 40 17 Andreas Andersson, 054-61 61 46 Paula Kaplan, 054-61 40 01 Vecka 31 Linnea Tufvesson, 054-61 40 17 Paula Kaplan, 054-61 40 01 Vecka 32 Linnea Tufvesson, 054-61 40 17 Paula Kaplan, 054-61 40 01 Vecka 33 Linnea Bergek, 054-61 41 45 Linnea Tufvesson, 054-61 40 17 Paula Kaplan, 054-61 40 01 Lena Granath (14-15/8), 054-61 41 14 Sekreterare Ann Björklund har semester v. 29-33 Marita Nilsson har semester v. 27-31 Psykologrådgivning för småbarnsföräldrar på telefon är öppen hela sommaren förutom veckorna 30 och 14

Lilla LiV:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten i Värmland Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare Lena Granath, MBHV-psykolog Jannette Grahn Vera, MBHV dietist Isabel Lindgren, assistent Adress till BHV-enheten: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten 651 82 Karlstad Tel 054-61 66 77 e-post: barnhälsovårdsenheten@liv.se Adress till MBHV-psykolog Psykologmottagningen för MBHV Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 Adress till Föräldrastödsenheten Föräldrastödsenheten Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 15