TEMA: Äganderätt Hur viktig är vår äganderätt? Ett av de prioriterade områdena som LRF ska jobba med under 2017 är äganderättsfrågorna. Anledning en är att äganderätten och därmed även bru kanderätten mer och mer ifrågasätts. Skälet till att äganderätten ifrågasätts tror jag många gånger är okunskap om vad som gäller. Det är lätt att tro att den skog man har promenerat i under många år är ens egen. När sedan ägaren gör en gallring eller en föryngringsavverkning så känner sig den som går i skogen kränkt. Därför är det viktigt att vi klargör att äger man en skog så har man också en skyldighet att bruka den. Intrång vid byggande av vägar och kraftledningar är ständigt pågående, det märker vi till årets regionstämma med några motioner i ämnet. Där har man känt sig nästan förbigången i processen som föregår beslut om byggande av väg. Här måste vi trycka på ännu mer om att få till stånd en dialog mycket tidigt i processen. Det räcker inte med bara ett litet tillkännagivande i tidningen, utan varje markägare ska kontaktas. Det här är bara ett par exempel där det arbete som LRF gör, gör skillnad! Läs vidare i nyhetsbrevet om andra exempel och tänk efter -vem gör detta om inte LRF finns med? Håkan Lundgren, vice ordförande i LRF regionstyrelse Ombyggnad av E22 kan ta mycket åkermark i anspråk Trafikverket planerar att bygga om väg E22, delen Lösen Jämjö, till en motortrafikled. Syftet är att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten genom Jämjö. Förslaget väcker starka känslor då det beräknas ta närmare 50 hektar god åkermark i anspråk. Den planerade ombyggnationen av väg E22 är en följetong som har rullat ända sedan 2010, då frågan första gången togs upp. Kärnan i konflikten handlar om att det presenterade förslaget kommer att ta en stor areal jordbruksmark i anspråk. Ett alternativt förslag på dragning av vägen genom i huvudsak skogsmark lämnades därför in redan i somras av några markägare. - Vi är inte emot vägbygget, men vi tycker inte att man ska ta så stora arealer på några av Sveriges bästa jordar, säger Markus Karlström, Kråkerum, som tog initiativet till en traktordemonstration den 28 februari och samlade ett 100-tal förare för att protestera. Trafikverket kallade till nya samrådsmöten under mars och ett stort missnöje med det presenterade förslaget blev tydligt. Det som nu händer är att LRF Sydost har bjudit in kommunalråden i Karlskrona kommun för att diskutera frågan den 20 mars.
Utökat strandskydd - skydd av viktiga naturvärden eller intrång? Sydost Strandskyddet är den största skyddsform vi har i Sverige. När skyddet skapades var det med intentionen att det inte skulle påverka jordoch skogsbruk, men i praktiken har det blivit annorlunda. I Kronobergs län har strandskyddet nu utökats från 100 till 200 meter runt 25 sjöar. Vad får det för konsekvenser och är det berättigat? Frågan om strandskydd väcker många upprörda känslor bland länets markägare. Runt ett stort antal sjöar i Kronobergs län har strandskyddet utökats, vilket i hög grad påverkar hur markägarna kan nyttja marken och berör till exempel frågor som avverkning och bygglov. Några av dem som drabbats mycket hårt medverkade på ett möte med LRF Sydost och Södra för att diskutera situationen i början av februari. Utökning av strandskyddet - beslut hos länsstyrelsen Bakgrunden till det rådande läget är att det under 2009 kom ett förslag från regeringen om att se över strandskyddet. 2014 tog Länsstyrelsen i Kronobergs län beslutet att utöka strandskyddet, något som ledde till överklaganden från kommuner, LRF Sydost och markägare. I december 2016 beslutade regeringen att avslå överklagan och det blev fastställt att det ska vara 200 meter. Ett beslut som inte har redovisats för berörda markägare. Situationen är liknande på många andra håll i landet. Den juridiska processen Det är möjligt att överklaga beslutet till nästa instans, som är Högsta Förvaltningsdomstolen. En prövning där handlar dock om att se huruvida regeringen och Länsstyrelsen har brutit mot någon rättsregel eller ej, snarare än sakfrågan i sig. En vinst där skulle således innebära att ärendet lämnas tillbaka till Länsstyrelsen för ny handläggning, vilket inte garanterar att ärendet på sikt får ett annorlunda beslut. Vid ett avslag är den sista instansen där ärendet kan tas upp Europadomstolen. Konsekvenser för markägaren Markägare där fastigheterna gränsar till sjöar (och åar), påverkas i hög grad. Det handlar om stora intrång när det i en del fall kan innebära att upp till 30-40 procent av arealen bli skyddad utan att markägaren får ersättning eller på annat sätt kompenseras. Skydden påverkar brukarrätten och leder till att alla kostnader förs över på individen, medan regeringen inte behöver betala ut något alls. En viktig fråga att driva för LRF Äganderätten är en fråga som har blivit mer och mer aktuell de senaste åren då den har ifrågasatts på fler och fler sätt. Utökade strandskydd är bara ett exempel av många. I förlängningen kan detta påverka landsbygden i mycket negativ riktning. Äganderätten bygger på frihet under ansvar, men när den friheten begränsas allt mer, vad händer då? Öka kunskapen och påverka opinionen LRF arbetar med att driva ärenden som på olika sätt handlar om äganderätt, till exempel ärendet med bombmurklan där skogsägaren vann mot staten. Minst lika viktigt är arbetet med att påverka opinionen, så att kunskapen ökar bland allmänhet och politiker och att de beslut som tas framgent tar in helheten kring naturvärden så väl som brukande. Vad händer nu? Mötet i Växjö resulterar i att LRF Sydost och Södra tillsammans med intresserade markägare och ett juridiskt ombud från LRF jobbar vidare i frågan. En överklagan kommer att skickas in under de närmsta dagarna till högsta förvaltningsdomstolen. Det är dock lång väntetid innan målet kommer att tas upp, så när domen kan förväntas komma är svårt att beräkna.
Förändrade förutsättningar med utökat strandskydd Vad är grundtanken med strandskyddet? Är konsekvenserna det får för markägarna rimliga? Lars-Johan Svensson är en av dem som ifrågasätter hur frågan hanteras och besluten tas. Stora konsekvenser för den lilla människan Lars-Johan Svensson har med sin bror fastigheter längs Helgasjön och Asasjön med strandrätt på ca 7 kilometer. För dem får en förändring av strandskyddet från 100 meter till 200 meter stora konsekvenser. Det påverkar upp till 30 procent av hans areal, varav det mesta är produktiv skogsmark och det betalas inte ut en enda krona i ersättning. - Det är upprörande att de har tagit ett generellt beslut på det här sättet. De har gjort det lätt för sig, men alla fastigheter ser olika ut och de borde titta på varje ärende var för sig. Dessutom blundar de för många aspekter som inverkar på en sådan här fråga, säger Lars-Johan. En komplex fråga där helheten ofta går förlorad Det han syftar på är att skyddet till exempel påverkar befintlig jordbruksdrift, begränsar möjligheter att bygga nytt, inverkar på skogsavverkning och hämmar möjliga turistsatsningar kort sagt innebär allvarliga restriktioner för livsvillkoren på landsbygden. Äganderättsexperten kommenterar strandskydd Erik Everstam är en av äganderätts-experterna på LRF och enligt honom är det viktigt att vi driver strandskyddsärenden som inverkar på äganderätten på olika sätt. Då håller vi processen levande och visar att det finns en problematik. Vi behöver också arbeta med opinions-påverkan för att få goda beslut på sikt. Viktigt att driva intrångsärenden Vi har allra mest att vinna på att hitta och driva ärenden där vi har störst möjlighet att nå framgång, säger Erik Everstam. Vi kan inte driva alla ärenden, men genom att driva dem där vi har goda förutsättningar att vinna kan det långsiktigt förändra hur beslut i de här frågorna tas. - De ser inte helheten, hur ska vi kunna ha en levande landsbygd och ett gott företagarklimat om myndigheterna inte ens tittar på förutsättningarna i varje fall, frågar han sig. Om markerna blir för vingklippta genom olika skyddsformer, så kommer framtida generationer inte heller att vilja ta över. Mångfald i framtiden? Han menar att äganderätten och brukandet urholkas genom beslut som dessa. Kostnaderna flyttas över på individen samtidigt som lönsamheten minskar. - Ju längre människor har bott på fastigheterna, desto mer kontinuitet finns det kring brukandet. Man tar hänsyn, bygger upp något, ser saker i ett långt perspektiv. Frihet under ansvar. Det skapar mångfald. Men om äganderätten ifrågasätts och friheten begränsas, hur går det då? Vi behöver också arbeta med påverkan och tala om vad sådana här skydd stoppar rent konkret, det vill säga visa vad konsekvenserna blir, fortsätter Erik. De flesta vet inte vad det innebär och vad restriktionerna blir när man sedan försöker göra något på sin fastighet. Vad betyder det för landsbygdens utveckling på lång sikt till exempel. Bombmurklan - ett steg i rätt riktning LRF kan driva så kallade principmål och därigenom stötta en markägare i en fråga som har stor betydelse för många fler. Ett sådant var fallet med den fridlysta bombmurklan där LRF hjälpte en skogsägare att driva ärendet och vann. Vilka är då de ärenden där det är lättast att nå framgång? När det handlar om strandskydd kan det vara extra viktigt med områden där det inte finns några starka miljö- eller naturvårdsintressen som till exempel dricksvatten, värden kopplade till friluftsliv, skyddsvärda arter eller liknande. Fastigheter där det till exempel redan finns 3-4 olika skydd kan vara svårare att driva. När vi vinner ett principfall som det med bombmurklan, ger det klang mot kommande ärende, säger Erik. Det betyder att artskyddsförordningen inte kan användas för att helt stoppa avverkningar utan att markägaren ges någon ersättning. Det är även viktigt att LRF ses som en naturlig remissinstans i ärenden som rör äganderätt och komma till tals i dessa viktiga frågor. Så är inte alltid är fallet idag, medan mindre organisationer ibland få mycket att säga till om som till exempel (sportfiskarna) och där finns ett pågående arbete för att LRF alltid ska vara en naturlig part.
Den juridiska processen vid intrång Vad händer när du får ett intrång på din fastighet och vad kan du göra? Den juridiska vägen är inte alltid helt lätt att förstå. Vem har makten, vilka ärenden hanteras och hur gör du för att överklaga? Vad är ett intrång Ingen har rätt att ta någon annans mark i anspråk. När samhället vill använda din mark för någon form av allmänna ändamål är det därför ett intrång. Det kan till exempel handla om bildandet av ett reservat, strandskydd, vägar och järnvägar som ska byggas eller kablar som ska grävas ned. Om det finns ett sådan allmänt viktigt ändamål, då kan det motivera att du får ge upp delar av din mark. Men då ska du få ersättning för det. Vem kan göra intrång? Ett intrång kan komma från många olika håll. Det kan till exempel vara kommunen, Naturvårdsverket, Trafikverket eller bolag som Svenska Kraftnät, Vattenfall eller Fortum, det kan också handla om lokala bredbandsbolag. Du kan även få intrång från andra håll, om någon till exempel hugger skog på din mark, en granne inkräktar, bärplockare slår läger mm. Detta ses dock vanligen som en civilrättslig tvist och dessa mål hanteras i Tingsrätten om parterna inte kan komma överens. Vi går inte in på denna typ av intrång här. Möjlighet till ersättning En del av intrången ger ersättning, medan man som markägare förväntas tåla andra. Nivån på intrånget, det vill säga hur stort det är och i vilken grad det påverkar brukande, inverkar också på möjligheten till ersättning. Ett reservat innebär till exempel att du inte får bruka marken alls medan strandskyddad mark tillåter en del aktiviteter och förändringar. Från förslag till beslut om intrång Det måste finnas någon form av frivillig uppgörelse alternativt ett formellt beslut innan marken får tas i anspråk. Innan ett beslut kan tas hålls vanligen förhandlingar och förslag läggs fram där alla får yttra sig. Som berörd markägare kan du informeras på olika sätt beroende på vilken typ av ärende det gäller. Vid strandskydd behöver det endast göras en kungörelse i tidningarna medan det i andra fall innebär ett postalt utskick till alla berörda markägare. Det är viktigt att vara med så tidigt i processen som möjligt, för det blir svårare att påverka ju längre den har rullat. Om det hålls samråd är det viktigt att du är där. Om det finns möjlighet att skriva remissyttranden är det viktigt att du skriver. Du kan påverka om det blir ett intrång eller ej, men också hur ett eventuellt intrång värderas och ersätts. Gör du ingenting, kommer intrånget med största sannolikhet att bli i enlighet med förslaget som presenterats. Överklagan Först när ett beslut är taget får det träda i kraft. Verkställandet av beslutet som innebär intrång kan dock fördröjas och ibland förhindras genom en överklagan till nästa instans. När beslutet skickas ut finns alltid en bilaga med instruktion om hur, var och när du kan överklaga (gäller dock ej strandskydd). Det är bara du som markägare som har rätt att överklaga. Lagen tittar med hjärnan och inte med hjärtat, därför är det bra att ta hjälp av ett juridiskt ombud som tittar på det regelmässiga och kan förankra överklagan i lagstiftningen. En första kontakt med ett juridiskt ombud kan titta på beräknad kostnad, möjlighet till framgång, var fokus bör ligga osv. Ingen annan än du kan värna om din äganderätt Det kan vara bra att ta hjälp av organisationer och samarbeta med andra som berörs i en fråga, men det är bara du som är markägare som kan värna om din rätt över marken släpp aldrig den rätten!
KOMETPTPROGRAMMET - VÄRT ATT VETA Skydd av värdefull skog på markägarens initiativ Skydd av natur kan vara en känslig fråga och många markägare associerar det till intrång och tvingande åtgärder, men det finns andra vägar. Kometprogrammet bygger på frivillighet och handlar om att markägarna själva tar initiativet till skydd. Kometprogrammet kom till för att skapa skydd kring värdefull natur och markägarsidan var en stark drivkraft bakom programmet. Grunden var frivillighet och ekonomisk ersättning och efter fem år av försöksverksamhet mellan 2010 och 2014 i fem olika områden bland annat i Kronobergs län, blev formen permanent över hela landet. - Ambitionen bakom programmet var att vi ville att initiativet till skydd av värdefull natur skulle komma från markägaren, för de är dem som bäst känner till sin skog, säger Jerker Bergdahl, distriktschef för Skogsstyrelsen i Kronobergs län. Programmet är framgångsrikt Han menar att markägarna överlag har blivit mer positiva till områdesskydd och att det gör att det blir lättare för Skogsstyrelsen att hitta bra lösningar genom de goda dialoger som skapas. Komet skapar också nya möjligheter för områden som tidigare kanske fallit mellan stolarna. Hur blir ett område skyddat genom Komet? Proceduren för skydd av natur genom Komet innebär att markägaren lämnar en intresseanmälan till Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen. För att skogen ska kunna skyddas måste den ha stora naturvärden och omfatta minst 2 hektar. En utredning görs för att bedöma naturvärdena och om dessa är stora anses området vara en så kallad värdekärna. Två gånger per år görs en prioritering av vilka värdekärnor som erbjuds skydd. De som inte erbjuds skydd kan stå kvar på listan till nästa års prioritering. Om området däremot erbjuds skydd kan det ske i form av naturvårdsavtal, det kan också bli naturreservat genom Länsstyrelsen eller biotopskydd genom Skogsstyrelsen. Vilken skyddsform som är lämplig bestäms genom dialog mellan markägare och myndighet. Naturvårdsavtalen skrivs på en bestämd tidsperiod, oftast 50 år, men ibland väljs en kortare tid. Under den tid marken är skyddad utgår ersättning till markägaren, hur mycket som utgår beror på vad det är för typ av skog och kopplas till virkesvärdet på 60 procent. När det gäller biotopskydd och naturreservat kopplas det till det minskade fastighetsvärdet + 25 procent. - Ibland finns det områden som markägaren själv inte vill avverka och har ett intresse av att skydda. Det kan till exempel vara lövmiljöer eller områden som ligger nära en by, fortsätter Jerker. Genom Komet finns det en möjlighet att vårda området och ändå få ersättning, så att det blir rimligt även ur ett ekonomiskt perspektiv. Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper är ett annat ämne som ofta dyker upp i diskussionen kring skydd. Generellt sett är det ganska sällsynt med fastigheter som har många nyckelbiotoper i småländska barrskogsområden, men det är ändå viktigt att processen för hur nyckelbiotoper hanteras blir effektiv och rimlig. - Just nu pågår en samverkansprocess för att hitta en bra hantering kring dessa frågor och alla aktörer som berörs inkluderas i arbetet, avslutar Jerker. Jerker Bergdahl, Skogsstyrelsen
Bra markavtal Snabb, heltäckande bredbandsutbyggnad är viktigt. Men det finns en del saker du bör tänka på om det sker på din mark. Om någon vill gräva ner fiber på din mark finns det några saker du bör tänka på. Vem som långsiktigt kommer att äga dessa nät är ofta osäkert, därför är det alltid viktigt med ett bra markavtal. Tänk på att: - Markägaren ska inte i framtiden bli ersättningsskyldig för ev. skador på ledningen i samband med normalt brukande. - Rätt till ersättning för ev. merkostnader vid arbete nära ledningen. - Reglering av ev. skador på mark och gröda. - Kopplingsbrunnar etc. som anläggs längs ledningen ska placeras där de är acceptabla. - Bra kartunderlag ska finnas. - Det är alltid markägaren som bestämmer om hon/ han vill ha ersättning när bredband grävs ner.