Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning Hamse Kjerstadius
Helsingborgs stad utvecklar tillsammans med VA-bolag, avfallsbolag och energibolag konceptet Tre rör ut som framtidens avlopps- och avfallssystem. Tre rör ut för över 2 000 personer i Oceanhamnen med inflyttning från år 2020.
Oceanhamnen hade byggstart för fastigheter mars 2018
Ändringar i hushåll Köksavfallskvarn Vakuumtoalett
Källsorterande system varför? Näringsåtervinning > 3 ggr mer P > 7 ggr mer N Biogas 60-70% mer Effektiv värmeutvinning 800 kwh/p/år Lokal Vattenåtervinning Läkemedelsrening Behandla 10L/p istället för 300-500L/p Minskad klimatpåverkan 50-100 kg CO 2 /person/år
Källsorterande system har många små fördelar, vilket löser många olika problem VA-utmaningar 1. Slammet Hur är vår kvittblivning i framtiden? 2. Re-investeringsbehov i ledningsnät. 3. Ökad debatt om mikroföroreningar och framtida krav (?) (mikroplaster, läkemedelsrester och organiska föroreningar). 4. Lokal vattenbrist Samhällsutmaningar 5. Ökat behov av näringsåtervinning (fosfor, kväve, kalium, svavel) 6. Agenda 2030 och nationella miljömål
1. Slammet Hur är vår kvittblivning i framtiden? 12 juli 2018
2. Stora re-investeringsbehov i ledningsnät.
5. Ökat behov av kretslopp (NPKS). nästa stora miljöhot?
Agenda 2030 mål som påverkar VA-sektor Ingen hunger uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion som stärker förmågan till anpassning. Rent vatten och sanitet förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar och väsentligt öka återvinningen. Hållbar energi för alla öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. Hållbara städer och samhällen minska städernas negativa miljöpåverkan, genom hantering av avfall, integrerade strategier för resurseffektivitet och begränsning av klimatförändringarna. Främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stad och landsbygd. Hållbar konsumtion och produktion uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser. Väsentligt minska mängden avfall genom att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall.
Vår poäng är: VA-sidan lär förväntas bidra till att lösa dessa problem! Flera problem kan ha en och samma lösning! Källsortering av klosettvatten bidrar till att lösa många olika problem. Sub-optimera inte! (tittar osäkert på dig slamförbränningen). Och om vi skall förbränna Gör som VA SYD: Ha Split vision! Jobba med förbättring medans vi eldar. Ni har sett hur samhällets prioriteringar förändras. Vi bör bygga in flexibilitet i systemen för att bättre lösa morgondagens okända problem.
STOPP! Vi har en skyldighet enligt LAV att endast ta ut berättigade kostnader! Att bygga källsorterande system låter dyrt! 28 Avgifter skall även täcka kostnaderna för den rening av vattnet som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.
Är inte källsorterande system mycket dyrare? Jo idag. Reningsverk Ledningsnät Recipient 75-80% av kostnaden * Slam Kvittblivning * Kärrman, E. (m.fl.) (2017) Källsorterande system för spillvatten och matavfall. Rapport Svenskt Vatten 2017-04. Svenskt Vatten AB, Bromma.
Men källsortering blir billigare i framtiden... Lokal rening Lokal recipient (eller återvinning) 90% av flödet! Ledningsnät gråvatten Återvinnings- Verk Vakuumnät klosettvatten (75-90 mm) Biogödsel & näringsprodukter (NPKS)
Reco Lab Återvinningsverk i drift 2021 Utvecklingsanläggning Testbädd Show-room (daglig drift) (företag & universitet FoU) (möteslokal för staden med bolag)
Processchema Reco Lab BDT-vatten Biol. behandling Värmepump MF / NF filtrering (+ozonering) Återvunnet vatten Svartvatten Rötkammare (UASB) Fosfor-extraktion (struvit) Kväve-extraktion (ammoniak stripping) End-of-Waste certiferat Mineralgödsel Betalande kund Matavfall Rötkammare (UASB) Certifierat slam (SPCR 120 och SPCR 178) Mottagare
Vad vill jordbruket ha från avloppsreningsverken? 1) LRF är positiva till näringsprodukter från källsorterade system, både på nationell och lokal nivå. Viktigt med lågt metallinnehåll samt att läkemedelsrester och mikroföroreningar renas bort. Ingen spridningsrisk för patogener eller antibiotika-resistens. Störst ekonomisk värde i kväve, därefter fosfor. Mullbildande ämnen intressant lokalt. 2) Livsmedelsproducenterna är utmaningen, inte jordbrukarna själva. Därför skall vi börja med en mineralgödselliknande produkt, trots en högre energiinsats (struvit + ammoniumsulfat). En lägre yuck factor Juridisk omklassificering via End-of-waste (ECHA). Dvs att vi skapar produkter och inte avfall. Detta är viktigt för betalningsviljan.
Det finns mer än fosfor i denna grej Förgät-det-ej Tack för uppmärksamheten!