EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.7.2014 COM(2014) 479 final KOMMISSIONENS SVAR PÅ EUROPEISKA REVISIONSRÄTTENS SÄRSKILDA RAPPORT HUR BERÄKNAR, MINSKAR OCH KOMPENSERAR EU:s INSTITUTIONER OCH ORGAN SINA VÄXTHUSGASUTSLÄPP? SV SV
KOMMISSIONENS SVAR PÅ EUROPEISKA REVISIONSRÄTTENS SÄRSKILDA RAPPORT HUR BERÄKNAR, MINSKAR OCH KOMPENSERAR EU:s INSTITUTIONER OCH ORGAN SINA VÄXTHUSGASUTSLÄPP? SAMMANFATTNING I. Europeiska unionen intar en ledande position internationellt genom sin proaktiva klimatpolitik och sitt framsynta agerande. Kommissionen anser att Emas (EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning) är det rätta verktyget för att minska EU-institutionernas och EU-organens koldioxidavtryck. Det finns för övrigt många exempel på hur åtgärder som vidtagits för att uppnå målet om att fram till 2020 minska utsläppen med 20 % även gällt offentliga institutioner, däribland EU:s institutioner och deras personal. Detta kommer att fortsätta vara fallet beträffande de nya målen för 2030 (inklusive det föreslagna målet om att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 40 %). Kommissionen har en miljöpolitik för sin egen verksamhet som prioriterar förebyggande av föroreningar, ett effektivt utnyttjande av naturresurser, minskning av koldioxidutsläpp, minskad avfallsgenerering, främjande av återvinning, inkludering av miljökriterier i anbudsinfordringar, respekt av miljölagstiftningen och ett mer hållbart agerande av personal och intressenter etc. Kommissionens strategi är därför att minska den faktiska miljöpåverkan av sin dagliga och administrativa verksamhet genom miljöledningssystemet Emas. Kommissionen försöker genom Emas minska de faktiska effekterna, snarare än (i synnerhet genom kompensationer) koldioxidutsläppen. På grund av kommissionens storlek och organisation genomfördes Emas-systemet först i ett mindre antal av dess byggnader i Bryssel och har därefter gradvis utvidgats. År 2013 omfattade Emas-registreringen 89 % av personalen och 57 % av golvytan på alla platser. I det nuvarande budgetklimatet utvidgar kommissionen systemet successivt inom ramen för tillgängliga resurser. Kommissionen föregår med gott exempel och uppmuntrar andra institutioner och organ att införa Emas via sitt ordförandeskap i Gime (Groupe inter-institutionell de management environnemental). II. Kommissionen utökar hela tiden Emas räckvidd och sina utsläppsrapporter. Den enorma utvidgningen av Emas räckvidd är ett tydligt bevis för kommissionens beslutsamhet att minska sin miljöpåverkan. En fullständig rapportering är fortfarande kommissionens mål för när Emas är helt infört. IV. Kommissionen har minskat sina koldioxidutsläpp i Bryssel avsevärt sedan 2005 räknat i kvadratmeter och utan att för den skull utgå ifrån att el som produceras från förnybara kälor inte skapar några utsläpp ( 46,2 % mellan 2005 och 2012 i Emas kontorsbyggnader). V. Inom kommissionen har Emas genomförts och gradvis utvidgats i god takt jämfört med kraven i förordningen och budgetrestriktionerna. Utvidgningen av Emas måste dessutom betraktas som väsentlig i fråga om storlek, geografisk spridning och organisationsmönster. Att införa miljökriterier i offentlig upphandling är ett av målen med kommissionens miljöpolitik. VI. Kommissionen tänker fortsätta utvidga Emas, som är en gemensam politik för att minska det koldioxidavtryck som är följden av EU-institutionernas och EU-organens administrativa verksamhet. VII. Kommissionen godtar delvis denna rekommendation. Kommissionen anser att Emas är det rätta verktyget för att minska EU-institutionernas och EU-organens koldioxidavtryck. 2
Kommissionen kommer därför att beakta denna rekommendation under den fortsatta utvidgningen av Emas. Fastställandet av ett kvantifierat mål för minskningen av växthusgasutsläppen fram till 2030 tar emellertid inte hänsyn till mer allmänna frågor som kostnadseffektivitet och skillnader mellan EU:s institutioner och organ. Kommissionen kommer att fortsätta utforma lämpliga politiska åtgärder för att minska växthusgasutsläppen på ett sätt som är kostnadseffektivt och i möjligaste mån ser till helheten, även i förhållande till 2030, som grundas på noggranna konsekvensbedömningar som i lämpliga fall ger en fullständig utvärdering av kostnader och nytta. Att minska utsläpp där det är minst kostsamt är ett viktigt inslag i den nuvarande politiken, vilket är skälet till att bindande minskningsmål i regel bara fastställs på EU- eller medlemsstatsnivå och inte för enskilda organisationer. Därmed har man flexibilitet att uppnå målen på bästa möjliga sätt. Några särskilda utsläppsminskningsmål för offentliga förvaltningar fastställs visserligen inte i EUlagstiftningen, men ytterligare åtgärder kan vidtas på denna nivå, bl.a. genom en fortsatt utvidgning av Emas, som är en gemensam politik för att minska koldioxidavtrycket från EU-institutionernas och EU-organens administrativa verksamhet. a) Kommissionen godtar rekommendationen med förbehåll för att man lyckas utveckla en framgångsrik OEF-metod för offentlig förvaltning (metod för att mäta organisationernas miljöavtryck). Kommissionen anser dessutom att man genom att införa Emas har skapat ett lämpligt sätt att identifiera, mäta och rapportera om de mest betydande direkta och indirekta miljöeffekterna, däribland dess utsläpp av växthusgaser. b) Kommissionen godtar denna rekommendation, men understryker frivilligheten och varje EUinstitutions och EU-organs rätt att själva bestämma om en sådan kompensation är lämplig. Kommissionen kommer att fortsätta försöka uppnå verkliga minskningar av utsläpp genom sin befintliga politik, bl.a. genom Emas. En sådan gemensam metod måste även ta hänsyn till i) vikten av att inte avskräcka från ytterligare åtgärder för att uppnå faktiska minskningar av utsläppen, ii) befintliga mekanismer, däribland utsläppshandel, och iii) om det finns rapporteringssystem och kompensationssystem som är av tillräckligt hög standard. Därutöver måste effekterna på EU:s resurser och utnyttjandet av offentliga medel bedömas. c) Kommissionen godtar denna rekommendation och ger sitt fulla stöd åt främjandet av Emas. Begränsningar av räckvidden är en del av själva Emas som syftar till att låta varje organisation hantera de mest betydande miljöaspekterna. Kommissionen kommer att överväga att underteckna den europeiska koden för datacentralers energieffektivitet efter en närmare bedömning av om den är förenlig med budgetplanen och inte minst kan införas på förvaltningarna. I den aktuella revideringen av budgetförordningen/tillämpningsföreskrifterna fastställs ett regelverk som uppmuntrar en ännu mer miljöanpassad offentlig upphandling, däribland beräkning av livscykelkostnader i enlighet med direktiv 2014/24/EU. Kommissionen kommer att ta fram fler dokument med riktlinjer för miljöanpassad offentlig upphandling och lägga fram dessa i Gime-gruppen. 3
INLEDNING 1. Den klassiska definitionen av hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Den omfattar därför idén om begränsningar för att se till att miljön kan tillgodose både dagens och framtidens behov. 4. Europeiska unionen intar en ledande position internationellt genom sin proaktiva klimatpolitik och sitt proaktiva agerande. Det finns många exempel på hur åtgärder som vidtagits för att uppnå målet om att fram till 2020 minska utsläppen med 20 % även gällt offentliga institutioner, däribland EU:s institutioner och deras personal. Detta kommer att fortsätta att vara fallet beträffande de nya målen för 2030 (inklusive det föreslagna målet om att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 40 %). 6. Kommissionen planerar att fortsätta att föra en proaktiv klimatpolitik och vidta proaktiva åtgärder, och kommer att fortsätta utforma lämpliga politiska åtgärder för att minska växtgasutsläppen på ett sätt som är kostnadseffektivt och i möjligaste mån ser till helheten. Några särskilda utsläppsminskningsmål för offentliga förvaltningar fastställs visserligen inte i EUlagstiftningen, men ytterligare åtgärder kan vidtas på denna nivå, bl.a. genom en fortsatt utvidgning av Emas. Den enorma utvidgningen av Emas räckvidd är ett tydligt bevis för kommissionens beslutsamhet att minska sin miljöpåverkan. 7. Kommissionen kommer att fortsätta försöka uppnå verkliga minskningar av utsläpp genom sin befintliga politik, bl.a. genom Emas, men även överväga andra alternativ, t.ex. kompensation. Sådana överväganden måste även ta hänsyn till i) vikten av att inte avskräcka från ytterligare åtgärder för att uppnå faktiska minskningar av utsläppen, ii) befintliga mekanismer, däribland utsläppshandel, och iii) om det finns rapporteringssystem och kompensationssystem som är av tillräckligt hög standard. Därutöver måste effekterna på EU:s resurser och utnyttjandet av offentliga medel bedömas. IAKTTAGELSER 12. Tillförlitlig och heltäckande information om koldioxidavtrycket är inte en förutsättning för att utforma och genomföra begränsningsstrategier. Begränsningsstrategier finns på kommissionen och har lett till tydliga minskningar av miljöpåverkan. 16. Kommissionen anser att användningen av den gemensamma metoden för att mäta och kommunicera organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv i enlighet med dess rekommendation av den 9 april 2013 bör uppmuntras, bl.a. av Emas-registrerade organisationer. Efter att ha sett över resultaten av testfasen och när en reviderad gemensam metod för att mäta och kommunicera organisationers miljöprestanda finns tillgänglig kommer kommissionen att överväga möjligheten att genomföra en intern testfas för att ta fram särskilda sektorsanpassade regler för beräkning och rapportering av kommissionens eller liknande offentliga förvaltningars miljöavtryck. 18. När det gäller hänvisningen till EU-institutioner och EU-organ som inte lämnar fullständig information om sina växthusgasutsläpp fastställs i Emasförordningen att organisationer måste rapportera utsläpp när det är lämpligt och om utsläppen är betydande. Det finns utrymme för organisationer att lämna ofullständig rapportering om sina direkta och indirekta utsläpp beroende på, bland annat, räckvidden för deras Emas-registrering. Om organisationer inte rapporterar alls om någon av Emas kärnindikatorer måste de lämna en förklaring. 21. En utvidgning av de aktiviteter som omfattas behandlades redan i Emas handlingsplan för 2014 och kommer att leda till en mer fullständig rapportering för 2013 och till fler resultat. 29. OEF-metoden, som rekommenderas av kommissionen, är för närvarande föremål för en omfattande testfas som ska pågå till slutet av 2016. Syftet med testfasen är bl.a. att definiera en del 4
tekniska krav som krävs för en bredare tillämpning av metoden i en förvaltning som är organiserad som kommissionen. Resultaten av testfasen kommer dessutom sannolikt att leda till en revidering/förbättring av OEF-metoden. Under denna testfas har kommissionen prioriterat utarbetandet av regler i samband med OEF-metoden som är anpassade till de sektorer som svarar för den största miljöpåverkan. Den offentliga förvaltningen är inte en av dessa sektorer. Efter att ha sett över resultaten av testfasen och när en reviderad gemensam metod för att mäta och kommunicera organisationers miljöprestanda finns tillgänglig kommer kommissionen att överväga möjligheten att genomföra en intern testfas för att ta fram särskilda sektorsanpassade regler för beräkning och rapportering av kommissionens eller liknande offentliga förvaltningars miljöavtryck. 31. De flesta organisationer vet inte vad utsläppen var 1990. Bedömningen av deras nuvarande resultat mot de faktiska utsläppen 1990 baseras i regel på uppskattningar. 35. Kommissionen anser att om utsläpp som baseras på användning av grön elektricitet rapporteras som noll kan det dölja den faktiska minskningen (eller ökningen) av energiförbrukningen. 37. Genom att köpa grön elektricitet uppmuntrar institutionerna elproducenter att välja anläggningar för produktion av förnybar elektricitet. 39. c) De flesta besökare och deltagare utifrån rapporterar om sina utsläpp till följd av resor via den egna organisationen, vilket kan leda till att de räknas två gånger. 44. Några särskilda utsläppsminskningsmål för offentliga förvaltningar fastställs visserligen inte i EU-lagstiftningen, men ytterligare åtgärder kan vidtas på denna nivå, bl.a. genom en fortsatt utvidgning av Emas. Att minska utsläpp där det är minst kostsamt är ett viktigt inslag i den nuvarande politiken, vilket är skälet till att bindande minskningsmål i regel bara fastställs på EU- eller medlemsstatsnivå och inte för enskilda organisationer. Därmed har man flexibilitet att uppnå målen på bästa möjliga sätt. 46. I januari 2014 beslutade kommissionen i Emas styrkommitté att man skulle sätta upp långsiktiga mål vid sidan om de nuvarande årliga målen. Beslutet fattades för att göra det lättare för kommissionens avdelningar att fastställa årliga mål och insatser. 47. Eftersom kommissionens personal har minskat ( 5 % enligt den nuvarande budgetplanen) och eftersom Emas omfattning håller på att förändras kommer kommissionen att fortsätta rapportera i både absoluta och relativa tal. 51. Kommissionen kommer att fortsätta utforma lämpliga politiska åtgärder för att minska växthusgasutsläppen på ett sätt som är kostnadseffektivt och i möjligaste mån ser till helheten, även i förhållande till 2030, som grundas på noggranna konsekvensbedömningar som i lämpliga fall ger en fullständig utvärdering av kostnader och nytta. Att minska utsläpp där det är minst kostsamt är ett viktigt inslag i den nuvarande politiken, vilket är skälet till att minskningsmål i regel bara fastställs på EU- eller medlemsstatsnivå och inte för enskilda organisationer. Därmed har man flexibilitet att uppnå målen på bästa möjliga sätt. Några särskilda utsläppsminskningsmål för offentliga förvaltningar fastställs visserligen inte i EUlagstiftningen, men ytterligare åtgärder kan vidtas på denna nivå, bl.a. genom en fortsatt utvidgning av Emas. 52. Det finns ett mycket stort antal möjliga kompensationskrediter som är av mycket varierande kvalitet. Det finns regler för hur kompensationer kan användas enligt EU:s klimatlagstiftning som, av konsekvensskäl, bör avspeglas i all användning av kompensationer av EU-institutionerna. Dessa 5
regler gäller både kvantiteten egna insatser och vilken typ av insatser som anses vara av tillräcklig kvalitet. Det är nödvändigt att bl.a. se till att utsläppskompensationer innebär att utsläppen minskar mer än vad som skulle ha skett i alla fall, att det finns en noggrann övervakning, rapportering och kontroll i syfte att minska utrymmet för fusk och redovisningsregler som undanröjer risken för dubbelräkning. Kommissionen kommer att fortsätta att i första hand försöka uppnå verkliga minskningar av utsläpp genom sin befintliga politik, bl.a. genom Emas, men även överväga andra alternativ, t.ex. kompensation. Sådana överväganden måste även ta hänsyn till i) vikten av att inte avskräcka från ytterligare åtgärder för att uppnå faktiska minskningar av utsläppen, ii) befintliga mekanismer, däribland utsläppshandel, och iii) om det finns rapporteringssystem och kompensationssystem som är av tillräckligt hög standard. Därutöver måste effekterna på EU:s resurser och utnyttjandet av offentliga medel bedömas. 61. Sista strecksatsen: Kommissionen kommer att fortsätta försöka uppnå verkliga minskningar av utsläpp genom sin befintliga politik, bl.a. genom Emas, men överväga rekommendationen att utarbeta en gemensam metod för EU-institutionerna när det gäller kompensation. Det är viktigt att komma ihåg att koldioxidutsläppen från alla flygningar inom och mellan EES-länderna sedan 2012 omfattas av EU:s system för utsläppshandel (vilket även gäller Kroatien fr.o.m. den 1 januari 2014). Detta innebär att flygbolag måste köpa och överlämna utsläppsrätter för att täcka alla sådana utsläpp. För flygningar inom EES-området gäller därför koldioxidpriset i EU:s system för utsläppshandel, vilket kan anses vara likvärdigt med kompensationer. Se kommentar om punkt 52. 65. Kommissionen vill påpeka att tabell 6 inte visar det faktiska antalet kvadratmeter som omfattas, utan bara den procentuella andelen av byggnadsytan. 67. Arbetet med att följa Emaskraven bör inte underskattas. Kommissionen är med god marginal den största institutionen. Kommissionen har en mycket tydlig policy att gradvis utvidga Emas till att omfatta alla arbetsplatser och all verksamhet inom ramen för den tillgängliga budgeten (se beslut C(2013)7708). 68. Emas-registreringens utvidgning till Bryssel och Luxemburg inleddes omedelbart efter beslutet 2009 och 2010 omfattades all verksamhet i Bryssel och 2012 all verksamhet i Luxemburg. Alla byggnader kommer att vara registrerade 2015 i Bryssel och gradvis på andra platser. 69. Beslutet om att ISO 14001-certifiera det gemensamma forskningscentrumets institut fattades före kommissionens beslut om att utöka Emas-registreringen 2009. Emas-registreringen för dessa institut pågår. 70. Kommissionen har beslutat att utökningen av Emas-registreringen måste övervakas på högre nivå av Emas styrkommitté. Utökningen sker gradvis med de viktigaste arbetsplatserna först. I fråga om yta utgör kommissionens representationer i medlemsstaterna omkring 2 % av kommissionens samlade byggyta. En del av dem hyser andra institutioner. 76. Det bör framhållas att minskningen av energiförbrukningen i byggnaderna i Bryssel med 15 % mellan 2005 och 2012 uppnåddes samtidigt som kommissionens personal ökade med 25 % till följd av utvidgningen. 79. Budgetförordningen och dess tillämpningsföreskrifter utgår från samma principer som direktiven, vilket innebär att EU-reglerna stämmer överens med de regler som tillämpas av medlemsstaterna. 6
Den nya budgetförordningen och tillämpningsföreskrifterna som håller på att godkännas bör uppmuntra en ökad tillämpning av miljöhänsyn, däribland beräkning av livscykelkostnader som en tilldelningsmetod i enlighet med direktiv 2014/24/EU. 80. Budgetförordningen/tillämpningsföreskrifterna är en övergripande förordning som inte är avsedd att ange skyldigheter för de olika sektorerna inom olika politikområden, utan att fastställa allmänna regler för budgetens genomförande. Budgetförordningen/tillämpningsföreskrifterna som för närvarande håller på att godkännas bör ange att när beräkning av livscykelkostnader används ska EU-institutionerna tillämpa metoder som har antagits på EU-nivå, om sådana finns. Denna möjlighet bör tillämpas av relevanta avdelningar inom ramen för Emas-policyn. 81. Kommissionen anser det vara lämpligt att använda handboken och särskilda riktlinjer för att främja miljöanpassad upphandling på frivillig basis och samtidigt se till att även spridning av god praxis ger medlemsstaterna vägledning. 84. Totalt sett används någon form av miljöanpassad användning i de flesta fall, även om många processer ännu inte är helt miljöanpassade. Bara omkring en fjärdedel av kontrakten innehöll inte några miljökriterier. Detta resultat visar att institutionerna är betydligt bättre än de genomsnittliga myndigheterna i Europa. Enligt en studie 1 baserad på en EU-omfattande undersökning hade i genomsnitt 54 % av myndigheterna inkluderat något slags miljökriterium i sin senaste upphandling under perioden 2009 2010 inom tio prioriterade kategorier (byggnation, elektricitet, renhållningsprodukter och renhållningstjänster, textilier, mat- och cateringtjänster, möbler, ITutrustning för kontor, papper, trädgårdsprodukter och trädgårdsmaskiner, transporter). 85. I kommissionens meddelande Offentlig upphandling för en bättre miljö (se fotnot 43) föreslog kommissionen att 50 % av alla upphandlingar fram till 2010 ska vara miljöanpassade och att miljöanpassade ska innebära att de uppfyller godkända, gemensamma kärnkriterier för offentlig upphandling. Den procentuella andelen skulle uttryckas både i antal och värde avseende miljöanpassade kontrakt jämfört med det totala antalet och värdet avseende kontrakt som ingåtts inom sektorer för vilka gemensamma kärnkriterier för miljöanpassad offentlig upphandling har fastställts. Detta mål godkändes senare av rådet 2. Eftersom även revisionsrätten inkluderade varukategorier för vilka det inte finns några gemensamma EU-kriterier för upphandling är metoderna för att bedöma uppnåendet av målet om miljöanpassad upphandling inte helt överensstämmande. 86. Tillsammans med de medlemsstater som är representerade i den informella rådgivande gruppen för miljöanpassad offentlig upphandling genomförde GD Miljö under 2012/2013 en prioriteringsundersökning avseende sådan upphandling för att fastställa vilka kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling som behöver fastställas. Datacentraler står högt på prioriteringsordningen och det kommer inom kort att beslutas om huruvida kriterier ska utformas för datacentraler. Underhåll av byggnader förväntas ingå i de kommande kriterierna för kontorsbyggnader. Affärsresor ansågs inte vara en särskild prioritering. 1 2 The Uptake of Green Public Procurement in the EU27, Centre of European Policy Studies: http://ec.europa.eu/environment/gpp/pdf/ceps-coe-gpp%20main%20report.pdf. Rådets slutsatser av den 22 september 2008: http://register.consilium.europa.eu/doc/srv?l=sv&f=st%2013067%202008%20init. 7
87. Det är en mycket resurskrävande process att uppdatera kriterierna. Kommissionen försöker täppa till befintliga luckor och revidera varukategorier inom ramen för de befintliga resurserna. Mobiltelefonkriterierna har tagits bort från webbplatser därför att de mycket riktigt inte var ambitiösa längre och dessutom inte har fastställts ha en hög prioritet av den rådgivande gruppen för miljöanpassad offentlig upphandling. 89. Det är inte säkert att det är meningsfullt att använda beräkning av livscykelkostnader för alla varukategorier. Om den som upphandlar vill köpa miljövänligt papper skulle det till exempel räcka med att ange att pappret ska vara återvunnet eller ha tillverkats av hållbara källor, eftersom det inte skulle finnas några underhålls- eller driftskostnader för denna varukategori. Kommissionen håller på att förbereda införlivandet av detta direktiv i budgetförordningen, men kommer inte att göra beräkning av livscykelkostnader till ett obligatoriskt krav. Sista strecksatsen: Kommissionen undersöker för närvarande möjligheten att fastställa riktlinjer för beräkning av livscykelkostnader. 90. Kommissionen har mål för byggnaders energiprestanda och uppnår positiva resultat genom Emas-systemet. I Bryssel, där direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet leder till årliga energibesparingar på 0,13 %, har kommissionen till exempel i sin plan föreslagit en årlig energibesparing på 1 %, vilket är åtta gånger så mycket. 93. Medan programmet pågått har kommissionens infrastruktur- och logistikbyråer i Bryssel och Luxemburg och det gemensamma forskningscentrumets prioriteringar uppfyllt gällande nationella eller regionala krav. Detta utesluter inte att en del av kommissionens senaste byggnadsprojekt, i synnerhet de som pågår vid det gemensamma forskningscentrumets anläggning i Ispra, faktiskt skulle uppfylla kraven i GreenBuilding-programmet. Kommissionens infrastruktur- och logistikbyrå i Bryssel ska gå med i programmet i framtiden om det skulle ge ett mervärde. 94. Handboken om standardspecifikationer för byggnader syftar till att uppnå en passiv byggnadsprestanda och fastställer följande minimikrav för projekt: Direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Regionala rättsliga minimikrav. Enligt handboken ska även energirevisioner och/eller energiundersökningar genomföras för att bedöma genomförandet av energieffektivitetslösningar och införandet av förnybar energi. 95. Kommissionen ställer sig bakom att offentliga organ ska föregå med gott exempel genom sitt åtagande att tillämpa kraven i direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (artiklarna 4 5) och kommissionens infrastruktur- och logistikbyrå i Bryssel har bedömt direktivets tekniska inverkan på dess byggnader. Ambitionerna när det gäller framtida projekt och de ekonomiska effekterna av dessa bör under alla omständigheter ske inom ramen för det tillgängliga budgetanslaget enligt den fleråriga budgetramen 2014 2020. 100. Kommissionen begränsar sig inte till byggnaders energieffektivitet och anser att Breeam eller liknande program är mer omfattande och bättre anpassade till dess politik och den samlade miljöpåverkan av dess verksamhet. 101. Uppfyllandet av kraven i uppförandekoden för datacentraler i kommissionens byggnader skulle få mycket omfattande budgetkonsekvenser. Ett beslut om att gå vidare skulle även förutsätta en omfattande revision av byggnader och vissa krav kan inte ens uppfyllas av kommissionens byggnader på grund av deras ålder. Datacentralernas interna organisation respekterar emellertid uppförandekodens rekommendationer. 8
Förutom sina egna datacentraler har kommissionen hyrt datacentraler i Luxemburg och Bryssel. Ägarna av dessa datacentraler har undertecknat uppförandekoden. Kommissionen håller för närvarande på att se över sin policy för datacentraler, bl.a. användningen av molnet. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 102. Europeiska unionen intar en ledande position internationellt genom sin proaktiva klimatpolitik och sitt framsynta agerande och kommer att fortsätta på samma väg i samband med de nya målen för 2030 och det föreslagna målet om att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 40 %. 103. Kommissionen anser att Emas (EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning) är det rätta verktyget för att minska EU-institutionernas och EU-organens koldioxidavtryck. Det finns för övrigt många exempel på hur åtgärder som vidtagits för att uppnå målet om att fram till 2020 minska utsläppen med 20 % även gällt offentliga institutioner, däribland EU:s institutioner och deras personal. Detta kommer att fortsätta vara fallet beträffande de nya målen för 2030 (inklusive det föreslagna målet om att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 40 %). 104. Kommissionen eftersträvar att minska växthusgasutsläppen på ett sätt som är kostnadseffektivt och i möjligaste mån ser till helheten, särskilt genom klimat- och energipaketet. Med tanke på den begränsade andelen utsläpp som härrör från EU-institutionernas administrativa verksamhet har kommissionen inte ansett det lämpligt att fastställa bindande regler för denna verksamhet. Utsläppen omfattas under alla omständigheter av de minskningsmål som fastställts på EU-nivå eller nationellt. 105. Det finns inget som tyder på att bindande regler för alla EU:s institutioner och organ skulle ha lett till ett bättre resultat. 106. Kommissionen tänker fortsätta utvidga Emas, som är en gemensam politik för att minska det koldioxidavtryck som är följden av EU-institutionernas och EU-organens administrativa verksamhet. Rekommendation En gemensam strategi för att minska växthusgasutsläppen 1. Kommissionen godtar delvis denna rekommendation. Kommissionen anser att Emas (EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning) är det rätta verktyget för att minska EU-institutionernas och EU-organens koldioxidavtryck. Kommissionen kommer därför att beakta denna rekommendation under den fortsatta utvidgningen av Emas. Kommissionen kommer att fortsätta utforma lämpliga politiska åtgärder för att minska växthusgasutsläppen på ett sätt som är kostnadseffektivt och i möjligaste mån ser till helheten, även i förhållande till 2030, som grundas på noggranna konsekvensbedömningar som i lämpliga fall ger en fullständig utvärdering av kostnader och nytta. Att minska utsläpp där det är minst kostsamt är ett viktigt inslag i den nuvarande politiken, vilket är skälet till att bindande minskningsmål i regel bara fastställs på EU- eller medlemsstatsnivå och inte för enskilda organisationer. Därmed har man flexibilitet att uppnå målen på bästa möjliga sätt. Några särskilda utsläppsminskningsmål för offentliga förvaltningar fastställs visserligen inte i EU-lagstiftningen, men ytterligare åtgärder kan vidtas på denna nivå, bl.a. genom en fortsatt utvidgning av Emas, som är en gemensam politik för att minska koldioxidavtrycket från EU-institutionernas och EU-organens administrativa verksamhet. 9
Gemensamt svar på rekommendation 1 a och 1 b: Kommissionen godtar inte denna del av rekommendationen, eftersom den inte tar hänsyn till mer allmänna frågor som kostnadseffektivitet och skillnader mellan EU:s institutioner och organ. En sådan metod skulle förutsätta att den nytta som hävdas kan bevisas. 107. Kommissionen planerar att öka övervakningen av sina växthusgasutsläpp inom ramen för Emas-systemet. 108. Kommissionen har riktat in sitt arbete på sina byggnaders energiförbrukning, eftersom det var den viktigaste källan till växthusgasutsläpp där avkastningen på gjorda investeringar var störst. Kommissionen håller för närvarande på att behandla frågan om rörlighet som är den näst största källan till dess utsläpp. 109. Kommissionen har i hittills inte utgått från att koldioxidavtrycket ska vara noll när den har beräknat utsläppen från sin elförbrukning från förnybara energikällor i Bryssel. I kontorsbyggnader som omfattas av Emas har energiförbrukningen sjunkit med 40,5 % mellan 2005 och 2012 (Bryssel, kwh/m 2 ). Rekommendation En samordnad beräkning och rapportering av utsläpp 2. Kommissionen godtar rekommendationen med förbehåll för att man lyckas utveckla en framgångsrik OEF-metod för offentlig förvaltning (metod för att mäta organisationernas miljöavtryck). Kommissionen anser att man genom att införa Emas har skapat ett lämpligt sätt att identifiera, mäta och rapportera om de mest betydande direkta och indirekta miljöeffekterna, däribland dess utsläpp av växthusgaser. Genom Emas och ett utökat interinstitutionellt samarbete kommer institutionerna att kunna få en samordnad beräkning av växthusgasutsläpp. a) OEF-metoden, som rekommenderas av kommissionen, är för närvarande föremål för en omfattande testfas som ska pågå till slutet av 2016. Syftet med testfasen är bl.a. att definiera en del tekniska krav som krävs för en bredare tillämpning av metoden i en komplex förvaltning som kommissionen. Resultaten av testfasen kommer dessutom sannolikt att leda till en revidering/förbättring av OEF-metoden. Under denna testfas har kommissionen prioriterat utarbetandet av regler i samband med OEF-metoden som är anpassade till de sektorer som svarar för den största miljöpåverkan. Den offentliga förvaltningen är naturligtvis inte en av dessa sektorer. Efter att ha sett över resultaten av testfasen och när en reviderad gemensam metod för att mäta och kommunicera organisationers miljöprestanda finns tillgänglig kommer kommissionen att överväga möjligheten att genomföra en intern testfas för att ta fram särskilda sektorsanpassade regler för beräkning och rapportering av kommissionens eller liknande offentliga förvaltningars miljöavtryck. 110. Det stämmer att EU:s klimatpolitik eller klimatlagstiftning inte förutser obligatoriska system för utsläppskompensationer. Kommissionen har försökt uppnå verkliga minskningar av utsläpp genom sin befintliga politik, bl.a. genom Emas. Rekommendation En gemensam metod för frivillig kompensation 3. Kommissionen godtar denna rekommendation, men understryker frivilligheten och varje EUinstitutions och EU-organs rätt att själv bestämma om en sådan kompensation är lämplig. Det stämmer vidare att EU:s klimatpolitik eller klimatlagstiftning inte förutser obligatoriska system för utsläppskompensationer. Kommissionen kommer att fortsätta försöka uppnå verkliga minskningar av utsläpp genom sin befintliga politik, bl.a. genom Emas. En gemensam metod för att kompensera för utsläpp måste även ta hänsyn till i) vikten av att undvika att avskräcka från ytterligare åtgärder för att uppnå faktiska minskningar av utsläppen, 10
ii) befintliga mekanismer, däribland utsläppshandel, och iii) om det finns rapporteringssystem och kompensationssystem som är av tillräckligt hög standard. Därutöver måste effekterna på EU:s resurser och utnyttjandet av offentliga medel bedömas. 4. Kommissionen godtar delvis denna rekommendation. Det finns ett mycket stort antal möjliga kompensationskrediter som är av mycket varierande kvalitet. Det finns regler för hur kompensationer kan användas enligt EU:s klimatlagstiftning som, av konsekvensskäl, bör avspeglas i all användning av kompensationer av EU-institutionerna. Dessa regler gäller både kvantiteten egna insatser och vilken typ av insatser som anses vara av tillräcklig kvalitet. Det är nödvändigt att bl.a. se till att utsläppskompensationer innebär att utsläppen minskar mer än vad som skulle ha skett i alla fall, att det finns en noggrann övervakning, rapportering och kontroll i syfte att minska utrymmet för fusk och redovisningsregler som undanröjer risken för dubbelräkning. Kommissionen kommer att fortsätta att i första hand försöka uppnå verkliga minskningar av utsläpp genom sin befintliga politik, bl.a. genom Emas, men även överväga andra alternativ, t.ex. kompensation. 5. Kommissionen godtar denna rekommendation, men konstaterar att de positiva effekterna för lokalbefolkningen är det enda hänsyn som bör beaktas i bedömningen av kompensationernas kvalitet. 111. Kommissionen instämmer i revisionsrättens iakttagelse om att institutionerna bör införa och/eller utnyttja Emas på ett bättre sätt. 112. Emas är ett kraftfullt och krävande miljöledningsverktyg och ett snabbt genomförande är inte möjligt på grund av de flesta EU-institutionernas budgetbegränsningar. Inskränkningarna när det gäller Emas är en del av själva Emas-systemet. Emas måste genomföras på ett sätt som är kostnadseffektivt och i möjligaste mån ser till helheten. 113. Totalt sett används någon form av miljöanpassad användning i de flesta fall, även om många processer ännu inte är helt miljöanpassade. Bara omkring av fjärdedel av kontrakten innehöll inte några miljökriterier. Detta resultat visar att institutionerna är betydligt bättre än de genomsnittliga myndigheterna i Europa. Enligt en studie (se fotnot 1 i kommissionens svar) baserad på en EUomfattande undersökning hade i genomsnitt 54 % av myndigheterna inkluderat något slags miljökriterium i sin senaste upphandling under perioden 2009 2010 inom tio prioriterade varukategorier (byggnation, elektricitet, renhållningsprodukter och renhållningstjänster, textilier, mat- och cateringtjänster, möbler, IT-utrustning för kontor, papper, trädgårdsprodukter och trädgårdsmaskiner, transporter). Kommissionen använder i regel Breeams utmärkta standard för merparten av sina renoveringar och/eller nybyggnation, vilken inte är begränsad till energiprestanda. 114. Kommissionen överväger att undersöka närmare om ett deltagande i den europeiska uppförandekoden för datacentralers energieffektivitet skulle vara förenligt med budgetplanen och inte minst kan införas på förvaltningarna. Rekommendation Fullt genomförande av Emas och miljöanpassad upphandling 6. Kommissionen godtar denna rekommendation och ger sitt fulla stöd åt främjandet av Emas. Begränsningar av räckvidden är en del av själva Emas som syftar till att låta varje organisation hantera de mest betydande miljöaspekterna. 11
Kommissionen kommer att överväga att underteckna den europeiska koden för datacentralers energieffektivitet efter vidare bedömning av om den är förenlig med budgetplanen och inte minst kan införas på förvaltningarna. 7. Kommissionen godtar denna rekommendation. I den aktuella revideringen av budgetförordningen/tillämpningsföreskrifterna fastställs ett regelverk som uppmuntrar en ännu mer miljöanpassad offentlig upphandling, däribland beräkning av livscykelkostnader i enlighet med direktiv 2014/24/EU. Kommissionen kommer att ta fram fler dokument med riktlinjer för miljöanpassad offentlig upphandling och lägga fram dessa i Gime-gruppen. 12