SVENSKA KRAFTNÄTS VERKSAMHETSPLAN FÖR 2010

Relevanta dokument
SVENSKA KRAFTNÄTS VERKSAMHETSPLAN FÖR 2011

Stab och samordning Tillhör ärende /1902 VERKSAMHETSPLAN 1/18. SvK200, v2.0, Svenska Kraftnäts verksamhetsplan 2013

Elforsk seminarium Ersätta och bygga nya reaktorer

Tillsyn av Affärsverket svenska kraftnät 2009

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Elförsörjningens leveranssäkerhet. Stefan Arnborg Affärsverket svenska kraftnät

Rapport från partienkät

Promemoria - Billigare utbyggnad av bredbandsnät (N2015/2228/ITP) Affärsverket svenska kraftnät har följande synpunkter på promemorian.

Seminarium Formella förutsättningar för ö-drift -behov av förändringar i regelverken

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen

Fingrid. Kraft med ansvar.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan 1, Stockholm

Nordisk balansavräkning - NBS. NBS informationsdag Arlanda Robert Thelander robert.thelander@svk.se

Yttrande angående föreslagen nationell strategi för hållbar vindkraftutbyggnad och Svenska kraftnäts roll i strategiarbetet

Promemoria

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee)

Svenska kraftnäts arbete med risk- och sårbarhetsanalys

Yttrande över remiss Energimarknadsinspektionens (Ei) rapport Samhällsekonomiska analyser vid investeringar i stamnätet för el.

- SVENSKA.. KRAFTNÄT. Behov av utveckling och innovation

Promemoria Vattenmiljö och vattenkraft (dnr M2017/01639/R)

BESLUT 1 (7) Affärsverket svenska kraftnät Box Sundbyberg

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas

VindEL-programmet. Energimyndighetens nya programsatsning på forskning och innovation inom vindkraftsområdet

Det här är elcertifikatsystemet

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

Systemansvar, driftsäkerhet och flexibilitet

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät

Prövning av förslag till produkter för dagen före- och intradagsmarknaden

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

Nordisk balansavräkning

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Kommissionens förordning 543/2013

Ellagsöversyn förtydligande av systemansvar. Per Wikström - Driftrådet

Svenska kraftnät ser vissa utmaningar med den tolkning som görs i Ellagen 3 kap 1 med utgångspunkt ur Direktiv om gemensamma regler (EU) 2019/944.

Energi- och klimatfrågor till 2020

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

På gång inom Miljö- och energidepartementet

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Beordrad nedreglering av Ringhals säkrade driftsäkerheten

Regeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM78. Elförsörjningsdirektivet. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?

Bilaga 3. Framtidens elmarknad /1008 KONSULTATION BSP/BRP BILAGA 3 BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1 SUNDBYBERG

Nätkapacitet ur stamnätets perspektiv. 24 april 2019

Prövning av förslag till fastställande av reservförfaranden i kapacitetsregion Hansa

Mot ett rent elsystem

Regeringens klimat- och energisatsningar

Allmänt om tröskeleffekten

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

EL OCH ENERGIMARKNADEN INOM EU

Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna

Tällberg Gun Åhrling-Rundström

Med sikte på nästa 25 år

Prövning av kapacitetsberäkningsmetod för kapacitetsberäkningsregion Hansa

Integration av vindkraft och behov av framtida nätutbyggnad. Ulf Moberg, Teknisk Direktör

Verksamhetsplan

Energi för arbete och välstånd

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap

Svenska kraftnät reserverar sig dock emot ett antal av Energikommissionens förslag och anser att dessa bör ses över.

SVENSKA KRAFTNÄT INFORMATION I SAMHÄLLETS

Nordisk balansavräkning NBS. Ediel och avräkningskonferens Robert Thelander robert.thelander@svk.

VindEL-programmet. Energimyndighetens nya programsatsning på forskning och innovation inom vindkraftsområdet

Vindenheten, Lars Andersson

Svensk författningssamling

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas vissa genomförandeåtgärder

Systemutmaningar, driftsäkerhet och flexibilitet

Samma krav gäller som för ISO 14001

Aktuellt från Näringsdepartementet

Remissvar Energikommissionens betänkande: Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

E-strategi för Strömstads kommun

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Stockholm den 4 april 2018 R-2018/0461. Till Miljö- och energidepartementet. M2018/00560/Ee

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

Smart el och värme i Norra Djurgårdsstaden. Energiledargruppen, 25 januari 2011 Tomas Wall, FoU ansvarig, Fortum Sverige

EL OCH ENERGIMARKNADEN INOM EU

Samhällets elberedskap

Finansiella risker på dagens elmarknad

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik

Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2013:2) Anmälningsskyldighet

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Samordningsrådet för smarta elnät. vårt uppdrag och smarta elnäts bidrag till en hållbar utveckling

10 år senare (2002) om framtiden

Prövning av kapacitetsberäkningsmetod för kapacitetsberäkningsregion Norden

Verksamhetsplan 2018

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040

Svensk författningssamling

Samråd om kriterier för undantag, RfG. 28 september 2016

Referensgrupp för internationella frågor

Transkript:

SVENSKA KRAFTNÄTS VERKSAMHETSPLAN FÖR 2010 FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 26 NOVEMBER 2009 2009/1197

Förord Du håller i Din hand Svenska Kraftnäts nya verksamhetsplan. Den ska ses mot bakgrund av de utmaningar som affärsverket ställs inför under de kommande åren med en kraftig utbyggnad av stamnätet och ökat behov av övergripande prioriteringar och en tydligare intern struktur. Planen utgör grund för verkets interna verksamhetsplanering för påföljande år. Än viktigare är de delar i planen som blickar längre fram. Vi måste redan nu börja arbeta med hur vi långsiktigt ska möta de utmaningar som ligger i en föränderlig omvärld och de nya krav som ställs på oss. Jag tänker då främst på klimatfrågan och omställningen av landets energisystem, vår stora investeringsvolym samt teknik- och kompetensfrågorna. Det europeiska perspektivet med ändrade roller för stamnätsföretag och tillsynsmyndigheter kommer också att påverka Svenska Kraftnät i hög grad. Verksamhetsplanen fyller även ett syfte i vår externa kommunikation. Svenska Kraftnäts verksamhet är i hög grad samhällsviktig. Den påverkar samhället såväl nationellt som lokalt. Vi behöver bli bättre på att förmedla vår syn på framtiden och redovisa våra prioriteringar. Planen har två delar. Den första är en nulägesanalys och en beskrivning av vilka förbättringsområden som har identifierats. Den andra är framåtsyftande med mål och prioriteringar för den framtida verksamheten. Tonvikten i denna plan ligger inte på vår vardagliga verksamhet, till exempel driften av stamnätet. Denna är givetvis nödvändig för att vi ska kunna genomföra vårt uppdrag som systemansvarig myndighet och se till att elförsörjningen alltid fungerar. Men verksamhetsplanen vill i stället medvetet lyfta fram de områden som är föremål för förändring och där vi behöver förbättra oss. Sundbyberg i november 2009 Mikael Odenberg generaldirektör

Innehåll 1 Svenska Kraftnäts verksamhet...4 2 Svenska Kraftnäts mål och uppdrag... 7 3 Vår omvärld...9 3.1 Klimatfrågan och omställning av energisystemet...9 3.2 Från nordisk till europeisk elmarknad... 10 3.3 Snabb teknikutveckling...11 3.4 Marknad och nya kunder...11 4 Interna förhållanden... 12 5 Övergripande inriktning de närmaste åren... 13 6 Mål för verksamheten 2010... 15 6.1 Anslutning av förnybar elproduktion... 15 6.2 Effektiv nätutbyggnad... 15 6.3 Utökat europeiskt samarbete... 15 6.4 Kompetensförsörjning och inre effektivitet... 16 6.5 Beredskap och säkerhet... 16 6.6 Miljö... 16 7 Uppföljning...17

1 Svenska Kraftnäts verksamhet Svenska Kraftnäts huvuduppgifter är att driva och förvalta stamnätet samt att övervaka landets elsystem. Vi har systemansvaret för Sveriges elbalans, vilket innebär att vi ser till att det alltid är balans mellan produktion och förbrukning av el. Genom vårt arbete bidrar vi till en elmarknad där aktörerna kan handla el i fri konkurrens. Vi är myndighet för den svenska elberedskapen och arbetar för att stärka landets elförsörjning för att klara olika kritiska situationer. Vi har också systemansvaret för naturgas i Sverige och samordnar landets dammsäkerhet. SvK200, v2.0, 2009-06-04 Kunder Svenska Kraftnät s kunder är i huvudsak företag inom elförsörjningen. Kunderna på stamnätet är nätföretag som äger regionnät vilka är anslutna till stamnätet och producenter som äger större kraftverk vilka är direkt anslutna till stamnätet. En annan grupp kunder är de balansansvariga företagen. Bland dessa återfinner vi elhandlare, elsäljare och producenter. Balansansvariga har avtal med Svenska Kraftnät om att kunna hantera sin obalans genom att köpa eller sälja el till Svenska Kraftnät. Vi har också balansavtal med bolag på naturgasmarknaden. Leverantörer Svenska Kraftnät är en utpräglad beställarorganisation. Vi har ingen egen utförarpersonal inom byggande eller underhåll av stamnätsanläggningar utan funktionsupphandlar anläggningsprojekt och har långa avtal med serviceföretag för förebyggande och avhjälpande underhåll. Vår modell kräver hög beställarkompetens. Myndigheter Energimarknadsinspektionen är tillsynsmyndighet för Svenska Kraftnät i vår roll som förvaltare av stamnätet. Elsäkerhetsverket är tillsynsmyndighet beträffande elsäkerhetsfrågor. Vi har löpande samarbete med främst Energimyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vi har också samarbete med Energimarknadsinspektionen vad angår frågor utanför dess tillsynsroll. Verksamhet Svenska Kraftnät står inför en stor ökning av investeringsvolymen de kommande åren. Från en årlig nivå på 300-500 miljoner kronor har volymen ökat till över 1,5 miljarder 4/17

kronor i år för att inom 3-4 år vara över 3 miljarder. En effektiv och säker hantering av denna investeringsportfölj är en av verksamhetens viktigaste frågor. I perioden med stor fokus på investeringsprojekt finns en risk att den löpande förvaltningen inte hanteras på ett effektivt sätt. Vi har säkrat att förvaltningen sköts och utvecklas på ett bra sätt genom tydig organisation och prioriteringar. Den viktigaste delen i vår dagliga verksamhet är säker och effektiv drift av elsystemet. Vårt nationella kontrollrum med dygnetruntbemanning är kärnan i den operativa driftorganisationen. Planering av driften med upp till flera års framförhållning är en väsentlig del varvid samarbete sker med de andra nordiska stamnätsföretagen. Ett avgörande stöd för vår driftverksamhet är våra IT-system och vår kommunikation med våra anläggningar i landet. Här har vi mycket höga krav på tillgänglighet och säkerhet. Medarbetare Svenska Kraftnät har i internationell jämförelse få anställda i relation till verksamhets storlek och betydelse. Vi är också en kunskapsintensiv organisation. Det kräver extra fokus på att vi har rätt kompetens för de ansvarroller som finns i organisationen. Vi har ett strukturerat program för kompetensanalys. Svenska Kraftnät har, på samma sätt som många företag i elbranschen, en åldersprofil med många pensioneringar de närmste åren. Vi har därför ett program för aktiv kompetensväxling till yngre medarbetare. En växande organisation ställer särskilt höga krav på en planerad ledarförsörjning innefattande även fokus på att öka andelen kvinnliga ledare. Fortsatta insatser för en god arbetsmiljö och aktiviteter för en god hälsa, jämställdhet och mångfald är viktiga inslag i en framåtriktad kompetensförsörjning. Miljö Vår verksamhet med kraftledningar har betydande miljöpåverkan. Det skiljer inte Svenska Kraftnäts verksamhet från annan infrastruktur. Vi påverkar klimat, naturmiljö och det finns risk för utsläpp av miljöstörande ämnen. De mest uppenbara frågorna är påverkan på landskapsbilden och diskussion om magnetfält från kraftledningar. Vi har stort fokus på miljöfrågorna både i våra byggnadsprojekt och i den löpande förvaltningen. Vi har aktiviteter för att främja biologisk mångfald i den unika biotop som kraftledningsgator utgör. Våren 2009 tilldelades vi Miljöstyrningsrådets årliga pris för Utmärkt Grön Upphandlare. Beredskap och säkerhet Vi arbetar aktivt för att höja elförsörjningens förmåga att hantera svåra påfrestningar. Det gör vi bl.a. genom det beredskapsanslag på 250 Mkr som vi årligen disponerar. Vår 5/17

tilldelade roll som säkerhetsskyddsmyndighet för elförsörjningen nyttjar vi för att göra aktiv tillsyn. Inom dammsäkerhetsområdet stödjer vi andra myndigheter i deras tillsynsuppdrag och vi stödjer dammägare genom vägledningar och stöd för FoU och kompetensuppbyggnad. Naturgas Inom naturgasområden arbetar vi med att förvalta och utveckla den svenska marknadsmodellen. EU:s tredje inre energimarknadspaket kan få konsekvenser för rollerna på den svenska marknaden vilket nu studeras. FoU Svenska Kraftnät bedriver en aktiv FoU-verksamhet med en årlig budget på ca 30 Mkr. Vi arbetar genom uppdragsforsning till högskolor, universitet, institutioner och konsulter. Det gör vi själva eller i samarbete med företag inom elförsörjningen. Utgångspunkten i vår FoU-verksamhet är Svenska Kraftnäts behov av ny teknik eller metodik för att klara får framtida utmaningar. 6/17

2 Svenska Kraftnäts mål och uppdrag Svenska Kraftnäts uppdrag inom fyra huvudområden har formulerats på följande sätt: Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. Verka för en robust elförsörjning Enligt instruktionen har Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) till uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem, sälja överföringskapacitet samt i övrigt bedriva verksamheter som är anknutna till kraftöverföringssystemet. Svenska Kraftnät är systemansvarig myndighet enligt 8 kap. 1 ellagen (1997:857) och 1 förordningen (1994:1806) om systemansvaret för el samt enligt 7 kap. 1 naturgaslagen (2005:403) och 21 naturgasförordningen (2006:1043). Svenska Kraftnät är även elberedskapsmyndighet enligt elberedskapslagen (1997:288). Svenska Kraftnät ska också enligt instruktionen 1. bygga ut stamnätet för el baserat på samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar, 2. svara för tillsyn i frågor om driftsäkerhet hos det nationella elsystemet enligt ellagen (1997:857) och förordningen (1994:1806) om systemansvaret för el, 3. främja konkurrensen på el- och naturgasmarknaderna, 4. främja forskning, utveckling och demonstration av ny teknik av betydelse för verksamheten, 5. svara för beredskapsplaneringen inom sitt verksamhetsområde under kriseller krigsförhållanden, 6. bedriva tjänsteexport inom sitt verksamhetsområde, 7. främja dammsäkerheten i landet, 8. främja tele- och datakommunikation genom att installera och använda teleledningar, främst på stamnätet, samt genom att upplåta nätkapacitet i dessa, 9. svara för uppgifter som följer av att verket är kontoförande myndighet enligt lagen (2003:113) om elcertifikat, och 10. handlägga frågor om ursprungsgarantier enligt lagen (2006:329) om ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärme-el och förnybar el. 7/17

Svenska Kraftnäts verksamhet är uppdelad i sex verksamhetsgrenar som utgör grunden för verksamhetsstyrning. Överföring av el på stamnätet Systemansvar för el Systemansvar för naturgas Elcertifikat Telekom Elberedskap och säkerhet Som stöd för verksamhetsgrenarna är följande stödfunktioner organiserade: Ekonomistöd Personalstöd inklusive fastighetsfrågor och kontorsservice IT och tele-/datakommunikation Extern och intern kommunikation Stab med juridik, inköp, FoU, miljö, arkivarie och registratur 8/17

3 Vår omvärld 3.1 Klimatfrågan och omställningen av energisystemet Klimatfrågornas prioritering tydliggörs från politiskt håll i EU:s tredje energipaket och i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik. Den största förändringen i Sverige är den offensiva utbygganden av förnybar energiproduktion. Det som påverkar Svenska Kraftnät är målen för vindkraftsutbyggnad. Vindkraftetableringar kommer att medföra omfattande utbyggnadsprojekt för stamnätet Både för anslutning av nya vindkraftsparker och för anpassning av det befintliga stamnätet till nya överföringsmönster. Reglerresurser för att balansera vindkraftens svårprognostiserade och varierande produktion kommer att vara en viktig fråga. Vid sidan av utmaningen att anpassa vår infrastruktur till en omfattande vindkraftsutbyggnad finns elmarknadens behov av riklig överföringsförmåga inom landet och med grannländerna för att underlätta elhandeln. När nuvarande mål och planer på produktionsutbyggnad i Norden förverkligas pekar mycket på att området kommer att ha ett elenergiöverskott. Om inte förbrukningen anpassar sig till den starkare elbalansen kommer samhällsnyttan av utlandsförbindelser från Norden till kontinentala Europa förmodligen att vara stor. En samplanering mellan i första hand Norge och Sverige för nya kablar kommer då att vara väsentlig. Andra överföringsmönster på stamnätet och på våra utlandsförbindelser genom större andel vindkraft kan förstärka behovet av ökad kabelkapacitet. Den nordiska vattenkraftens reglerförmåga kan också medföra nya mönster för överföring till och från kontinenten. Regeringen ställer krav på att vi som myndighet är ett föredöme när det gäller miljöhänsyn och systematiskt miljöarbete. Svenska Kraftnäts dagliga miljöarbete måste alltid finnas i fokus. Den stora investeringsvolymen med många utbyggnadsprojekt gör att extra omsorg behöver läggas på planering, genomförande och uppföljning av våra projekt och på våra entreprenörers hantering av miljöfrågorna. Vi ser också att det uppstår intressekonflikter mellan lokala och globala miljöintressen. Vår möjlighet att få tillstånd att bygga nya ledningar kommer att starkt påverka hur vi kan utföra vårt uppdrag. 9/17

3.2 Från nordisk till europeisk elmarknad Utvecklingen mot en gemensam europeisk elmarknad fortgår kontinuerligt. Svenska Kraftnät och andra svenska myndigheter deltar aktivt i detta arbete på olika nivåer. Genom det tredje energimarknadspaketet har medlemsnationerna tagit ytterligare ett steg mot den inre energimarknaden. En viktig del i tredje paketet är en tydligare och mer formaliserad rollfördelning mellan Kommissionen, regleringsmyndigheterna och stamnätsföretagen. De europeiska stamnätsföretagen bildade under 2009 organisationen ENTSO-E som senare enligt tredje paketet kommer att få en formell status gentemot Kommissionen. Mer detaljerade europeiska regelverk kommer nu att tas fram för att påskynda utvecklingen av elmarknaden. Svenska Kraftnät kommer att delta i arbetet dels för att informera om och försöka motivera att de nordiska lösningarna kan nyttjas på europeisk basis, dels förhindra att dåliga lösningar behöver införas i Sverige. Detta arbete kommer att vara mycket krävande och vi samarbetar därför med de övriga nordiska stamnätsföretagen för att nyttja våra resurser på ett effektivt sätt. Motsvarande utveckling sker inom naturgasmarknaden men tidplanen här är långsammare. Den nordiska samverkan är heller inte lika omfattande. Det pågår en strukturomvandling av de europeiska elbörserna. Förändringarna sker av två skäl. Det ena är från normal affärsmässig utgångspunkt där företagen ser synergier på kostnadssidan. Det andra är med utgångspunkt i elmarknadsutvecklingen. När handel över nationsgränserna ökar blir imperfektioner i prisbildningen synliga. Marknadsaktörerna vill kunna handla effektivt över nationsgränserna och oberoende av olika elbörser. Det pågår därför flera initiativ att länka samman befintliga elbörser genom s.k. marknadskoppling. Svenska Kraftnät deltar i omvandlingen dels genom vår ägarandel i Nord Pool Spot AS, dels genom vår roll som europeiskt stamnätsföretag. Det utökade europeiska samarbetet medför också att arbetsmarknaden breddas, vilket innebär att konkurrensen om vissa kompetenser förstärks. Den europeiska arenan ger också möjligheter till en bredare arbetsmarknad. Rekryteringsbasen för de kompetenser som vi kan behöva breddas samtidig som det uppkommer nya möjligheter för våra medarbetare att förkovra sig genom arbete i ett annat land. Möjlighet till ökad konkurrens vid upphandling genom anbud från företag som tidigare inte varit aktiva i Sverige ökar också genom harmonisering av regelverk och ökade internationella kontakter. 10/17

3.3 Snabb teknikutveckling Den ökade fokuseringen och satsningen på förnybara energikällor medför också en teknikutveckling inom dessa områden. Sannolikt kommer teknikutvecklingen att gå i en snabbare takt framöver. Svenska Kraftnät bör därför utveckla strategier för hur vi ska delta i utvecklingen av ny teknik. Utvecklingen har två sidor. Den ger en möjlighet till exempelvis mer kostnadseffektiva lösningar, snabbare genomförande eller bättre miljöprestanda. Den andra sidan är att leverantörer lanserar produkter som inte är fullt genomtestade. Teknikutvecklingen gör också att vi i förvaltningen måste hantera många generationer och varianter av utrustning, vilket försvårar och fördyrar. Balansgången mellan dessa två sidor är en viktig fråga att hantera under de kommande åren. En genomtänkt och behovsstyrd FoU-verksamhet är ett verktyg för att säkra en positiv utveckling. Ett annat viktigt område är utveckling av metoder för byggande av anläggningar och för samråd med intressenter. Den stora investeringsvolym som Svenska Kraftnät har framför sig gör att nya arbetssätt behöver utvecklas och prövas. Detta är också en viktig del i FoU-verksamheten. 3.4 Marknad och nya kunder Svenska Kraftnät måste även anpassa arbetssättet för att bättre kunna samverka med nya aktörer på marknaden. Kunderna har tidigare varit företag som varit verksamma i elbranschen under lång tid. Genom de många projekt som nu förverkligas för vindkraftutbyggnad ser nya företag dagens ljus. De har ofta inte tradition inom elproduktion, utan har annan erfarenhet och kompetens. Vi måste därför anpassa våra rutiner och regelverk samt informera om de vägledningar, tekniska riktlinjer och föreskrifter som redan finns inom området. På så sätt kan vi underlätta för de nya aktörerna att kunna arbeta effektivt. Marknadsaktörernas krav på ökad handelskapacitet samt enklare och lika regler för handel påverkar såväl planering av stamnät och utlandskablar som samarbete mellan elbörserna och strukturen. 11/17

4 Interna förhållanden En kartläggning av Svenska Kraftnäts styrkor och svagheter inom stödverksamheterna har resulterat i behov av att utveckla och förstärka vissa områden. Detta behov är extra tydligt i en tid av stor och ökande arbetsbelastning p.g.a. investeringsvolymen. Det handlar främst om administrativ ordning och reda samt kompetensfrågor. De identifierade områden som behöver utvecklas är följande: Förtydligande av den interna delegeringen och beslutsprocessen Kartläggning och utveckling av interna processer och IT-stöd för dessa Utvecklad och tydligare intern kommunikation Fortsatt fokus på föryngring av ålderstrukturen Framåtsyftande kompetenssäkring inom befintliga och nya verksamhetsområden 12/17

5 Övergripande inriktning de närmaste åren En sammanvägd bedömning av de förändringar och behov i omvärlden som påverkar Svenska Kraftnät samt våra egna interna styrkor, svagheter och interna behov av förändringar medför att vi de kommande åren väljer att fokusera på följande sex områden. 1. Anslutning av förnybar elproduktion Svenska Kraftnäts mål är att omhänderta alla nyetableringar med bibehållen driftsäkerhet. Mot bakgrund av riksdagens planeringsram för förnybar elproduktion ska Svenska Kraftnät tillhandhålla största möjliga handlingsfrihet för erforderlig utbyggnad. 2. Effektiv nätutbyggnad De omfattande kraven på nätutbyggnader och den stora projektportföljen gör att vi dels tydligare måste prioritera och motivera vilka nya projekt som ska byggas, dels genomföra beslutade projekt mer effektivt. Det senare gäller från tillståndprocessen till färdig anläggning och omfattar såväl interna effektiva rutiner som bra samarbetsformer med leverantörer och andra intressenter. 3. Utökat europeiskt samarbete Svenska Kraftnät ska med utgångspunkt från erfarenhet av den nordiska elmarknaden medverka i det europeiska arbetet för att kunna påverka utvecklingen mot en väl fungerande europeisk elmarknad. Med syfte att effektivisera detta arbete ska vi samarbeta med andra TSO:er och skapa former för en strukturerad prioritering. 4. Kompetensförsörjning Vi ska vidareutveckla våra metoder för kompetensanalys för att säkra att organisationen alltid har rätt kompetens, speciellt mot bakgrund av teknikutveckling, nya omvärldskrav och stora pensionsavgångar. 5. Beredskap och säkerhet Vi ska svara på samhällets krav på en effektiv krishantering inom elförsörjningen genom nya samverkansformer med elbranschens företag och myndigheter. Vi ska utveckla och öva metoder för hantering före, under och efter en kris. 13/17

6. Miljöledning Vi ska säkerställa att miljöhänsyn tas i all vår verksamhet genom ett mer strukturerat miljöarbete som ska vara integrerat i vårt dagliga arbete. 14/17

6 Mål för verksamheten 2010 6.1 Anslutning av förnybar elproduktion En beredningsprocess för anslutning av nyetableringar ska tas fram och fastställas Den externa kommunikationen på vår hemsida ska anpassas för nya kunder avseende de föreskrifter, riktlinjer, anslutningsvillkor och vägledningar som finns för anslutning av ny produktion Nya kunder ska kunna använda en kontaktväg i Svenska Kraftnät. Rutiner för att hantera tröskeleffekter ska tas fram i samråd med den myndighet som regeringen beslutar. 6.2 Effektiv nätutbyggnad Effektiviseringen av projektverksamheten ska fortsätta genom införande av en produktionsmodell En policy för arbete med spänning (AMS) inom projekt och underhåll ska tas fram. Nya rutiner för projektkoordinering och grov resursplanering ska fastställas En plan ska tas fram för teknisk livstidsförlängning av äldre anläggningar. Den externa kommunikationen vid anläggningsprojekt ska analyseras och tydliggöras. 6.3 Utökat europeiskt samarbete Följande övergripande mål ska uppfyllas under året. En strategi för det europeiska arbetet, inklusive samarbetet med andra stamnätsföretag, ska beslutas Vi ska verka för att beslut fattas om en europeisk marknadskopplingsfunktion som är långsiktigt hållbar. Överenskommelse ska fattas om rutiner för systemtjänster med kontinentala Europa En plan för internationellt arbete inom teknikutveckling och FoU ska fastställas En samarbetsmodell för gemensam investeringsplanering med andra länder ska fastställas 15/17

6.4 Kompetensförsörjning och inre effektivitet Kompetensanalys ska årligen göras och följas upp på avdelnings-, enhets- och individnivå Trainee-programmet ska fortsätta och utvecklas mot mer internationellt och omvärldsstyrt innehåll En modell för personalutbyte med andra stamnätsföretag ska utvecklas Den av styrelsen beslutade processen för verksamhetsplanering, inklusive hantering av kraven enligt förordning om intern styrning och kontroll, ska tillämpas Ärende- och dokumenthantering ska utvecklas med målet att skapa bättre struktur och ordning bland SvK:s dokument. 6.5 Beredskap och säkerhet Nya samarbetsformer med elföretagen ska utvecklas Modell för nationella och nordiska risk- och sårbarhetsanalyser ska utvecklas som grund för beredskapsplaneringen Svenska Kraftnäts förslag till översyn av elberedskapslagen ska lämnas. Vidare ska vi lämna förslag till eventuella ändringar i Svenska Kraftnäts befogenheter relativt elbranschen vid svåra påfrestningar i samhället. RAKEL-systemet ska introduceras inom SvK för användning i händelse av krissituationer i elförsörjningen. En reservplats med kontrollrum och IT-stöd ska inrättas för driften av stamnätet. 6.6 Miljöledning Svenska Kraftnät ska utveckla miljöledningssystemet med målet att genomföra en certifiering under år 2011. Vi ska under år 2010 säkra att vi uppfyller kraven i förordningen om miljöledning i statliga myndigheter genom att genomföra en revision. 16/17

7 Uppföljning De mål som finns i verksamhetsplanen kommer att brytas ner på avdelningsnivå. Den interna uppföljningen kommer att ske kvartalsvis i skriftliga rapporter från avdelningarna enligt rutiner för verksamhetsuppföljning. Styrelsen kommer i kvartalsrapporteringen att hållas informerad om arbetsläget. Uppföljning av arbetet med verksamhetsplanen kommer att göras i januari och februari 2010 som en aktivitet i processen för verksamhetsplanering. 17/17