Fortbildningsdag inom småbarnspedagogik med fokus på juridik, styrning och övervakning

Fortbildningsdag inom småbarnspedagogik med fokus på juridik, styrning och övervakning 4.10.2016 Helsingfors 5.10.2016 Åbo 12.10.2016 Vasa Ira Vanne Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet 1

Lagar som tillämpas inom småbarnspedagogik L om småbarnspedagogik (SmåPedL) + F om barndagvård Barnets ställning FN:s konvention om barnets rättigheter Finlands grundlag Lag angående vårdnad om barn och umgängesrätt Barnskyddslagen Hälso- och sjukvårdslag Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet Patientlagen osv Övrigt tillämpligt Förvaltningslagen Personuppgiftslagen L om offentlighet i myndigh. verksamhet Kommunallag Skadeståndslagen Strafflagen Aktiebolagslag Konsumentskyddslagen Arbetarskyddslag osv. 2

Tillämpligheten av socialvårdens stadganden Följande stadganden inom socialvården tillämpas fortfarande, sådana de lyder 1.1.2013 Lag (272/2005) och förordning (608/2005) om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården Båda är upphävda från 1.5.2016 men tillämpas ändå inom småbarnspedagogiken Ersatts med L om yrkesutbildade personer inom socialvården 817/2015, där det bl.a. stadgas om registreringsskyldighet för yrkesutbildade personer inom socialvården (senast 31.12.2017) Gäller INTE personal inom småbarnspedagogik, men ansökan kan rekommenderas Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) 3

Tillämpligheten av socialvårdens stadganden Lag om privat socialservice (922/2011) Förblir i kraft inom småbarnspedagogiken trots att finns förslag på ny gemensam lag för privata social- och hälsotjänster Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas bestämmelserna i den övriga lagstiftningen om socialvård och socialservice i tillämpliga delar även på barndagvården (14 SmåPedL) Eftersom inget annat föreskrivits tillämpas övriga bestämmelser i gällande form Vad betyder i tillämpliga delar? Kommit mycket ändringar efter 1.1.2013 och också helt ny lagstiftning 4

Tillämpligheten av socialvårdens stadganden Bland annat följande bestämmelser tillämpas: Lag om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) Lag om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) Lag om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) Lag (519/1977) och förordning (988/1977) angående specialomsorger om utvecklingsstörda 5

Anordnande av småbarnspedagogisk verksamhet Småbarnspedagogik och övrig småbarnspedagogik Denna lag tillämpas på småbarnspedagogik som ordnas av en kommun, samkommun samt någon annan serviceproducent och ges vid daghem, i familjedagvård eller som övrig småbarnspedagogik. Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård av barn och i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. (1 SmåPedL) Övrig småbarnspedagogik som begrepp inte definierats i lagen Allmänspråkligt avses öppna daghem, ledd (kommunal) lekverksamhet samt klubbar där verksamhetens grunder är förenliga med 1 6

Anordnande av småbarnspedagogisk verksamhet Klubbverksamhet som övrig småbarnspedagogik kan variera betr. dess tidsmässiga varaktighet och vilken ålders barn den riktas för Om klubben har en kommersiell utgångspunkt och betonar endast ett delområde i verksamheten (t.ex. musik, bildkonst, motion) anses verksamheten inte vara övrig småbarnspedagogik musiklekskola exempel på sådan FPA tolkat att klubbverksamhet ca 3 timmar om dagen inte inverkar på beviljandet av stöd av hemvård 7

Anordnande av småbarnspedagogisk verksamhet Målen i lagen om småbarnspedagogik och i grunderna för planen för småbarnspedagogik styr alla former av småbarnspedagogik. (Utkast till VASU, s. 11) Genomförandet av och tyngdpunkterna för övrig småbarnspedagogik varierar beroende på anordnarens beslut. Verksamheten ska vara handledd och målinriktad. (Utkast till VASU, s. 12) Verksamhetsformerna skiljer sig från varandra i fråga om lärmiljöer, resurser, behörighetsvillkor för personalen, personalstruktur, barngruppens storlek och relationstalet mellan barn och personal 8

Anordnande av småbarnspedagogisk verksamhet UKM har som mål att definiera behörighetsvillkor inom den övriga småbarnspedagogiken i VAKA II, men detta genomförs inte om förslaget inte är kostnadsneutralt Viktigt att vårdnadshavarna får information om alla verksamhetsformer med avseende på deras innehåll och särdrag! Småbarnspedagogik för asylsökande Småbarnspedagogik för barn som är kommuninvånare (SmåPedL 4 ) En persons hemkommun = den kommun där hen bor (L om hemkommun 2 ) 9

Småbarnspedagogik för asylsökande forts. Personen har flera bostäder/ingen bostad alls: hemkommun den som personen på grund av sina familjeförhållanden, sin utkomst eller andra motsvarande omständigheter själv anser som sin hemkommun och till vilken hen med hänsyn till de ovannämnda omständigheterna har den fastaste anknytningen (L om hemkommun 2 ) Den som inte har hemkommun enligt L om hemkommun betraktas som invånare i den kommun där hen vistas (SmåPedL 4 ) T.ex. om barnet inte har ett i utlänningslagen (301/2004) avsett giltigt uppehållstillstånd Den subjektiva rätten på 20h gäller även asylsökande/deras barn 10

Småbarnspedagogik för icke-invånare I brådskande fall eller när omständigheterna kräver ska småbarnspedagogik ordnas även för andra som vistas i kommunen än kommuninvånarna (SmåPedL 4 ) Om vårdnadshavarna bor på olika orter och barnet på grund av växelvis boende har behov av småbarnsped. på båda orterna Om vårdnadshavaren arbetar/studerar kortvarigt på annan ort än i familjens hemkommun Vid behovsprövningen ska barnets bästa beaktas Kommunen får ordna småbarnspedagogik för ett barn som bor i en annan kommun även i andra fall än de som avses i 4 (SmåPedL 11c ) Service i närkommunen motsvarar bättre barnets/familjens behov 11

Kompletterande småbarnspedagogik + förskola När förskoleundervisning ordnas skall beaktas att de barn som deltar i undervisningen har möjlighet att utnyttja dagvårdsservice (GrUL 6 ) Motsvarande bestämmelse i 11b i SmåPedL. Vidare sägs att småbarnspedagogik inte ska ordnas för barnet som deltar i förskoleundervisning, om inte barnet har rätt till mer omfattande småbarnspedagogik än vad 11a 1 mom. föreskriver i sådana fall ska småbarnspedagogik ordnas på deltid I nuläget förutsätter den subjektiva rätten att de som önskar få kompletterande dagvård som småbarnspedagogik på deltid, ska erbjudas sådan 12

Kompletterande småbarnspedagogik + förskola Det är dock inte lagstridigt att ordna den kompletterande vården som övrig småbarnspedagogik, dvs. som klubbeller lekverksamhet, om småbarnspedagogik erbjuds JO 30.10.2008 dnr 3889/4/06: Libelits kommun hade ordnat dagvård för barn i förskoleåldern som lekverksamhet (i ett daghem). Klaganden ansåg att Libelits kringgick reglerna om relationstal och behörighet genom att benämna verksamheten som lekverksamhet. JO ansåg att det inte framgick hur lekverksamheten avvek från sedvanlig daghemsverksamhet. Det fanns grunder för synpunkten att det var frågan om heldagsvård där dimensioneringen för heldagsvård tillämpas. Avgörande skulle inte få vara hur kommunen namngett verksamheten, utan dess innehåll. 13

Kompletterande småbarnspedagogik + förskola JO forts.: Då dagvårdslagen eller annan lag inte definierar hur dagvårdsverksamhet och lekverksamhet skiljer sig från varandra och frågan alltså lämnar rum för tolkning, kan Libelits inte anses ha förfarit lagstridigt vid ordnandet av förskoleundervisning och lekverksamhet. I förslaget till VAKA II framfördes att på fostran före och efter förskolan skulle tillämpas lagens bestämmelser om daghem eller familjedagvård det är till barnets fördel att få kvalitativ småbarnspedagogik som uppfyller lagens krav Nu under beredning lagförslag som möjliggör kompletterande klubbverksamhet enligt regeringsprogrammet i kraft år 2017 11.10.2016 14

Språkliga aspekter inom småbarnspedagogik Kommunen ska sörja för att dagvård står till buds på barnets modersmål, då detta är finska, svenska eller samiska (SmåPedL 11 2 mom, RP 196/1981) Jmf SmåPedL 14a, enligt vilken i tvåspråkiga kommuner och i samkommuner som omfattar tvåspråkiga eller finsk- och svenskspråkiga kommuner ska barndagvård ordnas på kommunernas båda språk så att serviceanvändaren blir betjänad på det språk hen väljer, antingen finska eller svenska (Stadgandet kommer från socialvårdslagen. Enligt RP 159/2012 föreslås inga ändringar i kommunernas skyldighet att erbjuda dagvårdstjänster) Rätten till småbarnspedagogik på finska, svenska o. samiska är alltså omfattande Ordnas oberoende av om kommunen är enspråkig, tvåspråkig eller om den är belägen inom samernas hembygdsområde 15

Språkliga aspekter inom småbarnspedagogik Vårdnadshavarna beslutar om barnets rätt att få småbarnspedagogik på sitt modersmål relevant att försöka hitta en lösning i enlighet med barnets bästa och som möter barnets språkliga behov, i samförstånd med vårdnadshavarna Finns inga hinder för att erbjuda småbarnspedagogik på annat språk än barnets modersmål, om vårdnadshavarna så önskar Biträdande justitiekanslern 18.10.1991 (dnr 813/1/89): Enligt 11 2 mom i lagen om dagvård av barn (numera SmåPedL) ska dagvård på barnets modersmål ordnas kontinuerligt. I en tvåspråkig kommun fanns inget finskspråkigt daghem, endast två svenskspråkiga daghem. I ett av dem fanns en anställd som fick språktillägg för att hon kunde finska och tog hand om de finskspråkiga barnen. Kommunen kunde inte åberopa den svåra ekonomiska situationen eller att de finskspråkiga barnen var få. 16

Språkliga aspekter inom småbarnspedagogik Biträdande justitiekanslern 9.6.2016 (dnr OKV/407/1/2015): Träskända stad köpte privat småbarnspedagogik åt finskspråkiga barn men det enda svenskspråkiga daghemmet fungerade med stöd för privat vård. Vårdkostnaderna var dyrare i det svenskspråkiga daghemmet. Staden hade inte framfört orsak till varför den inte agerat i enlighet med SmåPedL genom att skaffa de svenska dagvårdstjänsterna som köpta tjänster. Ur lagen fås inte stöd för en sådan tolkning att ordnandet av kommunal småbarnspedagogik skulle kunna ersättas med något annat sätt, åtminstone om det finns sökanden till kommunal småbarnspedagogik. (Kommunen ska se till att barnet får 20 timmar småbarnspedagogik inom ramen för en sådan av kommunen anordnad plats Föräldrarna som för barnet inte väljer en plats inom småbarnspedagogiken som kommunen ordnar, har rätt att få stöd enligt L om stöd för hemvård och privat vård, 11a SmåPedL)) 17

Språkliga aspekter inom småbarnspedagogik RFV svenska enheten 1.7.2016 (dnr LSSAVI/4592/06.06.01/2015): Alla svensk- och tvåspråkiga barn som deltog i småbarnspedagogisk verksamhet i Laihela kommun placerades i ett gruppfamiljedaghem, där endast en i personalen hade starka kunskaper i svenska. Ej beredskap till reservvård eller specialbarnträdgårdlärares tjänster på svenska. Enligt RFV är deltagande i tvåspråkig verksamhet ett val som vårdnadshavarna gör. Kommunen har en skyldighet att ordna fullständig service på svenska, varvid verksamheten i Laihela var otillräcklig då kontinuerlig service inte kunde garanteras när den ordinarie personalen inte var på plats. På familjedagvården ställs inte samma strikta behörighetskrav som för personalen på ett daghem. Kommunen bör utreda i vilken mån det vore möjligt att erbjuda även andra former av småbarnspedagogik, enligt samma villkor som för finskspråkiga barn kan väljas form. 18

Den småbarnspedagogiska miljön Miljön ska med beaktande av barnets ålder och utveckling vara utvecklande och främja inlärning samt vara hälsosam och trygg. Lokalerna och redskapen för verksamheten ska vara ändamålsenliga och tillgängligheten beaktas (6 SmåPedL) Grupperna inom småbarnspedagogiken ska bildas och lokalerna planeras och användas så att de syften som föreskrivs för småbarnspedagogiken kan uppnås. I en daghemsgrupp får samtidigt vara närvarande högst det antal barn som svarar mot tre personer i vård- och fostringsuppgifter (5a SmåPedL) Nya bestämmelser om sanitära förhållanden Social- och hälsovårdsministeriets förordning om sanitära förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen samt om kompetenskrav för utomstående sakkunniga (545/2015, i kraft 15.5.2015) Bindande föreskrifter, gäller även gammalt byggnadsbestånd 19

Den småbarnspedagogiska miljön Temperatur och luftens flödeshastighet Åtgärdsgränser i barndagvårdsställen, läroanstalter och motsvarande utrymmen Rumsluftens temperatur under uppvärmningsperioden +20 C - +26 C Rumsluftens temperatur utanför uppvärmningsperioden +20 C - +32 C Ventilation 10 Tilluftströmmen i skolor, daghem o. andra motsvarande utrymmen ska vara minst 6 dm³/s per person 20

Den småbarnspedagogiska miljön Tilluftströmmen får dock vara 4 dm³/s per person, om man försäkrar sig om att halterna av föroreningar i inomhusluften eller temperaturen inte blir så höga att de förorsakar sanitära olägenheter eller om fukthalten inte blir så hög att den kan orsaka en sådan risk för mikrobiell tillväxt som avses i 5 Även åtgärdgränser för buller Ekvivalentnivån för ljud dagtid (päiväajan keskiäänitaso) kl.7-22 i bostadslägenheter och vistelseutrymmen 35 db Ekvivalentnivån för ljud nattetid kl. 22-7 30 db Övriga utrymmen och kök 40 db både dag- och nattetid 11.10.2016 21

Barnets rätt till småbarnspedagogik Sådana barn komma i åtnjutande som inte ännu nått läropliktåldern Även äldre barn för vilka vård inte ordnats på annat sätt, om särskilda omständigheter det påkallar T.ex. om inte ordnas morgon- och eftisverksamhet, vårdnadshavaren har oregelbundna arbetstider Upp till kommunen att bedöma om ordnar Barnets vårdnadshavare bestämmer om barnets deltagande i småbarnspedagogik Den subjektiva rätten omfattar 20 h/vecka, i vissa fall mera 22

Barnets rätt till småbarnspedagogik Rätt till plats i av kommunen ordnad småbarnspedagogik på ett daghem eller familjedaghem efter utgången av den tid för vilken moderskaps- och föräldrapenning eller partiell föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen får betalas En plats ordnas när barnet är ca 9 månader Om möjligt ska småbarnspedagogik ordnas i den form som barnets föräldrar/andra vårdnadshavare önskar Den subjektiva rätten har i rättspraxis vedertaget tolkats som rätt att få en plats inom småbarnspedagogiken, dock inte att få en viss vårdplats eller en plats av viss standard/innehåll Observera att vårdnadshavaren inte behöver acceptera servicesedel 23

Barnets rätt till småbarnspedagogik - Ansökan Innan barnet behöver platsen inom utsatt tid lämna in ansökan (11a 7 mom SmåPedL) Senast 4 månader innan barnet behöver platsen Om behovet beror på sysselsättning, studier eller utbildning och det inte är möjligt att förutspå när behovet uppstår, ska ansökan göras så snart som möjligt, dock senast 2 veckor innan platsen behövs Om vårdbehovet hos ett barn i dagvård oförutsett blir mer omfattande på grund av sysselsättning, studier, sysselsättningsfrämjande service, rehabilitering osv. ska kommunen omedelbart ordna en vårdplats som fyller det utvidgade behovet (2 i F om barndagvård) Tillfälliga och kortvariga undantag från relationstalen kan göras när vårdtiden förlängs (6 6 mom F om barndagvård) 24

Barnets rätt till småbarnspedagogik - Beslut Ordnande av socialvård skall basera sig på ett myndighetsbeslut eller, när privat socialvård ordnas, på ett skriftligt avtal mellan den som lämnar socialvård och klienten (6 KlientL) Ett beslut om antagning av ett barn ska fattas av det kollegiala organet som utsetts av kommunen att sköta småbarnspedagogiken, eller av en tjänsteinnehavare som är underställd den (30a SmåPedL) Ej besvärsrätt, men rätt att få ärendet behandlat hos kollegiala organet om kunden är missnöjd med tjänsteinnehavarens beslut hänvisas till omprövningsförfarande i förvaltningslagen 25

Grunderna för rättsskydd Var och en har rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. Offentligheten vid handläggningen, rätten att bli hörd, rätten att få motiverade beslut och rätten att söka ändring samt andra garantier för en rättvis rättegång och god förvaltning skall tryggas genom lag. (Finlands grundlag 21 ) Detaljerad reglering Förvaltningslagen som allmän lag Bestämmelser om förfarande i speciallagstiftning 26

Beslutsfattande Utredningsskyldighet En myndighet har en skyldighet att se till att ett ärende utreds tillräckligt och på behörigt sätt. Myndigheten ska skaffa den information som behövs för att ärendet skall kunna avgöras (FörvL 31 ) Hörande av part Innan ett ärende avgörs skall en part ges tillfälle att framföra sin åsikt om ärendet och avge sin förklaring med anledning av sådana yrkanden och sådan utredning som kan inverka på hur ärendet kommer att avgöras (FörvL 34 ) Vissa undantag, t.ex. behöver parten inte höras om yrkandet som inte rör någon annan godkänns t.ex. om plats inom småbarnspedagogiken beviljas enligt ansökan, däremot kan hörande inte utelämnas t.ex. vid nytt beslut om subjektiva rätten till småbarnspedagogik 27

Beslutsfattande Beslutets form Förvaltningsbeslut ska ges skriftligen. Ett beslut kan ges muntligen om det är nödvändigt för att ärendet är brådskande, men ska utan dröjsmål också ges skriftligen (FörvL 43 ) t.ex. klientsäkerheten kräver att verksamheten behöver avbrytas vid en inspektion Beslutets innehåll Av ett skriftligt beslut skall tydligt framgå 1) den myndighet som har fattat beslutet samt tidpunkten för beslutet, 2) de parter som beslutet direkt gäller, 3) motiveringen för beslutet och en specificerad uppgift om vad en part är berättigad eller förpliktad till eller hur ärendet annars har avgjorts, samt 4) namn och kontaktuppgifter för den person av vilken en part vid behov kan begära ytterligare uppgifter om beslutet (FörvL 44 ) 28

Beslutsfattande Motivering av beslut I motiveringen skall det anges vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet och vilka bestämmelser som har tillämpats (FörvL 45 ) Vissa undantag för behov av motivering (t.ex. ett yrkande godkänns och ingen annan kan söka ändring i det, ett viktigt allmänt eller enskilt intresse förutsätter att beslutet meddelas omedelbart, beslutet gäller val som förrättas av kommunalt kollegialt organ, beslutet gäller antagande till frivillig utbildning eller beviljande av en sådan förmån som grundar sig på en bedömning av sökandens egenskaper, motivering av någon annan särskild orsak är uppenbart onödig) HFD 27.8.2010/1972: det räcker inte att som motivering nämna de utredningar som ligger till grund för ett beslut om det inte framgår hur prövningsrätten har utövats 29

Barnets rätt till småbarnspedagogik - Skiftesvård Det har vedertaget tolkats att den subjektiva rätten till småbarnspedagogik (tidigare till dagvårdsplats) avsett heldagsvård på daghem eller i familjedagvården nuförtiden 20 h/vecka Rätten inte gällt skiftesvård, som ordnats enligt behovet inom kommunen Tavastehus förvaltningsdomstol 26.11.2013 13/0308/4: Barnets mor hade ansökt om skiftesvård för barnet för vardagar innan helgdagar. Skiftesvård ordnades inte i kommunen under vissa helger och under dessa föregående dagar efter kl. 18. Som gräns för ordnandet hade ansetts behov för 4 familjer. Enligt förvaltningsdomstolen förpliktar 2 2 mom i L om barndagvård kommunen att beakta föräldrarnas önskemål om vårdplats, -sätt och tid. Anordnaransvaret i 11, i den omfattning och i sådan form som behovet förutsätter, kan anses betyda att särdragen i 30

Barnets rätt till småbarnspedagogik - Skiftesvård föräldrarnas arbete ska beaktas. Ett litet behov av vård är inte en laga grund för att låta bli att ordna vården, om det är möjligt att ordna vården och det finns behov för den. I fallet hade familjen behov av skiftesvård kl. 18-20 under helgaftnar. Kommunen hade inte ordnar dagvården i den omfattning och i sådan form som behovet förutsatte. För avgörandet hade det inte avgörande betydelse att andra familjer inte hade motsvarande behov av skiftesvård. Förvaltningsdomstolen hade inte hänvisat till 5 i F om barndagvård, men även den kan tänkas vara relevant: Daghems verksamhet under kalenderåret och dess öppethållningstid under dygnet skall ordnas i enlighet med behovet på orten. 31

Stöd för barnets utveckling och lärande Bestämmelserna om stöd är knapphändiga i lagstiftningen Syftet med småbarnspedagogiken är att identifiera barnets individuella behov av stöd och, när det uppkommit behov av stöd, organisera ett ändamålsenligt stöd, vid behov i form av mångprofessionellt samarbete (2a SmåPedL) Barnets behov av stöd, stödåtgärder och hur de ska genomföras skrivs in i barnets individuella plan för småbarnspedagogik (7a SmåPedL) ersätter den gamla rehabiliteringsplanen Plan för barnets läkemedelsbehandling det som överenskommits i planen skrivs in i barnets individuella plan för småbarnspedagogik När till daghemmet tas ett barn som är i behov av särskild vård eller fostran, ska ett utlåtande om barnet begäras av en läkare eller någon annan sakkunnig (2 5 mom F om barndagvård) 32

Stöd för barnets utveckling och lärande Finns det i ett daghem ett eller flera barn som behöver särskild vård och uppfostran, ska detta beaktas i antalet barn som vårdas eller i antalet personal, om det ej finns ett biträde för dessa barn (6 3 mom F om barndagvård) Motsvarande bestämmelse gällande familjedagvården där antalet barn ska beaktas när det samtidigt vårdas barn i behov av särskild vård (8 5 mom F om barndagvård) Biträdande justitieombudsmannen 7.9.2009 (dnr OKV/960/1/2008): F om barndagvård möjliggör inte avvikelse från relationstalen och gruppstorlekarna inom familjedagvården, inte ens tillfälligt. 33

Stöd för barnets utveckling och lärande Daghem eller del därav kan, om behov av speciell vård eller fostran för barn föreligger, inrättas som specialdaghem (3 SmåPedL) Kommunen ska i den utsträckning som motsvarar behovet ha tillgång till tjänster av en specialbarnträdgårdslärare (4a SmåPedL) Utkast till grunderna för planen för småbarnspedagogik Stödet ska motsvara barnets behov och bilda en helhet som fortlöper från småbarnspedagogiken till den grundläggande utbildningen Småbarnspedagogiken ska utvecklas enligt principen om inkludering Alla barn har rätt till stöd för utveckling och lärande 34

Stöd för barnets utveckling och lärande Stödet kan anknyta till den fysiska, motoriska, kognitiva, emotionella, sociala, språkliga utvecklingen eller annat delområde som påverkar utvecklingen Det ska åligga alla i personalen att observera behov av stöd och att ge stöd utifrån sin utbildning, arbetsbeskrivning och sitt ansvarsområde Samarbete mellan barnets vårdnadshavare, personalen och specialbarnträdgårdsläraren är viktigt för att behov av stöd ska upptäckas samt när stödet planeras och genomförs. Barnen ska delta i samarbetet i enlighet med ålder och utveckling Stödet kan också ges inom övrig småbarnspedagogik enligt anordnarens beslut. Specialbarnträdgårdslärare kan konsulteras. 35

Stöd för barnets utveckling och lärande Med hänsyn till barnets bästa ska barnet ges det stöd barnet behöver för sin utveckling och sitt lärande, även om vårdnadshavarna inte förbinder sig att samarbeta. Mångprofessionellt samarbete ska i första hand ordnas med vårdnadshavarnas samtycke. jämför den grundläggande utbildningen, där ingen självbestämmanderätt angående stödåtgärder, men besvärsrätt jämför elevhälsan där självbestämmanderätt men ingen besvärsrätt juridiskt sett problematiskt att i lägre norm än lag införa ett system inom småbarnspedagogiken där självbestämmanderätten åsidosätts utan någon besvärsrätt alls finns inte uppdaterade explicita bestämmelser om stöd på lagnivå All utövning av offentlig makt skall bygga på lag (2 Finlands grundlag), undantag då barn särbehandlas på lagnivå 36

Klientavgifter Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) och Förordning om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/1992, ändrad med 1350/2015 MEN dessa ska tillämpas sådana de lyder 1.1.2013) fortfarande i kraft RP 60/2016 rd om förslag till lag om klientavgifter inom småbarnspedagogiken och till lagar om ändring av 13 i L om småbarnspedagogik och av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården regeringen återtagit propositionen som avläts till riksdagen 14.4.2016. Avgifterna för låginkomstfamiljer ska dock sänkas enligt förslaget UKM bereder en ny regeringsproposition om klientavgifter inom småbarnspedagogiken Klientavgifterna inom småbarnspedagogiken har indexjusterats med UKM:s meddelande 1411/2015 från och med 1.8.2016 37

Rättsskyddsmedel i småbarnspedagogiken Som huvudregel tillämpas omprövningsbegäran som första åtgärd att söka ändring i ett beslut Besvärsförbud, den som begärt omprövning får därefter söka ändring genom besvär Anvisning om hur man begär omprövning/besvärsanvisning skall fogas till ett beslut som får överklagas. I anvisningen skall ges information om besvärsmyndigheten samt den myndighet som besvärsskriften ska tillställas, om dessa inte är desamma besvärstiden och från vilken tidpunkt den räknas krav på innehåll och bilagor samt frambefordrandet av besvären 38

Rättsskyddsmedel i småbarnspedagogiken Ett beslut om antagning av ett barn ska fattas av det kollegiala organet som utsetts av kommunen att sköta småbarnspedagogiken, eller av en tjänsteinnehavare som är underställd den (30a SmåPedL) Ej besvärsrätt, men rätt att få ärendet behandlat hos kollegiala organet om kunden är missnöjd med tjänsteinnehavarens beslut hänvisas till omprövningsförfarande i förvaltningslagen Begära omprövning inom 14 dagar från delfåendet av beslutet delgivning får ske genom brev per post obs, uppge postningsdatum! anses ha fått del av ärendet den sjunde dagen efter det att brevet avsändes Ärendet ska behandlas skyndsamt 39

Rättsskyddsmedel i småbarnspedagogiken I ett beslut om antagning till småbarnspedagogiken som fattats av det kollegiala organet (i första hand eller efter att omprövning begärts) får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen Inom 30 dagar från delfående Besvären får också inlämnas inom denna tid hos det kollegiala organet, som sänder dem + sitt utlåtande till förv.domstolen Utgångspunkten är att beslut som gäller sättet på vilket dagvården genomförs inte får överklagas (RP 159/2012, s.42) Förvaltningsdomstolarna har i regel prövat endast ärenden som gällt den subjektiva rätten till småbarnspedagogik, men det finns också avvikande rättspraxis på detta område I förvaltningsdomstolens beslut får ändring inte sökas 40

Rättsskyddsmedel i småbarnspedagogiken Ändringssökande i fråga om klientavgifter Från 1.1.2016 ändrades förvaltningslagen och 174 andra lagar beträffande deras bestämmelser om ändringssökande omprövningsbegäran (=oikaisuvaatimus på finska) blev första skede av att söka ändring, först därefter får besvär anföras hos förvaltningsdomstolen. Även 15 i Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården har ändrats, MEN klientlagen ska tillämpas i sin ordalydelse den 1.1.2013, varför den ändrade paragrafen inte tillämpas. T.ex. besvärstiderna avviker från varandra i den gamla och nya paragrafen! Yrkan på rättelse inom 14 dagar från delgivning hos det organ som avses i 6 i socialvårdslagen (gamla socialvårdsl är upphävd!) = socialnämnden eller annat motsvarande organ 41

Rättsskyddsmedel i småbarnspedagogiken Ändring i organets beslut söks genom besvär hos förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från delfåendet Besvären får inom denna tid också lämnas in till det organ som fattat beslutet, som ska översända dem till förv.domstolen med sitt utlåtande (jmf nya ordalydelsen, där denna bestämmelse är slopad) Ändring i förvaltningsdomstolens beslut får inte sökas genom besvär (jmf nya ordalydelsen, enligt vilken besvär får anföras om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd) 42

Rättsskyddsmedel i småbarnspedagogiken Ändringssökande i fråga om servicesedlar Lagen tillämpas i tillämpliga delar på småbarnspedagogiken, alltså är tolkningen den att den 1.1.2016 ändrade 13 i lagen tillämpas Omprövning av ett beslut om värdet på en inkomstrelaterad servicesedel eller om höjning av värdet får begäras inom 30 dagar från delfåendet Delgivningssättet har inte ändrats genom vanligt brev Begärs hos det organ som svarar för ordnandet av tjänsten Ändring i organets beslut får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen inom 30 dagar 43

Rättsskyddsmedel i småbarnspedagogiken Obs, besvären får inte inlämnas hos organet som fattat beslutet, endast hos förvaltningsdomstolen Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd Klagomål till regionförvaltningsverket, JO eller JK är allmän laglighetsövervakning ett sekundärt rättsskyddsmedel Beslut kan inte upphävas eller ändras via klagomål Resulterar endast i ett motiverat ställningstagande 44

Rättsskyddsmedel i småbarnspedagogiken Kan gälla i princip vad som helst Klagomål som gäller ärenden äldre än fem år undersöks inte, om det inte finns särskilda skäl jmf 53b FörvL enligt vilken omständigheter som ligger mer än två år tillbaka i tiden inte prövas, om det inte finns särskilda skäl Anmälan till regionförvaltningsverket, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) (eller UKM) Tillsynsmandatet grundar sig på behörighetsnormer i speciallagstiftning (SmåPedL, L om privat socialservice) Förvaltningslagens bestämmelser kompletterar 45

Rättsskyddsmedel i småbarnspedagogiken Tillsynen kan börja från ett klagomål, en skriftlig eller muntlig anmälan eller av myndighetens egen observation Gäller oftast en fråga som har allmänt intresse (t.ex. trygghetsrisker, behörighetsfrågor, rätten till småbarnspedagogik inte förverkligas osv. Som ett klagomål däremot handläggs individfrågor typ Pelle blir mobbad, måste sova dagssömn, har inte gummistövlar på då det regnar Varken anmälaren eller klaganden utgör en part i ärendet Beslutet i ett klagomålsärende skickas (också) till klaganden, i ett tillsynsärende får anmälaren inte ett beslut 46

Rättsskyddsmedel i småbarnspedagogiken Anmärkning enligt 23 i klientlagen (13a SmåPedL) Obs! Paragrafen har ändrats från 1.1.2015, MEN versionen från 1.1.2013 tillämpas. En klient har rätt att framställa en anmärkning med anledning av hur han eller hon bemötts Framställs till den som ansvarar för en verksamhetsenhet eller till en ledande tjänsteinnehavare inom småbarnspedagogiken Anmärkningen ska besvaras inom skälig tid från det att den framställdes. Ändring i ett svar på en anmärkning får inte sökas genom besvär Framställandet av anmärkning inverkar inte på klientens rätt att söka ändring (om det är möjligt) och anföra klagan i sin sak 47

TACK FÖR DIN UPPMÄRKSAMHET! ira.vanne@avi.fi Tfn. 0295 018 622 48