SAMRÅD Stadsarkitektkontoret NORMALT PLANFÖRFARANDE 2013-02-11 Detaljplan för Ekerö strand (Tappsund 1:48 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr 2009.20.214 GESTALTNINGSPROGRAM
Gestaltningsprogrammets status Gestaltningsprogrammet är ett beslutsdokument som tillhör planbestämmelserna för detaljplanen. Detaljplanen reglerar markanvändning, kvartersstruktur och exploatering. Gestaltningsprogrammet reglerar principer för den yttre miljöns utformning i området. Detaljplan och gestaltningsprogram utgör underlag för bygglovprövning, projektering och förvaltning av området. 2(11) Den moderna kvartersstaden Den nya bebyggelsen ska ges ett varierande formspråk, men med koppling till den bebyggelse som finns i centrala Ekerö. Gatustrukturen är traditionell kvartersstruktur, med kvarter som öppnar sig mot vattnet. Gator Gatuytor ska i huvudsak utgöras av asfalterade körytor, trottoarer med betongplattor och kantsten i granit, som kompletteras med annan typ av beläggning på torgytor. Utformning och materialval görs med hänsyn till människor med nedsatt syn och de med behov av att framföra rullatorer och barnvagnar. Sittmöjligheter ska finnas i lämpliga lägen och kantstenar ska sänkas i alla korsningspunkter för att skapa en god tillgänglighet. Cykelbana ska finnas längs Tegelbruksvägens nord-sydliga del. Denna markeras genom att beläggningen skiftar till asfalt och ges en ram av gatsten, dels för att anpassa beläggning till funktion och dels för att skapa en bestående tydlighet i avgränsningen mellan ytor för fotgängare och cyklister. Träd ska planteras med jämna intervall i enlighet med illustrationsplanen. Exempel på trottoar med gång- och cykelväg (Surbrunnsgatan, Stockholm) Källa: Google maps Exempel på trottoar med kantstensparkering och trädplantering (Gustav III Boulevard, Solna) Källa: Google maps
3(11) Tegelbruksvägen Tegelbruksvägen utformas som gata med en fil i vardera riktning, kantstensparkering och trottoarer med betongplattor och kantsten i granit. En busshållplats utformad som ett timglas föreslås strax väster om förskolan. Busshållplats Tegelbruksvägen med busshållplats Sektion över Tegelbruksvägen Bebyggelsen mot gatan föreslås uppföras i form av 2-våningars radhus blandat med flerfamiljshus i 4-5 våningar. Nyckelkvalitéer som ska uppnås är ett gaturum med klassiska proportioner mellan gatubredd och hushöjd, men med inslag av lägre bebyggelse för att skapa en tydlig variation. De byggnader som har en södervänd fasad mot Tegelbruksvägen ges uteplatser och balkonger mot gatan, medan de byggnader som har en norrvänd fasad mot Tegelbruksvägen placeras med fasad i gatuliv, utan uteplatser och balkonger mot gatan. Murar mot uteplatser ska ges en omsorgsfull utformning och uppföras i tegel eller sten, platsgjuten betong får ej användas.
4(11) Tvärgator Även tvärgatorna utformas som dubbelriktade gator med kanstensparkering och utformas även dessa med asfalt på väg och betongplattor på trottoar, samt kantsten i granit. Här ges dock husen på båda sidor av tvärgatorna uteplatser mot gata, och i vissa fall balkonger. Husen mot tvärgatorna uppförs i 4-6 våningar. Murar mot uteplatser ska ges en omsorgsfull utformning och uppföras i tegel eller sten, platsgjuten betong får ej användas. Sektion över tvärgata Allégatan Gatan längst i öster är en större alléväg som slutar vid kanalen. Gatan ska utföras med en enkelriktad gata i vardera riktning med parkering på båda sidor körbanan. I mitten ska en trädrad plantera och gatorna utformas som med asfalt på väg och betongplattor på trottoar, samt kantsten i granit. Husen mot allégatan uppförs i 4-6 våningar. Murar mot uteplatser ska ges en omsorgsfull utformning och uppföras i tegel eller sten, platsgjutenbetong får ej användas. Sektion över allégatan
5(11) Skvallertorget Där Tegelbruksvägen byter riktning från nord-sydlig till öst-västlig föreslås ett så kallat skvallertorg. Tanken är där att markbeläggningen ska avvika från övriga Tegelbruksvägen, förslagvis med gatsten i olika nyanser som skapar ett mönster. Ett torg skapas således där det förtydligas att hastigheten ska sänkas och att alla typer av trafikanter ska röra sig på samma villkor. Skvallertorg Skvallertorget i illustrationsplanen Foto på Skvallertorget i Norrköping. Källa: pro.se Flygbild på Skvallertorget i Norrköping. Källa: Blom Pictometry
6(11) Strandzonen Vass delvis kvar Promenadstråk Illustration av strandzonen Dagvattendamm Lekplats Brygga längs vattnet med båtplatser Strandzonen utgörs av en förlängning av den strandpark som finns väster om planområdet. Vassen kommer att sparas till viss del, medan andra delar kommer att muddras för att öka storleken på vattenspegeln. Vissa träd bevaras samtidigt som nya planteras. En grusad gång- och cykelväg går invid fastighetsgränsen som markeras genom en nivåskillnad mellan kvartersmark och gång- och cykelväg. Denna nivåskillnad ska upptas genom en mur med sittmöjligheter. Längs delar av strandpromenaden övergår denna från grusväg till bryggkonstruktion med bryggor i tryckimpregnerat trä. I det centrala parkstråket ska en dagvattendamm anläggas på ett sådant sätt som gör att vattenkontakten flyter in i området. I den östra delen anläggs en småbåtshamn längsmed strandpromenaden.
7(11) Lekplatsen En lekplats med god variation av grönytor och aktivitetsanläggningar ska anläggas inom området. Bebyggelsen Befintlig bebyggelse i närområdet är uppförd främst under 1980-talet och till viss del under 1990-talet och är känt som Erskine-området, efter arkitekten Ralph Erskine. Erskine ville att bebyggelsen skulle hållas samman av en likartad formgivning och materialval, men samtidigt skapa en variation i färg- och höjdsättning. Foton från Ekerö centrum Lärdomen från det sena 1900-talets stadsbyggande är att de stora fastighetsindelningarna inom kvarteren inte får vara styrande för gestaltningen. Istället måste den arkitektoniska pluralismen utgå ifrån varje trapphusenhet för att skapa en händelserik gatumiljö där rytm, variation och individualisering kan utvecklas. En varierad höjdskala där småskaliga fasader blandas med resliga förstärker ytterligare områdets arkitektoniska vitalitet. För Tappsund innebär detta en önskan om att frångå vissa av Erskines idéer, samtidigt som andra principer kopplas an till. Detta genom att variationen ges stort fokus, flerfamiljshusen ska uppföras i 4-6 våningar och fasader ska brytas upp efter högst 20 meter. Detta kan göras genom att våningsantalet förändras, att fasaden förskjuts och/eller att den ges en annan kulör.
Byggnaderna ska utformas med entréer mot gata. Även fönster eller uteplatser mot gata ska finnas för att undvika stängda fasader. Byggnadernas sockel ska tydligt markeras genom en förändring i fasaden, exempelvis genom byte av material eller färg. Bottenvåningen ska vara något upphöjd mot gatan för att minska insynen. Husen ska uppföras med sadeltak för att stärka kopplingen till bebyggelsen i det befintliga centrumet och för att ytterligare knyta an till karaktären av småstad. 8(11) Det vattennära läget gör det naturligt att sträva efter att så många lägenheter som möjligt ska få sjöutsikt. Bebyggelsen har därför placerats med gårdar som öppnar sig mot vattnet. Genom husens placering åstadkoms stora, gröna gårdar. Kvartersbebyggelse med med entré entré mot mot gata gata och en och tydlig en tydlig variation variation i färgsättning. i färgsättning. Källa: Google maps Exempel på variation mellan radhus och flerfamiljshus längs gata (Annedal, Stockholm)
9(11) Exempelbild på hus med sadeltak där en god variation uppnåtts gällande fasadfärger och hushöjder. (Tyresö trädgårdsstad, Tyresö) Källa: Google maps Exempelbild på hus med uteplats mot gata, där en god variation uppnåtts gällande fasadmaterial, färger, förskjutna fasader och hushöjder.
10(11) Gränsskydd mot Oriflame För att minimera störningen från Oriflames norra lastintag ska ett plank uppföras och träd och buskar planteras. Planket är placerat på krönet av en slänt och är två meter högt. Två alternativ föreslås, ett där planket är intakt och enhetligt, och ett där man delar av planket på den övre delen och ersätter den med en genomsiktlig spaljé. Växterna som föreslås, asp, slånbärsbuske, tall och körsbärsträd, placeras längs med planket mot lastytan i slänten. De föreslagna träden och buskarna är utvalda med hänsyn till storlek, läge, årstidsväxlingar, utseende och skönhet samt med ett antagande att slänten är torr och med viss svårighet att hålla vatten. Aspen, det högre trädet har valts utifrån höjd för att ta upp bostadshusens höjd och skala samt för att utgöra en frisk ridå av grönska. Slånbäret och tallen utgör en grön ridå på slänten under hela året och det blommande körsbäret vårfriar över planket. Växterna upprepas i antal och placering var sjätte meter på en sträcka av cirka 40 meter.
11(11) Belysning & Möblering Möblering med parkbänkar ska ske på ett sätt som medverkar till livfulla allmänna platser. Detta görs med fördel genom att placera bänkar där folk placeras och vistas, som exempelvis vid båtplatser, torg- och parkytor samt strandpromenaden. Belysning ska genomföras för att skapa väl upplysta ytor som skapar en trygghetskänsla inom området. Mörka prång ska undvikas. Dagvattenhantering Utformning av dagvattenlösningar ska ges särskild hänsyn och syftet är att skapa attraktiva miljöer av urban karaktär med bland annat ytlig hantering och genomsläppliga markmaterial. Exempel på ytlig dagavttenhantering av urban karaktär Exempel på gaturum med kombinerad trädplantering och dagvattenhantering Genomförande Gestaltningsprogrammet status säkras i detaljplanen genom bestämmelser, och i exploateringsavtal. STADSARKITEKTKONTORET Johan Hagland Alexander Fagerlund Miljö- och stadsbyggnadschef Planarkitekt