Vad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2017 Anneli Ekblom

Relevanta dokument
Vad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2018 Anneli Ekblom

Vad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2015 Anneli Ekblom

Vad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2014 Anneli Ekblom

antik historia, Uppsala Universitet

and the Development of Human Societies. London: Thames & Hudson 2012 (3 rd edition):

antik historia, Uppsala Universitet

DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A

Städer, problem eller lösning?

Vad är miljöhistoria? Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet, Hållbar utveckling A, 2012

Kan vi lära av historien? antik historia, Uppsala Universitet,

Individer, samhälle & klimat. Gemensamma föreläsningar Ht 2012 Anneli Ekblom

Ämnesområden. Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Vad är ett hållbart jordbruk?

Befolkning. Geografi.

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna

1. Jordbrukshistoria och matsäkerhet

Världen idag och i morgon

VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson

IKEA Food Supply / Inter IKEA Group

Schema för Block 2: Historiska perspektiv på miljö, utveckling och globalisering, 7 hp

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

Schema. Vecka 36 Datum Tid Föreläsning Litteratur Instuderingsfrågor GLOBAL MILJÖHISTORIA HT Tisdag 4 september

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Miljöhistoriska fallstudier

The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration?

Energiförsörjningens risker

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Staden idag, imorgon. Mia Wahlström, KTH/Tyréns AB DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES

Geografi Analys och reflektion

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Läsinstruktioner Global miljöhistoria

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

Här växer människor och kunskap

Förslag den 25 september Geografi

Vägen till omställning? Genusanalys av energi och miljöpolitik

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

China and the Asia Pacific Economy Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

V.36 Måndag 3/9 Tisdag 4/9 Onsdag 5/9 Torsdag 6/9 Fredag 7/9

Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria. V.36 Måndag 3/9 Tisdag 4/9 Onsdag 5/9 Torsdag 6/9 Fredag 7/9

Mis/trusting Open Access JUTTA

Hur ska man tolka Paris?

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Upplysningstidens karta

Kursplan. Konst- och bildvetenskap I. Art and visual studies. Konst- och bildvetenskap. Kursen är en fristående kurs. Standardbehörighet A

Regional Carbon Budgets

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Tillväxt till döds. Naturskyddsföreningen. Ekofika. Göteborg,

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft!

GEOGRAFI. År 1 år 3. Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige.

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

FRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B

Planering för mat trender och tendenser

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.

Energimyndigheten.

Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?

Hur äter vi hållbart?

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

SKOGSHISTORIA I MAlNE, NEW ENGLAND ANDERS ÖCKERMAN

OPEN NETWORKED LEARNING

Homo sapiens 1 Våra förfäders ankomst

Botswana en framgångssaga

Vad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2015 Anneli Ekblom

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Naturfolk lever av vad naturen ger. Något annat slags folk finns inte

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

#RADIOKORRESPONDENTERNA MÖT RADIO- KORRESPONDENTERNA BERWALDHALLEN

Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion

The Empires Strike Back

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar

Transkript:

Vad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2017 Anneli Ekblom

At every level the greatest obstacle to transforming the world is that we lack the clarity and the imagination that it could be different Unger in Andersson, K. 2012. Development Dialogue, september 2012.

Kortsynsjukan Vårt samhälle lider av kortsynssjuka (Guldi and Armitage 2014. The History Manifesto) Planeringshorisont på 5, 10, 20 år - Kunskapshorisont som ibland är kortare - Samhälleligt minne på mindre än ett år? - Individuellt minne ännu kortare? Vilket gör: - att vi dåligt förstår vårt eget samhälle - att vi inte lär oss av de oändligt många historisk goda och dåliga exempel på lösning av problem - att vi inte ser de lösningar som faktiskt finns

Samband och konflikter mellan människa och miljö Miljöhistoria (i jämförelse med konventionell historia) för in ytterligare en variabel Miljö, vilket skapar en helt ny förståelse för historiska skeenden Och vår samtid Miljöhistoria Det gäller både stora skeenden och processer Eller skeenden och händelser i mindre skala Olika sätt att berätta miljöhistorier och olika syften

Människa och natur hör samman!!

Laetoli, Tanzania 3.8 milj years ago, Australopithecus Människoblivandets historia kan inte förstås utan att förstå alla andra organismers historia

Människans utveckling Homo ergaster/ erectus Llevalois flakes Achulean, Homo ergaster Alla nu levande människor härstammar från en kvinnliga individ i östafrika som levde för 100 230 000 år sedan

DNA tester på möderne DNA (MtDNA) visat att alla nu levande människor Är besläktade med en kvinnlig individ som levde i Afrika mellan 100,000 och 200,000 år sedan. Människan har troligen gått igenom ett flertal genetiska bottlenecks

Den moderna människan? Homo sapiens sapiens Fullväxt och gracil anatomiskt modern Den tänkande människan Sociala förmågor Förmåga att uttrycka sig och tänka symboliskt konst, abstrakt skapande Fingerfärdig spån och mikroliter sammansatta redskap Medveten om sin egen död

Blombos Cave, SydAfrika 100,000-75,000 år sedan, begravningar, smycken, ochra, sammansatta redskap, jagade små däggdjur, fisk och mollsker även växter och rötter, även säl, pingviner. Spår av matlagning (torkning) och härdar; tydlig organisation av boplatser, säsongsvisboende; begravningar, kannibalism? Målad sten från Apollo I

Den tidigaste elden daterad 700 000 år sedan Fire-stick farming Australien

Den 2:a utvandringen

Andra medorganismer har format oss som människor och vår världsbild: Llascaux grottan, Frankrike c. 17 000 år sedan Homo Sapiens Sapiens

Men det har inte alltid varit ett harmoniskt förhållande: Ukraina 20-14 000 år sedan, Mammut ben och skin (95 mammutar/hydda, 70 hyddor påträffade).

Jordbruk Jordbruket gjorde oss på många sätt mer beroende av inte bara medorganismer men också klimat och jordmåner. Men många jordbrukare idag är också jägare och samlare Kap 5 Human past ; Karta modifierad från: Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and their Languages: the first expansions.

Jericho (9600-7000 BC)

Stadstater och riken Statstater och riken växte fram runt floderna, här tillkom också system för administration och ett skriftspråk. Hydraliska despoter (Radkau) makt baseras på politisk och teknisk kontrol av vattenresurser och bevattningsystem Bild från Scarre, Chris (redthe Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies, London: Thames & Hudson, s. 194

Nilen Större behov av att reglera, kontrollera och förutsäga natu svängningar: Nilometern in Kairo (1200 år gammal)

Varför städer? Ekologisk och politisk instabilitet Ekonomiskt och socialt/politiskt förtryck? Varför överlämna en stor del av din produktion och självbestämmande till en ledare eller kung? Olika förkaringar (dra gärna paralleller med dagens urbanisering?) Beskydd Handel Arbete Stadens lockelser Militär expansion? Fler förslag??? Aztekernas sociala hierarki

750-1050 AD Settlement aggregations, ballcourts (ceremonial/public areas, Plattform buildings 1200-1400 AD Hohokam large irrigation systems

The Columbian exchange

The ecological UNEQUAL exchange Från http://www.slavevoyages.org/tast/assessment/estimates.faces/

The ecological UNEQUAL exchange Source: http://www.uniklu.ac.at/socec/bilder/global_materials_extraction_gross.jpg Hibbard et al (2007) Group report: decadal timescales. I: Costanza R, Graumlich LJ och Steffen W (reds)- Sustainability and collapse: an integrated history and future of people on earth.cambridge, MIT press, 347

Industrialism och kolonialism Industrialismen var ett globalt fenomen som påverkade alla delar av världen på olika sätt Merkantilism/Kolonialism gjorde industrialismen både möjlig och nödvändig Råvaror, land och resurser Nya marknader för konsumtion Kolonialism och dominerande tankestrukturer påverkade inte bara de koloniserade länderna och ursprungsbefolkningar utan också befolkningen i Europa. Hur skapade länder som England och Sverige arbetskraft. Hur behandlades de? Hur såg den individuella friheten för medborgare I sverige ut i slutet av 1800-talet början av 1900-talet? Kolonialismen var inte bara något som hände i historien. Det finns också koloniala eller ny-koloniala maktstrukturer i vår samtid.

The scramble for Africa 1880-1914 Berlin konferensen 1884 85 Avtal där Europiska stater förband sig att stoppa slaveriet Kolonisering: Europeiska stater delade upp Afrika mellan sig Detta föregicks av en mkt lång process av maktpolitik, missionering, upptäcksfärder och propaganda

Metabolic rift

Reflektera: vad handlar detta om?

Hur ska man förstå ett landskap om man inte känner till dess historia??

Sveriges miljöhistoria kronozoner 000 år sedan Bild från Welinder, S, Pedersen E.A. och Myrdal J (reds). Jordbrukets första femtusen år, 4000 f. kr-1000 e.kr. Det svenska jordbrukets historia, 21-43. (kopia i pärm)

Uppsala 8000-5000 år sedan? (bild från Polen)

Det varma klimatet 8-6000 år sedan påverkade hela jorden, Till exempel var Sahara under denna tid grönare med vattendrag och träd

Welinder, S, Pedersen E.A. och Myrdal J (reds). Jordbrukets första femtusen år, 4000 f. kr- 1000 e.kr. Det svenska jordbrukets historia, 21-43.

2600 2000 1600 1000 Lilla IDAG år sedan Istiden (Büntgen et al. 2011), klimatet har alltid varierat.

European landscape has been completely reshaped by people Emanuelsson (2009). The rural landscape of Europe

Landscape Diversity: a Key Regional Feature Multifunctional Rural Landscape of Burgundy (forest, pasture, arable) Intense Industrial Agriculture to the North, in the Paris Basin Carole Crumley 1994 From garden to Globe

Gamla Uppsala Naturlig höjd och siktpunkt, en ås, ligger nära Fyrisån som då var en kommunikationsled, med god tillgång till fuktängar (betesmarker) och skogsresurser samt bördig jordbruksmark. Ligger i gränszonen mellan tre politiska zoner (socknar), mötespunkt och träffpunkt. Platsens kvalitéer förstärks genom tid, stolprader går längs med en central väg som leder förbi platsen, gravhögar byggs på 600 tal. Eventuellt röjs även skogen vid denna tid för att synliggöra platsen. Det går inte förstå denna plats utifrån bara ett perspektiv, här har miljö och tanke förenats i byggandet av ett monument. Vad är det man har velat fömedla här?

Reflektera: vad handlar detta om?

Även natur har en historia

European landscape has been completely reshaped by people Emanuelsson (2009). The rural landscape of Europe

Den tidigaste elden daterad 700 000 år sedan Fire-stick farming Australien

Amazonas vild natur eller kulturlandskap?

Geoglyfer i Amazonas från Google Earth

Miljöhistoria för mig är ett sätt att att förstå historiska skeenden på ett nytt sätt och att förstå idag-framtid på ett nytt sätt Men det är viktigt att vi ställer bra frågor!

Maya städer=gröna städer Flera stadstater växte fram 250-800 e.kr

Maya städer Calakmul, Tikal och Caracol mellan 50.000 och 100.000 invånare, Teotihuacán 125 000 2,000 invånare 1.6 km 2 (som dagens sprawl runt Los Angeles) Städer med låg densitet (utspridda) Gröna öar i staden Mycket av stadens jordbruksresurser producerades inom staden Jordbrukstekniker som gav god avkastning c. 400 år av stabilitet trots en enormt stor befolkning?

Plattformsbyggnader, städer, 1200-1400 AD Hohokam stora bevattningsystem 750-1050 AD boplatskoncentrationer, hockeyrinkar (ceremoniella/publika områden, vittomfattande sociala nätverk Nelson et al 2011

Personliga strategier för stabilitet Konstbevattning Lagring av mat Dela mat mellan hushåll Migration/arbete i andra regioner Sociala nätverk Ansluta dig till en ledare/förvaltning som har som roll att fördela resurser eller ha allmänna förråd Byta försörjningsstrategi (utflyttning, jakt och insamling) Nelson et al 2011

Beslutsfattande och planering Ex: 1700-talets Kina Manual för disaster management Matförråd (?%) av den nationella ekonomi Ledare hölls personligen ansvariga för att förse medborgare med mat i krisperioder Planering som bygger på att naturkatastrofer sker återkommande Kontrasterar mot andra exampel där beslutsfattare inte ingrep Fagan: floods famines and emperors

Reflektera: vad handlar detta om? Skriv på lappen & skicka till grannen

Många teser och förklaringar som många idag accepterar som sanning eller som vi vill kritisera som felaktiga har också de en historia Som vi måste förstå

Referenser Fagan, Brian (1999). Floods, Famines and Emperors: El Nino and the Fate of Civilizations. New York, Basic books. Hughes, J.D. (1994). Pans travail: Environmental problems of the ancient Greeks and Romans. Baltimore and London, the John Hopkins University Press. Hughes, J Donald (2001) ). An environmental history of the world : humankind's changing role in the community of life. London, Routledge. Montgomery, D.R (2007). Let the eat colonies. I: Dirt, the erosion of civilisation. Berkley and Los Angeles, University of California Press. Mostafi, M., Dohert, G. 2010. Ecological Urbanism. Harvard University Graduate School of Design, 640 pp (obs short texts and a lot of illustrations, very inspirational) Sen, Amartya (1981). Poverty and famines Sörlin, Sverker och Öckerman, Anders (1998) Jorden en ö: en global miljöhistoria. Stockholm, Natur och kultur Tainter, J. A., T. F. H. Allen, A. Little, and T. W. Hoekstra. 2003. Resource transitions and energy gain: contexts of organization. Conservation Ecology 7(3): 4. Tainter, J. A. (2006). Social complexity and sustainability. Ecological complexity 3, 91-103. Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudson, 200-233.