Laivagruvan officiellt invigd fokus på produktion

Årsredovisning 2012

INNEHÅLL Nordic Mines i korthet 4 VD har ordet 6 Laivagruvan 8 Produktion 12 Laivafyndigheten 14 Miljö 16 Medarbetare 18 Prospektering 20 Marknaden 22 Mineralreserv och mineraltillgångar 25 Aktien 26 Förvaltningsberättelse 27 Resultat- och balansräkningar 33 Kassafl ödesanalyser 37 Redovisningsprinciper 38 Noter 43 Revisionsberättelse 55 Styrelse och ledning 56 Adresser och ordlista 58 ÅRSSTÄMMA Årsstämman i Nordic Mines AB (publ), 556679-1215, hålls torsdagen den 23 maj 2013 kl 15.00 på Drabanten företagshotell, Bangårdsgatan 13, Uppsala Läs mer på sid 58

Laivagruvan officiellt invigd fokus på produktion Den 16 augusti 2012 invigdes officiellt Laivagruvan utanför Brahestad i Finland Nordic Mines första guldgruva. Guldfyndigheten vid Laivagruvan är en av de största som hittills har identifierats i Norden, med en bevisad och sannolik mineralreserv på 15,2 miljoner ton med en genomsnittlig guldhalt på 1,6 g guld/ton, motsvarande 24 000 kilo guld enligt beräkningar per 1 november 2012. Dessutom finns påvisade mineraltillgångar som kan utvinnas i framtiden, baserat på dagens förutsättningar. Gruvan och produktionsanläggning har uppförts med stöd från investerare, banker, myndigheter, Brahestads kommun, konsulter och engagerade medarbetare. Den stora utmaningen nu, vilket även har präglat det gångna året, är att få produktionen att fungera enligt plan. Allt fokus ligger för närvarande på att lösa de produktionsstörningar som har begränsat volymerna sedan den första dorétackan göts i december 2011. På längre sikt är planen att fortsätta prospekteringen, både i gruvans närområde och i bolagets andra undersökningsområden i Finland och Sverige. NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012 3

NORDIC MINES I KORTHET Nordic Mines AB är ett nordiskt gruvoch prospekteringsföretag med vision om att bli en av Nordens och Europas ledande guldproducenter och samtidigt en förebild inom miljöanpassad gruvdrift. Nordic Mines grundades i juni 2005 och i augusti 2012 invigdes offi ciellt bolagets första gruva; Laivagruvan utanför Brahestad i Finland. Fyndigheten är en av de största i Norden med en malmreserv på 15,2 miljoner ton med en guldhalt på 1,6 g guld/ton. Under 2012 producerades 932 kilo guld. Koncernen har omkring 120 anställda. Huvudkontoret ligger i Uppsala. Aktien är upptagen till handel på NASDAQ OMX Small Cap i Stockholm. VASSBO Silver, bly FJÄLLTUNA Guld UPPSALA STOCKHOLM KIRUNA BRAHESTAD SKELLEFTEÅ UMEÅ LULEÅ ULEÅBORG LAIVA Guld OLTAVA Guld HELSINGFORS TORMUA Guld VISION Nordic Mines vision är att bli en av Nordens och Europas ledande guldproducenter och samtidigt en förebild inom miljöanpassad gruvdrift. STRATEGISKA MÅL Upprätthålla en storleksmässigt anpassad organisation med väldokumenterad erfarenhet av prospekterings- och gruvverksamhet Prospektera i egen regi i syfte att identifi era och utveckla mineralfyndigheter på ett effektivt och miljöanpassat sätt AFFÄRSIDÉ Nordic Mines affärsidé är att skapa hög värdetillväxt genom att prospektera och exploatera bolagets befi ntliga och framtida guldoch mineralfyndigheter samt, med utgångspunkt i dessa, bedriva gruvverksamhet i egen regi. FINANSIELLA MÅL Bolaget ska årligen lämna en utdelning som, över tiden, motsvarar 30 50 procent av bolagets resultat efter skatt. Dock ska beaktas bolagets likviditetssituation, framtida intäkter, finansiella ställning, kapitalbehov samt ställning i övrigt. Bedriva egen gruvverksamhet och förädla produkterna vid egna anrikningsverk, belägna i anslutning till gruvorna Producera en slutprodukt av hög kvalitet som efterfrågas på världsmarknaden Säkerställa långsiktig lönsamhet 4 NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 2012 Första året av guldproduktion vid Laivagruvan Försäljningsintäkterna från guld och silver uppgick netto till 247,1 Mkr (-) Produktionen av guld uppgick till 932 kilo (-) och försäljningen uppgick till 843 kilo (-) Ny beräkning från maj visar på en utökning av mineralreserven i Laivagruvan med fyra miljoner ton, vilket motsvarar ytterligare två års drift I mars genomfördes en riktad nyemission om cirka 89 Mkr till ett antal institutionella investerare I juni genomfördes en riktad nyemission om 15 Mkr till Eldorado Gold som därmed blev ny industriell ägare I juli genomfördes en företrädesemission om 236 Mkr som övertecknades utan att garantiåtagandena behövde tas i anspråk I augusti genomfördes en riktad nyemission om 40,5 Mkr till Eldorado I oktober färdigställdes en rörledning och tillstånd erhölls för att påbörja överföring av överskottsvatten från Laivagruvan till Bottenviken I november tillträdde Susanne Andersson som ny CFO I november utsågs Thomas Cederborg till ny VD, dessutom offentliggjorde styrelsen en åtgärdsplan för att säkerställa att Nordic Mines blir långsiktigt lönsamt VIKTIGA HÄNDELSER UNDER INLEDNINGEN AV 2013 I januari 2013 genomfördes en företrädesemission om 282 Mkr som övertecknades utan att garantiåtagandena behövde tas i anspråk GULDPRODUKTION 2012 Antal Kg 140 120 100 80 60 40 20 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Produktion Leverans/sålt Guld i verket PRODUKTIONSDATA 2012 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Helår Genomsättning, Anrikad malm (ton) 169 505 288 587 284 917 285 971 1 028 980 Guldhalt gram per ton 1,0 1,1 1,1 1,2 1,1 Tillgänglighet/ Kapacitetsutnyttjandetimmar (%) 77 84 76 72 77 Guldutbyte i verket (%) 74 80 86 84 82 Guldproduktion (kg) 130 260 257 285 932 Guldproduktion (tr oz) 4 150 8 346 8 272 9 155 29 923 Guld sålt/levererat (kg) 75 284 232 252 843 Guld sålt/levererat (tr oz) 2 411 9 131 7 459 8 102 27 102 Cash cost (USD/oz) 2 006 1 300 1 461 1 652 1576 Kostnad per anrikat malmton (EUR) 37 29 33 41 35 Kostnad per anrikat malmton (SEK) 332 261 287 352 305 Skadefrekvens LTIFR, inklusive entreprenörer (olyckor per en miljon arbetstimmar) 47,9 26,1 22,8 33,3 34,8 NYCKELTAL 2012 2011 2010 2009 2008 Investeringar under året, Mkr 135,4 518,9 337,7 48,4 67,3 Resultat efter fi nansiella poster, Mkr 235,4 33,3 25,7 11,7 0,1 Soliditet, % 41,8 % 30,4 % 92,3 % 85,2 % 92,8 % Nettoskuld, Mkr 446,6 558,1-48,4 4,7-68,4 Balansomslutning, Mkr 1 434,5 1 241,5 606,2 293,6 282,0 Kortfristiga placeringar och likvida medel, Mkr 68,6 11,4 48,8 10,6 83,3 Medelantal anställda, st 109 52 16 12 15 NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012 5

VD HAR ORDET FOKUS PÅ FULL DRIFT OCH LÅNGSIKTIG LÖNSAMHET Malm. Maskiner. Medarbetare. Det är många faktorer som ska samverka och fungera när en så omfattande och tekniskt komplicerad verksamhet som en ny gruva ska sättas igång. Utmaningarna är med andra ord fl era. Det har vi fått erfara i starten av vår första guldgruva, Laivagruvan utanför Brahestad i Finland. Vi har identifi erat en hel del av de problem som hittills har förhindrat oss från att få ut planerade guldvolymer. För att komma till rätta med de identifi erade problemen har vi antagit ett åtgärdsprogram. Målet är att vi ska komma upp i full drift för att säkerställa långsiktig lönsamhet och samtidigt behålla våra höga ambitioner att bedriva verksamhet med så stort skydd för miljön som möjligt. Varje malms sammansättning är unik och kräver att processen anpassas till den unika malmens egenskaper. I Laivagruvan har malmen visat sig vara ovanligt utmanande och svåranrikad. Första året av guldproduktion vid Laivagruvan, kantades av driftsstörningar. Produktionsstarten försenades av att höghaltslakningen inte kunde tas i drift förrän i februari 2012. Under resten av året fick vi också en hel del inkörningsproblem och avbrott i olika delar av anläggningarna. När jag i november tillträdde som VD för Nordic Mines blev det därför en av mina första prioriteringar att utforma åtgärder för att komma tillrätta med driftsproblemen som vi hade identifierat. ÅTGÄRDSPLAN FÖR ÖKAD PRODUKTION Åtgärdsplanen som antogs i slutet av året var att stärka bolagets likviditet och därmed möjliggöra ytterligare investeringar i Laivagruvan samt förbättra tillgängligheten, genomsättningen samt guldhalten till anrikningsverket och därmed öka guldproduktionen. Likviditet Finansieringen tryggades genom att vi förhandlade fram en ny amorteringsplan med långivande banker, där amorteringar senarelades till i slutet av 2014 och till mars 2015. I januari 2013 genomförde vi dessutom en fullt garanterad företrädesemission på 282 miljoner kronor, före transaktionskostnader, vilken övertecknades utan att garantiåtagandena behövde tas i anspråk. Tillgänglighet I åtgärdsplanen ingår att bygga en extra matningsficka i malmladan för att möjliggöra matning vid kall väderlek med hjälp av lastmaskin och därmed öka tillgängligheten. Matningsfickan kan också användas för att komplettera ingående malmfraktion med extra malsten. Tillgängligheten i verket låg på 72 procent under fjärde kvartalet, negativt påverkad av en rad oförutsedda driftsstopp. Med de åtgärder som igångsatts räknar vi med att långsiktigt och uthålligt kunna öka tillgängligheten till över 90 procent. Redan före dessa åtgärder kom vi i november upp till en tillgänglighet på 92 procent, vilket bevisar att det är möjligt. Det gäller dock att behålla tillgängligheten på en hög nivå under längre tidsperioder. Genomsättning En av utmaningarna är att få en genomsättning i kvarnarna med 250 ton malm i timmen som anläggningen är dimensionerad för. Anrikningsverket i Laiva är utrustat för autogenmalning, som innebär att malmen mals genom att större block krossar och mal mindre fraktioner i en kontinuerlig process. Metoden är kostnads effektiv men utmanande då de ingående fraktionerna måste ha en sammansättning som är rätt avvägd för mängden som löpande matas in i kvarnen. Lärprocessen att hitta rätt fraktion på ingående malm har tagit för lång tid och många försök har gjorts för att finna en optimal sammansättning för att nå upp till designkriteriet av 250 ton malm per timme. I de planerade åtgärderna ingår installation av en extra krossfunktion för att förbehandla en del av materialet som kommer från primärkrossen till en mindre fraktion innan malmen matas in i anrikning s- verket. De försök som har genomförts med en mobil krossanläggning har visat att genomsättningen i kvarnarna kan ökas betydligt genom denna åtgärd. 6 NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012

Guldhalt En annan utmaning är malmens karaktär. Guldet i Laivagruvan är distribuerat i parallella millimetertunna kvartsgångar vilket komplicerar utvinningen. Hittills har vi kontrollerat halterna samt förhållandena mellan malm och gråberg genom så kallad RCborrning (Reverse Circulation), som resulterar i ett borrkax. Vi kan genom analyser av borrkaxet få fram guldhalterna men det är svårare att utläsa hur guldet är distribuerat och att fastställa gränserna mellan malm och gråberg. Vi har därför inlett ett program med kärnborrning, som ett led i produktionscykeln för att öka detaljkunskapen om geologin och hur strukturerna ser ut i produktionsområdet för att därigenom optimera brytningen. Det övergripande målet för alla initiativ i gruvan är att höja guldhalten med bibehållet tonnage. FOKUS PÅ STÄRKT FÖRETAGSKULTUR OCH SÄKERHET Ett arbete som inleddes under året och som också är oerhört viktigt för långsiktig framgång, är att skapa en stark företagskultur. Nordic Mines är ett internationellt företag som bedriver gruvverksamhet i Finland och vi har många nationaliteter som arbetar för oss. Som nystartad verksamhet har vi utmaningar med att få regler, rutiner och arbetsformer att fungera. I allt arbete som utförs, sätts alltid säkerheten främst. Min ambition är att vi gemensamt skall lösa de utmaningar vi möter. Min tanke är att oavsett var i organisationen vi är verksamma så kan alla på olika sätt bidra till att skapa lösningar som utvecklar bolaget. Delaktighet och gemenskap är bra hörnstenar i bygget av en stark utvecklad företagskultur. INTRESSANTA LICENSOMRÅDEN Vår vision är att bli en av Nordens och Europas ledande guldproducenter. Därför är det viktigt att vi fortsätter höja blicken och sikta framåt. Produktionsproblemen i Laivagruvan har inneburit att vi för närvarande har dragit ned på ambitionerna inom prospekteringen. Detta medför att vi kan använda våra duktiga geologer till att tolka malmen i Laiva för att få till stånd en tillfredsställande och lönsam guldproduktion i den befintliga anläggningen. Så snart det är möjligt kommer vi dock att fortsätta vårt prospekteringsarbete. Förutom området runt Laivagruvan har vi också en rad andra intressanta projektområden, främst i Finland. Till dessa hör Tormua, nära den ryska gränsen, där tidigare undersökningar visar en antagen mineraltillgång på 590 000 ton med en genomsnittlig guldhalt på 3,5 g guld/ton. Under året har vi dessutom ansökt om 13 nya licensområden i Finland, som tillsammans täcker en yta av 8 000 kvadratkilometer. MILJÖANPASSAD VERKSAMHET En annan del av vår vision handlar om att bli en förebild inom miljö anpassad gruvdrift. Detta speglar långsiktigheten i vår syn på verksamheten. Under det första året av gruvdrift kan jag därför med tillfredsställelse konstatera att vi ligger betydligt under de gränsvärden som myndigheterna har satt upp. Jag vill också understryka att vi inte släpper miljöfokuseringen i det framtida utmanande arbetet för att förbättra produktionen. Vi accepterar inga genvägar för att öka guldproduktionen. Omsorgen om miljön finns alltid med oss. STRÄVAR EFTER LÅNGSIKTIG LÖNSAMHET Eftersom jag är en tävlingsmänniska så är mitt arbete inriktat på att se till att Laivagruvan blir lönsam och lever upp till de höga ambitioner som satts upp i början av verksamheten. Jag hoppas att jag genom min erfarenhet som chef för guldgruvan i Björkdal i Västerbotten och som VD för Boliden kan bidra till långsiktig framgång för bolaget. Det kan ta tid men tillsammans med engagerade medarbetare på Nordic Mines ska jag se till att vi lyckas. Tack för att ni ställer upp. Tack också alla gamla och nya aktieägare, långivare, styrelse, leverantörer och konsulter för ert fortsatta förtroende för bolaget. Thomas Cederborg VD Nordic Mines NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012 7

LAIVAGRUVAN OFFICIELL INVIGNING AV LAIVAGRUVAN Med en skottsalva, en stor folkskara och bländande solsken invigdes Nordic Mines guldgruva Laivagruvan i Finland den 16 augusti 2012. Vi är glada över att gruvindustrin i Finland lockar kunniga människor från andra länder som hjälper oss att utveckla nya gruvor, kommenterade gruvöverinspektör Riikka Aaltonen. Solen sken, medarbetarna var stolta och svarade på nyfikna frågor om allt från prospekteringsteknik till miljö från de drygt 150 lokalpolitiker, leverantörer, journalister, investerare, analytiker samt representanter från banker, myndigheter och gruvbranschen som hade samlats för att högtidlighålla den officiella invigningen av Laiva gruvan. Det här är ett stort gruvprojekt även med internationella mått mätt. Den gruva och den anläggning vi ser här idag hade varit omöjlig att genomföra utan det stöd vi har fått från myndigheter, Brahestads kommun, investerare, banker och inte minst våra engagerade medarbetare. Jag vill rikta ett varmt tack till alla dessa, sa styrelse ordförande Lennart Schönning. Ceremonin inleddes med att han tillsammans med gruvöverinspektör Riikka Aaltonen och Unto Valpas, viceordförande i stadsfullmäktige i Brahestad, gemensamt tryckte av en salva på drygt 56 700 ton, där runt 9 000 kilo sprängmedel användes. Efter några sekunders spänd väntan hördes smällen från dagbrottet några hundra meter längre bort. Avfyrningsdosan var installerad vid styrhytten på en av de stora dumpertruckarna med kapacitet att frakta cirka 100 ton malm, som tornade upp sig högt över de samlade åskådarna. Det behövs entusiastiska entreprenörer som tror på det de gör för att ro iland sådana här projekt, sa Riikka Aaltonen. Gästerna fick också en guidad rundtur i gruvområdet. Turen visade guldets väg från prospektering och brytning i det snabbt växande dagbrottet till transport in i krossar och vidare till lakning, elektrolys och slutligen gjutning av dorétackor. Amatörgeologen Pentti Jämbäck som upptäckte den första indikationen på guld belönades också. En kopia på den första undersökningrapporten av Pentti Jämbäcks fynd hade också ramats in av GTK och överlämnades till Nordic Mines. 8 NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012

NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012 9

LAIVAGRUVAN TOM SÖDERMAN, CHEF LAIVAGRUVAN: OERHÖRD POTENTIAL I ANLÄGGNINGEN Det fi nns en oerhörd potential i den här anläggningen - och jag gillar utmaningar. Jag jobbar dessutom inte ensam, jag har kunniga och erfarna kollegor. Tillsammans arbetar vi hårt för att få till stånd jämnhet och uthållighet i produktionen säger Tom Söderman, som tillträdde som chef för Laivagruvan i juni 2012. en stark och positiv företagskultur med tydliga mål. Vi är ett internationellt företag med många nationaliteter på plats vid Laiva i Finland. I uppbyggnadsfasen fanns många olika leverantörer nu gäller det att skapa en vi-känsla bland medarbetarna, säger Tom Söderman. Vi jobbar dagligen med att förbättra rutiner för processer, roller och ansvar. Säkerheten kommer först och allt arbete sker inom ramen av vårt fokus på en miljöanpassad gruvdrift. Delaktighet och gemenskap skapar en stark och positiv företagskultur. Efter nästan 20 år i den svenska gruvindustrin, senast som gruvchef vid Bolidens gruva i Garpenberg, återvände Tom Söderman sommaren 2012 till sitt hemland Finland för att ta över som chef för Laivagruvan. Jag har arbetat många år i en gammal, väl etablerad gruva så det är spännande att ta itu med det här nya gruvprojektet. Sådana utmaningar växer inte på träd. Det återstår visserligen en del arbete innan vi får allt att fungera optimalt, men det finns en oerhörd potential, säger han och fortsätter: Guldfyndigheten är en av de dokumenterat största i Norden, den moderna och miljöanpassade anläggningen är byggd enligt väl beprövad teknologi och vi har kunniga medarbetare. OPTIMERING AV HALTERNA Fokus, säger han, ligger nu på att lösa de produktionstekniska problemen som har påverkat driften negativt sedan starten. - Det handlar främst att få krossning och malning att fungera, men också om att optimera halterna. Vi har hittills kontrollerat halterna samt förhållandet mellan gråberg och malm med hjälp av borrning som resulterar i borrkax. Nu kommer vi att komplettera denna så kallade RC-borrning med kärnborrning för att ännu bättre kunna planera brytningen, berättar Tom Söderman. Enligt Tom Söderman handlar hans arbete också om att befästa alla rutiner vid den nystartade gruvan. Men det handlar dessutom om att ständigt utveckla verksamheten och leta efter möjligheter till förbättringar inom alla områden. VILL BYGGA EN STARK FÖRETAGSKULTUR En av de största utmaningarna är att skapa FRÅN DEN ÄLDSTA GRUVAN I SVERIGE TILL DEN YNGSTA I FINLAND Tom Söderman utbildade sig till geolog vid Åbo Akademi, där han till sina studiekamrater räknade Peter Finnäs, prospekteringschef på Nordic Mines och en av veteranerna i bolaget. Efter avslutade studier 1992 fick han jobb på TerraMining. Där arbetade han först med fältprospektering vid Pahtavaaragruvan i Finland och sedan vid den då relativt nyöppnade Björkdalsgruvan i Sverige. Därefter blev han gruvgeolog vid samma gruva. Det är en guldgruva som påminner mycket om Laivagruvan, både när det gäller geologi och den selektiva brytning och lastning som krävs, säger Tom Söderman. I slutet av 1990-talet fick han anställning på Boliden. De första tre år arbetade han på den centrala gruvteknikstaben i Bolidenområdet. Men han längtade ut i fält och blev glad över möjligheten bli förflyttad till Aitik som gruvingenjör och senare som produktionschef i dagbrottet. Därefter blev det Garpenberg-gruvan Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift. Från den äldsta gruvan i Sverige till den yngsta i Finland. Det är en spännande resa, konstaterar Tom Söderman. 10 NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012

NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012 11

PRODUKTION FRÅN MALM TILL TACKA 6 Transport Malmen tippas och krossas i en käftkross. Efter krossen går malmen via transportband in i den 40 meter höga processanläggningen. 7 Krossning 8 5 Lastning 4 Borrarna borrar ett rutnät och varje hål laddas med sprängmedel. Efter sprängningen sorteras berget i tre kategorier: A-malm med högre guldhalter som direkt processas vidare, låghaltigare B-malm som sparas för eventuell framtida utvinning samt gråberg, där stora delar kan användas för byggen av vägar och annan infrastruktur. A-malmen transporteras direkt till krossanläggningen och därefter in i anrikningsverket. B-malmen och gråberget förs till respektive upplag. Sprängning 3 Aptering 1 Grade Control Borrning 2 Produktionsborrning Brytningen av guldmalm vid Laivagruvan sker i dagbrott. Det krävs noggrann planering av brytningen för att lägga sprängsalvorna så exakt att den guldhaltiga malmen kan tas tillvara på bästa sätt. Planeringen görs i enlighet med en blockmodell vecka för vecka och baseras på så kallad Grade Control-borrning (GC-borrning), då halterna samt förhållandena mellan malm och gråberg kontrolleras. Borrhålen läggs tätt med 12,5 meter mellan profilerna och 5 10 meter mellan hålen. Borrningen resulterar i borrkax, som analyseras på laboratorium för att få svar på var och hur malmen ska brytas.

9 Malning Malmen krossas och mals till dess att alla partiklar är mindre än 0,1 mm. Detta äger rum i flera steg, där malmen mal sig själv, så kallad autogen malning. Kvarnarna är designade för en kapacitet att mala 250 ton per timme, dygnet runt. Kvarn 2 Kvarn 1 10 Lakning Low grade lakning High grade lakning Efter malningen är guldinnehållet fysiskt exponerat och redo för nästa steg, det vill säga lakningen. Lakningen görs i stora ståltankar utanför anrikningsverket, där cyanid tillsammans med syre löser ut guldet. Guldet absorberas med hjälp av aktivt kol, som i sin tur avskiljs för vidare behandling. Guld utvinns ur det laddade kolet vid hög temperatur. Lösningen, som nu är rik på guld, behandlas med elektrolys och guldet fälls ut. Waste pond Paste 11 Elektrolys 12 Smältning och gjutning 13 Dorétackor Det sista steget i produktionskedjan är gjutning av tackor, dorétackor, som är den vanligaste slutprodukten vid guldproduktion. Dessa innehåller cirka 70 85 procent guld och resterande procentenheter av silver, koppar, järn och andra metaller. Det flytande doréguldet hälls i en form och kyls därefter snabbt ned i ett vattenbad. Därefter är tackan redo för leverans till ett externt raffinaderi, där den renas vidare till 99,9 procents guld.

LAIVAFYNDIGHETEN VÄXTE MED TVÅ PRODUKTIONSÅR UNDER 2012 MINERALRESERV Bilden visar mineraltillgången i anslutning till Laivagruvan. Externt gråberg utgörs av granit. Mineralreserven syns som svart/guld. Denna innehåller en genomsnittlig halt på 1,6 g guld/ton En av de största guldfyndigheter som hittills påträffats i Norden fortsätter att växa. Det visar den nya mineralreservsberäkningen av fyndigheten vid Laivagruvan som publicerades den 8 maj 2012. Enligt beräkningen ökade den bevisade och sannolika mineralreserven med 4 miljoner ton, jämfört med den tidigare rapporten som publicerades den 8 augusti 2011. Det motsvarar två produktionsår. Mineraltillgången och mineralreserven uppdaterades per den 1 november 2012, med hänsyn till utbrutna tonnage under 2012 fram till den 1 november. Bevisad och sannolik mineralreserv uppgår den 1 november 2012 till 15,2 miljoner ton med en genomsnittlig guldhalt av 1,6 g guld/ton, motsvarande 24 000 kilo guld. GYNNSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR Laivagruvan ligger i det finska gruvbälte som sträcker sig från Brahestad vid Östersjön tvärs over Finland till sjön Ladoga i Ryssland. Berggrunden i Laivagruvan domineras av intermediära till basiska vulkaniter och kvartsdioriter. Mineraliseringen bildades när tryck och rörelser i jordskorpan öppnade sprickor och glidytor i berget där varma cirkulerande lösningar kunde tränga in. Gynnsamma kemiska förhållanden i kombination med att lösningarna kyldes ned innebar att guldet fälldes ut och bildade de mineraliseringar vi ser idag. De finns i vertikala skjuvzoner och kvartsgångar i öst-västlig riktning. Över 90 procent av guldet kan utvinnas med känd teknik. Utmaningen ligger i att rätt balansera de olika stegen i produktionsprocessen. SYSTEMATISK KARTLÄGGNING SEDAN 2005 Den första indikationen på guld i området kom redan i början på 1980-talet, då den finske amatörgeologen Pentti Jämbäcks hund fick upp ett grävlingsspår under en skidtur i skogarna utanför Brahestad. På jakt efter hunden fick han syn på något glimrande på en sten som stack upp ur snön. Detta var upptakten till det som idag har utvecklats av Nordic Mines till en producerande guldgruva. Nordic Mines mutade in Laivafyndigheten år 2005. Mellan åren 1981 och 1987 bedrev Outokumpu prospektering i området och fick fram viss information om fyndigheten, som övertogs av Nordic Mines i samband med inmutningen. Sedan dess har Nordic Mines bedrivit systematisk uppborrning av fyndigheten. Fokus har varit att få fram ökad kännedom om de delar av Laiva gruvan som ska brytas fram till 2017. I samband med gruvstarten hösten 2011 14 NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012

breddades inriktningen av prospekteringsborrningarna till att utforska fler av de övriga guldindikationer som har påträffats inom det 30 kvadratkilometer stora undersökningsområdet. Dessa indikationer visar att guldmineraliseringarna fortsätter utanför det hittills kartlagda området. Med stöd av resultatet från Nordic Mines omfattande kartläggning av Laivagruvan har gruvkonsultföretaget CSA Global, beräknat mineralreserven och mineral tillgångarna. Beräkningarna har gjorts i enlighet med de internationella redovisnings standarderna JORC-kod och NI43-101. MINERALTILLGÅNG OCH MINERALRESERV, UTVECKLING Tonnes 18 000 000 16 000 000 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 2005 2005 2006 2006 2006 2006 2007 2007 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 Jun Okt Jan Maj Aug Okt Jan Sep Dec Jul Feb Mar Aug Maj Nov BEVISAD OCH SANNOLIK MINERALRESERV VID LAIVAGRUVAN, NOVEMBER 2012 Bevisad mineralreserv Sannolik mineralreserv Känd mineraltillgång Indikerad mineraltillgång Antagen mineraltillgång Mineralreserv cut-off 0,5 g/ton 1) Ton malm Guld g/ton Kg guld Oz guld Bevisad mineralreserv 6 411 000 1,57 10 070 323 600 Sannolik mineralreserv 8 781 000 1,60 14 050 451 700 Total mineralreserv 15 192 000 1,59 24 120 775 300 1) Se vidare avsnittet Oberoende värderingsrapport Mineralreserven ovan har justerats för 10 % gråbergsinblandning och 10 % malmförlust. Malm : Gråberg, förhållande 1 : 4,8. Låghaltig malm mellan 0,5 och 0,8 g/ton som kan utvinnas med lönsamhet ingår i mineralreserven och påverkar därigenom genomsnittshalten. MINERALTILLGÅNG UTÖVER MINERALRESERVEN VID LAIVAGRUVAN, NOVEMBER 2012 Mineraltillgång utöver mineralreserv 1) Ton malm Guld g/ton Kg guld Oz guld Känd mineraltillgång 400 000 1,87 750 24 000 (cut-off 0,8 g/ton) Indikerad mineraltillgång 7 410 000 1,93 14 300 459 800 (cut-off 0,8 g/ton) Totalt Känd & Indikerad 7 810 000 1,93 15 050 483 800 (cut-off 0,8 g/ton) Mineraltillgång kategori B 2) 3 250 000 0,64 2 080 66 900 Antagen mineraltillgång 2 110 000 2,07 4 370 140 400 1) Se vidare avsnittet Oberoende värderingsrapport 2) Mineraltillgång kategori B har en guldhalt på mellan 0,5 och 0,8 g/ton MINERALRESERV PÅ 15,2 MILJONER TON Enligt den senaste uppdaterade mineralreservsberäkningen per den 1 november 2012, uppgår bevisad och sannolik mineralreserv till 15,2 miljoner ton med en genomsnittlig guldhalt av 1,6 g guld/ton, motsvarande 24 000 kilo guld. Den uppdaterade mineraltillgångsberäkningen baseras på kärnborrningar utförda under 2011. Under året borrades 30 nya hål, medan åtta äldre borrhål förlängdes. Totalt ingår 76 244 borrmeter i beräkningen. Den rapporterade mineralreserven är baserad på ett guldpris på 750 euro per ounce, vilket är drygt 54 procent under den nivå som guldpriset låg på vid rapporttillfället i maj 2012. Den nya mineraltillgångsmodellen som användes i maj 2012 innefattar justerade klassificeringsgränser för mineraltillgången. Under 2012 utfördes ett mindre borrprogram främst i de östligaste delarna av mineraliseringen. Programmet avbröts då fokuseringen av det geologiska arbetet flyttades till haltkontroll arbete i gruvan. Så fort prospekteringsarbetet kommer igång igen kommer också borrningarna att fortsätta i detta område. FÖRTÄTAD BORRNING Den redovisade ökningen av tonnaget är en direkt effekt av de borrningar som genom fördes under 2011. Ökningen baseras på förbättrad kännedom om granit gråbergsgränser och förtätad borrning. Haltsänkningen i mineraltillgången vid cut off 0,8 g guld/ton beror framförallt på uppdaterade beräkningsparametrar. Den nya mineralreservsberäkningen och mineraltillgången som publicerades den 8 maj 2012 samt den uppdaterade rapporten med hänsyn till utbrutet tonnage finns publicerade på Nordic Mines hemsida under tekniska rapporter. R451.2012 Laiva Gold Project Resource and Reserve Update November 2012 R215.2012 Laiva Gold Project Resource_Ore Reserve Update May 2012 NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012 15

MILJÖ FÖRSTA ÅRETS PRODUKTION KVITTO PÅ MILJÖSATSNINGEN Bästa tillgängliga miljöteknologi har använts vid uppbyggnaden av Laivagruvan. Det första årets produktion har inneburit ett kvitto på att åtgärderna fungerar samtliga utsläpp ligger betydligt under de gränsvärden som myndigheterna har satt upp för verksamheten. Därmed har bolaget också tagit ett viktigt steg mot visionen att bli en miljöförebild i branschen. Vattenmagasinet vid pasteanläggningen. Det mesta av vattnet återvinns till processen. 16 NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012

EXEMPEL PÅ UTSLÄPP OCH GRÄNSVÄRDEN PH UTSLÄPP AV PARTIKLAR ARSENIK CYANID URAN TILLSTÅND 6-9 TILLSTÅND <10 mg/l TILLSTÅND <500 µg/l TILLSTÅND <400 µg/l TILLSTÅND Ingen gräns* UTSLÄPP 7 UTSLÄPP 3,9 mg/l UTSLÄPP 40 µg/l UTSLÄPP 5 µg/l UTSLÄPP 6,6 µg/l *Uran. Gränsvärdet enligt STUK (Säteliyturvakeskus/Finska Strålskyddsmyndigheten) för när åtgärder måste sättas in för dricksvatten i brunnar är 100 μg/l Ända sedan de första planerna på Laivagruvan började ta form har ambitionsnivån varit hög när det gäller att göra verksamheten så miljöanpassad som möjligt. Målet har varit att skapa en grön guldgruva och att bli en miljöförebild i gruvbranschen. Det ställs också höga formella, miljörelaterade krav på gruvverksamhet i Finland. De specifika krav som gäller för Nordic Mines finns definierade i miljötillståndet för Laivagruvan. Målet i miljöarbetet är att miljön utanför det direkta industriområdet inte ska skadas. SKOG OCH NÄRBOENDE SKYDDAS Den första kartläggningen av fyndigheten vid Laivagruvan genomfördes med hjälp av Nordic Mines unika prospekteringsborrmaskin Borrugglan, som har syfte att mini mera markskador vid prospekteringsarbete. Borrugglan ger också en bättre arbetsmiljö för personalen, jämfört med konventionella borrmaskiner. Laivagruvan ligger ett par kilometer från närmaste by. För att skydda dessa närboende från det buller, vibrationer och damm som orsakas av gruvbrytning har skogsridåer sparats och bullervallar byggts. Vägen till och från området har dessutom dragits genom ett obebyggt område för att orsaka så få störningar som möjligt. MINDRE ENERGI OCH VATTEN I miljöarbetet ingår att göra alla anställda uppmärksamma på hur de kan arbeta på så miljövänligt sätt som möjligt. Det handlar bland annat om att förbruka så lite energi som möjligt. Det handlar också om att återvinna så mycket som möjligt av både process vatten och energi. Gruvprocesser kräver stora mängder vatten i Laivagruvan används omkring 200 300 kubikmeter vatten per timme. För att tillgodose vattenbehovet har Nordic Mines byggt ett vattenmagasin. Sanden avvattnas, behandlas och lagras på området. Det mesta av vattnet återvinns till processen. Det vatten som lämnar verksamhetsområdet renas i flera steg. Vattenkvaliteten kontrolleras genom kontinuerliga och noggranna mätningar. I mars 2012 ansökte Nordic Mines om tillstånd hos Miljömyndigheten i Finland för att släppa ut nederbördsöverskottet via det temporära utlopp som använts under uppbyggnadstiden. Analyser visar på mindre avvikelser jämfört med opåverkat vatten i omgivningen. Inga halter enligt miljötillståndet överskrids. Under året byggdes en överföringsledning ut till havet för att leda ut det vattenöverskott som bildas framförallt genom nederbördsöverskott i området. MILJÖANPASSAD MALNING, LAKNING OCH DEPONI Traditionellt används stålkulor för att mala malmen. I kvarnarna i Laivagruvan mal malmen sig själv i så kallad autogen malning, vilket leder till en rad fördelar. Till dessa hör lägre kostnader och inga störningar i den kemiska processen. Denna processteknik innebär dessutom att Nordic Mines har kunnat minimera den genomsnittliga lakningstiden. Förutom en rad andra positiva effekter är resultatet miljövänligare restprodukter. Efter lakning återstår sand som restprodukt. Merparten av sanden (98 99 procent) är fri från skadliga ämnen och påverkar inte sin omgivning. Sanden avvattnas så att det bildas en tjock sandgröt, som pumpas via rör till ett närliggande myrområde där den deponeras. Efter avslutad deponering kan den täckas med till exempel morän. Det är första gången metoden används i Norden. På denna yta planteras därefter skog. Efter behandlingen är ett viktigt och noga planerat led i miljöarbetet. Resterande del av sanden (1 2 procent) innehåller bland annat sulfidmineral. Denna sand deponeras på ett skyddat sätt inne på gruvområdet för en eventuell framtida ut vinning. NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012 17

MEDARBETARE FOKUS PÅ ATT SKAPA GEMENSAM FÖRETAGSKULTUR Arbetet vid Laivagruvan pågår dygnet runt i tre skift 18 NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012

Att framgångsrikt driva en gruva är ett komplicerat projekt som kräver många olika typer av spetskompetenser från geologer till ingenjörer, metallurger och kemister. Nordic Mines har sedan starten strävat efter att anlita bästa möjliga kompetens för att bygga upp en verksamhet som både ska kunna ta vara på guldet så effektivt som möjligt och dessutom göra det på det mest miljövänliga sättet. Laivagruvan har lockat arbetskraft från fl era länder. Nu ligger fokus på att svetsa samman medarbetarna i en gemensam företagskultur. Laivagruvan är ett av de mest centralt belägna, nya gruvprojekten i Norden. Det är dessutom en av de största guldfyndigheterna i Norden. Intresset har därmed varit stort att medverka i projektet. Under uppbyggnaden var ett stort antal leverantörer och underleverantörer från hela världen på plats i skogen utanför Brahestad i mellersta Finland för att bygga upp verksamheten vid Laivagruvan. Parallellt pågick rekrytering och utbildning av den egna personalstyrkan. Under det gånga året har fokus legat på att befästa rutiner och träna de egna medarbetarna i att driva anläggningen. Fokus har legat på frågor som rör säkerhet och kemikalier. Vid årsskiftet december 2012 hade Nordic Mines totalt 119 medarbetare, varav 109 i Finland. STORA MASKINER KRÄVER SÄKERHETSSTÄNKANDE Laivagruvan innehåller samtliga anhalter på vägen för att på ett modernt och miljöanpassat sätt producera guld från brytning av malm till gjutning av dorétackor. Dessa omfattar allt från gruva och anrikningsverk till vattenmagasin och pasteanläggning för en miljöanpassad deponering av sand. Eftersom det handlar om stora maskiner, många människor och en hög arbetstakt finns det ett starkt fokus på säkerhet. GEMENSAM TERMINOLOGI OCH KULTUR Gruvbranschen är i högsta grad internationell, vilket innebär att det även finns många nationaliteter representerade bland Nordic Mines medarbetare. En betydande del av utbildningsinsatsen handlar om att etablera en gemensam terminologi i det finsktalande området. Det är också att utveckla en gemensam företagskultur, vilket för närvarande är ett av de mest prioriterade områdena i bolagets HR-policy. Joni Rahunen: Jag sökte mig hit för att jag beslöt mig för att ta chansen att komma in i branschen gruvindustrin verkar vara framtidsindustrin i Finland. Riina Mäkelä: Att arbeta för Nordic Mines innebär en stor utmaning när det gäller att i praktiken utnyttja och utveckla mitt miljökunnande Timo Hampinen: Jag sökte mig till bolaget för att få tillfälle att praktisera mina kunskaper inom miljö och säkerhet i skarpt läge Mikko Joensuu: Det innebar en intressant karriärutvecklingsmöjlighet att arbeta med det nya gruvprojektet Jarmo Kivioja: Möjligheten att arbeta utomhus tilltalar mig. Jag gillar också de fysiska liksom språkliga utmaningarna i jobbet. NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012 19

PROSPEKTERING NYA LICENSER I FINLAND ANSÖKTES UNDER ÅRET Nordic Mines strategi är att bedriva kontinuerlig och systematisk prospektering efter nya fyndigheter. Så snart produktionen vid Laivagruvan fungerar enligt plan kommer därför prospekteringsarbetet återupptas, dels i de gamla licensområdena, dels i de 13 nya områden som ansöktes under 2012. För närvarande ligger fokus på Finland. Effektiv undersökning av ytmoränen, borrning och provtagning av både bottenmoränen och berggrunden samt kontinuerlig analys och utvärdering. Så ser de olika leden ut i den prospekteringsmetod som Nordic Mines använder. Nordic Mines egenutvecklade prospek teringsmetod, baserad på undersökning av ytmoränen med hjälp av prospekteringsborrmaskinen Borrugglan, har varit en nyckelfaktor för framgångarna i Laivagruvan. Omkring tre fjärdedelar av Sveriges och hälften av Finlands yta täcks av jordarten morän. Att moränens sammansättning speglar den underliggande berggrunden är en av grundtankarna bakom den unika prospekteringsmetod matrisprospektering som Nordic Mines har utvecklat och som bolagets prospekteringsarbete bygger på. Matrisprospektering är en metod som i ett första steg av analys av jordprover ger besked om vilken berggrund som finns i området. Skulle resultaten från jordprovsanalyserna visa på förekomst av höga halter av intressanta metaller startar Nordic Mines en mer systematisk utvärdering genom borrning och provtagning i bottenmoränen och den underliggande berggrunden. Efter kemiska analyser görs en utvärdering baserad på statistiska modeller. Jämfört med mer traditionella metoder är denna prospekteringsmetod både snabb och kostnadseffektiv. Anledningen är främst att den gör det möjligt att undersöka stora områden på kort tid för att kunna identifiera mineraliseringar innan mer resurskrävande undersökningar som kärnborrningar inleds. Ett enda jordprov kan spegla upp till en kvadratkilometer av berggrundens area. Sedan matrisprospekteringen lanserades har ett stort antal fyndigheter prospekterats fram med metoden. Våren 2007 kunde prospekteringsarbetet effektiviseras ytterligare genom att Borrugglan togs i bruk. Genom hög kapacitet och förmåga att ta kontinuerliga prover från såväl jord som berg har maskinen blivit en nyckelresurs i Nordic Mines prospekteringsarbete. Maskinen har dessutom lågt marktryck och är därför skonsam för terrängen. KÄRN- OCH RC-BORRNING När en mineralfyndighet har identifierats inleds ett borrprogram för att ta reda på hur mycket mineral det finns och hur fyndigheten ser ut. I detta sista led i prospekteringsarbetet använder Nordic Mines 20 NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012

diamant- och RC-borrning. Diamantborrning innebär att en cylindrisk borrkärna skärs ut ur berget med hjälp av en borrkrona, belagd med små diamanter. Borrkärnorna läggs i lådor och förs till ett arkiv för kartering och provtagning. RC står för Reverse Circulation och innebär att bergartsfragment borrkax blåses upp med tryckluft på ett sådant sätt att kontaminering och hopblandning av proven minimeras. Borrkaxet samlas löpande upp, karteras och provtas för kemisk analys. MÅL ATT UTÖKA MALMBASEN I LAIVAGRUVAN Prospekteringsarbetet begränsades under hösten 2012 i samband med fokuseringen på att lösa produktionsproblemen vid Laiva gruvan. Bolagets geologer har sedan omlokaliserats till gruvan för att hjälpa till med arbetet att optimera haltkontrollen vid gruvan. Så snart problemen är lösta kommer prospekteringsarbetet att återupptas, främst i syfte att utöka malmbasen i och runt Laivagruvan och därmed förlänga och förhoppningsvis också utöka guldproduktionen i området. Före stoppet 2012 borrades 3 500 meter i den östra förlängningen av fyndigheten. Eftersom Laivamineraliseringen är öppen österut, söderut och mot djupet, öppnar det upp för en framtida utökning av malmbasen och fortsatt brytning under jord, såväl i dagbrott som i underjordsgruva. Det finns ytterligare tre guldindikationer i Laivagruvans närområde Kaukainen och Musunneva på omkring 2 kilometers avstånd från Laiva samt Oltava, som ligger 12 kilometer bort. Den inledande prospekteringen i Musunneva och Kaukainen har visat förhöjda guldhalter i både jordtäcke och berggrund. Under 2010 och 2011 bedrev Nordic Mines prospektering i Oltava, 12 kilometer söder om Laivafyndigheten, med hjälp av Borrugglan. Prover togs dels från moränen, dels från berggrunden ned till ett djup av 1,5 2 meter. Totalt borrades 250 hål i två områden med en sammanlagd yta av 0,2 kvadratkilometer. Även några kärnhål borrades i Oltava som indikerade mineralisering på djupet. Det är för tidigt att säga om mineraliseringen blir brytvärd, men Oltava är av speciellt strategiskt intresse eftersom området ligger inom transportavstånd från anrikningsverket vid Laivagruvan. ÖVRIGA LICENSOMRÅDEN Vid sidan av Laivaområdet har Nordic Mines en rad licensområden, varav de flesta återfinns i Finland. En av de mest intressanta är Tormua, en guldfyndighet nära den ryska gränsen. Det är en del av ett 140 kilometer långt grönstensbälte, känt för ett tiotal guldmineraliseringar. Tidigare borrningsarbete utförd av GTK har visat en antagen mineraltillgång på 590 000 ton med en genomsnittlig halt på 3,5 g guld/ton. Geokemiska och geofysiska undersökningar pekar dock på att det guldförhöjda stråket är betydligt större än det tidigare kärnborrade området. Som ett steg i att utöka prospekteringsportföljen i framtiden ansökte Nordic Mines om ytterligare 13 licenser (sk. reservationer) i Finland under 2012. Totalt omfattar de ansökta licenserna en yta på 8 000 kvadratkilometer. I alla dessa områden har någon form av kartläggning tidigare ägt rum som har visat förhöjda metallhalter i berggrund eller ytmorän. En del av områdena återfinns i anslutning till Raahe- Ladoga bältet, medan andra är belägna i det Österbottniska skifferbältet samt i Tammerfors skifferbälte, känt för tidigare brutna guldfyndigheter. Genom nya licenser har Nordic Mines dessutom kunnat reservera ett stort område runt Laiva gruvan. NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012 21

MARKNADEN EFTERFRÅGAN PÅ GULD ÖKADE TILL NYTT ALL-TIME-HIGH Efterfrågan på guld steg under 2012 till nytt all-time-high, enligt statistisk från branschorganisationen World Gold Council. Bakom ökningen ligger stark efterfrågan från smyckesindustrin i främst Indien och Kina, samtidigt som centralbankerna fortsätter att öka sina valutareserver i guld. Från smycke till finansiellt instrument. Från tecken på kärlek och rikedom till trygg placering i tider av finansiell oro. Från central banker och institutionella placerare till privatpersoner. Från Sydafrika till hela världen. Under de senaste 40 åren har inte bara kartan för var i världen guld produceras ritats om utan också bilden av de faktorer som styr efterfrågan. Både utbud och efterfrågan har förskjutits österut. I takt med ökat välstånd i Indien och Kina har dessa länder seglat upp som storkonsumenter av guld till smyckesindustrin. Kinas guldproduktion under 2012 steg med nästan 12 procent jämfört med föregående år, trots att landets ekonomiska tillväxt i övrigt tappade farten. Guld är en sällsynt metall. Totalt har det endast producerats mindre än 170 000 ton guld hittills i världen motsvarande en kub där varje sida är 20 meter. Omkring 60 procent av det guld som produceras idag blir smycken, där Indien och Kina med sina expansiva ekonomier toppar efterfrågan och där guld blir till både smycken och investeringsobjekt. Förutom till smycken används guld som investeringstillgång, till centralbankernas valutareserver och inom teknologiindustrin. GRUVPRODUKTION OCH ÅTERVINNING Utbudet av guld härrör främst från gruvproduktion och återvinning som svarar för omkring en tredjedel av utbudet. År 1970 svarade Sydafrika för över 60 procent av världens gruvproduktion av guld. Idag står inget enskilt land för mer än 14 procent. Den största producenten för närvarande är Kina, följt av Australien, USA, Ryssland och med Sydafrika först på femte plats. Prisuppgången på guld under 2000-talet har lett till ökad prospektering men eftersom det tar lång tid från prospektering till guldproducerande gruva är det få nya guldgruvor som har kommit i produktion under senare år. Under 2012 var guldproduktionen i världen i princip oförändrad, jämfört med året innan. Guldgruvbranschen är relativt fragmenterad de tio största producenterna svarar för omkring 40 procent av den totala produktionen. De fem största globala guldgruvföretagen är Barrick, Newmont Mining, Anglo- Gold Ashanti, Gold Fields och Goldcorp. GULDPRISET UPP FÖR 12:E ÅRET Efterfrågan på guld under 2012 beräknades, enligt statistisk från World Gold Council, till ett värde av 236,4 miljarder dollar, vilket är ett nytt all-time-high. Samtidigt steg guldpriset för 12:e året i följd, räknat i dollar. Prissättningen av guld påverkas av utvecklingen på de globala finansmarknaderna; guld betraktas som en säker tillgång med ökat värde i tider av ekonomisk eller politisk osäkerhet. Eftersom guld anses som värdebeständigt, betraktas metallen ofta som ett skydd mot inflation. Guld blir samtidigt en allt viktigare del av det finansiella systemet. Tidigare har investeringar i guld varit komplicerade, eftersom det ofta har krävts köp av fysiskt guld. Med ETFerna, Exchange Traded Fund, som är noterade fonder vars enda innehav består av fysiskt guld, blev detta betydligt enklare. ETFer blir ett allt populärare investeringsinstrument i många delar av världen. Dessutom ökar efterfrågan på guldterminer och OTC-produkter i guld. 22 NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012

GULDPRISETS UTVECKLING I EURO OCH DOLLAR SEDAN 2005 EUR/ounce 2000 USD/ounce 2000 1600 1500 1200 1000 800 400 500 0 0 2005 Guld, USD 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Guld, EUR CENTRALBANKERNA NETTOKÖPARE De europeiska centralbankerna har traditionellt en betydande andel av sina valutareserver i guld, medan centralbankerna i de stora ekonomierna utanför Europa och USA däre mot haft en låg andel av sina valuta reserver i guld. Trenden är att dessa länder, som till exempel Kina, Indien och Ryssland, nu ökar sina guldreserver, samtidigt som de europeiska centralbankerna efter många år som nettoförsäljare nu har blivit netto köpare av guld och köper mer guld än på ett halvt decennium. Motivet är bland annat att dessa länder inte vill bli för beroende av en eller ett par utländska valutor och att de vill återupprätta den tidigare balansen i landets reserver mellan guld och utländsk valuta. De vill också utnyttja guldets förmåga att bevara värdet av landets tillgångar och bidra till stabilitet på finansmarknaderna. Den industriella efterfrågan på guld kommer främst från elektronikindustrin. Guld är en viktig komponent i tillverkningen av bland annat halvledare. Efterfrågan inom elektronikindustrin minskade med 5 procent under året som resultat av den ekonomiska osäkerheten. GLOBAL GULDANVÄNDNING LEDANDE GULDPRODUCENTER I VÄRLDEN GLOBALT UTBUD AV GULD Industri och tandvård 11 % Australien 8 % USA 12 % Latinamerika 20 % Återvunnet guld 35% Sydafrika 9 % Kina 12 % Finansiella instrument 35 % Smyckeindustrin 54 % Övriga 39 %* Centralbankers försäljning 6% Gruvproduktion 59% Källa: World Gold Council 2011 *Varav Sverige 0,3% Källa: World Gold Council 2011 Källa: GFMS 2010 NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012 23

NORDIC MINES I SIFFROR

Mineralreserv och mineraltillgångar LAIVAFYNDIGHETEN Den 8 maj 2012 publicerade Nordic Mines en mineralreservberäkning som uppreviderade de bevisade och sannolika mineralreserverna vid Laivagruvan. Enligt beräkningen ökade den bevisade och sannolika mineralreserven med fyra miljoner ton, jämfört med den tidigare rapporten, till 16,9 miljoner ton med en genomsnittlig guldhalt om 1,6 g guld/ton. Mineralreservberäkningen har sedan dess uppdaterats baserat på samma undersökningar och borrunderlag men med hänsyn taget till dels en mer precis brytningsplan och dels den malm som Bolaget brutit fram till och med den 31 oktober 2012. Uppdateringen publicerades på Nordic Mines webbplats den 28 december 2012. Den bevisade och sannolika mineralreserven uppgår i den uppdaterade rapporten till 15,2 miljoner ton med en genomsnittlig guldhalt om 1,6 g guld/ton. Utöver mineralreserven finns det enligt den uppdaterade mineralreservberäkningen ytterligare kända och indikerade mineraltillgångar. Dessa uppgår totalt till cirka 7,8 miljoner ton räknat med en cut-off på 0,8 g guld/ton. Samma beräkning visar också att det finns cirka 3,3 miljoner ton så kallad mineraltillgång kategori B, vilken innehåller en guldhalt mellan 0,5 och 0,8 g guld/ton. Vidare visar rapporten att det finns ytterligare cirka 2,1 miljoner ton antagen mineraltillgång vid Laivagruvan. Mineraliseringen är beräknad till ett genomsnittligt djup om 150 meter under marken, men de hål som hittills har borrats till det dubbla djupet indikerar att fyndigheten fortsätter nedåt. GYNNSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR Laivagruvan ligger i det finska gruvbälte som sträcker sig från Brahestad vid Östersjön tvärs över Finland till sjön Ladoga i Ryssland. Berggrunden i Laivagruvan domineras av intermediära till basiska vulkaniter och kvartsdioriter. Mineraliseringen bildades då tryck och rörelser i jordskorpan öppnade sprickor och glidytor i berget där varma cirkulerande lösningar kunde tränga igenom. Gynnsamma kemiska förhållanden i kombination med att lösningarna kyldes ned innebar att guldet fälldes ut och bildade de mineraliseringar vi ser idag. Dessa återfinns i vertikala skjuvzoner och kvartsgångar i öst-västlig riktning. SYSTEMATISK KARTLÄGGNING Nordic Mines förvärvade Laivafyndigheten år 2005. Mellan 1981 och 1987 bedrev Outokumpu prospektering i området och tog då fram viss information om fyndigheten, som övertogs av Nordic Mines i samband med inmutningen. Nordic Mines har sedan dess bedrivit systematisk uppborrning av fyndigheten. Den beräknade mineraltillgången är baserad på 76 244 borrmeter från kärnhål, Reverse Circulation-hål samt diamantsågade kanalprov. Borrnätets täthet varierar över malmen från de mer tätt borrade delarna med ett borrhålsavstånd på 25 25 meter eller tätare till de mer glesborrade områdena där profilavstånd och hålavstånd är 50 till 100 meter. Den kända mineraltillgången är beräknad i volymer där borrtätheten är 25*25 eller 25*50 meter. Indikerad mineraltillgång har något lägre informationstäthet och är beräknad med borrhålsavstånd på mellan 50 30 och 50 50 meter. Den antagna mineraltillgången är beräknad över volymer där borrhålstätheten varierar från 50 30 upp till 100 60 meter. Med stöd av resultatet från Nordic Mines omfattande kartläggning av Laivagruvan, har för detta ändamål gruvkonsultföretaget CSA Global, beräknat mineralreserver och mineraltillgångar i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna JORC och NI 43-101. I samband med gruvstarten hösten 2011 breddades inriktningen av prospekteringsborrningarna till att vidare undersöka de guldmineraliserade områdena som har påträffats inom det 30 kvadratkilometer stora undersökningsområdet omkring Laivagruvan. Dessa indikationer visar att guldmineraliseringar fortsätter utanför det hittills kartlagda området. ANALYS AV BORRKÄRNOR Borrkärnorna sågas på längden, hälften av kärnan skickas till analys, resterande del av kärnan har sparats som referensprov. Analyserna är baserade på enmeterssektioner. Om någon del av borrkärnan ej varit analyserad har guldhalten satts till noll. De analyser av borrkärnor som utfördes av Outokumpu, t.o.m. 1986, analyserades vid Outokumpus eget laboratorium. Analyser av borrkärnor efter 1986 har analyserats vid finska statens laboratorier GTK, numera Labtium och ALS Chemex, som båda är ackrediterade laboratorier. GTK:s provberedning och analys följer följande schema: Torkning av prov i 70 C, krossning i käftkross, malning i ståltråg, 50 gram delprov i Pb-fire assay, analys av guld med ICP-AES-metod. ALS Chemex provberedning och analys följer följande schema: Torkning av prov i 100 110 C, krossning ner till 70 procent < 2 mm, splittning till 250 gram, pulvrisering, 50 gram delprov analyseras enligt Au-ICP 22. Redovisningen av de olika klasserna uppfyller kraven enligt den internationella standarden JORC Code. BEVISAD OCH SANNOLIK MINERALRESERV VID LAIVAGRUVAN, NOVEMBER 2012 Mineralreserv cut-off 0,5 g/ton 1) Ton malm Guld g/ton Kg guld Oz guld Bevisad mineralreserv 6 411 000 1,57 10 070 323 600 Sannolik mineralreserv 8 781 000 1,60 14 050 451 700 Total mineralreserv 15 192 000 1,59 24 120 775 300 1) Se vidare avsnittet Oberoende värderingsrapport MINERALTILLGÅNG UTÖVER MINERALRESERVEN VID LAIVAGRUVAN, NOVEMBER 2012 Mineraltillgång utöver mineralreserv 1) Ton malm Guld g/ton Kg guld Oz guld Känd mineraltillgång (cut-off 0,8 g/ton) 400 000 1,87 750 24 000 Indikerad mineraltillgång (cut-off 0,8 g/ton) 7 410 000 1,93 14 300 459 800 Totalt Känd & Indikerad (cut-off 0,8 g/ton) 7 810 000 1,93 15 050 483 800 Mineraltillgång kategori B 2) 3 250 000 0,64 2 080 66 900 Antagen mineraltillgång 2 110 000 2,07 4 370 140 400 1) Se vidare avsnittet Oberoende värderingsrapport 2) Mineraltillgång kategori B har en guldhalt på mellan 0,5 och 0,8 g/ton NORDIC MINES ÅRSREDOVISNING 2012 25