Introduktionskurs för ungdomar
Innehåll Inledning... 3 Planering... 3 Tidtabell... 3 Inbjudan... 3 Resurser... 4 Rekrytering... 4 Träffarna... 5 Presentation samt pytsspruta- och slangstafett... 6 Nödsamtal och hemmets brandsäkerhet... 6 Åka brandbil och spruta vatten... 7 Förstahandssläckning... 7 Avslutning... 8
Inledning Ungdomar är ofta enkla att rekrytera med i verksamheten. Ungdomars intresse vaknar fort och de vill gärna pröva på nya saker. Det som ofta blir utmaningen är erbjuda en start som tilltalar ungdomar och får ungdomarna att hållas kvar i verksamheten. Denna introduktionskurs är utarbetad för att man inom den egna brandkåren skall ha ett verktyg att ta till då man rekryterar. Här presenteras en rekryteringskampaning som innehåller besök till skolan för att träffa ungdomar, ett upplägg på fyra övningskvällar för att presentera vår verksamhet och en vink om hur fortsättningen kan erbjudas. Planering I planeringsskedet lönar det sig att göra ett grundligt jobb för att ungdomarna skall känna sig välkomna. En rekrytering kräver en hel del resurser, som man på förhand ska ta i beaktande. Då man planerar ta in en ny grupp behöver man också ta ställning till om man vill ha en åldersmässigt homogen grupp, som säkert är allra enklast och ändamålsenligt eller om man tar in en ny grupp med ungdomar i alla åldrar. Tidtabell När man planerar in en introduktionskurs, lönar det sig att få planerna att passa ihop med den redan befintliga ungdomsverksamheten och avdelningens program. För de flesta ungdomsavdelningar är hösten det lämpligaste tillfället. Då kör man oftast i gång med nytt program och nya krafter efter sommarpausen. Man behöver vara beredd på att dela ungdomsavdelningen i två grupper, en grupp för de ungdomar som redan har erfarenhet och är lite äldre och en grupp för nybörjarna. Men en dylik uppdelning kanske annars också är på sin plats efter sommarpausen. Många fritidsaktiviteter har haft sin sommarpaus och ungdomarna kanske söker en ny fritidssysselsättning. Då kanske brandkårsungdomsverksamheten kan locka speciellt mycket. I skolorna är detta också en fas, där många skolor gärna tar emot besök och man kommer in och kan få presentera sin verksamhet. Inbjudan En inbjudan behöver vara kort och informativ. Datum, tid och plats skall framkomma tydligt. Dessutom behövs en kort beskrivning av innehållet. För föräldrarna är det viktigt att få fram vad verksamheten kostar och vem som är ansvarig. För att underlätta för sig själv, lönar det sig att be om anmälningar, då kan man förbereda sig på hur många som kommer och anpassa programmet enligt det. Ett exempel
på inbjudan finns som bilaga 1. Inbjudan kan delas ut vid ett besök till skolan eller skickas till skolan och be lärarna dela ut den, men det senare är knappast så effektivt. Inbjudan är också bra att sätta upp på brandkårens hemsida eller facebook-sida. ÅbBF gör också gärna reklam för detta och sätter upp det på hemsidan, bara man meddelar via info@abbf.fi. Resurser Ungdomsavdelningens ledare kanske behöver hjälp med en ny grupp. Det viktigaste är att det finns tillräckligt med vuxna som kan ta emot en ny grupp. De nya ungdomarna är kanske blyga i början, men är snart varma i kläderna och har inte ännu rutiner i verksamheten, så det kan bli livat. En stor resurs som finns i avdelningarna är de äldre ungdomarna, som kanske redan fyllt 16 eller 17 år och snart inte mera är ungdomar. För de här ungdomarna behöver vi motiverande verksamhet, så att de blir kvar inom brandkåren. Dessa äldre ungdomar har ofta en gedigen utbildning och de kan lära ut saker till de yngre, nya ungdomarna. För de äldre ungdomarna kan det vara svårt att plötsligt stiga fram och vara hjälpledare för tidigare jämlika ungdomar, så detta är en ypperlig chans för de äldre att få möjlighet att öva sina färdigheter som hjälpledare. Man kan och får absolut inte lämna dessa äldre ungdomar ensamma med sin uppgift, utan de behöver få vara med och planera och utveckla kursen. De behöver också stöd i genomförandet. För de nya ungdomarna är det viktigt att få vara med på riktigt. Det här gäller såväl utrustning som bemötande. Att ta med en större grupp nya ungdomar på en gång kräver att man förbereder sig med skyddskläder, hjälmar och handskar. Att få en egen plats att hänga sina kläder på kan också kännas väldigt viktigt. Annan utrustning som man planerar använda behöver också plockas fram och förberedas. Rekrytering Målet med rekryteringen är att hålla verksamheten levande. För att ha en jämn ström av medlemmar, behöver man aktivt rekrytera nya medlemmar. en är den absolut bästa rekryteringen, då man som ungdom redan får en värdefull grundskolning inom brand- och räddning. Inom ungdomsavdelningen vet man att det är ca 10% av alla ungdomar som fortsätter till alarmavdelningen, så en stor del av ungdomarna som man rekryterar kommer att finnas endast en kortare tid inom brandkåren. Därför kan det vara viktigt att också upprätta andra målsättningar för rekryteringen. De ungdomar som inte kommer att fortsätta, får ändå en väldigt nyttig grund i säkerhetstänk från tiden i brandkåren. Förutom att de kan skapa sig själv en säkrare tillvaro, så får de också kunskaper i hur man kan hjälpa sig själv och sina närmaste. Så ur en samhällelig synvinkel är detta en väldigt nyttig rekrytering. Tillika kan alltså denna introduktionskurs också tänkas som en liten infokurs, där ungdomarna får lära sig några nya färdigheter. Dessa färdigheter kan t.ex. vara att alarmera hjälp, första hjälp, förstahandssläckning.
Förutom att dela ut och sprida den korta inbjudan om introduktionskursen, kan man rekrytera mer personligt. Skolorna brukar ställa sig positivt till besök i klasserna eller på någon morgonsamling. Om man planerar in ett besök i en klass och en kort presentation om verksamheten, behöver man förbereda sig. Det gamla talesättet en bild berättar mer än tusen ord är viktigt att tänka på. För att underlätta denna process finns det en bildserie, som man kan använda (bilaga 2). Träffarna Då man bjuder in nya ungdomar blir det viktigt att kunna dels ge dem en ny erfarenhet, lite spänning och roliga upplevelser så att de nappar på den nya hobbyn och dels att ge en realistisk uppfattning om verksamheten. Inom brandkåren finns det massor av tuffa saker som man kan göra och med all säkerhet få nya ungdomar intresserade. Om man visar upp en alltför rolig verksamhet, som inte ställer några krav, så har man knappast ungdomarna kvar så länge, då de upptäcker att allting inom brandkåren inte är lika roligt. För alla vet att mycket inom verksamheten också byggs på trygga och ibland tråkiga rutiner. Så det är viktigt att man kan balansera träffarna på ett bra sätt. Inom brandkåren finns många delområden som kan utnyttjas, men här presenteras fyra olika innehåll, som med fördel kan användas. Träffarna byggs upp på samma sätt varje gång: Uppställning Man samlar alla ungdomar och får deras uppmärksamhet. Inledning Presentation av ledarna Brandstationens regler i korthet (var man får gå, vad man får göra och vad som är förbjudet) Namnupprop Presentation av kvällens tema Påklädning av skyddskläder Uppdelning i grupper (vid behov) Övningen Kan bestå av olika delar, där man roterar i grupper eller vara en och samma övning i mindre grupper. Oberoende av temat lönar det sig att hålla grupperna små Avklädning och upphängning av skyddskläder på egen plats Ungdomarna lär sig att ta hand om sin egen utrustning och städa efter sig Uppställning och avslutning
Presentation samt pytsspruta- och slangstafett Den första träffens innehåll är presentation av verksamheten. Här är inte tanken att ha alltför lång föreläsning utan mera en praktisk presentation. Ledarna/hjälpledarna får var sin lilla grupp, som de eskorterar runt på brandstationen tillika som de berättar om verksamheten. Utrymmena spelar mindre roll, bilarna större. Här kan en snabb presentation av någon utrustning i bilen vara bra, men inte någon noggrannare presentation. För ungdomarna kan det viktigaste vara att få krypa in och sätta sig i brandbilen och drömma sig bort. Efter rundvandringen får ungdomarna pröva på pytssprutan. Här är det viktigt att ha tillräckligt enkla övningar, inte att öva inför tävlingar eller peppa dem att gå över gränsen för vad som är roligt. Slangstafett är ofta en rolig grej. Här fungerar slangstafettävlingen som en bra grund. Det som är viktigt är att introducera ungdomarna i vad de ska göra och låta dem öva i lugn och ro, så att uppgiften känns lätt. Förberedelser inför övningen: Ta fram skyddskläder Planera vad ni presenterar av verksamheten och utrymmena Bygg slangstafettbanan: 3 st. arbetsslangar och en påle/käggla Bygg pytssprutebanan: Så med vatten (påfyllning) Hink Små kägglor eller kärl som man fyller Tidtagarur, för att göra det mer spännande, om ungdomarna vill tävla Nödsamtal och hemmets brandsäkerhet Under kvällens övning kan ungdomarna väldigt gärna delas upp i två grupper, så att övningarna blir enklare. Att ringa nödsamtal kan vara en bekant övning från skolan och då är det viktigt att låta ungdomarna berätta vad de vet och möjligen har erfarenhet av, än att ha en strikt föreläsning. Det som är viktigt är att ungdomarna får öva på att ringa ett nödsamtal. Ungdomarna kanske inte kommer på egna berättelser, utan då kan man använda bilder som de får förklara olyckan från. En ledare fungerar som nödcentral och ungdomen ringer samtalet. Hemmets säkerhet är en stor kaka, där man får välja en passlig del utgående från gruppen. Här finns det många bra filmsnuttar t.ex. ljuset i soffan som ingår i Hjälteskolningen är en bra och väckande filmsnutt. För att aktivera ungdomarna kan man hålla en liten frågesport (bilaga 3). Förberedelser inför övningen: Bilder med olyckor, OBS! Ritade, inte skrämmande bilder Möjligen en dator/tv för att visa filmen Frågesporten uppkopierad
Åka brandbil och spruta vatten Att få åka brandbil torde vara bland med det roligaste. Då man kan ha max 5 ungdomar i brandbilen, behöver man enligt gruppstorleken dela upp ungdomarna i grupper. Medan en grupp åker brandbil (släckningsbil) kan man ha sprutövningar, kanske då använda en brandpost, när bilen är borta. Sprutandet kan man variera med olika strålrör och olika mål, den kan vara kägglor, tunna att fylla eller en ställning med en boll, fantasin får flöda. Den här övningen kräver lite fler vuxna/hjälpledare. En vuxen (med C-kort) är fast vid körandet och sedan behöver man ha en ledare vid brandposten/pumpen, en vid grenstycket och en vid varje strålrör. Förberedelser inför övningen: Släckningsbilen Brandpost eller släckningsbil som vattenpost Huvudslang Grenstycke Arbetsslang + strålrör (1-3 uppsättningar beroende på gruppstorleken) Måltavlor; tunna att fylla, kägglor att fälla, boll på ställning Förstahandssläckning Förstahandssläckningen kräver en liten teoretisk del, där man berättar om varför man behöver förstahandssläckning, vad förstahandssläckningsutrustning är och hur man använder den. Den utrustning som behövs finns i ÅbBF:s släckningsvagn, som bokas via info@abbf.fi. De övningar som lämpar sig för 10 åringar är: Torrövning i att släcka en brinnande person med släckningsfilt (ingen eld alltså) Torrövning att släcka en kastrull. Beroende på hur många vuxna som kan övervaka, så kan man kanske ha eld. Släcka en gasbrand i brännkärlet med vätskesläckare. För att effektivt utnyttja tiden och undvika köandet är det bra att förbereda alla tre banor innan övningen och dela upp gruppen i mindre grupper och låta grupperna rotera mellan uppgifterna. Som avslutning passar en uppvisning med oljebrand bra. Oljebranden körs i gasbrännaren och man häller på lite vatten. Man får en maffig eld och en spännande avslutning på introduktionskursen. Förberedelser inför övningen: En släckningsfilt i förpackning att visa upp Docka att släcka + släckningsfilt Gasbrännare och tillhörande oljebrandsutrustning (gasflaska och olja) Vätskesläckare (1 släckare/3-5 ungdomar) Gryta att släcka (om man använder eld, behövs sinol) + släckningsfilt
OBS! Säkerhetsavstånd, flagglinor Under sista träffen blir det aktuellt att göra reklam för ungdomsavdelningen och hoppas på att ungdomarna kommer med. Att kalla föräldrarna till en kort infoträff kan vara bra. Det man i alla fall behöver göra är att dela ut info om ungdomsavdelningen, hur man kommer med, var och när övningarna är, vad det kostar och vad det kräver av ungdomen och föräldrarna. Åt de ungdomar som visar intresse av att fortsätta delar man ut: Info om ungdomsavdelningen Medlemsblankett (kontaktuppgifter, vårdnadshavare, allergier mm.) SoMe- tillåtelseblankett Avslutning Ungdomarna som har varit med på introduktionskursen ges möjlighet att komma med i ungdomsverksamheten. Här gäller förstås kårens regler för nya medlemmar, med alla blanketter o.s.v. Det är viktigt att ungdomarna känner sig välkomna och hit hör t.ex. att de får egna skyddskläder att hänga upp på en egen plats. För att den nya gruppen skall integreras i den gamla ungdomsavdelningen, behöver man köra flera samarbetsövningar och namnlekar. Den äldre och yngre gruppen kommer säkert att ha många övningar som är helt skilda åt, men trots det är det viktigt att få ungdomarna att känna att det är vi alla tillsammans som utgör ungdomsavdelningen. Hoppas introduktionskurser ger flera inspirerade nya ungdomar!