DJUROMSORG I GODA HÄNDER HELA VÄGEN

Relevanta dokument
LIVSMEDELS- SÄKERHET FRÅN GÅRD TILL GAFFEL

NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Landbrug & Fødevarer BENCHMARK 2018

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Sveriges bönder om djur och etik.

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

#AntibiotikaSkolan. Antibiotika och djuruppfödning

Stärk djurskyddet i Europa

Regelförslag Bilaga 1

Gotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen

10.1 Slakteriets ansvar

DISA Djurvälfärd i samband med slakt och avlivning

Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU

IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN IP GRIS GRUNDCERTIFIERING. Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion.

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Svensk grisnäring i ett internationellt perspektiv

IP STANDARD VERSION 2018:1 GILTIG FRÅN IP GRIS GRUNDCERTIFIERING. Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion.

Skandinaviens främsta köttleverantör

Frå gor och svår om kåstrering

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

IP Slakttransport Utgåva 2010:1 Giltig från Sigill Kvalitetssystem AB. IP slakttransport. Standard för kvalitetssäkrad slakttransport

STANDARDRUTINER. Ansvar: Djurskyddsansvarig och personal vid bedövning, länkning och avblodning.

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS

Internationella rapporten 2013

Vaccination mot galtlukt

Djurhållning 5.4 Grisar

Kontrollhandbok Provtagning

STANDARDRUTINER ÖVERVAKNING AV BEDÖVNINGSEFFEKT HOS FÅR OCH LAMM EFTER ELEKTRISK BEDÖVNING

Egenkontroll Grisproduktion

Svensk Fågel - hur man som bransch gemensamt kan vända en trend

Det digitala djuret Hotel Riverside Uddevalla 8 maj 2019

Korta fakta om. svensk lammuppfödning. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig. svensk lammuppfödning

Internationella rapporten 2010

Suggorna har potential utnyttja den!

Internationella rapporten 2014

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

Lagstiftningen som berör griskastrering

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön.

Internationella rapporten 2012

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Gällande regelverk rörande kastrering av smågrisar

TORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.

Livsmedelsforum Malmö den 19 oktober 2017

En dag med djurskydd. Samtliga djurslag

The purest meat on the planet? Upptäck det goda köttet från vårt grannland Finland.

Checklista. Personer som hanterar djur i samband med slakt eller annan avlivning och därmed sammanhängande verksamhet har relevant kompetensbevis.

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Checklista. EKV. Transportören är registrerad i ett annat land. Land? Tillståndsnummer? Giltigt t.o.m.? Ej aktuell. Ej aktuell.

Svar på motion om kött från grisar

Förutsättningar för ökad konsumtion av lokalt producerad mat i våra offentliga kök

Förutsättningar för ökad konsumtion av lokalt producerad mat i våra offentliga kök

Europeiska unionens officiella tidning L 47/5 DIREKTIV

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof

IP Standard Utgåva 2012:1 Giltig från grundcertifiering Gris

GRUNDCERTIFIERING GRIS

Tidig vaccination mot galtlukt

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Ditt antibiotikaavtryck. Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.

Från bra till bäst. Christine Andersson, Ingvar Eriksson och Susanna Humble. Ekonomigruppen. Hur blir man en framgångsrik grisföretagare?

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av livsmedelsföretagarens TSEprovtagning

Kommissionsmöte angående implementeringen av Directiv 2008/120/EC: Group housing of sows 28 januari 2013

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

STANDARDRUTINER ÖVERVAKNING AV BEDÖVNINGSEFFEKT HOS GRIS EFTER BEDÖVNING MED KOLDIOXIDGAS

Friska grisar ger välmående gårdar

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

De ekonomiska verkningarna av de svenska djurskyddsreglerna

8 Goda skäl att välja svenskt griskött

Detaljhandelsverksamhet (minimikrav för livsmedelslokal)

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat

Det är inne att vara ute Skara nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN IP GRIS GRUNDCERTIFIERING. Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion.

Regler för Svenska Äggs certifiering Handbok för företag som är anslutna, eller vill bli anslutna, till Svenska Äggs certifieringsprogram

Skatt på importerat fulkött. Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

IP Slakttransport Utgåva 2010:1 Giltig från Sigill Kvalitetssystem AB. IP slakttransport. Standard för kvalitetssäkrad slakttransport

DEN KLIMATSMARTA LEVERANTÖREN

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy

Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

Expertgrupp fertilitet

Transkript:

BRANSCHINFO KÖTT DJUROMSORG I GODA HÄNDER HELA VÄGEN Landbrug & Fødevarer Djuromsorg på slakteriet När djuromsorg känns på smaken

Innehåll Ökad insats för djuromsorg 04 Djuromsorg hos bönderna När suggorna blir dräktiga 06 När spädgrisarna föds 08 När smågrisarna växer 10 När smågrisarna har blivit slaktgrisar 12 Översikt djuromsorg 14 Djuromsorg på väg till slakteriet När grisarna transporteras till slakteriet 16 Djuromsorg på slakteriet När grisarna ställs upp i grupper 18 När grisarna bedövas och avlivas skonsamt 20 När djuromsorg känns på smaken 22 Få mer information 24 2 3

Ökad insats för djuromsorg Djuromsorgen och dess målsättningarna övervakas och verifieras genom företagens egenkontroll, ackrediterad tredjepartskontroll enligt DANISH Produktstandard, DAN- ISH Transportstandard och Global Red Meat Standard samt av de ansvariga kontrollmyndigheterna. En av den moderna grisproduktionens centrala utmaningar är att säkra en uppväxt där grisarna så långt det är möjligt kan leva ut sitt naturliga beteende. Stallinredningen och den övriga miljön ska tillgodose djurens naturliga behov. Lagstiftningen definierar minimikraven och det gäller även djuromsorgen. Från basala behov som tillgång till dricksvatten och foder via utformningen av stallgolv och inventarier m.m. så att skador undviks, till korrekt vård och daglig tillsyn vad gäller djurens trivsel, hälsa och välbefinnande. Självklart uppfyller den danska lagstiftningen alla EU-krav. Därutöver finns det områden där danska specialregler och branschbestämmelser överstiger EU-kraven. 4 Djuromsorg hos bönderna Djuromsorg på väg till slakteriet Djuromsorg på slakteriet När djuromsorg känns på smaken 5

När suggorna blir dräktiga Sedan slutet av 1980-talet har den danska grisbranschen arbetat med utvecklandet av stallsystem för lösgående suggor. Till en början var det fokus på lösgående dräktiga suggor. Från 1 januari 1998 krävde en särskild dansk lag lösa suggor i dräktighetsstallarna. Sedan 1 januari 2013 finns det EU-krav på lösa suggor i alla dräktighetsstallar. 2014 kom ännu en dansk speciallag som kräver lösa suggor i löpavdelningen (där suggorna befruktas) i nya stallar som byggts efter 1 januari 2015 och i alla stallar från 2035. Även på andra områden finns det krav som går ett steg längre än EU-lagstiftningen, t.ex. gällande duschanläggningar, stistorlek, strö på fast/dränerat golv eller bök- och sysselsättningsmaterial. Branschens mål är dessutom att nya suggstallar som byggs efter 1 januari 2021, ska byggas för lösdrift i alla stallavdelningar. 6 Djuromsorg hos bönderna Djuromsorg på väg till slakteriet Djuromsorg på slakteriet När djuromsorg känns på smaken 7

När spädgrisarna föds När det gäller lösa suggor i grisningsstallet, där suggorna föder, är branschens egen målsättning att 10 % av suggorna ska vara lösa under digivningsperioden år 2020. Förutom duschar, strö samt bök- och sysselsättningsmaterial m.m. ska andra krav uppfyllas i grisningsstallet för att tillgodose omsorgen om spädgrisarna. Trots förebyggande åtgärder kan svansbitning förekomma. Om så är fallet och det kan dokumenteras utförs svanskupering inom det andra till fjärde levnadsdygnet. Branschen anser att detta är den säkraste metoden för att förhindra att grisarna får smärtor och komplikationer till följd av svansbitning. I Danmark får högst hälften av svansen kuperas, vilket det inte finns några regler om i EU-lagstiftningen. För att förhindra galtlukt och galtsmak, kastreras hangrisarna inom 2-7 dygn. Dansk lagstiftning ställer krav på smärtlindring vid kastration. Det forskas intensivt för att man ska nå det uppsatta målet om att kastration utan bedövning ska upphöra senast 2018 och på sikt hoppas man kunna undvika kastration helt. För att minska spädgrisdödligheten forskar och arbetar man på områden som förbättrad inredning och närmiljö i grisningsstall/-stior, strategier för att hålla stora kullar samt smittskydd mellan grupper. I avelsarbetet har man överlevnad och goda modersinstinkter som mål. 8 Djuromsorg hos bönderna Djuromsorg på väg till slakteriet Djuromsorg på slakteriet När djuromsorg känns på smaken 9

När smågrisarna växer Grisar behöver undersöka sin omgivning genom att böka, lukta, bita och tugga på den. Enligt dansk lagstiftning ska alla smågrisar, slaktgrisar, ungsuggor, galtar samt suggor och gyltor tilldelas tillräckliga mängder naturliga sysselsättnings- och bökmaterial. I EU-lagstiftningen finns endast krav på sysselsättningsmaterial och det behöver dessutom inte vara naturligt. I Danmark ska materialet vara manipulerbart och deformerbart, t.ex. halm, trä eller rep. Bökmaterial ska dessutom tilldelas på golvet. För att förbättra djuromsorgen är helspaltgolv förbjudet sedan 1 juli 2015 i alla stallar till smågrisar och slaktgrisar i Danmark. Till smågrisar ska minst hälften av den påkrävda minimiarealen vara med fast eller dränerat golv, och för slaktgrisar minst en tredjedel. Antibiotika får endast användas efter en veterinärs rekommendation och endast för de sjukdomar och djurgrupper som veterinären har ordinerat behandling för. I Danmark får veterinärer inte sälja medicin. Försäljning av medicin sker endast via apoteket. För kontroll registreras antibiotikaanvändningen per bestånd och djurgrupp i VETSTAT. Bestånd som överskrider den av Fødevarestyrelsen fastsatta gränsen åläggs att sänka användningen samt efter behov andra förhållningsregler. 10 Djuromsorg hos bönderna Djuromsorg på väg till slakteriet Djuromsorg på slakteriet När djuromsorg känns på smaken 11

När smågrisarna har blivit slaktgrisar Den danska grisbranschens eget kvalitetsprogram DANISH Produktstandard innefattar mer än 95 % av den totala grisproduktionen och kontrolleras av en ackrediterad tredje part. DANISH Produktstandard säkrar kontrollen av alla steg i primärproduktionen och dokumenterar att hela förloppet från löpstall till slaktgrisstall lever upp till lagstiftning och branschkrav. Det ger trygghet för både konsumenter och kunder världen över. Konventionella bestånd besöks minst var tredje år, då ackrediterade kontrollanter går igenom över 150 olika kontrollpunkter för djuromsorg, livsmedelssäkerhet och spårbarhet. Vid allvarliga avvikelser kan producenten förbjudas att leverera slaktgrisar till exportslakterierna och att exportera levande grisar till exempelvis Tyskland. För att säkra en optimal hållbarhet har miljöpåverkan minskats kraftigt genom åren. Exempelvis har kväveutsläppet per producerat kg slaktgris sjunkit till ca hälften av nivån 1985. Detta har bl.a. skett genom optimering av fodret till grisarna, avelsarbete och förbättrad hantering av gödningen. Dessutom är det stränga regler för hur mycket kväve som får släppas ut i markerna. 12 Djuromsorg hos bönderna Djuromsorg på väg till slakteriet Djuromsorg på slakteriet När djuromsorg känns på smaken 13

DJUROMSORG I GODA HÄNDER HELA VÄGEN När djuromsorg känns på smaken När suggorna blir dräktiga När grisarna bedövas och avlivas skonsamt När spädgrisarna föds När grisarna ställs upp i grupper När smågrisarna växer När grisarna transporteres till slakterie När smågrisarna har blivit slaktgrisar 14 Djuromsorg hos bönderna Djuromsorg på väg till slakteriet Djuromsorg på slakteriet När djuromsorg känns på smaken 15

När grisarna transporteras till slakteriet Med slakterier strategiskt placerade på Jylland, Själland och Bornholm blir transporttiden till slakteriet normalt ca 1-1½ timme, och de allra flesta danska slaktgrisar transporteras i mindre än tre timmar. Det är långt under de maximalt tillåtna transporttiderna. Grisarna transporteras till slakteriet i särskilda transportbilar som är inredda med stegsäkra golv och god ventilation. Grisarnas naturliga beteende är att leva i små flockar med en given rangordning. Det gör att det kan uppstå bråk när grisar från olika flockar blandas, innan en ny rangordning har etablerats. Därför är bilarna uppdelade med skiljeväggar så att grisarna kan hållas i mindre grupper. Dödligheten hos slaktgrisar under transport ligger på ca 0,007 %. DANISH Transportstandard har som syfte att skydda danska grisar mot exotiska sjukdomar som t.ex. svinpest och mul- och klövsjuka. Ett oberoende certifieringsorgan som utsetts av SEGES, Landbrug & Fødevarer, står för godkännandet av transportörer, exportörer och uppsamlingsplatser samt kontroll och övervakning av om kraven i standarden följs. 16 Djuromsorg hos bönderna Djuromsorg på väg till slakteriet Djuromsorg på slakteriet När djuromsorg känns på smaken 17

När grisarna ställs upp i grupper Det är viktigt både för djuromsorg och för köttkvalitet att grisarna stressas så lite som möjligt - från utlämning hos bonden till inlämning, kontroll och uppställning på slakteriet. För att uppnå en skonsam och smidig intransport till slakterierna har danska transportbilar goda lastningsfaciliteter, stegsäkra golv samt mekanisk ventilation. Efter den levande genomgången vid veterinärkontrollen drivs grisarna in i fållor i vilka de står i ca en timme innan de slaktas. För att undvika oro och stress hålls de i de ursprungliga grupper som de anlände i under uppställningen. Fållorna är välventilerade och grisarna har tillgång till dricksvatten, och om det är varmt väder finns möjlighet till dusch. Därmed tillgodoses både djuromsorg och köttkvalitet. I framtiden förväntas gruppvis leverans bli allt vanligare eftersom större anläggningar möjliggör leveranser av hela billaster med slaktgrisar till slakteriet, utan krav på att varje enskild gris är skinkmärkt. Spårbarheten tillbaka till det bestånd grisen kommer ifrån säkras istället genom så kallad batchvis identifiering. 18 Djuromsorg hos bönderna Djuromsorg på väg till slakteriet Djuromsorg på slakteriet När djuromsorg känns på smaken 19

När grisarna bedövas och avlivas skonsamt Mer än 95 % av de danska slaktgrisarna bedövas gruppvis för att ta hänsyn till djurens naturliga beteende. Bedövningen sker med en blandning av luft och CO2 (85-90 % CO2), vilket ger en säker och effektiv bedövning. På de flesta danska grisslakterierna har man installerat system för gruppvis bedövning, där fem till åtta grisar drivs skonsamt fram från en väntfålla till en bedövningsbox med hjälp av automatisk drivning. Det innebär att aggressiva beteenden och skador på djuren är sällsynta, samtidigt som djuren frivilligt går fram och in i bedövningsboxen. Direkt efter bedövningen avlivas djuren genom att skära av (stickning) halspulsådern följt av avblodning. Slakteriets egenkontroll utför dagliga stickprovskontroller av att bedövningen och den efterföljande stickningen utförs korrekt. Man kontrollerar för avsaknad av livstecken och uteblivna reflexer vid beröring av hornhinnan. Resultatet av slakteriets egenkontroll utvärderas regelbundet av veterinären. 20 Djuromsorg hos bönderna Djuromsorg på väg till slakteriet Djuromsorg på slakteriet När djuromsorg känns på smaken 21

När djuromsorg känns på smaken Alla delar av den danska grisbranschen arbetar konstant på att uppnå bästa möjliga djuromsorg och produktkvalitet. Resultatet är bl.a. ett magert, mört och välsmakande griskött med bra hållbarhet samt likartad storlek på styckdetaljerna. Eftersom kött- och ätkvaliteten i hög grad påverkas av djurens uppväxtvillkor, skötsel och foder bör djuromsorgen även betraktas som en investering i produktkvaliteten. Därför har det fastställts tydliga riktlinjer och kvalitetskrav för fodersammansättningen som tillgodoser näringsbehovet under de olika livsfaserna. Transport, uppställning och bedövning görs så att grisarna inte stressas eftersom det kan förringa köttets smak, konsistens och utseende. Förutom att följa EU:s regler för skydd av grisar finns det också dansk lagstiftning och branschregler som säkrar djuromsorgen i alla delar av grisproduktionen, under transport och på slakteriet. Slutligen används kylmetoder som säkrar snabb nedkylning utan att köttkvaliteten försämras. Det fokuserade arbetet för bästa möjliga djuromsorg och produktkvalitet visar sig också i den låga förekomsten av avvikande kvalitet på köttet. 22 Djuromsorg hos bönderna Djuromsorg på väg till slakteriet Djuromsorg på slakteriet När djuromsorg känns på smaken 23

Få mer information Webbplats www.branschinfo-kott.se Nyhetsbrev och News Updates Prenumeration här www.branschinfo-kott.se App www.app-branschinfo-kott.se Contract for UK Producers www.pigresearchcentre.dk DANISH Produktstandard www.pigresearchcentre.dk DANISH Transportstandard www.pigresearchcentre.dk Global Red Meat Standard www.grms.org/grms_standard.aspx 24 Djuromsorg hos bönderna Djuromsorg på väg till slakteriet Djuromsorg på slakteriet När djuromsorg känns på smaken 25

Är du en av oss som älskar fläskkött? APP livsmedelssäkerhet BRANSCHINFO KÖTT spårbarhet djuromsorg kvalitet 26

DJUROMSORG -I goda händer hela vägen Optimal djuromsorg är en av grundpelarna i en hållbar grisproduktion. Den danska lagstiftningen och branschreglerna överstiger på en rad punkter de krav som ställs av andra betydande producentländer och av EU. Även om etiska mål och överväganden är i fokus har en god djuromsorg - särskilt under transport till samt uppstallning och bedövning på slakteriet - samtidigt ett avgörande inflytande på köttkvaliteten. Den här broschyren beskriver djuromsorgens betydelse för den danska grisbranschen sett utifrån protagonisternas perspektiv - från suggor och spädgrisar till slaktgrisar på gårdarna och på slakteriet. Landbrug og Fødevarer Axelborg, Axeltorv 3 DK-1609 - Köpenhamn V T +45 3339 4000 F +45 3339 4141 E branschinfo-kott@lf.dk W www.branschinfo-kott.se