Analysgruppens sammanställning inför budgetberedningen Barn- och utbildningsnämnden

Relevanta dokument
Nyckeltal. Barn och utbildningsförvaltningen

Redovisning från analysgruppen. Budgetberedningen

Grundskola, förskoleklass och fritidshem

Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal

Resultat och resurser jämförelse över tid och med andra kommuner

KOMMUNENS KVALITET i KORTHET

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet

Kommun- och landstingsdatabasen

de nationella proven i år 9, kommunala skolor 2016 uppnått kravnivån på Andel elever som

Andel i % skolår 9 som har behörighet till gysk estetiskt program Piteå 96,6% 94,3% 95,3% 92,3% 92,3% 94,5% Riket 86,9% 82,9% 84,8% 86,5% 86,5% 86,5%

Kommun- och landstingsdatabasen

Jämförelser och verksamhetsmått

Bilaga 5. För in underlag i gulmarkerad ruta. Grundskola. 117 Utbildningsförvaltningen

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet Epost %

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet E-post %

Kommunens Kvalitet i Korthet

Plats för bild. Kalla fakta Verksamheternas förutsättningar och organisation i siffror. Framtagen av Barn- och ungdomssektorn Uppdaterad

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämndens målbilder 2016

Verksamhetsplan Skolna mnden

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

Alvestas Kvalitet i korthet 2018 jmf med alla kommuner och över tid

Hur bra är Ulricehamns kommun?

2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Trumpeten i Flens kommun

Kommunens kvalitet i korthet 2015

Återrapportering av måluppfyllelse i kommunplan och nämndplan, april 2013

Kommunens kvalitet i korthet 2016

Uppdateringar av den här rapporten görs löpande.

Fakta om Friskolor. - mars (Preliminär version)

Bokslut 2018 GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) - Områden och nyckeltal från och med 2018

Uppdrag, nuläge och mål

Barn- och utbildningsnämndens fördelning på ramområden budget 2017, tkr Ramområde Netto ing Netto

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Målbilaga 2013 Barn- och utbildningsnämnden datum

Lomma kommun Barn och utbildningsnämnden 2016 NÄMNDSPLAN

SKL:s Öppna jämförelser 2015

Fakta om friskolor Maj 2014

SFI. Kvalitetsanalys 16/17

Ansvarsfördelning mellan Barn- och Utbildningsnämnden och Produktionsstyrelsen Antagen av BUN , 97, PS , 61 och KF , 21

Systematiskt kvalitetsarbete

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Fakta om friskolor Februari 2015

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Ranking i Sverige vid sammanvägning av indikatorer Genomsnitt i Stockholms län 117, Tyresös resultat 92. Stockholm Österåker

Södertörns nyckeltal 2016 Gymnasieskolan

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST

BUN Årsredovisning 2014

PM - Resultat i gymnasieskolan. Läsåret 2017/2018

Timrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012

Verksamhetsplan Skolna mnden

Indikatorer budget 2018 med plan för

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström

Uppdragshandling. Barn- och utbildningsnämnden 2018

Dokumentdatum: Diarienummer: 2018:01477

Årsbokslut 2015 för utbildningsnämnden

Ekonomisk uppföljning per juni för Skolnämnden

Kommunens kvalitet i korthet 2017

Uppdragshandling 2016

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Kommunens kvalitet i korthet 2014

Redovisning från analysgruppen. Mål- och budgetdag 2/

En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003

Skolverket Dokumentdatum: Dnr: 2019:990 1 (13)

PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST

2015/16 Verksamhetsplan För Masmästargårdens förskola i Flens kommun

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg

Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015

Nationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Månadsrapport maj 2019

Kvartalsrapport mars och prognos 1. Utbildningsnämnden

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Bokslut 2017 GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING

Basnyckeltal Basnyckeltal redovisas i delårsrapport per augusti. Ett första presentation av basnyckeltalen sker i augusti 2017.

2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Sörgården i Flens kommun

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret 2017

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014

Bilaga 2 Jämförelser och verksamhetsmått

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018

Din kommuns tillgänglighet

Uppdateringar av den här rapporten görs löpande.

Förvaltningen presenterar ett budgetförslaget för år 2017 som för 2017 uppgår till 852,3 miljoner kronor.

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018

Ekonomisk uppföljning per oktober för Skolnämnden

Indikatorer barn- och ungdomsnämnden

Verksamhet. Styrtal 1 Meritvärde år 9 (Skolverket)

Kommunens kvalitet i korthet (KKIK)

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Transkript:

Analysgruppens sammanställning inför budgetberedningen 219 Barn- och utbildningsnämnden

Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden/förskola Målkriterier Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal Väntetider för barn som inte fått förskoleplats på önskat placeringsdatum, väntat längre än 3 dagar, andel (%) Resurser (Ekonomi/Personal) Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskolexamen, andel (%) Heltidsarbetande månadsavlönade inom förskola och skolbarnomsorg, andel (%) Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Analysgruppens slutsats I Värnamo får högre andel förskoleplats på önskat datum, och ingen behöver vänta >3 dagar i förhållande till önskat datum. Andelen heltidsarbetande är lägre än

utbildningsnämnden/förskola 7 6 5 4 3 2 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal 4,9 5, 5,3 5, 5,2 212 213 214 215 216 Värnamo har färre inskrivna barn/årsarbetare än genomsnittskommunen och länet. Mellan 215-216 har antalet barn i verksamheten ökat. Personalresursen har inte ökat i samma utsträckning. Det pågår en satsning för minskade barngrupper, med statliga medel. 1 Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings (N111)

utbildningsnämnden/förskola 1 Väntetider för barn som inte fått förskoleplats på önskat placeringsdatum, väntat längre än 3 dagar, andel (%) I Värnamo kommun är det ingen som fått vänta mer än 3 dagar för att erhålla förskoleplats, i förhållande till önskat placeringsdatum. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Värnamo 8 Gislaved 3 Ljungby 27 Jönköpings 31 215 216 217 I Värnamo erhåller 78% av sökande förskoleplats före eller på önskat datum vilket är högre andel än länet och Värnamo arbetar för att föräldrar ska ansöka om plats i god tid, vilket har gett bra resultat. (U1142)

utbildningsnämnden/förskola 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) 45,3 41,8 49,2 49,6 Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings 44,9 214 215 216 Värnamo ligger i nivå med Nationellt finns en brist på förskollärare. BUNs målsättning är att 67% av personalen på kommunala förskolor ska utgöras av utbildade förskollärare, och 33% barnskötare. Inom förskolan har ytterligare specialpedagoger anställts. Personalomsättningen är låg (ca 5%). (N1123)

utbildningsnämnden/förskola 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Heltidsarbetande månadsavlönade inom förskola och skolbarnomsorg, andel (%) 55 59 Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings 51 55 65 212 213 214 215 216 Värnamo har lägre andel heltidsarbetande inom förskola och skolbarnomsorg (faktisk tjänstgöringsgrad) än Värnamo har ett antal små enheter, där deltidsarbete motsvarar verksamhetens bemanningsbehov. Projektet Heltidsresan innebär planeringsmässiga utmaningar. Mindre enheter har inte fullt ut grundförutsättningarna att själva lösa heltidsfrågan, dvs de är beroende av ett bredare verksamhetsbegrepp, kombinationsanställningar eller ändrad budgetering för att möjliggöra heltid. Värnamo har även lägre andel (76 %) som har heltid i sin grundtjänst. I genomsnittskommunen har 8 % heltid i sin grundanställning. (N1129)

utbildningsnämnden/förskola 16 14 12 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 145 54 141 141 138 54 142 232 131 228 Värnamo har samma kostnad kr/inskrivet barn och kostnadsutveckling över tid som 1 8 6 4 2 212 213 214 215 216 Antalet barn på förskolor: 212: 1889 216: 1941 Ökningen är ca 5 barn Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings (N118)

Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden Grundskola/Fritidshem Målkriterier Elever/lärare (årsarbetare) i kommunal grundskola, antal Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, lägeskommun, andel (%) Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (16 ämnen) Resurser (Ekonomi/Personal) Lärare med pedagogisk högskoleexamen, kommunal grundskola, (%) Nettokostnad grundskola, kr/elev Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) Inskrivna barn/årsarbetare kommunala fritidshem, antal Analysgruppens slutsats Värnamo har högre andel i åk 9 behöriga att söka till gymnasiet, men följer den nationella trenden med sjunkande resultat i år 9. Skillnader finns mellan skolor i kommunen. I nyckeltalet sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun, ranking har Värnamo förbättrat resultat 217. Viktigt att kostnader redovisas på den nämnd/enhet som är ansvarig för verksamheten (kostnadsfördelning grundskola/fritidshem, samt skolmåltider, underskott SF)

utbildningsnämnden/grundskola 14 12 1 8 6 4 2 Elever/lärare (årsarbetare) i kommunal grundskola, antal 12,1 1,9 1,8 11,7 11,7 212 213 214 215 216 Värnamo har fler elev/lärare än Utvecklingen är en konsekvens av ökat antal elever i grundskolan. Övriga jämförelse har också ökat elevantal 215-216. Men där har antalet elever/lärare minskat. Antalet elever/lärare skiljer mellan de olika enheterna i Värnamo kommun, och varierar mellan 9,8-16,2 elever/lärare (åa) Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings (N1534)

utbildningsnämnden/grundskola 1 9 8 7 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal grundskola, (%) 86, 73,8 85,6 84,9 83,9 Värnamo har något högre andel med lärarexamen än Andelen minskar dock, liksom i övriga. Ämneslärare för grundskolan är generellt svårt att rekrytera. 6 5 4 3 2 1 Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings 212 213 214 215 216 För Värnamos del har skolorna i ytterområden ännu svårare att rekrytera ämneslärare. Personalomsättningen bland lärare i Värnamo är ca 9 %. (N1531)

utbildningsnämnden/grundskola 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, lägeskommun, andel (%) 85,3 78,6 78,4 78,3 8,4 Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings 213 214 215 216 217 Värnamos andel är högre än Över tid har andelen behöriga minskat i Värnamo liksom övriga. En av förklaringarna är en större andel utrikes födda, under de senaste åren, vilket gäller för alla. Resultatet skiljer sig mellan olika skolor i kommunen från 81,8 89,7 %. Det finns samband mellan föräldrars utbildningsbakgrund och elevens resultat. (N15424)

utbildningsnämnden/grundskola 5 1 Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun*, ranking 212 213 214 215 216 217 58 Detta nyckeltal kommer från Öppna jämförelse, SKL och är ett sammanvägt resultat i grundskolan. År 217 ligger Värnamo på 58:e plats. Värnamos (BUN) mål är att vara bland de 2 bästa skolna 217, och bland de tre bästa 22 15 2 25 Värnamo Gislaved Ljungby 173 197 Resultatet i år 9 väger tungt i rankingen. *Lägeskommun: nyckeltalet baseras på de som är elever på skolor i den geografiska kommunen. (U15428)

utbildningsnämnden/grundskola 12 1 8 Nettokostnad grundskola, kr/elev 99 666 1 997 96 799 93 143 95 56 Värnamo ligger under genomsnittskommunen i nettokostnad för grundskolan. Nettokostnadsökningen kr/elev i genomsnittkommunen var,3% mellan åren 215-216. 6 4 2 213 214 215 216 Nettokostnadsminskningen kr/elev i Värnamo var -2,7% mellan åren 215-216. Verksamheten ska bedrivas med fler elever. Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings (U1513)

utbildningsnämnden/grundskola 25 2 15 1 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (16 ämnen) 216,7 23,5 24,5 25,1 24,7 213 214 215 Värnamos elever i år 9 har högre meritvärde, i jämförelse med Betyget A ger 2 p, B ger 17,5 osv. Betyget E ger 1 meritpoäng. Betyget A i alla 16 ämnen skulle ge 32, betyget E (godkänd) i alla ämnen skulle ge 16 meritpoäng. 216 217 5 Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings (N1543)

utbildningsnämnden/grundskola 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) 59,2 37,4 56,8 6,2 44,3 212 213 214 215 216 Värnamo har betydligt högre andel personal med högskoleexamen än Andelen minskar i Värnamo, och även i övriga. Det är få behöriga sökande till utlysta tjänster. Det gäller även nationellt. Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings (N1315)

utbildningsnämnden/grundskola 25 Inskrivna barn/årsarbetare kommunala fritidshem, antal Värnamo har lägre antal barn/årsarbetare än 2 15 1 5 18,7 19,4 17,9 19,9 21,5 212 213 214 215 216 Värnamos inrapportering speglar inte det faktiska antalet barn. Detta eftersom barn som väntar på skolskjuts och modersmålsundervisning inte är medräknade i inrapportering av antal inskrivna barn. Men de finns i verksamheten. Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings Antalet inskrivna barn/årsarbetare ökar i Värnamo, och även i genomsnittskommunen 212-215. (N131)

utbildningsnämnden/grundskola 1 9 8 Nettokostnadsavvikelse fritidshem inkl. öppen fritidsverksamhet, (%) Nettokostnadsavvikelsen för Värnamo på 24,8% indikerar högre kostnadsläge än vad som motiveras av socioekonomiska faktorer. Gislaved och Ljungby ligger i paritet med Värnamo. 7 6 5 4 3 2 1 24,8 21,8 25,2 Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings 4, 2, 215 216 Några förklaringar till Värnamos nettokostnadsavvikelse på 24,8% kan vara: Fördelning av kostnader för personal skola fritids Små enheter med fåtal elever Kostnader för personalresurs för barn som väntar på skolskjuts och modersmålsundervisning (N132)

Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden Gymnasieskolan Målkriterier Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, lägeskommun, andel (%) Resurser (Ekonomi/Personal) Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal gymnasieskola, andel (%) Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev Analysgruppens slutsats Andelen gymnasieelever på högskoleförberedande program är högre än genomsnittskommun. Och yrkesprogram lägre. Andelen som tar examen inom 3 år är högre än genomsnittskommunen men sjunker jämfört med 216. På yrkesprogrammen tar lägre andel examen inom 3 år jämfört med högskoleförberedande program. Program som har få elever kan förklara Värnamos högre nettokostnad kr/elev.

utbildningsnämnden/gymnasiet 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Gymnasieelever fördelat på program, andel (%), År 216 58, 17,4 24,6 49,8 21, 29,2 43,7 15,5 46,2 46,1 4,8 Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings 32,9 34,3 2,9 19,6 Högskoleförberedande program Introduktionsprogram Yrkesprogram Värnamo har betydligt fler andel elever som går högskoleförberedande program än genomsnittskommunen och betydligt lägre andel som väljer yrkesförberedande. Värnamos branschstruktur ger efterfrågan på personer med examen från yrkesprogram. År 215 antal elever i % på högskoleförberedande program: Värnamo: 59,5 % Gislaved: 51,7 % Ljungby: 45,5 % Länet: 46,2 % : 48,3 % Gällande introduktionsprogrammen har Värnamo färre andel elever än Andelen har dock ökat från 9,9% (212) till 17,4 (216). Utvecklingen i andra är likartad. (N1781, N1782 N1783)

utbildningsnämnden/gymnasiet Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, lägeskommun, andel (%) Värnamo ligger högre än genomsnittskommunen, men en lägre andel 217 jämfört med år 216. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Värnamo 72,1 Gislaved 67,3 81,2 Ljungby 72,4 Jönköpings 62, 214 215 216 217 Ställt mot (i huvudsak) samma elevers resultat i åk 9 (Andel elever åk 9, 213-214 som var behöriga att söka gymnasiet har Värnamo bättre resultat än länet. En nyckelfaktor är sam-verkan och överlämning till Figy från grundskolan. En lägre andel i yrkesförberedande program tar examen inom 3 år, 217(216): Högskoleförberedande: 79,4% (85,9%) Yrkesförberedande: 68,3% (69,4 %) (N17442, N17449, N1745)

utbildningsnämnden/gymnasiet 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal gymnasieskola, andel (%) 76,8 77,2 76,9 76,5 76,9 Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings 212 213 214 215 216 Tidigare år har Värnamo haft högre andel med högskoleexamen än 216 ligger Värnamo i nivå med övriga. Värnamo har minskad andel personal med högskoleexamen från 215-216 med 6,5% Rekryteringsläget har försämrats. Värnamo kommun har cirka 15 gymnasielärare. (N17814)

utbildningsnämnden/gymnasiet 14 12 1 8 6 4 Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev 115 824 118 412 17 611 113 817 113 64 212 213 214 215 216 Värnamo har något högre nettokostnad/elev för gymnasieskola, än Här ingår intäkterna, tas dessa bort har Värnamo något lägre kostnad/elev. Resultatet nettokostnad kr/elev är beroende på vilka typer av program som man har. I Värnamo går 58 % av eleverna går högskole-förberedande program (46% i genomsnittskommunen). 2 Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings Yrkesprogram har högre kostnader för lokaler och material, samt att undervisningen sker i mindre grupper än de högskoleförberedande programmen. Mindre grupper finns även i introduktionsprogrammen. (U1723)

utbildningsnämnden/gymnasiet 15 Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, (%) Nettokostnadsavvikelsen för Värnamo på 9,9 % indikerar högre kostnadsläge än vad som motiveras av socioekonomiska faktorer. 1 5-5 9,9 5,4 Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings -2,8 3,9 212 213 214 215 216 Värnamo kommun har genomfört yrkesprogram, trots minskat elevantal, och få sökanden. Andelen elever på yrkesprogram är lägre i Värnamo (24,6%) jämfört med genomsnittskommunen (34,3%) Antalet elever i olika årskullar varierar, och har varit mindre under ett antal år, men ökat 216. Vilket programutbud Figy ska ha är ett politiskt beslut. -1 (N171)

Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden Vuxenutbildning Målkriterier Resurser (Ekonomi/Personal) Analysgruppens slutsats Få nyckeltal finns. Verksamheten omfattar 5,2% av invånare 2-64 år. Andelen vuxenstuderande som läser grundläggande vuxenutbildning (år 1-9) är 24,2%, vilket är högre än

utbildningsnämnden/ Vuxenutbildning 1 9 8 Invånare 2-64 år som deltar i vuxenutbildning, andel (%) En av 2 medborgare i ålder 2-64 går på kommunal vuxenutbildning. Det är något lägre än 7 6 5 4 5,2 6,5 5,4 6,4 5,8 212 213 214 3 2 215 216 1 Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings (N18891)

utbildningsnämnden/ Vuxenutbildning 1 9 8 7 6 5 4 3 2 Elever i kommunal vuxenutbildning som läser grundläggande vuxenutbildning, andel (%) 24,2 27,9 2,8 23,1 18,4 212 213 214 215 216 En av fyra elever på vuxenutbildning läser grundläggande åk 1-9. Det är något högre än Nästan alla som läser grundläggande åk 1-9 är nyanlända personer som avslutat SFI (svenska för invandrare). 1 Värnamo Gislaved Ljungby Jönköpings (N18893)