Handling 2016 nr 183 Göteborgs Stads Uppföljningsrapport 2 2016 Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Stadsledningskontorets förslag till beslut av kommunstyrelsen för egen del har bifallits. Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 10 oktober 2016 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Delårsrapport per augusti 2016 godkänns. 2. Uppföljningsrapport 2 del 2 2016 antecknas. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen antecknade representanterna från L, M och KD som yttrande en skrivelse från den 19 oktober 2016. Göteborg den 19 oktober 2016 Göteborgs kommunstyrelse Ann-Sofie Hermansson Lina Isaksson 1(1)
Rapportsammandrag Stadsrevisionen 19 oktober 2016 Granskning av Göteborgs Stads delårsrapport 2016 Inledning Stadsrevisionen har granskat Göteborgs Stads delårsrapport per den 31 augusti 2016, det vill säga den del som utgör första delen i stadens uppföljningsrapport 2. Av kommunens delårsrapport ska den förväntade utvecklingen avseende såväl ekonomi som verksamhet bland annat framgå. Delårsrapporten ska även innehålla en redovisning av hur sprognosen förhåller sig till den beslutade budgeten och en samlad bedömning av om målen för god ekonomisk hushållning kommer att kunna uppnås. Vidare ska balans- och resultaträkningar för såväl kommunen som för hela staden ingå. Granskningens syfte har varit att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål kommunfullmäktige beslutat om. Det har även ingått i granskningen att bedöma om delårsrapporten ger en rättvisande bild av Göteborgs Stads resultat och ställning. Granskningen av delårsrapporten innebär en översiktlig bedömning av om delårsrapporten följer kommunallagen lagen om kommunal redovisning god redovisningssed (uttolkas av Rådet för kommunal redovisning) Göteborgs Stads riktlinjer för god ekonomisk hushållning och tillämpning av resultatutjämningsreserv Göteborgs Stads budget 2016. Rapportsammandraget baserar sig på rapporten Granskning av Göteborgs Stads delårsrapport 2016 som finns på www.goteborg.se/stadsrevisionen. Iakttagelser och bedömning I kommande avsnitt redogör vi för granskningens iakttagelser och bedömning. Vi inleder med våra iakttagelser avseende förvaltningsberättelsen. Därefter följer iakttagelserna för räkenskaperna. Avslutningsvis följer revisorernas bedömning. Bedömningen är baserad på en översiktlig granskning av delårsrapporten, vilket innebär att den är inriktad på en övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Stadsrevisionen 1
Rapportsammandrag Oktober 2016 Förvaltningsberättelse och god ekonomisk hushållning Granskningen visar att förvaltningsberättelsen i huvudsak följer lagstiftningen och god redovisningssed, men granskningen visar även att det finns brister. I den bilaga till delårsrapporten där stadens bolagsstruktur presenteras saknas upplysningar om hur den kommunala koncernen definierats och avgränsats avseende kommunalförbund och samordningsförbund. Förvaltningsberättelsen saknar även en samlad bedömning om huruvida målen för god ekonomisk hushållning kommer att kunna uppnås. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige i sin budget ange mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning, både för verksamheten och för ekonomin. Kommunfullmäktige har beslutat om Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och tillämpning av resultatutjämningsreserv. Riktlinjerna innehåller sex finansiella inriktningar och riktlinjer för när resultatöverskott kan avsättas till resultatutjämningsreserven, och när de kan användas. I Göteborgs Stads budget för år 2016 finns sexton verksamhetsmål och ett finansiellt mål. Enligt kommunallagen ska budgeten innehålla en plan för ekonomin de kommande tre åren och planen ska innehålla de finansiella målen. Göteborgs Stads budget för 2016 innehåller en plan för perioden 2016 2018, där målet är en budget som innebär ett nollresultat. För att finansiera en verksamhet över tiden krävs normalt mer än ett nollresultat. Delårsrapportens förvaltningsberättelse ska, enligt god redovisningssed, innehålla en samlad bedömning av om målen för god ekonomisk hushållning kommer att kunna uppnås. I Göteborgs Stads delårsrapport saknas en samlad bedömning av måluppfyllelsen för de verksamhetsmål som kommunfullmäktige har beslutat om. När det gäller det finansiella målet har revisorernas granskning tagit sin utgångspunkt i de av fullmäktige beslutade finansiella inriktningarna. Resultatet i delårsrapporten tyder på att flera av dessa inriktningar inte kommer att uppnås under 2016. Prognosen är dock osäker, vilket innebär att resultatet kan förbättras till årsbokslutet. Rättvisande räkenskaper Granskningen av räkenskaperna har genomförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att delårsrapporten inte innehåller fel som kan leda till att fel beslut fattas. I granskningen av årsredovisningen 2015 påtalade Stadsrevisionen ett antal områden där Göteborgs Stad använder redovisningsprinciper som avviker från god redovisningssed. Samma avvikelser har noterats i delårsrapporten 2016. Enligt lagen om kommunal redovisning ska upplysning om skälen för avvikelsen lämnas, om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ. I stadens delårsrapport saknas upplysning om skälen för avvikelserna. 2 Stadsrevisionen
Rapportsammandrag Oktober 2016 De avvikelser som noterats är följande: Avsättning till utvecklingsfond I 2012 års bokslut redovisades 400 miljoner kronor som en utvecklingsfond och klassificerades felaktigt som en avsättning. I delårsbokslutet per augusti 2016 har en återföring av utvecklingsfonden på 60 miljoner kronor bokförts. Det innebär att Göteborgs Stad under 2016 har haft kostnader på 60 miljoner kronor som enligt god redovisningssed istället skulle ha belastat resultatet till och med augusti. Komponentavskrivning Komponentavskrivning ska enligt gällande regelverk tillämpas från och med räkenskapsåret 2014. I Göteborgs Stad planeras komponentavskrivning införas från och med räkenskapsåret 2017. Leasing Göteborgs Stads nämnder redovisar inte sina leasade objekt som en anläggningstillgång i balansräkningen utan endast som en leasingkostnad i resultaträkningen. Sammanställd redovisning Göteborgs Stad har valt att använda Göteborgs Stadshus AB:s koncernredovisning som underlag till den sammanställda redovisningen. Detta medför att justeringar för de skillnader som finns i redovisningsprinciper mellan en kommun och ett bolag inte görs i tillräcklig omfattning. Stadsrevisionens bedömning Det har inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att delårsbokslutet inte, i allt väsentligt, ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning vid den översiktliga granskning som har gjorts av delårsbokslutet. Vi vill dock betona vikten av att god redovisningssed följs fullt ut. Stadsrevisionen bedömer att resultatet i delårsrapporten är förenligt med det finansiella målet, det vill säga en budget som innebär ett nollresultat. Prognosen i delårsrapporten tyder dock på att flera av de finansiella inriktningarna för god ekonomisk hushållning inte kommer att uppnås under 2016. Stadsrevisionen kan inte bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål kommunfullmäktige har beslutat eftersom det saknas en utvärdering av verksamhetsmålen i delårsrapportens förvaltningsberättelse. Stadsrevisionen 3
Stadsrevisionen Postadress: Box 2141, 403 13 Göteborg Besöksadress: Stora Badhusgatan 6, Göteborg Kontaktcenter: 031-365 00 00, kansli: 031-368 07 00 stadsrevisionen@stadsrevisionen.goteborg.se goteborg.se/stadsrevisionen
Yttrande (L) (M) (KD) Kommunstyrelsen 2016-10-19 Ärende 2.2.1 Yttrande angående Göteborgs Stads Uppföljningsrapport 2-2016 Uppföljningsrapporten gör en bedömning om att Göteborgs stad kommer att landa på ett resultat för et på cirka 1 900 mkr, varav kommunen svarar för cirka 500 mkr. Av det resultatet är 480 mkr reavinster, vilket visar att kommens faktiska resultat uppgår till enbart 50 mkr. Det är som Stadsledningskontoret konstaterar, inte önskvärt, för att vara långsiktigt hållbart. Stadens ekonomiska utveckling är oroande. Därför tog Alliansens initiativ till att genomföra en extern genomlysning av stadens ekonomi för att på sikt kunna skapa de förutsättningar som krävs för en god ekonomi och för att upprätthålla en välfärd med kvalité. Nettokostnadsutvecklingen fortsätter att försämras och uppgår i augusti till cirka 5 % vilket är en hög nivå. Kostnadsutvecklingen väntas fortsätta öka under hösten och prognosen pekar på cirka 6,5 procent vid årsskiftet. Tvärtom borde nettokostnadsutvecklingen dämpas. Stadens investeringsbudget har på senare år ökat och för 2016 har investeringar för nära 10 mdkr budgeteras. Nuvarande prognos pekar på att drygt 2 mdkr inte kommer att användas och den främsta förklaringen att projekt förskjuts i tid. Göteborgs stad står inför stora investeringar de kommande åren och för att klara genomföra de projekt som är planerade krävs både prioriteringar, ökad styrning och ledarskap.
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-10 Diarienummer 0936/16 Ekonomi och Ledningsstab Anders Roswall, Helen Torstensson 031-3680052, 3680464 E-post: anders.roswall@stadshuset.goteborg.se, helen.torstensson@stadshuset.goteborg.se Göteborgs Stads Uppföljningsrapport 2-2016 Förslag till beslut I kommunstyrelsen: 1. Delårsrapport per augusti 2016 godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten. 2. Uppföljningsrapport 2, del 2, 2016 antecknas och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten. I kommunfullmäktige: 1. Delårsrapport per augusti 2016 godkänns. 2. Uppföljningsrapport 2 del 2 2016 antecknas. Sammanfattning Uppföljningsarbetet syftar till att både tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att åstadkomma en uppföljning av kommunfullmäktiges budget och stadens verksamheter. Denna rapport består av två delar. Del 1 utgör delårsrapport utifrån lagens krav och del 2 innehåller uppföljning om: kommunfullmäktiges mål, vissa kärnverksamheter, uppföljning av särskilda uppdrag och aktuella uppsiktsfrågor. Resultatet för koncernen Göteborgs Stad bedöms för et till cirka 1 900 mkr. Av det prognostiserade resultatet står kommunen för cirka 500 mkr kronor och bolagen för 1 400 mkr. Det prognostiserade resultatet har ökat med cirka 400 mkr i förhållande till den prognos som lämnades i våras och ökningen ligger inom bolagen. I den prognos som lämnas för kommunen ligger det strukturella resultatet på 50 mkr. Koncernens investeringar för årets åtta första månader uppgick till 4,6 mdkr. För et beräknas investeringarna uppgå till 8,1 mdkr vilket är cirka 2 mdkr lägre än vad som budgeterades vid årets ingång. Främsta förklaringen till avvikelsen är att projekt förskjuts i tid. Verksamheten ökar i de flesta av stadens förvaltningar till följd av nya uppdrag eller förändringar i befolkningens sammansättning. Ett stort antal rekryteringar har gjorts men trots det har flera förvaltningar mer eller mindre svårt att tillgodose sina rekryteringsbehov. Trenden med ökad sjukfrånvaro håller i sig men med lägre ökningstakt. Uppföljningen visar att kommunfullmäktiges mål har blivit omhändertagna av de 1(2)
nämnder och styrelser som stadsledningskontoret bedömer har störst betydelse för den samlade måluppfyllelsen. Processägarna har olika förutsättningar för sitt uppdrag vilket kräver olika angreppssätt. Uppföljningen av kärnverksamheterna inom miljö, klimat, näringsliv och turism föranleder inga ytterligare årtgärder. De verksamhetsrisker som stadsledningskontoret redovisade i Riskbedömning 2016 kvarstår och åtgärder pågår för att reducera riskerna. Övriga frågor utifrån uppsiktsplikten som redovisas i rapporten föranleder inga ytterligare åtgärder. Ekonomiska konsekvenser Rapportens olika delar innehåller ekonomiska analyser och bedömningar. Barn-, Jämställdhets-, Mångfalds- och Miljöperspektivet Perspektiven är belysta i rapporten där det är relevant. Omvärldsperspektivet Omvärldsperspektivet har tillförts i rapportens olika delar. Stadsledningskontoret Helen Torstensson Anders Roswall Eva Hessman Processledare Redovisningschef Stadsdirektör Bilaga 1 Delårsrapport per augusti 2016 Bilaga 2 Del 2 2016 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(2)
[Skriv text] [Skriv text] Bilaga 1 Delårsrapport per augusti 2016
Innehållsförteckning 1 Omvärldsanalys... 4 2 Verksamheten i Göteborgs Stads nämnder och bolag... 7 3 Väsentliga personalförhållanden... 11 4 Göteborgs Stads övergripande ekonomiska utveckling... 16 4.1 Koncernens ekonomiska utveckling... 16 4.1.1 Koncernens resultat för perioden och prognostiserat sresultat... 16 4.1.2 Koncernens investeringar... 16 4.2 Stadens riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 17 4.3 Finansiell uppföljning och riskhantering... 18 4.4 Kommunens ekonomiska utveckling... 20 4.4.1 Finansierings- och kostnadsutveckling... 20 4.4.2 Kommunens resultat för perioden och prognostiserat sresultat... 21 4.4.3 Balanskravsutredning... 22 4.4.4 Kommunens investeringar och låneutveckling... 23 5 Ekonomi - analys och riskbedömning av nämnder och bolag... 24 5.1 Stadsdelsnämnder... 24 5.2 Facknämnder... 26 5.3 Bolag... 29 5.4 Kommunalförbund... 31 6 Finansiella räkenskaper för koncernen och kommunen... 32 6.1 Resultaträkning - koncernen (sammanställd redovisning)... 32 6.2 Balansräkning - koncernen (sammanställd redovisning)... 32 6.3 Resultaträkning - kommunen... 33 6.4 Balansräkning - kommunen... 34 6.5 Noter... 35 6.6 Redovisningsprinciper... 36 6.7 Finansiella nyckeltal - kommunen... 37 6.8 Resultatredovisning nämnder... 38 6.9 Investeringsredovisning nämnder... 39 6.10 Resultatredovisning bolagen... 40 6.11 Investeringsredovisning bolag... 41 Bilagor Bilaga 1: Bolagsstruktur 160831 2
Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Enligt Kommunala redovisningslagens nionde kapitel ska en delårsrapport upprättas minst en gång per år. Den ska upprättas mellan juni och september månad. Göteborgs Stad har valt att upprätta sin delårsrapport per den 31 augusti, vilket innebär att de analyser som presenteras i rapporten avser de första åtta månaderna under 2016. Rapporten innehåller också en prognos över det finansiella resultatet per den 31 december 2016. Delårsrapporten innehåller en kort omvärldsanalys, viktiga händelser från verksamheten, en beskrivning av väsentliga personalförhållanden och ekonomiska analyser. Dessa kapitel utgör förvaltningsberättelse. Därutöver återfinns finansiella räkenskaper för Göteborgs Stads koncern och kommun i kapitel 6. Göteborgs Stads delårsrapport lämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige som en del i uppföljningsrapport 2. Den vänder sig också till externa intressenter i form av exempelvis kreditgivare, leverantörer och offentliga myndigheter. Delårsrapporten produceras av stadsledningskontoret för kommunstyrelsen. 3
1 Omvärldsanalys Trög ekonomisk återhämtning i OECD och Brexit Tillväxttakten bromsade in i Europa första halvåret 2016 vilket innebär att förstärkningen av konjunkturläget inte nu sker i samma takt som under 2015. Ett flertal prognosmakare gör samma bedömningar och BNP-tillväxten i världen förväntas hamna strax över 3 procent de kommande åren. Den rådgivande folkomröstningen i Storbritannien i juni gav ett, för många oväntat, resultat om utträde ur EU, så kallat Brexit. Den politiska och ekonomiska effekten av utträdet för övriga EU är svåra att överblicka. Sannolikt kommer dock intresset för utländska investeringar i Storbritannien vara lågt då oklarheter över landets relation till EU kommer att kvarstå under lång tid. Förhandlingarna mellan EU och Storbritannien kommer säkerligen dra ut på tiden och på sina håll har också oro uttryckts för att andra länder i EU kan vara intresserade av att gå samma väg. Det finns en risk att Brexit försämrar tillväxten i Göteborgsregionen. Storbritannien är Göteborgs fjärde största exportmarknad, om Volvos internhandel till och från Belgien räknas bort. Fortsatt skakigt inom EU Förutom Brexit har Medelhavsländerna börjat föra internt samtal utifrån skillnaderna i förutsättningarna mellan norra och södra Europa. Sedan den ekonomiska krisen i EU finns idag ett Nordeuropa som ackumulerar överskott och ett Sydeuropa som lider av stora underskott. Till detta tillkommer flyktingkrisen, säkerhet och terrorism utöver den ekonomiska krisen som Medelhavsländerna har att hantera. Splittring mellan medlemsländerna finns också utifrån att många av de östra EUländerna inte vill vara med och ta emot flyktingar. Eftersom britterna är nettobetalare till unionen kommer det att uppstå diskussioner om hur nettoförlusten på drygt 120 miljarder kronor per år ska ersättas i EU-budgeten. Antingen kan länderna dela på förlusten och höja sina medlemsavgifter i motsvarande grad. För Sverige kan det röra sig om cirka 2,5 miljarder kronor i extra EU-avgift. Eller så får EU dra ner på utgifterna. En tredje väg vore en mix av båda varianterna. Inbromsning även i Sverige men god jobbtillväxt i Göteborgsregionen I en miljö av låg tillväxttakt i omvärlden är Sverige beroende av att inhemska sektorer går bra. Här är behovet av fortsatt ökat bostadsbyggande och infrastruktur viktiga komponenter som kan bidra till tillväxten i Sverige. Samtidigt finns det risker med ökat bostadsbyggande i form av att hushållens skulder fortsatt ökar. Eventuella åtgärder för att dämpa skuldsättningen i hushållen slår samtidigt mot konsumtion och byggande och därmed också mot arbetsmarknad och tillväxt. Enligt nuvarande bedömning beräknas tillväxten i Sverige går från knappt 4 procent föregående år till 3 procent innevarande år och ned mot 2 procent 2018. Trots lägre tillväxttal kan konstateras att den svenska ekonomin fortsätter att utvecklas betydligt starkare än i många andra länder. Anledningen är en fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Göteborgsregionens konjunktur har stärkts ytterligare vilket medfört att arbetslösheten minskat. Jobbtillväxten i Göteborgsregionen har nu legat runt 3 procent 3 kvartal i rad och ökningen senaste kvartalet var högre än i både Malmö- och Stockholmsregionen. I augusti i år var arbetslösheten 5,9 procent i Göteborgsregionen. Motsvarande siffror var i Malmöregionen 10,1 procent och i Stockholm 6,1 procent. Att Göteborgsregionen har lägre arbetslöshet än Stockholm är ovanligt. För hela landet var arbetslösheten 7,4 procent. Den starka tillväxten har inneburit att flera branscher i Göteborgsregionen söker arbetskraft med viss kompetens både i Sverige och utomlands eftersom den regionala 4
arbetsmarknaden inte räcker till för kompetensförsörjningen. Förutom fordonsindustrin finns ett stort behov inom yrken kopplade till bygg- och anläggningssektorn. Det finns risk för förseningar i för Göteborgs del viktiga bygg- och infrastrukturprojekt. Svårigheten att hitta rätt kompetens inom byggsektorn gäller för hela landet. Regering gav i juni ett uppdrag till statliga samordnare att se över behovet av åtgärder för att säkerställa tillräcklig arbetskraftskapacitet inom byggbranschen. Uppdraget ska redovisas till Näringsdepartementet senast den 20 december 2016. En tudelad arbetsmarknad Det förbättrade arbetsmarknaden har inte kommit alla till del utan det är främst välutbildade och ungdomar som gynnas av den starka arbetsmarknaden. I augusti 2016 var arbetslösheten bland utrikes födda 16-64 år i Göteborgsregionen 16,5 procent. För Sverige var motsvarande andel 21,6 procent. Det blir allt större skillnader mellan arbetslösa som är födda utanför Europa och övriga. 54 procent av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i landet är utrikes födda. Av dem är 50 000 nyanlända inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Bland inrikes födda var arbetslösheten i augusti 4,2 procent (mot 4,8 procent i fjol). Det kan jämföras med utrikes födda där arbetslösheten tvärtom ökat något, från 21,4 till 21,6 procent på ett år. Färre asylsökande Antalet människor på flykt globalt saknar motstycke i modern flyktinghistoria med över 65 miljoner människor på flykt, varav en stor del är barn. I september hölls ett FNtoppmöte i New York där ett 50-tal länder beslutade att ta emot fler kvotflyktingar, totalt 360 000 flyktingar. FN lanserade även kampanjen "Tillsammans - respekt, säkerhet och värdighet för alla", för att svara på den ökande främlingsfientligheten. Regeringen föreslår att Sverige successivt ska öka sin flyktingkvot till 5 000 personer under 2017 och 2018 från dagens knappa 2 000. För just nu söker färre personer skydd i Sverige. Migrationsverket har under våren räknat ner sina prognoser för de kommande tre åren och räknar i år med 34 500 asylsökande. En betydande neddragning har även skett i bedömningen av antalet ensamkommande flyktingbarn. Migrationsverkets senaste bedömning pekar nu mot en tillströmning på 3 500 individer. Antalet färre asylsökande medför att Migrationsverket nu bedömer att cirka 11 000 tillfälliga asylboenden behöver börja avvecklas. Befolkningstillväxten i Göteborgs Göteborgs befolkningstillväxt var under första halvåret på samma nivå som motsvarande period 2015. Det var lägre än förväntat, men det finns tydliga indikationer på en större befolkningsökning under augusti och september. Detta stämmer med migrationsverkets prognoser som säger att antalet asylansökningar som prövas och beviljas kommer att öka under slutet av året. Även om folkökningen inte förändrats under första halvåret 2016 jämfört med 2015, så har det skett några intressanta förändringar. Antalet födda ökar för första gången på fyra år och invandringens betydelse för befolkningstillväxten ökar. Som en följd av det stora antalet asylsökande 2015 skrevs befolkningsprognoser på både riksnivå och kommunnivå upp. Möjligheterna för asylsökande att komma till Sverige har under året försvårats vilket bidragit till att antalet asylsökande minskat kraftigt för att nu ligger nära normalnivån för 2000-talet. Minskningen av antalet asylsökande innebär att befolkningstillväxten 2018 och framåt blir betydligt lägre än vad som antagits i Göteborgs Stads befolkningsprognos. Däremot bedöms prognosen för 2016 och 2017 hålla ganska väl på totalnivån. Befolkningsstatistiken och befolkningsprognoserna avser antal folkbokförda personer. 5
Det innebär att asylsökande, som har rätt till viss kommunal service, inte ingår befolkningsstatistiken utan de finns endast upptagna i migrationsverkets register. Antalet asylsökande som befinner sig i Göteborg har under 2016 varit 5 000-6 000 personer enligt migrationsverket, varav närmare hälften under 20 år. Antal asylsökande påverkar därför befolkningsstatistiken med en viss fördröjning och på kort tid är det snarare Migrationsverkets handläggningstider som har störst påverkan. Förslag på ny regional indelning I juni överlämnade Indelningskommittén delbetänkandet Regional indelning - tre nya län. Kommittén föreslår bland annat en sammanslagning av Västra Götalands län och Värmlands län till ett nytt och större Västra Götalands län från och med januari 2018. Motsvarande sammanslagning av Västra Götalandsregionen och Värmlands läns landsting föreslås ske januari 2019. Förslaget är på remiss och kommittén ska överlämna sitt slutbetänkande senast augusti 2017. Ambitionen är att Sveriges län och landsting ska blir färre och större, från 21 till 6. Tillitsdelegation Regeringen vill utveckla en tillitsbaserad styrning i den offentliga sektorn med fokus på medarbetarnas kompetens och förmåga samt medborgarnas behov. Idag ligger fokus på mål- och resultatstyrning och uppföljning. En delegation har inrättats för detta arbete. 6
2 Verksamheten i Göteborgs Stads nämnder och bolag Infrastrukturen byggs ut Järnvägsplanen för Västlänken fastställdes den 28 april 2016 av Trafikverket men har överklagats till regeringen. Detaljplanerna för Västlänken är antagna av kommunfullmäktige men även dessa planer är överklagade, till Länsstyrelsen. Detaljplanerna för station Haga och station Centralen är på granskning och detaljplanen för Korsvägen har varit på samråd. Projektering och detaljplanering pågår och trafikverket har skickat in tillståndsansökan till mark- och miljödomstolen. Mark och miljööverdomstolen har den 4 maj 2016 fastställt mark- och miljödomstolens deldom att Göteborgs Stad beviljas tillstånd till vattenverksamhet innefattande bland annat byggandet av en ny bro över Göta älv enligt förslaget Arpeggio. Göteborgs Stad har nu alla nödvändiga tillstånd och en utsedd huvudentreprenör för att bygga Hisingsbron. Projektet förbereder nu för att etablera och starta byggnation i januari 2017. Under våren startade en rad förberedande arbeten, främst med ledningsomläggningar i området. Kommunfullmäktige har godkänt en projektbudget om 3 500 mkr i 2009 års prisnivå. Mark och miljööverdomstolen har den 4 maj 2016 fastställt mark- och miljödomstolens deldom att Göteborgs Stad beviljas tillstånd till vattenverksamhet innefattande bland annat byggandet av en ny bro över Göta älv enligt förslaget Arpeggio. Göteborgs Stad har nu alla nödvändiga tillstånd och en utsedd huvudentreprenör för att bygga Hisingsbron. Projektet förbereder nu för att etablera och starta byggnation i januari 2017. Under våren startade en rad förberedande arbeten, främst med ledningsomläggningar i området. Kommunfullmäktige har godkänt en projektbudget om 3 500 mkr i 2009 års prisnivå. Fortsatt planering för ny kollektivtrafik Ett förslag till målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 (GMP) har varit på en bred remiss inom Göteborgs stad samt övriga kommuner och myndigheter. Näringsliv, intresseorganisationer och allmänheten har också getts möjlighet att lämna synpunkter. Stadstrafikforum arbetar nu med fördjupade studier med anledning av de synpunkter som framförts. Efter revideringar kommer målbilden för stadstrafiken att föreslås för beslut i kommunfullmäktige Göteborg, Mölndal och Partille samt i regionfullmäktige VGR. Arbetet med målbilden görs parallellt med samtalen med regeringsuppdraget om Sverigeförhandlingen, vilken ger en möjlighet till statlig finansiering av särskilt de åtgärder som stödjer bostadsbyggande i storstadsregionen. Trafikkontoret har under våren arbetat vidare med planeringen för en linbana över älven från Järntorget till Lindholmen och vidare till Lundby och Wieselgrensplatsen, som en integrerad del av kollektivtrafiken i staden. Trafiknämnden har hemställt till kommunfullmäktige om ett inriktningsbeslut för fortsatt planering med sikte på att ha en linbana färdigställd till 400-årsjubiléet 2021. Planering och byggande på en fortsatt hög nivå Bostadsproduktionen ökar markant i staden och kommer att fortsätta öka de närmaste åren, från i genomsnitt cirka 2 200 bostäder per år under perioden 2011-2015 till cirka 4 500 bostäder per år under perioden 2016-2020. Ökningen syns i såväl planering som i markanvisningar och i pågående projekt även om nämndernas högt satta volymmål för sina respektive verksamheter sannolikt inte nås i år. Intresset för bygga bostäder i staden är också stort och särkilt noteras ett stort intresse för nybyggnation av hyresrätter. Även behovet av bostäder ökar och under en period framöver bedöms befolkningstillväxten vara större än bostadsbyggandet. Samtidigt finns tydliga tecken på 7
kapacitetsbrister i genomförandeskedena. Byggrätter för bostäder och kontor i planer som planeras vinna laga kraft under 2016-2018 bedöms överstiga den utbyggnadstakt nuvarande byggaktörer förmår. Bristande tillgång på kompetens framstår allt tydligare som en kritisk faktor i bostadsbyggandet. I allt fler branscher uppstår konkurrens om personal både inom Göteborgs stad och med andra aktörer i regionen. Arbetet med BoStad 2021 (Jubileumssatsningen) fortgår. BoStad 2021 omfattar i dagsläget cirka 8 600 lägenheter fördelade på 27 olika byggaktörer och 31 detaljplaner, dessa detaljplaner beräknas antas under 2017. Skolinspektionens granskning Skolinspektionen granskar regelbundet all kommunal och fristående utbildningsverksamhet. Tillsynen i Göteborgs Stad påbörjades hösten 2015. Granskningen omfattade dels skolenheter som bedömdes ha stora utvecklingsbehov, dels huvudmannens ansvarstagande för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola respektive vuxenutbildning. Totalt 100 skolor besöktes. I skolurvalet ingick samtliga grund- och gymnasiesärskolor, 58 grundskolor och 10 gymnasieskolor. Varje skolbesök har resulterat i ett beslut där skolinspektionen delgav sin bedömning av verksamheten. Vid åtta grundsärskolor och tio grundskolor konstaterades inga brister. Övriga skolor belades med föreläggande inom ett eller flera av områden. Tio av grundskolebesluten och fyra av gymnasiebesluten förelades med vite. Bristerna skulle åtgärdas inom tre månader. De mest förekommande bristområdena var för lite fokus på elevhälsans förebyggande och främjande arbete samt ofullständigt arbete med att följa upp och utveckla verksamheten. När det gällde vitesförelägganden rörde dock den mesta kritiken arbete med extra anpassningar och särskilt stöd och/eller trygghet och studiero. Inom granskningsområdena Undervisning och lärande samt Bedömning och betygsättning konstaterades mycket få brister. Skolinspektionens uppföljning har visat att de flesta brister är avhjälpta men i några fall konstaterades att så inte är fallet. För sex skolor har skolinspektionen därför lämnat in en ansökan hos förvaltningsrätten om att vitena ska utkrävas. Dessa skolor har även meddelats ett nytt föreläggande med ytterligare vite. Att skolor får föreläggande med vite är en ny erfarenhet för Göteborgs Stad. Bakgrunden till att viten utfärdas hör samman med ändringar i skollagen från och med januari 2015. Där det tidigare angavs att skolinspektionen kan förelägga med vite står det idag att skolinspektionen ska göra detta. Jämlikt Göteborg Social Resursnämnd är processägare för budgetmålet Göteborg ska vara en jämlik stad. Det innebär att nämnden har en ledande, samordnande och uppföljande roll i samverkan för att nå målet. Arbetet med målet kallas för Jämlikt Göteborg - hela staden socialt hållbar och koordineras av en samordningsgrupp där även stadsdirektören ingår sedan april 2016. Arbetet med att skapa ett jämlikt Göteborg är indelat i fem fokusområden med var sin fokusområdesledare. Arbetet i samordningsgruppen och i fokusområdena utgår från en strategi samt en fokusplan med konkreta insatser. Exempel på konkreta insatser är utvecklingen av familjecentrerat arbete och familjecentraler samt projektet Staden där vi läser för våra barn. Kunskapsspridning och kommunikation har bidragit till att hela staden fått ett ökat fokus på Jämlikt Göteborg - hela staden socialt hållbar. 8
Bosättningslagen Sedan 1 mars 2016 har alla kommuner i Sverige ansvar för att ta emot nyanlända med uppehållstillstånd för bosättning enligt Bosättningslagen (Lag 2016:38 om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning). Till Göteborgs Stad har det fördelats 880 nyanlända för 2016 varav cirka 330 har anvisats till och med augusti/september. Staden har kunnat ordna boende framförallt genom att Förvaltnings AB Framtiden bidragit med lägenheter ur det befintliga bostadsbeståndet. Den generella bostadsbristen innebär betydande svårigheter med att finna boenden. Staden arbetar aktivt med att få fram både temporära och permanenta boendelösningar för att klara kommande anvisningar under året och 2017. Det senaste tillskottet är 60 villavagnar vid Lilleby Camping som ger boende för cirka 100 personer. Stadens verksamheter har även kontaktat privata fastighetsägare med förfrågan om att bidra med lägenheter. Genom Boplats AB inleds under oktober månad en satsning som vänder sig till privatpersoner som vill hyra ut rum/lägenheter. De framtagna objekten är dock otillräckliga för närvarande. Det finns risk för att många nyanlända kan få bo på vandrarhem och hotell, särskilt under 2017, vilket kommunen så långt möjligt försöker undvika. För 2017 beräknas Göteborgs andel vara cirka 1 300 personer. Från 2018-2020 väntas antalet anvisningar bli färre på grund av att antalet personer som söker asyl i Sverige minskar. Sociala barn- och ungdomsvården De barn och unga som är i behov av insatser från socialtjänsten tillhör i många fall de mest sårbara och utsatta i vårt samhälle. Under de senaste åren har situationen inom den sociala barn och ungdomsvården uppmärksammats ur flera aspekter. Barns utsatthet ökar, vilket tydligt visas genom fler anmälningar. Arbetsbelastningen inom IFO upplevs bidra till sämre arbetsmiljö och konkurrensen om arbetskraften har skärpts. Den stora tillströmningen av ensamkommande barn och ungdomar under 2015 som söker asyl har skapat ytterligare påfrestning på en redan ansträngd situation inom verksamheten individ och familjeomsorg. Verksamheten är beroende av att socialsekreterare finns på plats och utan dröjsmål tar sig an och utreder barns och ungdomars situation. Det lagstadgade kravet på skyndsamhet när det gäller utredningar som rör barn och unga har varit svåra att leva upp till i de flesta stadsdelar. På flera håll försöker man frigöra arbetstid genom att återinföra administrativt stöd till socialsekreterare. Stadsledningskontoret har lett arbetet med att ta fram en stadenövergripande handlingsplan för att förbättra socialsekreterarnas arbetsmiljö. Parallellt sker ett processarbete för att skapa en gemensam plattform för arbetet med barn och unga i Göteborg. Det är angeläget att härigenom utveckla förutsättningarna till att Staden ska vara en attraktiv arbetsgivare. Sommarlovsaktiviteter för barn och unga MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) utlyste ett bidrag till sommarlovsaktiviteter för barn och unga mellan 6-15 år i landets kommuner. 100 miljoner skulle gå till att skapa kostnadsfria sommarlovsaktiviteter och främja integration. Fördelningen av medel skulle styras utifrån hur många barn som levde i socioekonomiskt svaga familjer. Göteborg stad gick in med en ansökan och fick 17 miljoner. Samtliga SDF, IOFF, Kulturförvaltningen, Social resursförvaltning och Park- 9
och Naturförvaltningen var med i ansökan. Slutrapport till MUCF kommer i november med de preliminära resultatet är att cirka 170 aktiviteter genomfördes med 59 259 deltagare. I den genomförda deltagarenkäten redovisas att 76 % av deltagarna aldrig prövat aktiviteten tidigare, 46 % har rört sig i ett (för dem) nytt område i staden. Gothenburg Green World Gothenburg Green World är ett samarbete mellan Nordens ledande parker. Göteborg & co projektledde i samverkan med park- och naturnämnden, Liseberg AB och Botaniska trädgården. Temat för 2016 var grön stadsutveckling och delaktighet. För att kunna bygga en tät och grön stad och möta klimatutmaningen behövs en genomtänkt grön stadsplanering. Stadens gröna strukturer bör planeras både utifrån sociala och ekologiska aspekter: de offentliga platserna bidrar till ett rikt och hälsosamt stadsliv såväl som till ett rikt växt- och djurliv och ekosystemtjänster. Projektet satte under nio veckor prägel på framförallt Avenyn och Götaplatsen där ett tjugotal tillfälliga popupparker byggdes. Dessa blev snabbt populära för en stunds vila, schackspel, kunskapsinhämtning och möten. Kring statyn Poseidon byggdes en tredelad grön oas med sittplatser. Allt material återanvänds i nya arrangemang. Gothenburg Green World har presenterats i flera internationella tidningar. Utvärdering av projektet pågår och rapporteras under hösten. Flera pågående organisationsutredningar Stadsledningskontoret genomför flera relativt omfattande organisationsutredningar. Inom ramen för översynen av stadens facknämndsorganisation har en delrapport och ett förslag till en fortsatt inriktning på arbetet lämnats till kommunstyrelsen. Förslaget innehåller ett mer begränsat antal organisationsalternativ som ska belysas mer grundligt i översynens andra fas. I arbetet med införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten har kommunstyrelsen fastställt organisationen för utredningsarbetet och tidplanen för införandet. Stadsledningskontoret har därefter lämnat förslag på en central organisation för upprättandet av kontrakt med externa utförare och uppföljning samt förslag på ekonomisk ersättningsmodell för utförd hemtjänst. Enligt tidplanen ska brukare inom hemtjänsten kunna välja utförare senhösten 2017 I skolutredningen ingår att dels utreda ledning och styrning av stadens skolverksamhet, dels genomföra en översyn av hur resurser fördelas mellan skolor i olika stadsdelsnämnder och föreslå alternativa resursfördelningsmodeller. Utredningen i sin helhet ska lämnas till kommunstyrelsen i december 2016. 10
3 Väsentliga personalförhållanden Verksamheten ökar i de flesta av stadens förvaltningar till följd av nya uppdrag och förändringar i befolkningssammansättningen. Rekryteringssituationen i stadsdelsförvaltningarna, de tekniska förvaltningarna och bolagen är problematisk eftersom det råder brist på sökande med efterfrågad kompetens eller erfarenhet. Sjukfrånvaron har ökat men i något långsammare takt. I förvaltningar och bolag pågår arbetsmiljöförbättrande arbete bland annat med målet att sänka sjukfrånvaron. Personalvolym Kommunens personalvolym i arbetad tid till och med augusti har ökat med 4,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år, prognosen för 2016 är cirka 39 000 årsarbetare, en ökning med nästan 1 500 jämfört med 2015. Ökningen avser främst social resursnämnds uppdrag för nyanlända, stadsdelarnas individ- och familjeomsorg och grundskola samt gymnasieskolan och de planerande nämnderna. Förskolans personalvolym är i princip oförändrad på övergripande nivå, men ökar respektive minskar i olika stadsdelarna. Stadsdelarnas äldreomsorg har ökat med 3 procent. Personalvolymen för de kommunala bolagen prognostiseras öka med ca 50 årsarbetare, till ca 6 700. Vissa minskningar inom Göteborg Energi AB och Renova AB vägs upp av ökningar inom främst Göteborgs Spåvägar AB, Förvaltnings AB Framtiden AB och Higab AB. Personalstruktur Antalet tillsvidareanställda medarbetare vid förvaltningarna uppgick i augusti till 34 000, en ökning jämfört med augusti 2015 med 1 300. Mest har yrkesgrupperna socialsekreterare, socialvårdspersonal, elevassistenter och lärare ökat, men också chefer, ingenjörer/arkitekter, handläggare och administratörer. Andelen av tillsvidareanställda som har en grundanställning på heltid är 93 procent. Av de tillsvidareanställda är ca 5 000 medarbetare 60 år eller äldre, med stor skillnad i andel mellan olika yrkesgrupper. Andel av den arbetade tiden utförd av timavlönade är för förvaltningarna till och med augusti 7,1 procent, 0,3 procentenheter lägre än ett år tidigare. För stadsdelarna är andelen 7,6 procent och har minskat med 0,5 procentenheter. Alla de huvudsakliga verksamheterna inom stadsdelarna minskar något utom individ- och familjeomsorg. Andelen för social resursnämnd har ökat avsevärt sedan hösten 2015. Jämställdhet Summan av förvaltningarnas ledningsgrupper är inte helt numerärt jämställda, då de har någon överrepresentation av kvinnor (>60 procent). När det gäller samtliga chefer speglar andelen chefer som är kvinnor väl andelen medarbetare som är kvinnor ("lika karriärmöjligheter"). Av heltidsanställda kvinnor har 9 procent enligt eget önskemål lägre tjänstgöringsgrad, samma sak gäller 4 procent av männen. Största utmaningen för jämställdhet är att våra yrkesgrupper ska få mer lika andel kvinnor och män anställda, istället för de i hög grad könssegregerade yrkesgrupper vi har idag. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron fortsätter att öka för stadens förvaltningar, men i något minskad takt. Andelen av sjukfrånvaron som överstiger 59 dagar fortsätter öka. Medarbetarna blir med andra ord sjuka under längre tid. 11
Följande tabell visar sjukfrånvaron för förvaltningarna. Kvinnor har inte bara högre sjukfrånvaro än män, skillnaden ökar dessutom. Jämfört med förra året har männens sjukfrånvaro minskat något. Sjukfrånvaro (%) 2014-08 2015-08 2016-08 Total sjukfrånvaro 7,4 8,5 8,7 Andel sjukfall > 59 dagar 57,6 59,9 61,2 Man 4,8 5,6 5,5 Kvinna 8,1 9,2 9,6 < 35 år 6,1 6,7 7,0 35-49 år 7,3 8,4 8,3 > 49 år 8,3 9,5 10,0 Uppdelningen i åldersgrupper visar att sjukfrånvaron minskat något i åldrarna 35-49 år. För övriga åldersgrupper ökar den. Det mest oroande är att den yngsta åldersgruppen har så hög och ökande sjukfrånvaro. Dessa medarbetare ska förhoppningsvis arbeta inom staden många år till. Nästan samtliga stadsdelsnämnder och några facknämnder rapporterar om åtgärder för att motverka såväl den korta som långa sjukfrånvaron, till exempel kartläggning av långtidssjuka medarbetare och hälsofrämjande arbete för att motverka den korta sjukfrånvaron. Arbetsmiljö Många nämnder och styrelser rapporterar om pågående eller planerade aktiviteter för att minska sjukfrånvaron; hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser, liksom utbildningar i den nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö för chefer och skyddsombud. På uppdrag av kommunstyrelsen har stadsledningskontoret tillsammans med verksamheterna arbetat fram handlingsplaner för förbättrad arbetsmiljö inom Ifo/funktionshinders myndighetsutövning och förskolan. Implementering av motsvarande handlingsplan inom äldreomsorgen pågår, bland annat har en arbetsgrupp med deltagare från verksamheterna tagit fram ett gemensamt utbildningsprogram för ergonomi och förflyttningsteknik. Ett pilotprojekt med fysisk aktivitet på betald arbetstid startar under hösten på två hemtjänstenheter. En personalorganisation på trafikkontoret har lämnat in en begäran om insatser utifrån Arbetsmiljölagen (6 kap 6a) till Arbetsmiljöverket, med fokus på arbetsbelastning och oklarheter i ansvar och uppdrag. Arbetsgivaren instämmer till stora delar i problembilden. Arbetssätt, uppdrag och roller behöver klargöras, arbetsbelastningen minska, liksom förutsättningarna säkras för chefer att vara chefer. Göteborgs Spårvägar AB har tidigare fått ett föreläggande från Arbetsmiljöverket om arbetsmiljön i de nya spårvagnarna M32. Efter domslut i förvaltningsdomstolen ska arbetsgivarens riskbedömning vara klar första oktober och vitesföreläggandet om ombyggnation av förarhytten togs bort. Göteborgs Spårvägar AB fortsätter arbetet med att skapa en god arbetsmiljö i förarhytten. Flera nämnder rapporterar att den kommungemensamma medarbetarenkäten i sin nuvarande form inte är ett fullgott stöd för förvaltningens arbetsmiljöarbete. Tiden mellan enkäterna är inte tillräcklig för att hinna arbeta med resultatet. Fokus bör också ligga på övergripande information för styrning och ledning. Förvaltningarna önskar också att anpassade system tas fram med kortare ledtider för att på ett effektivt sätt 12
stödja det lokala arbetsmiljöarbetet. I slutet av februari redovisades resultatet från medarbetarenkäten 2015. De övergripande indexen Nöjd medarbetare och Hållbart medarbetarengagemang hade värdena 55 respektive 56, en minskning med ett steg vardera jämfört med 2014. Frågeområden som fick höga värden var Bemötande (81), Styrning (78) och Motivation (77). Lägre värden fick Inflytande (56) och Organisatorisk tillit (63). Rekrytering och personalrörlighet Samtidigt som det sedan flera år råder stark konkurrens om utbildad arbetskraft påverkas kommunens rekryteringsbehov av befolkningsökningen och ökade ambitioner genom statliga och lokala satsningar. Elevgrupperna i grundskolans äldre skolåldrar ökar och satsningen på ökad lärartäthet i de yngre skolåldrarna gör att behovet av behöriga lärare ökar avsevärt. Fortsatt utbyggnad av förskoleplatser ökar det redan idag stora behovet av förskollärare. Inom socialtjänsten behövs fler socialsekreterare, bland annat för att möta nya målgrupper och ökning av nyanlända och ensamkommande. Inom äldreomsorgen finns både statliga och lokala mål som innebär satsningar på ökad personaltäthet. De förvaltningar som berörs av infrastruktursatsningen har alla utökade uppdrag. Det är helt nödvändigt att utveckla nytänk kring bemanning och arbetsfördelning och ha god framförhållning i detta, eftersom de som, med nuvarande dimensionering, utbildas till arbete inom välfärdssektorn inte kommer att räcka för att täcka de stora behoven. Trots att antalet medarbetare har ökat kraftigt beskriver alla stadsdelsnämnder och flera facknämnder rekryteringssituationen som mycket problematisk. Ofta saknas sökande med efterfrågad kompetens till utannonserade tjänster och det blir allt vanligare att rekryteringar avbryts eller måste göras om. Ofta tvingas man göra avkall på kravet på erfarenhet, vilket gör att verksamheterna får en övervikt av nyexaminerade. Det ställer stora krav, både på chefskapet och verksamheten, när det är många som samtidigt ska introduceras i yrket. Chefer måste lägga en stor del av sin arbetstid på bemannings- och rekryteringsarbete. Bristen på medarbetare med önskad utbildning och erfarenhet gör att trycket på högre löner ökar. Även rörligheten mellan stadsdelsförvaltningarna ökar betydligt. Det innebär en ökande intern lönekonkurrens som uppfattas som svår att hantera. Även flera av de tekniska nämnderna beskriver att rörligheten ökat kraftigt under 2016 och rapporterar svårigheter att behålla erfarna medarbetare. Bland ingenjörer och tekniker är det den externa konkurrenssituationen, med krav på marknadsanpassade löner, som ställer krav på högre löner. Inom lönebildningsområdet krävs åtgärder för att åstadkomma konkurrenskraftiga löner men som samtidigt görs på ett sätt som innebär kontrollerad kostnadsutveckling. 13
Flera stadsdelsnämnder och tekniska nämnder beskriver hur de förstärkt yrkesintroduktionen för nyexaminerade medarbetare. Flera förvaltningar har anställt särskilda rekryteringsspecialister i syfte att avlasta cheferna. I flera verksamheter har man påbörjat arbete med att bredda yrkesområden och organisera arbetsuppgifter på nytt sätt så att de kan utföras av fler än en yrkesgrupp. Inom exempelvis äldreomsorgen arbetar man både med att skapa tjänster med enklare arbetsinnehåll (serviceassistenter) samtidigt som man utvecklar karriärvägar där undersköterskor får mer kvalificerade arbetsuppgifter (omsorgshandledare). Inom socialtjänsten pågår en utveckling mot att andra yrkesgrupper ska kunna utföra delar av socialsekreterares uppgifter för att lösgöra tid till klientarbete. Liknande diskussioner pågår även inom grundskolan och förskolan. Chefsförsörjning I takt med att verksamheten expanderar behövs också fler chefer. Under 2015 ökade rekryteringen av chefer kraftigt. Hittills i år ser antalet chefsrekryteringar ut att mattas av något i de flesta verksamhetsområden och kommer att ligga på ungefär samma nivå som 2015. 14
Många chefer nyrekryteras i samband med att verksamheten växer, men också för att ersätta chefer som slutar. Hittills i år har 92 chefer lämnat förvaltningarna, varav 25 med pension, och 39 har sökt sig till annan förvaltning, vilket är något färre än föregående år. Jämfört med 2015 har antalet chefer ökat inom grundskolan, Ifo, funktionshinder samt social resursförvaltning, men är oförändrat inom förskolan och äldreomsorgen. Även inom utbildningsförvaltningen och de tekniska förvaltningarna har antal chefer ökat. Chefer inom Ifo har färre medarbetare per chef jämfört med 2015. I övriga verksamheter är det oförändrat. Arbete med att förbättra chefers förutsättningar pågår i alla förvaltningar. I de nyligen framtagna handlingsplanerna med syfte att förbättra arbetsmiljön finns flera åtgärder som avser chefers arbetsmiljö. Via strukturerade erfarenhetssamtal följer vi årligen upp anledningen till att chefer väljer att sluta i förvaltningarna. Redovisning av detta sker i uppföljningsrapport 3 per oktober. 15
4 Göteborgs Stads övergripande ekonomiska utveckling 4.1 Koncernens ekonomiska utveckling Staden växer, vilket innebär betydande ekonomiska utmaningar. Det blir därför allt viktigare att i alla relevanta sammanhang planera, följa upp och analysera den ekonomiska situationen för Göteborgs Stads samlade koncern i ett helhetsperspektiv. Beskrivningarna och analyserna av stadens ekonomiska utveckling nedan utgår därför från ett koncernperspektiv som sedan bryts ner i delanalyser för kommunen, nämnderna och bolagen. 4.1.1 Koncernens resultat för perioden och prognostiserat sresultat Resultatet för koncernen Göteborgs Stad uppgick per augusti 2016 till drygt 2 500 mkr jämfört med 1 250 mkr i budget för perioden. Prognosen för koncernens samlade resultat för 2016 har justerats upp något i förhållande till prognosen i mars och uppgår till cirka 1 900 mkr. Det är en förbättring med cirka 400 mkr i förhållande till den prognos som lämnades i våras. Förklaringen står främst att finna i reavinster inom bolagssfären och då försäljningar inom lokalklustret. Prognosen för kommunens resultat uppgår till cirka 530 mkr och har därmed justerats upp med cirka 40 mkr jämfört med den prognos som lämnades i våras. Av det totala resultatet svarar reavinster för 480 mkr, vilket innebär att om dessa exkluderas så uppgår resultatet till 50 mkr vilket är betydligt svagare än vad som skulle vara önskvärt för att vara långsiktigt hållbart. Prognosen för bolagens resultat uppgår till cirka 1 400 mkr och ligger därmed cirka 400 mkr över budgeterade nivåer, vilket huvudsakligen förklaras av reavinster inom lokalklustret. Årets resultat (mkr) Utfall 2016 (aug) Periodis erad budget 2016 (aug) Prognos 2016 (aug) Prognos 2016 (mar) Budget 2016 Bokslut 2015 Kommunen 1 338 448 530 490 0 824 Kommunalförbunden 6 0-2 -6 0 2 Extraordinära poster kommunen - - - - - - Bolagen 1 071 821 1 395 1 060 1 062 363 Koncernjusteringar 90 0-65 -611 30 Koncernen totalt 2 505 1 269 1 900 1 500 451 1 219 Bolagens resultat avser efter bokslutsdispositioner och skatt. 4.1.2 Koncernens investeringar Koncernens investeringar för januari-augusti uppgick till 4,6 mdkr vilket innebär en ökning med 1 mdkr i förhållande till samma period föregående år. Ökningen kan i sin helhet kopplas till bolagen medan nämndernas investeringar ligger i nivå med samma period föregående år. I huvudsak är det Framtidenkoncernens investeringar som har ökat, till stor del beroende på att koncernen förvärvat ett fastighetsbestånd i Hammarkullen. 16
Sett till et beräknas koncernens investeringar uppgå till 8,1 miljarder 2016. Volymen beräknas därmed öka med 2,1 miljarder jämfört med föregående år. Trots den kraftiga ökningen ligger prognostiserad volym klart under årets budgeterade volym vilket hänger ihop med förskjutningar inom framförallt kommunens investeringar. Bolagen lägger sammantaget en prognos i nivå med budget 2016. Jämfört med den prognos som lämnades i mars har koncernens prognostiserade investeringar 2016 sänkts med 0,6 miljarder. Stora investeringsprojekten genomförs under flera år och det kan vara svårt att exakt bedöma hur mycket som kommer ske de enskilda åren. Med tanke på att staden investeringsvolymer är i kraftig expansion är det dock viktigt att hitta sätt för att få en något högre precision i bedömningarna. 4.2 Stadens riktlinjer för god ekonomisk hushållning Göteborgs Stad har under en rad år haft en ekonomisk utveckling som varit i linje med god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige tog under 2013 beslut om sex inriktningar för att säkerställa god ekonomisk hushållning i Göteborgs Stads samlade koncern. Inriktningarna omfattar flera aspekter som är viktiga att analysera för att ta reda på om den ekonomiska utvecklingen kan sägas vara långsiktigt hållbar. Nedan görs en kort analys av inriktningarna, även om detta i första hand görs i årsredovisningen. I årsredovisningen kommer stadsledningskontoret också att göra en övergripande bedömning för mandatperioden när det gäller måluppfyllelsen för kommunfullmäktiges mål. I årsrapporten följs också samtliga uppdrag i KF:s budget upp. I denna rapports del 2 beskrivs hur arbetet med att nå målen fortgår inom staden utifrån nämnders och styrelsers planering. Sammanfattningsvis gör stadsledningskontoret bedömningen att den ekonomiska utvecklingen i staden på sikt är bekymmersam i förhållande till vad som stipuleras i inriktningarna för god ekonomisk hushållning. Med tanke på utmaningarna framöver är det viktigt att följa och analysera utvecklingen utifrån detta perspektiv. I denna rapport redovisas positivt balanskravsresultat och god ekonomisk hushållning bedöms uppnås med hjälp av reavinster och engångsposter. 17
Nedan kommenteras kort det aktuella läget avseende respektive inriktning. Inriktning 1. Staden ska över tid sträva efter resultatöverskott motsvarande minst två procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Resultatnivån ska vara förenlig med stadens riskexponering. 2. Staden ska över tid säkerställa att investeringsvolymerna är förenliga med stadens långsiktiga finansieringsförmåga. Hög egenfinansieringsgrad ska eftersträvas. 3. Staden ska över tid bedriva stadsutveckling och exploatering inom ramen för god ekonomisk hushållning. 4. Staden ska över tid värdera och säkerställa de finansiella åtaganden som är kopplade till ägandet av stadens bolag. 5. Staden ska i samband med betydande beslut om att ingå långsiktiga åtaganden i alla former eller att avyttra egendom värdera de finansiella konsekvenserna för stadens förmåga att upprätthålla god ekonomisk hushållning. 6. Staden kan enligt särskilt regelverk använda sig av resultatutjämningsreserv för att utjämna förändrade omvärldsförutsättningar på grund av framförallt konjunkturella svängningar. Kommentar Kommunens förväntade resultat för 2016 beräknas ligga något under 2 procentnivån (1,8 %). I huvudsak uppnås det prognostiserade resultatet på 530 mkr genom realisationsvinster för fastigheter. Det strukturella resultatet som minskat successivt de senaste åren bedöms enligt prognosen att försvagas ytterligare något och utvecklingen är i ett längre perspektiv inte förenlig med inriktningen för god ekonomisk hushållning. Kommunens nettoinvesteringar för 2016 prognostiseras att uppgå till 2,6 mdkr. Detta medför en bedömd egenfinansieringsgrad på 57 %, vilket är lågt mot den senaste tioårsperiodens genomsnitt som legat på cirka 80 %. Även om det fortsatt är att betrakta som en relativt god egenfinansieringsgrad medför det att en ökad upplåning krävs för att delfinansiera årets investeringar. 2016 års exploateringsverksamhet beräknas ge ett underskott på cirka 400 mkr. Med undantag för ett mindre positivt utfall på 6 mkr 2015 har negativt utfall på i genomsnitt 65 mkr redovisats per år under perioden 2010-2015. För planperioden 2016-2019 prognostiseras dock ett överskott på sammantaget 278 mkr. Göteborgs Stadshus AB, med sju underliggande kluster, har bildats i syfte att öka styrningen av Göteborgs Stads bolag. Stadens upplåning är samlad i en central finansfunktion vilket innebär att all nyupplåning från stadens bolag, liksom för kommunen, sker via stadens centrala finansfunktion. Fortsatt utveckling av information om bolagens ställning sker dels i Göteborgs Stadshus AB med ägardialoger med bolagsklustren. Vidare utvecklas underlagen i budget- och bokslutsarbete för att öka tydligheten kring bolagens situation. I budgeten för Göteborgs Stad anges att alla beslut om att förändra stadens verksamheter och åtaganden ska ske på beslutsunderlag som belyser ekonomiska konsekvenser för staden på längre sikt. Detta i syfte att säkerställa en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Inom stadens organisationer pågår arbetet med att stärka beslutsunderlag för att säkerställa inriktningens intentioner. Göteborgs kommun har utifrån tidigare års resultat ett saldo för resultatutjämningsreserven på 657 mkr. Den prognostiserade resultatnivån för 2016 medger inte någon avsättning till resultatutjämningsreserv. 4.3 Finansiell uppföljning och riskhantering Den finansiella infrastrukturen Kommunen sköter sin finansiering på den öppna kapitalmarknaden genom att ge ut kommunobligationer och kommuncertifikat. Därutöver finns även bilaterala lån med Kommuninvest och EIB (Europeiska Investeringsbanken). Inom ramen för kommunens miljöprogram ges obligationer ut för finansiering av olika miljöprojekt. Av den totala obligationsvolymen på 23,3 miljarder är 4,4 miljarder gröna obligationer. Rating - Hög kreditvärdighet Kreditvärderingsinstituten Moody s och Standard & Poor s har under året bekräftat kommunens starka kreditvärdighet. Kommunens kreditbetyg är från Moody s sedan 18
2006 det högsta möjliga, Aaa, och från Standard & Poor s sedan 2007 det näst högsta, AA+. Båda betygen har stabila utsikter. Moody s har också i en separat rapport utvärderat och betygsatt arbetet med gröna obligationer. Betyget blev GB1 det högsta möjliga. Faktorer som bedöms är bland annat organisation, användande av medel och rapportering. Skuldportföljen Koncernens externa upplåning uppgick vid delåret till 38,0 miljarder kronor, en minskning med 0,4 miljarder i jämförelse med årsskiftet. Den genomsnittliga återstående löptiden på den samlade låneskulden uppgick 2016-08-31 till 3,2 år och räntebindningen till i genomsnitt 3,8 år. Den totala låneskulden fördelas på upplåning via staden (29,6 miljarder), Framtidenkoncernen (5,3 miljarder) och lån upptagna av bolagen utanför internbanken (3,1 miljarder). Den skattefinansierade verksamhetens del av skulden, nettolåneskulden, uppgick till 4,0 miljarder, cirka 10,6 procent av den totala upplåningen. Låneprogram Program Låneram Nyttjandegrad EMTN 6 MDR EUR 23,3 MDR SEK KCP 6 MDR SEK 0,2 MDR SEK ECP 500 M USD 1,1 MDR SEK Kommuninvest - 2,9 MDR SEK Bilaterala lån - 5,1 MDR SEK Stadens riskhantering Typ av risk Policy Utfall Ränterisk 2-6 år 3,8 år Finansieringsrisk 2-6 år (långa externa lån) 3,9 år Motpartsrisk Max 30 % volym/motpart Inom policyn Valutarisk Ingen Ingen 19
4.4 Kommunens ekonomiska utveckling 4.4.1 Finansierings- och kostnadsutveckling I utfallssiffrorna per augusti i denna rapport har stadsledningskontoret baserat beräkningarna på de skattebedömningar som SKL presenterade i augusti i år. Övriga bedömningar har baserats på det senaste konjunkturläget och de prognoser som föreligger i skrivande stund avseende det allmänekonomiska läget i Sverige och för landets kommuner. Nettokostnadsutvecklingen uppgår till och med augusti till cirka 5 procent vilket är en hög kostnadsutveckling. Prognosen för et innebär att kostnadsutvecklingstakten ska öka ytterligare under resterande del av året och landa på cirka 6,5 procent vid årets slut. Att begränsa kostnadsutvecklingen är angeläget. Även om kostnadsutvecklingen ligger inom ramen för kommunfullmäktiges budget och därmed är planerad är den inte hållbar på lite längre sikt och ter sig bekymmersam med tanke på de betydande ekonomiska utmaningar som staden står inför. Finansieringsutvecklingen ligger för såväl perioden som prognos för et på dryga 6 procent. Det är en mycket god finansieringsutveckling med bedöms inte fullt ut täcka utvecklingen av nettokostnaderna för året. Det betyder i sin tur att marginalerna fortsatt krymper något i förhållande till tidigare år. Den relativt höga utveckling till trots, är den något lägre än vad som bedömdes i våras. De senaste skatteprognoserna är något nedreviderade. Kommunen har lämnat in ansökan om statsbidrag för ökat bostadsbyggande till boverket. Besked om eventuell tilldelning erhålls 1 december och något belopp har inte inarbetats i denna prognos. En analys av den trendmässiga utvecklingen till och med augusti visar på en hög ökningstakt av personalvolymen. Den relativt höga ökningstakt som nu sker är till del finansierad via statsbidrag från Migrationsverket, vilket förklarar att nettokostnadsutvecklingen inte följer samma utveckling. Totalt handlar det om kostnader på cirka 1,4 mdkr som staden har sökt eller kommer att söka statsbidrag för till och med augusti i år, men där staden ännu inte har fått beslut från Migrationsverket. Det är mer än en fördubbling jämfört med årsskiftet. Enligt liggande prognos i denna rapport ska dock nettokostnaderna öka till cirka 6,5 procent vid årets slut. 20
4.4.2 Kommunens resultat för perioden och prognostiserat sresultat Kommunens delårsresultat per augusti 2016 uppgick till 1 338 miljoner kronor jämfört med 1 287 miljoner under samma period för 2015. Det strukturella resultatet (resultat före engångsposter) per augusti i år uppgick till 1 182 miljoner att jämföra med 851 miljoner för samma period förra året. Det strukturella resultatet är således högre per augusti i år. Delårsresultatet per augusti är, på grund av säsongsvariationer och periodiseringsprinciper, nästan alltid det starkaste resultatet under året och kommer att sjunka under resterande del av året. Det går således inte att göra en rak framskrivning av augustiresultatet för att komma fram till en prognos för et. Prognosen för kommunen pekar på ett resultat på i storleksordningen 580/630 miljoner kronor inklusive reavinster och jämförelsestörande poster. Enligt balanskravets definition, det vill säga då reavinsterna exkluderas, uppnår kommunen ett resultat på cirka 50 miljoner. I denna prognos antas ingen utdelning från Stadshus AB. Nämnderna gör en betydande prognosförbättring, drygt 85 miljoner kronor, i denna rapport i förhållande till vårens rapportering. Det är framförallt facknämnderna som påverkar resultatet positivt. Stadsledningskontoret konstaterar att nämnderna trots prognosförbättringen har relativt stora överskott i förhållande till budget per augusti och bedömer att nämndernas resultat för 2016 torde kunna hamna cirka 50-100 miljoner kronor högre. I tabellen nedan redovisas mer detaljerade siffror för de olika delarna i kommunen. Nämndernas ekonomiska utveckling kommenteras under avsnitt 5 i rapporten. Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Prognos (aktuell) Prognos (fg rapport) Budget (aktuell) Bokslut fg år SDN befolkningsansvar 524 325 11 4-1 11 SDN resursnämndsuppgifter 6 3 0 0 0 5 Facknämnder 422 165 98 19-16 162 21
Mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Prognos (aktuell) Prognos (fg rapport) Budget (aktuell) Bokslut fg år Nämnder totalt 952 493 109 23-17 178 Kommuncentrala poster 230-268 -59-89 -594 2 Resultat före engångsposter 1 182 225 50-65 -611 180 Reavinster fastigheter 156 223 480 490-445 Utdelning 0 0-65 611 0 Användning av utvecklingsfond Upplösning av utvecklingsfond Övriga jämförelsestörande poster Totalt före extraordinära poster Stadsledningskontorets bedömning Resultat enligt balanskrav -61 - -110-110 -110-120 61-110 110 110 120 - - - - - - 1 338 448 530 490 0 824 - - 580/630 - - - 1 182 225 50 0 0 379 Extraordinära poster - - - - - - Resultat efter extraordinära poster 4.4.3 Balanskravsutredning 1 182 225 50 0 0 379 Prognosen för 2016 innebär ett förväntat överskott. Enligt balanskravsutredningen uppgår det till 50 miljoner kronor. Resultatnivåer överstigande 1 procent av skatteintäkterna kan enligt regelverket för resultatutjämningsreserv (RUR) komma ifråga för avsättning till reserven. 1 procent av skatteintäkterna motsvara cirka 285 miljoner och resultat därutöver kan då värderas för avsättning till RUR. Med den prognos som nu föreligger är det därmed inte aktuellt med någon avsättning till RUR. Enligt stadens fastställda regelverk bör en avsättning till RUR även stödjas av konjunkturläget. Som mått på konjunkturläget används en jämförelse mellan årsvis faktisk utveckling av skatteunderlaget och utvecklingen enligt ett tioårs rullande genomsnitt. Den analysen visar i nuläget att konjunkturen är tillräckligt stark för att motivera en avsättning till RUR. Eftersom stadens regelverk anger att konjunkturen bör stödja en avsättning kan man ifall resultatet skulle förstärkas ytterligare i kommande bokslut överväga att göra avsättning till RUR. Mkr Prognos Årets resultat 530 Avgår samtliga realisationsvinster 480 Årets resultat efter balanskravutredning, före avsättning/ianspråktagande av resultatutjämningsreserv Medel till/från resultatutjämningsreserv 0 Årets balanskravsresultat efter avsättning/ianspråktagande av resultatutjämningsreserv 50 50 22
4.4.4 Kommunens investeringar och låneutveckling I bilden nedan åskådliggörs de årliga investeringsvolymerna i kommunen både ur ett totalt perspektiv och utifrån hur stor del av investeringarna som måste finansieras med egna medel. Totalt beräknas investeringsvolymen till ca 2,8 miljarder under 2016 varav ca 0,2 miljarder finansieras genom externa investeringsinkomster. Årets avskrivningar ger ett utrymme för ersättningsinvesteringar på ca 950 mkr. Resterande del av 2016 års investeringar behöver finansieras antingen genom resultatöverskott, genom andra likvidtillskott eller genom lånefinansiering. Det innebär att med den prognos för 2016 som nu ligger avseende investeringarna skulle kommunens resultat behöva ligga i storleksordningen 1,6 miljarder för att undvika lånefinansiering. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av kommunens nettolåneskuld i ett historiskt perspektiv. Med den prognos för investeringar och resultat som nu lämnas, samt med beaktande av övriga poster som påverkar likviditeten, beräknas nettolåneskulden öka med ca 1 miljard 2016. Till och med augusti har nettolåneskulden ökat med 700 mkr. 23
5 Ekonomi - analys och riskbedömning av nämnder och bolag 5.1 Stadsdelsnämnder Trots ett överskott i förhållande till det budgeterade resultatet på nära 200 mkr efter åtta månader, prognostiserar stadsdelsnämnderna i stort sett ett nollresultat på befolkningsramen för et. Det innebär att nämnderna bedömer att de kommer att göra ett underskott mot budget med 50 mkr per månad under resten av året. En orsak till ett lägre resultat på et är att de satsningar som har gjorts i de kompletterande budgetarna ännu inte har fått full kostnadseffekt. En anledning till försiktighet från nämnderna är också den osäkerhet som finns om hur mycket Migrationsverket beviljar av de ansökningar om statsbidrag som nämnderna har lämnat in. Stadsledningskontorets bedömer trots detta att det är troligt att nämndernas resultat kommer att bli väsentligt högre än nämndernas samlade prognos. Något som styrker det är att nämnderna prognostiserar en lägre personalvolymsökning under resten av året än vad utfallet varit till och med augusti. Ekonomisk utveckling befolkningsramen Belopp i mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos (aktuell) Budget (aktuell) Bokslut fg år Nettokostnad -14 300-14 484 185-22 264-22 258-20 861 Kommunbidrag 14 823 14 809 14 22 275 22 257 20 873 Resultat 524 325 199 11-1 11 Resultat till och med augusti Stadsdelsnämnderna redovisar till och med augusti ett resultat på drygt en halv miljard kronor. Resultatet är cirka 200 mkr högre än det budgeterade resultatet och drygt 170 mkr högre än resultatet för motsvarande period förra året. Angered är den nämnd som redovisar den största positiva avvikelsen, drygt 80 mkr. Två nämnder redovisar negativa avvikelser mot det budgeterade resultatet, Örgryte- Härlanda med 3,7 mkr och Norra Hisingen med 1,3 mkr. Resultat Totalt för året prognostiserar stadsdelsnämnderna ett resultat som är marginellt högre än det budgeterade. Två nämnder prognostiserar negativa avvikelser mot det budgeterade resultatet. Örgryte-Härlanda lämnar en prognos på minus 9 mkr och Norra Hisingen en prognos på minus 10 mkr. Nettokostnadsutveckling Till och med augusti har stadsdelsnämndernas nettokostnader ökat med knappt 6 procent jämfört med samma period förra året. För årets sista fyra månader prognostiserar nämnderna en nettokostnadsökning på drygt 8 procent. Skolan samt individ- och familjeomsorgen exklusive försörjningsstödet är de områden som har haft den kraftigaste kostnadsökningen. För båda områdena uppgår den till närmare 10 procent. För skolans del är ökningen planerad och beror dels på ett ökat antal elever och dels på både statliga och kommunala satsningar på området. De områden inom individ- och familjeomsorgen där kostnaderna har ökat mest är 24
handläggning inom barn- och ungdomsvården, ungdomsboende och familjehemsplaceringar. Kostnaderna för försörjningsstödet har fortsatt att minska. På årsbasis är nivån för närvarande cirka 70 mkr lägre än föregående tolvmånadersperiod. En grupp som starkt har påverkats av den förbättrade konjunkturen är ungdomar med långvarigt socialbidragsberoende. Antal långtidsberoende ungdomshushåll var under det andra kvartalet i år drygt 200 lägre jämfört med samma kvartal förra året. Det motsvarar en minskning med 25 procent. Nämndernas fordringar på Migrationsverket Stadsdelsnämnderna hade vid utgången av augusti kostnader på cirka 750 mkr som nämnderna har sökt statsbidrag från Migrationsverket för, men ännu inte har fått beslut om, eller som de kommer att söka statsbidrag för. Det är i stort sett en fördubbling jämfört med årsskiftet. Den samlade bedömningen från nämnderna är att cirka 90 procent av beloppet kommer att beviljas, vilket därmed var vad nämnderna hade intäktsbokfört. Bedömningarna varierade dock mellan nämnderna. Beloppets storlek och osäkerheten om hur mycket Migrationsverket beviljar av nämndernas ansökningar innebär en viss osäkerhet beträffande nämndernas resultat. Uppföljning av stadsledningskontorets ekonomiska riskbedömning Stadsledningskontoret bedömde inför 2016 att det fanns en relativt hög risk att SDN Östra Göteborg och SDN Norra Hisingen inte skulle uppnå det budgeterade ekonomiska resultatet. Bedömningen grundade sig på nämndernas ekonomiska utveckling under 2015 och deras budgetförutsättningar för 2016. I uppföljningsrapport 1 bedömde kontoret utifrån utvecklingen till och med mars och utifrån att nämnderna hade tillförts 18 mkr respektive 20 mkr kronor för flyktingsituationen, att risken hade reducerats. Kontoret bedömde dock att det fortfarande fanns anledning att särskilt följa den ekonomiska utvecklingen för dessa två nämnder. Sett till utvecklingen till och med augusti bedömer stadsledningskontoret att det inte finns anledning att följa Östra Göteborg med högre uppmärksamhet än övriga nämnder. 25
För Norra Hisingen har däremot det ekonomiska läget försämrats, trots ytterliga tillskott i vårens kompletterande budgetbeslut. Nämnden lämnar en prognos för resultatet på minus 10 mkr. I likhet med nämnden bedömer stadsledningskontoret att det finns en relativt hög risk att nämnden inte når det budgeterade nollresultatet. Även Örgryte-Härlandas ekonomiska läge har försämrats och nämnden prognostiserar ett resultat på minus 10 mkr. Stadsledningskontoret bedömer att det finns en relativt hög ekonomisk risk även för Örgryte-Härlanda. Utöver dessa två nämnder finns det, enligt kontorets bedömning, anledning att särskilt följa även Majorna-Linnés ekonomiska utveckling. Ekonomisk utveckling resursnämndsuppgifterna Belopp i mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos (aktuell) Budget (aktuell) Bokslut fg år Nettokostnad -129-132 3-202 -202-192 Kommunbidrag 135 135 0 202 202 197 Resultat 6 3 3 0 0 5 Till och med augusti redovisar nämnderna en positiv avvikelse med 3 mkr mot det budgeterade resultatet för resursnämndsuppgifterna. De största positiva avvikelserna rapporteras för uppgifterna Frölunda kulturhus (Askim-Frölunda-Högsbo) med 0,9 mkr, Ungdomars fritid (Lundby) med 0,8 mkr och Döv- och hörselverksamhet (Västra Göteborg) med 0,7 mkr. För uppgiften Hospiceverksamhet (Askim-Frölunda-Högsbo) redovisas en negativ avvikelse mot det budgeterade resultatet med 2,1 mkr. Orsaken är en kraftigt ökad beläggning jämfört med tidigare år och jämfört med budgetförutsättningarna. För et lämnar nämnderna en prognos på ett resultat runt noll. För uppgiften Hospiceverksamhet prognostiseras ett underskott på 1,0 mkr som uppvägs av mindre prognostiserade överskott för ett flertal uppgifter. 5.2 Facknämnder Facknämnderna redovisar sammantaget ett utfall för perioden som är cirka 250 mkr över budgeterat resultat per augusti. Prognosen har justerats uppåt sedan föregående rapporttillfälle i mars och sresultat bedöms nu till 98 mkr. Orsaker till prognostiserat positivt resultat är bland annat högre statsbidrag än budgeterat inom gymnasieskolan, erhållet riktat stadsbidrag för uppdrag som verksamheten tidigare tilldelats kommunbidrag för, samt lägre kapitaltjänstkostnader än budgeterat på grund av tidsförskjutningar av investeringar. Ekonomisk utveckling facknämnderna Belopp i mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos (aktuell) Budget (aktuell) Bokslut fg år Nettokostnad 2 921 3 178 257 4 917 5 031 4 682 Kommunbidrag 3 343 3 343 0 5 015 5 015 4 844 Resultat 422 165 257 98-16 162 26
Resultat till och med perioden Facknämnderna redovisar ett resultat för perioden på 422 mkr, vilket är 257 mkr bättre än periodens budget. Utfallet är i nivå med motsvarande period föregående år. Storleken på avvikelse i förhållande till periodbudgeten varierar för de olika nämnderna. Lokalnämnden har negativ avvikelse för perioden om drygt -23 mkr, övriga nämnder har positiva avvikelser. Ett flertal nämnder visar stora positiva avvikelse, bland annat utbildningsnämnden (70 mkr), Trafiknämnden (45 mkr) samt Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning (34 mkr). Resultat Facknämnderna redovisar totalt sett en prognos på 98 mkr, vilket innebär en förbättring med drygt 113 mkr i förhållande till budgeten. Det är en prognosökning jämfört med mars på 78 mkr. Samtliga facknämnderna utom två, som bedömer nollprognoser, lämnar prognoser som avviker positivt i förhållande till budget. Relativt stora avvikelser mot budget redovisar utbildningsnämnden (31 mkr), nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning (27 mkr) trafiknämnden (27 mkr), idrotts- och föreningsnämnden (13 mkr) samt kretslopp och vattennämnden (11 mkr). Utbildningsnämnden redovisar en prognos om 31 mkr vilket i huvudsak förklaras av ökat statsbidrag för fler nyanlända och asylelever samt högre ersättningsnivåer. Vidare fick nämnden ett tillskott i vårens kompletteringsbudget om 49 mkr som bidra till att förbättra prognosen. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning redovisar en prognos på 27 mkr vilket i huvudsak förklaras av att nämnden fått ökade riktade statsbidrag om drygt 36 mkr i förhållande till budget. Då nämnden fått kommunbidrag för delar av dessa uppdrag är det rimligt att ett överskott också uppstår. Trafiknämnden redovisar en prognos om 27 mkr vilket huvudsakligen förklaras av lägre kapitaltjänstkostnader avseende investeringar samt färre färdtjänstresor än budgeterat. Idrotts- och föreningsnämnden redovisar en prognos om 13 mkr mot budget vilket huvudsakligen förklaras av minskade kapitaltjänstkostnader och att mindre resurser än avsatt har använts för uppdraget gratis simskola. Uppföljning av stadsledningskontorets ekonomiska riskbedömning Stadsledningskontoret ser inte någon övergripande risk att facknämnderna inte ska nå sina budgeterade mål. Nämndernas investeringsredovisning Belopp i mkr Utfall perioden Prognos Budget Prognos 2016-2019 Budget 2016-2019* Inkomster 84 181 535 2 491 2 825 Utgifter 1 297 2 774 4 635 21 342 20 419 * Nettoinvesteringar 1 213 2 594 4 101 18 851 17 594 * *Budget exklusive kommunövergripande investeringsutrymme om 300 Mkr Nämndernas investeringsutgifter för perioden januari- augusti uppgår till 1 297 mkr, vilket är ett något lägre utfall än jämfört med samma period föregående år. Flera nämnder prognostiserar dock en höjd investeringstakt under årets sista månader. Totalt lämnar nämnderna en prognos för 2016 på 2 774 mkr, vilket skulle innebära en ökning jämfört med föregående år med 560 mkr. Sedan uppföljningen i mars har 27
prognostiserade investeringsutgifter dock sänkts med drygt 300 mkr och i förhållande till budgeterade volymer är avvikelsen nästan 1,9 miljarder. Sammantaget kan konstateras att nämnderna inte alls når upp till planerade volymer 2016. Samtliga nämnder, utom Park- och naturnämnden, prognostiserar ett utfall som är klart lägre än budget för 2016. Lokalnämnden och Trafiknämnden står för den absoluta merparten av stadens investeringar och de är också dessa nämnder som redovisar de beloppsmässigt största avvikelserna. Trafiknämnden står för den allra största avvikelsen och beskriver, likt de flesta övriga nämnder, avvikelsen i huvudsak som en konsekvens av förseningar. Tidsförskjutningarna kan kopplas till ett flertal olika projekt, men Hisingsbron står för den största delen. Trots kraftigt sänkta volymer 2016 har bedömningen för planperioden inte justerats i någon större omfattning. I linje med Kommunfullmäktiges revidering av investeringsplanen i budget 2017 så ligger planperiodens prognostiserade volymer till och med högre än ursprunglig budget för planperioden. Detta innebär, utifrån det nu bedömda utfallet för 2016, att det krävs årliga investeringsvolymer på över 6 miljarder 2017-2019 för att nå planperiodens budgeterade investeringsvolym. Detta kommer innebära en stor utmaning såväl personellt som planeringsmässigt för nämnderna under kommande år. Exploateringsinvesteringar Belopp i mkr Utfall periode n Prognos Budget Prognos 2016-2019 Budget 2016-2019 Inkomster 376 784 970 5 256 2 881 Utgifter -542-1 228-1 102-4 978 3 756 Nettoinvesteringar -166-443 -299 278-875 Prognosavvikelsen för 2016 inom exploateringsverksamheten orsakas främst av förskjutningar av utgifter från 2015 samt av framskjutna försäljningsinkomster orsakade av pågående avtalsförhandlingar och överklagade detaljplaner. Merparten av dessa förändringar är hanterade och inarbetade i Budget 2017. För planperioden är prognosavvikelsen större än uppdaterade planen i Budget 2017. Detta beror främst på ytterligare startade detaljplaner under året samt att verksamheterna kommit längre med bedömning av inkomster och utgifter i pågående projekt, inte minst vad det gäller Bostad2021. I prognosen finns även något enstaka projekt där augustiprognosen bara tar hänsyn till inkomstsidan, viket ger en viss obalans. Med anledning av den svårighet som verksamheterna redovisar att nå planerade budgetnivåer inom investeringsverksamheten, bedömer stadsledningskontoret att det finns en reell risk att även exploateringsverksamheten inte kommer att kunna uppnå den prognostiserade genomförandetakten. 28
5.3 Bolag Ekonomisk utveckling bolagen Belopp i mkr (före bokslutsdispositioner och skatt) Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos (aktuell) Budget (aktuell) Bokslut fg år Energi 479 328 152 614 548-688 Bostäder 478 353 125 469 519 377 Lokaler 286 85 201 426 99 190 Kollektivtrafik 10 1 9 9 6 17 Näringsliv -27-30 3-46 -46-31 Turism kultur och evenemang -1 4-5 -202-223 -47 Hamn 169 148 21 222 210 139 Interna Bolag 17 18-1 21 27 20 Regionala Bolag 28 0 28 40 40 8 Boplats Göteborg AB 4 0 4 1 1 3 Stadshus AB 104 98 6 93-41 148 Koncernjusteringar -120-125 5-125 0-189 Summa Göteborgs Stadshuskoncern 1 427 880 547 1 522 1 139-53 Resultat till och med perioden Totalt redovisar bolagen ett utfall, resultat efter finansiella poster, för perioden på 1 427 mkr, vilket innebär en avvikelse mot periodens budget på 547 mkr. Större delen av avvikelsen mot budget står klustren energi (152 mkr), bostäder (125 mkr) samt lokaler (201 mkr) för. Resultat Bolagen redovisar totalt sett en prognos på drygt 1 500 mkr (före bokslutsdispositioner och skatt), vilket är drygt 400 mkr bättre än vad som prognostiserades i mars. De huvudsakliga förklaringarna till prognosförbättringen beror på reavinster inom lokalklustret samt låga råvarupriser inom energiklustret. Göteborgs Stadshus AB gör efter egen analys ingen annan bedömning av inrapporterad prognos. Därmed bedöms förutsättningarna goda, för att inom ramen för koncernens totala ekonomi, klara de finansiella åtaganden som finns i förhållande till dotterbolagen samt till ägaren. 29
Bolagens investeringsredovisning Belopp i mkr Utfall perioden Prognos Prognos (fg rapport) Budget Avvikelse budget - prognos Energi 398 750 781 800 50 Bostäder 1 399 2 049 2 259 1 786-263 Lokaler 452 851 1 061 1 235 384 Kollektivtrafik 13 30 58 58 28 Näringsliv 0 1 2 2 1 Turism kultur och evenemang 201 219 203 193-26 Hamn 108 309 355 227-82 Interna Bolag 459 619 416 416-203 Regionala Bolag 230 410 410 413 3 Boplats Göteborg AB 2 3 3 3 0 Summa Göteborgs Stadshuskoncern 3 262 5 241 5 546 5 133-108 Efter åtta månader redovisar koncernen investeringsutgifter på 3 262 mkr, vilket är en ökning i förhållande till motsvarande period föregående år med nästan 1 mdkr. För 2016 bedöms investeringsutgifterna uppgå till 5 241 mkr vilket är 108 mkr högre än budget. Större avvikelser mellan prognos för och årsbudget per kluster kommenteras nedan. Bostäder Framtidenkoncernens investeringar för perioden uppgår till 1 399 mkr. Under perioden har koncernen förvärvat ett fastighetsbestånd i Hammarkullen. Köpeskillingen uppgick till 493 mkr. Koncernens investeringar för et beräknas uppgå till 2 049 mkr, vilket innebär en ökning med 263 mkr jämför med budget. Ökningen förklaras med att förvärvet i Hammarkullen inte var upptaget i budget. Investeringar i nyproduktion beräknas minska något till följd av förskjutning i tid av projekt. Lokaler Higabkoncernens investeringar för perioden uppgår till 452 mkr. Koncernens investeringar för et beräknas till 851 mkr, vilket är 384 mkr lägre än budgeterat. Förseningar i projekt är den främsta anledningen till den sänkta prognosen. Higabs projekt "Samlokalisering kretslopp och vatten" beräknas vara klart under senare delen av 2018 och P-bolagets flytt av P-arken kommer genomföras under 2017. Interna bolag Prognosen för et beräknas till 619 mkr vilket innebär en ökning med 203 mkr i förhållande till budget. Ökningen avser nyinvesteringar i leasingtillgångar hos kommunleasing. I bilaga 1 presenteras Göteborgs Stads bolagsstruktur. 30
5.4 Kommunalförbund Ekonomisk utveckling kommunalförbund Belopp i mkr Utfall perioden Aktuell budget perioden Avvikelse utfall - budget Prognos (aktuell) Budget (aktuell) Bokslut fg år Räddningstjänsten i Storgöteborg Förvärvsbolag Göteborgs kommunalförbund 8,4-0,4 8,8-1,6 0 2,0 0,1 - - - - 0,7 Minoritetsintresse -2,5 - - - - -0,6 Totalt kommunalförbund 6,0-0,4 8,8-1,6 0-2,1 Räddningstjänsten Stor-Göteborg, RSG, rapporterar ett periodresultat på 8,4 mkr vilket är 8,8 mkr bättre än periodens budget. Prognosen för året är 1,6 mkr vilket är en förbättring sedan maj (-4,3 mkr). Inom RSG pågår verksamhetsöversyner och neddragning av kostnader som nu börjar slå igenom. Detta i kombination med personalvakanser gav ett överskott på rörelsekostnaderna med 12 mkr för perioden varav merparten var personalkostnader. För övriga förbund redovisas endast utfall. 31
6 Finansiella räkenskaper för koncernen och kommunen 6.1 Resultaträkning - koncernen (sammanställd redovisning) Belopp i mkr Aug 2016 Aug 2015 Bokslut 2015 Verksamhetens intäkter 17 063 15 032 23 255 Verksamhetens kostnader -30 031-27 809-43 710 Jämförelsestörande verksamhetsposter -4 200 205 Avskrivningar och nedskrivningar -2 631-3 514-4 990 Verksamhetens nettokostnader -15 603-16 091-25 240 Skatteintäkter 16 678 15 769 23 635 Kommunalekonomisk utjämning mm 2 478 2 257 3 416 Finansiella intäkter 24 19 486 Finansiella kostnader -697-718 -1 042 Resultat före extraordinära poster 2 880 1 236 1 255 Aktuell och uppskjuten skatt -358-97 -60 Minoritetsandel -17 50 24 Årets resultat 2 505 1 189 1 219 6.2 Balansräkning - koncernen (sammanställd redovisning) Belopp i mkr Aug 2016 Aug 2015 Bokslut 2015 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 262 351 333 Materiella anläggningstillgångar 76 742 74 164 74 703 Finansiella anläggningstillgångar 505 183 503 Summa anläggningstillgångar 77 509 74 698 75 539 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd och lager 1 164 1 057 1 125 Kortfristiga fordringar 5 369 4 548 4 728 Kortfristiga placeringar 0 0 0 Kassa och bank 913 1 324 1 729 Summa omsättningstillgångar 7 446 6 929 7 582 Summa tillgångar 84 955 81 627 83 121 32
Belopp i mkr Aug 2016 Aug 2015 Bokslut 2015 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 28 055 25 563 25 548 varav årets resultat 2 505 1 189 1 219 MINORITETSINTRESSE 251 244 253 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pension och liknande förpliktelser 3 876 3 695 3 793 Uppskjuten skatteskuld 3 125 2 929 3 116 Övriga avsättningar 1 727 1 681 1 640 Summa avsättningar 8 728 8 305 8 549 SKULDER Långfristiga skulder 28 702 29 832 30 086 Kortfristiga skulder 19 219 17 683 18 685 Summa skulder 47 921 47 515 48 771 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 84 955 81 627 83 121 Ställda säkerheter 1 119 1 312 1 721 Ansvarsförbindelser 12 298 13 065 13 050 Soliditet (inkl minoritetsintresse) 33 32 31 6.3 Resultaträkning - kommunen Belopp i mkr Aug 2016 Aug 2015 Prognos Budget Bokslut 2015 Verksamhetens intäkter 6 532 5 579 9 450 8 309 8 995 Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande verksamhetsposter not 1 Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader -23 646-21 845-36 590-36 041-34 428 0 200 0 0 199-611 -589-940 -940-904 -17 725-16 655-28 080-28 672-26 138 Skatteintäkter not 2 16 678 15 769 25 018 25 049 23 635 Kommunalekonomisk utjämning mm not 2 2 478 2 258 3 717 3 274 3 416 Finansiella intäkter 279 318 425 1 039 480 Finansiella kostnader -372-403 -550-690 -569 Resultat före extraordinära poster 1 338 1 287 530 0 824 33
Belopp i mkr Aug 2016 Aug 2015 Prognos Budget Bokslut 2015 Extraordinära intäkter not 3 - - - - - Extraordinära kostnader - - - - - Årets resultat 1 338 1 287 530 0 824 6.4 Balansräkning - kommunen Belopp i mkr Aug 2016 Aug 2015 Bokslut 2015 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 11 7 10 Materiella anläggningstillgångar 20 916 19 334 19 984 Finansiella anläggningstillgångar 27 776 27 724 28 077 Summa anläggningstillgångar 48 703 47 065 48 071 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd och lager 534 413 507 Kortfristiga fordringar 13 120 11 728 11 075 Kassa och bank 438 1 169 1 388 Summa omsättningstillgångar 14 092 13 310 12 970 Summa tillgångar 62 795 60 375 61 041 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 20 572 19 697 19 234 varav årets resultat 1 338 1 287 824 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pension och liknande förpliktelser not 4 2 486 2 322 2 410 Övriga avsättningar not 5 935 1 118 1 057 Summa avsättningar 3 421 3 440 3 467 SKULDER Långfristiga skulder 25 073 22 478 23 046 Kortfristiga skulder 13 729 14 760 15 294 Summa skulder 38 802 37 238 38 340 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 62 795 60 375 61 041 34
Belopp i mkr Borgensförbindelser och pensionsförpliktelser Aug 2016 Aug 2015 Bokslut 2015 Borgensförbindelser not 6 4 562 4 870 4 568 Pensionsförpliktelser inkl särskild löneskatt inom linjen not 7 11 262 11 725 11 572 6.5 Noter 1. Jämförelsestörande poster mkr Aug 2016 Aug 2015 Intäkter Återbetalning av AFA Fora 171 Upplösning, avsättning och återbetalning infrastruktur 25 Justerad indexering av avsättning E45 4 Återföring utvecklingsfond 61 77 Summa jämförelsestörande intäkter 61 277 Kostnader Användning utvecklingsfond -61-77 Summa jämförelsestörande kostnader -61-77 Summa jämförelsestörande poster 0 200 2. Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning mm mkr Aug 2016 Aug 2015 a) Kommunala skatteintäkter Preliminära skatteintäkter innevarande år 16 799 15 769 Preliminär slutavräkning innevarande år -107 14 Slutavräkning föregående år -14-14 Summa kommunala skatteintäkter 16 678 15 769 b) Kommunalekonomisk utjämning m m Inkomstutjämning 1 896 1 895 Strukturbidrag - 38 Kostnadsutjämning -201-215 Regleringsbidrag/avgift -12-14 LSS-utjämning 58 54 Generella bidrag från staten 227 8 Kommunal fastighetsavgift 510 492 Summa kommunalekonomisk utjämning m m 2 478 2 258 Summa skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 19 156 18 027 35
3. Extraordinära intäkter mkr Aug 2016 Aug 2015 Resultat från försäljning av dotterbolag - - Summa extraordinära intäkter - - 4. Avsättningar för pensioner mkr Aug 2016 Aug 2015 Förmånsbestämd ålderspension 1 970 1 838 Avtalspension, visstidspension mm 31 31 Löneskatt 485 453 Summa pensionsavsättningar 2 486 2 322 5. Övriga avsättningar mkr Aug 2016 Aug 2015 Västsvenska paketet och övrig infrastruktur 810 848 Utvecklingsfond 90 193 Övrigt 35 77 Summa övriga avsättningar 935 1 118 6. Borgensförbindelser mkr Aug 2016 Aug 2015 (Avser lån och pensionsåtaganden) Borgensförbindelser egna bolag 3 828 4 071 Summa borgensförbindelser egna bolag 3 828 4 071 Övriga borgensförbindelser Borgensförbindelser övrigt 734 799 Summa borgensförbindelser övrigt 734 799 Summa borgensförbindelser 4 562 4 870 7. Pensionsförpliktelser mkr Aug 2016 Aug 2015 Pensionsförpliktelser 9 065 9 438 Särskild löneskatt 2 197 2 287 Summa pensionsförpliktelser och särskild löneskatt 11 262 11 725 6.6 Redovisningsprinciper En av redovisningens viktigaste uppgifter är att ge relevant information om verksamhetens finansiella resultat och ekonomiska ställning för att underlätta styrning och uppföljning av verksamheten. För att det ska kunna ske måste olika redovisningsprinciper beskrivas på ett öppet och informativt sätt Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens kapitel åtta samt Lag om kommunal redovisning. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) 36
rekommendationer för kommunsektorns redovisning. I denna delårsrapport tillämpas samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som i årsredovisningen för 2015. Göteborgs Stads redovisningsprinciper såväl inom kommunen som inom den sammanställda redovisningen återfinns i årsredovisning 2015. 6.7 Finansiella nyckeltal - kommunen Procent Aug 2016 Aug 2015 Boksl ut 2015 RESULTAT - KAPACITET Driftkostnadsandel Verksamhetens intäkter och kostnader (netto) 89,3% 90,2% 94,0% Planenliga avskrivningar 3,2% 3,3% 3,3% Driftskostnadsandel exkl. jämförelsestörande poster och finansnetto 92,5% 93,5% 97,3% Finansnetto 0,5% 0,5% 0,3% Driftskostnadsandel exkl. jämförelsestörande poster 93,0% 94,0% 97,6% Jämförelsestörande engångsposter 0,0% 1,1% -0,7% Driftskostnadsandel 93,0% 95,1% 96,9% Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster / Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 7,0% 6,0% 2,3% Resultat före extraordinära poster / Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 7,0% 7,1% 3,0% Årets resultat / Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 7,0% 7,1% 3,0% Skattefinansieringsgrad av nettoinvesteringar 161% 158% 87% Investeringsvolym/bruttokostnader (mkr) 5% 6% 6% Soliditet enligt balansräkningen 33% 33% 32% Total skuld- och avsättningsgrad 67% 67% 68% varav avsättningsgrad 5% 6% 6% varav kortfristig skuldsättningsgrad 22% 24% 25% varav långfristig skuldsättningsgrad 40% 37% 38% Primärkommunal skattesats 21,12 21,12 21,12 RISK OCH KONTROLL Kassalikviditet 99% 87% 81% Finansiella nettotillgångar (mkr) -6 734-5 688-7 092 37
Definitioner Driftkostnadsandel Löpande kostnader i % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Skattefinansieringsgraden av nettoinvesteringarna (Resultat för extraordinära poster+avskrivningar) / nettoinvesteringarna Kassalikviditet (Kortfristiga fordringar+kortfristiga placeringar+kassa och bank) / kortfristiga skulder Finansiella nettotillgångar (Fin.anläggningstillgångar+omsättningstillgångar) - (kortfristiga+långfristiga skulder) 6.8 Resultatredovisning nämnder mkr STADSDELSNÄMNDER Utfall jan-aug Budget jan-aug Prognos Prognos (fg) Budget Utfall (fg) Angered 122,7 39,9 0,0 0,0 0,0 2,0 Askim-Frölunda-Högsbo 44,7 30,0 12,0 10,0 10,0 24,5 Centrum 20,9 20,5 0,0 0,0 0,0 29,7 Lundby 43,6 19,7 10,0 0,0-3,5-2,2 Majorna-Linné 34,7 34,8 0,0 0,0 0,0-3,3 Norra Hisingen 26,4 27,7-10,0 0,0 0,0-21,8 Västra Göteborg 64,5 31,3 0,0 0,0 0,0-5,7 Västra Hisingen 73,7 55,9-2,0-6,0-8,0 4,6 Örgryte-Härlanda 20,4 24,1-9,0 0,0 0,0 7,3 Östra Göteborg 72,0 40,9 10,0 0,0 0,0-23,8 Resursnämndsuppgifter 6,0 2,7-0,1 0,3 0,0 4,6 SUMMA STADSDELSNÄMNDER FACKNÄMNDER MED SÄRSKILD INRIKTNING 529,6 327,6 10,9 4,3-1,5 16,0 Byggnadsnämnden 5,1-11,3 0,0 0,0 0,0 18,1 Fastighetsnämnden 20,5 13,5 3,5 0,0 0,0 22,6 Idrotts- och föreningsnämnden 16,5 0,9 13,0 10,0 0,0 9,7 Kommunledning 16,9 7,5 2,0 0,0 0,0 8,1 Kulturnämnden 15,8 12,6-0,5-1,0-1,0 3,0 Lokalnämnden -13,2 10,3 3,6 0,0 0,0 0,3 Miljö- och klimatnämnden 2,2 1,8 0,3 0,0 0,0 0,5 Nämnden för Intraservice 37,6 5,4 0,0-1,1-1,9 4,1 Nämnden för Konsument- och medborgarservice 7,7 2,1 0,5 0,0 0,0 7,3 Park- och naturnämnden 15,2 1,1 2,0 2,0 0,0 2,1 Sociala resursnämnden 14,5 3,3 0,0 0,0 0,0 4,1 Trafiknämnden 66,6 31,7 14,6-0,5-0,5 41,9 Trafiknämnden; Färdtjänst 12,7 3,1 5,0-2,0-7,0 1,7 Utbildningsnämnden 125,3 55,7 20,0-11,0-11,0 15,3 Valnämnden 0,2 0,0 0,1 0,0 0,0-0,2 38
mkr Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Utfall jan-aug Budget jan-aug Prognos Prognos (fg) Budget Utfall (fg) 42,0 8,1 26,6 17,0 0,0 12,3 Överförmyndarnämnden 0,1 0,0 0,2 0,0 0,0 0,2 FACKNÄMNDER MED TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Kretslopps- och Vattennämnden ÖVRIGA FACKNÄMNDER OCH ANSLAG 32,6 24,9 16,9 14,4 5,5 19,1 Arkivnämnden 6,4 1,1 1,5 0,2 0,2 3,7 Fastighetsnämnden; transfereringar Idrotts- och föreningsnämnden: studieförbunden -0,6 0,0-2,1-1,8 0,0-7,3-8,9-10,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Revisorskollegiet 3,7 3,8 0,0 0,0 0,0 0,2 Trygg vacker stad 7,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Överförmyndarnämnden; arvoden -4,4 0,0-9,6-7,3 0,0-4,9 SUMMA FACKNÄMNDER 422,2 165,3 97,6 18,9-15,7 162,0 6.9 Investeringsredovisning nämnder Belopp i mkr Fastighetsnämnden Utfall perioden Prognos Prognos (fg rapport) Budget Prognos 2016-2019 Budget 2016-2019 Inkomster 8 79 17 62 208 115 Utgifter 58 217 258 281 768 607 Nettoinvesteringar 50 138 241 219 560 492 Idrotts- och föreningsnämnden Inkomster 1 1 0 0 1 0 Utgifter 63 102 152 161 643 577 Nettoinvesteringar 62 101 152 161 642 577 Kretslopp och vattennämnden Inkomster 32 0 0 0 0 0 Utgifter 154 272 231 380 2 014 1 600 Nettoinvesteringar 122 272 231 380 2 014 1 600 Lokalnämnden Inkomster 0 0 0 0 0 0 Utgifter 747 1 424 1 378 1 759 9 393 9 336 Nettoinvesteringar 747 1 424 1 378 1 759 9 393 9 336 Park och naturnämnden Inkomster 0 0 0 0 0 0 Utgifter 7 50 50 50 273 191 Nettoinvesteringar 7 50 50 50 273 191 39
Belopp i mkr Trafiknämnden Utfall perioden Prognos Prognos (fg rapport) Budget Prognos 2016-2019 Budget 2016-2019 Inkomster 42 101 172 473 2 283 2 710 Utgifter 267 709 1 046 2 004 8 251 8 108 Nettoinvesteringar 225 608 874 1 531 5 969 5 398 Totalt Nämnder Inkomster 84 181 188 535 2 491 2 825 Utgifter 1 297 2 774 3 115 4 635 21 342 20 419 Nettoinvesteringar 1 213 2 594 2 927 4 101 18 851 17 594 Kommunövergripande investeringsutrymme Totalt kommunen Inkomster 84 181 188 535 2 491 2 825 Utgifter 1 297 2 774 3 115 4 635 21 342 20 719 Nettoinvesteringar 1 213 2 594 2 927 4 101 18 851 17 894 6.10 Resultatredovisning bolagen Belopp i mkr (före bokslutsdispositioner och skatt) Energi Utfall jan-aug Budget jan-aug Prognos Helår Prognos (fg) Budget 300 Utfall (fg) Göteborg Energi AB 480 328 614 585 548-688 Bostäder Förvaltnings AB Framtiden 478 353 469 461 519 377 Lokaler Higab Ab 76 69 90 85 65 66 Fastighets AB Rantorget 7 7 10 10 11 6 Älvstranden Utveckling AB 95-71 77-98 -105-7 Förvaltning AB GöteborgsLokaler 15 12 17 17 14 19 Göteborg Stads Parkerings AB 97 72 240 126 114 105 Idrotts- och Kulturcentrum Scandinavium 0 0 0 0 9 6 Koncernjusteringar -5-5 -7-7 -9-6 Kollektivtrafik Göteborgs Spårvägar AB 10 1 9 10 6 17 Näringsliv Business region Göteborg AB -23-30 -46-46 -46-26 Utveckling Nordost AB 0 0 0 0 0-1 Lindholmen Science Park AB -6-4 Johanneberg Science Park AB -5-5 Göteborgs Tekniska College AB Koncernjusteringar 8 6 0 40
Belopp i mkr (före bokslutsdispositioner och skatt) Turism kultur evenemang Göteborg & Co kommunintressent AB Utfall jan-aug Budget jan-aug Prognos Helår Prognos (fg) Budget Utfall (fg) -289-289 -1 Göteborg & Co Träffpunkt AB 17 33 0 0 0-59 Liseberg AB 159 154 81 81 71 183 Got Event AB -128-128 -189-189 -184-106 Göteborgs Stadsteater AB -57-62 -101-102 -110-64 Koncernjusteringar 8 8 8 295 289 0 Hamn Göteborgs Hamn AB 169 148 222 213 210 139 Interna Bolag Göteborgs Gatu AB 16 17 20 24 24 23 Försäkrings AB Göta Lejon -6 0-6 4 0 0 Kommunleasing i Göteborg AB Göteborgs Stads Upphandling AB AB Gothenburg european Office Regionala Bolag 5 3 7 4 4-8 1 0 0 1 0 4 0-1 -1-2 -1 0 Gryaab AB 13 0 3 3 0 10 Renova AB 16 1 37 29 40 0 Grefab AB -1-1 0 0 0-2 Boplats Boplats Göteborg AB 4 1 1 1 1 3 Göteborg Stadshus AB 104 98 93 93-41 148 Koncernjusteringar -120-125 -125-125 0-189 Summa Göteborgs Stadshuskoncernen 6.11 Investeringsredovisning bolag Belopp i mkr Energi 1 427 880 1 522 1 184 1 139-53 Utfall perioden Prognos Prognos (fg rapport) Budget Göteborg Energi AB 398 750 780 800 Bostäder Förvaltnings AB Framtiden 1 399 2 049 2 258 1 786 Lokaler Higab Ab 101 341 342 470 Älvstranden Utveckling AB 295 400 623 623 Förvaltning AB GöteborgsLokaler 25 37 37 32 Göteborg Stads parkering AB 31 73 59 110 Kollektivtrafik 41
Belopp i mkr Utfall perioden Prognos Prognos (fg rapport) Budget Göteborgs Spårvägar AB 13 30 58 58 Näringsliv Business region Göteborg AB 0 1 2 2 Turism kultur evenemang Liseberg AB 178 178 180 170 Got Event AB 22 38 20 21 Göteborgs Stadsteater AB 1 3 3 2 Hamn Göteborgs Hamn AB 108 309 355 227 Interna Bolag Göteborgs Gatu AB 58 69 65 65 Försäkrings AB Göta Lejon 0 0 1 1 Kommunleasing i Göteborg AB 401 550 350 350 Regionala Bolag Gryaab AB 149 247 247 250 Renova AB 74 150 150 150 Grefab AB 7 13 13 13 Boplats Boplats Göteborg AB 2 3 3 3 Summa Göteborgs Stadshuskoncernen 3 262 5 241 5 546 5 133 42
Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag Andel i % Andel i % Dotterföretag / Org nr / Säte 1608 1512 Dotterföretag / Org nr / Säte 1608 1512 Stadshus AB Näringsliv Business Region Göteborg AB, 556439-5878, Göteborg 100,0 100,0 Energi Göteborg Energi AB, 556362-6794, Göteborg 100,0 100,0 Kollektivtrafik Göteborg Energi Nät AB, 556379-2729, Göteborg 100,0 100,0 Göteborgs Spårvägar AB, 556353-3412, Göteborg 100,0 100,0 Partille Energi AB, 556478-1440, Partille 50,0 50,0 GS Buss AB, 556771-4380, Göteborg 100,0 100,0 -Partille Energi Nät AB, 556528-5698, Partille 100,0 100,0 GS Trafikantservice AB, 556771-2251, Göteborg 100,0 100,0 Ale Energi AB, 556588-8111, Göteborg 91,0 91,0 - Ale Fjärrvärme AB, 556014-0978, Ale 100,0 100,0 Hamn Rya Nabbe Depå AB, 556459-5113, Göteborg (Fusionerat 2016) 100,0 Göteborgs Hamn AB, 556008-2553, Göteborg 100,0 100,0 Göteborg Energi Gothnet AB, 556406-4748, Göteborg 100,0 100,0 Göteborgs Stuveri AB, 556284-3614, Göteborg 100,0 100,0 Göteborg Energi Gasnät AB, 556029-2202, Göteborg 100,0 100,0 Scandinavian Distripoint AB, 556206-1654, Göteborg 100,0 100,0 Göteborg Energi Din El AB, 556418-8240, Göteborg 100,0 100,0 Indirekt ägda: Sörred Energi AB, 556618-8651, Göteborg 100,0 100,0 Arendal Holding AB, 556711-0365, Göteborg 100,0 100,0 GoBiGas AB,556778-3701, Göteborg (Fusionerat 2016) 100,0 Lidköping Biogas AB, 556801-7577, Göteborg (Avyttrat 2016) 95,0 Sävsjö Biogas AB, 556695-9705, Göteborg 90,5 90,5 Turism, Kultur & Evenemang Skövde Biogas AB, 556878-1560, Göteborg 51,0 51,0 Göteborg & Co Kommunintressent AB, 556427-8751, Göteborg 100,0 100,0 Göteborg Energi Backa AB, 556550-2043, Göteborg 100,0 100,0 Göteborg & Co Träffpunkt AB, 556428-0369, Göteborg 50,0 50,0 Got Event AB, 556015-9823, Göteborg 100,0 100,0 Bostäder Liseberg AB, 556023-6811, Göteborg 100,0 100,0 Förvaltnings AB Framtiden, 556012-6012, Göteborg 100,0 100,0 Göteborgs Stadsteater AB, 556016-7875, Göteborg 99,9 99,9 Bostads AB Poseidon, 556120-3398, Göteborg 100,0 100,0 Göteborgs stads bostadsaktiebolag,556046-8562, Göteborg 100,0 100,0 Interna bolag Familjebostäder i Göteborg AB, 556114-3941, Göteborg 100,0 100,0 Göteborgs Gatu AB, 556315-4862, Göteborg 100,0 100,0 Gårdstensbostäder, 556536-0277, Göteborg 100,0 100,0 Försäkrings AB Göta Lejon, 516401-8185, Göteborg 100,0 100,0 Göteborgs Egnahems AB, 556095-3829, Göteborg 100,0 100,0 Göteborgs Stads Upphandlings AB, 556070-5054, Göteborg 100,0 100,0 -Bygga Hem i Göteborg AB, 556643-7934, Göteborg Kommunleasing i Göteborg AB, 556442-1716, Göteborg 100,0 100,0 Rysåsen Fastighets AB, 556711-1520, Göteborg (Fusionerat 2016) 100,0 AB Gothenburg European Office, 556131-3114, Göteborg 100,0 100,0 Framtiden Byggutveckling AB, 556731-5170, Göteborg 100,0 100,0 Störningsjouren i Göteborg AB, 556657-1443, Göteborg 100,0 100,0 Regionala bolag Gryaab AB, 556137-2177, Göteborg 71,4 71,4 Lokaler Renova AB, 556108-3337, Göteborg 85,0 85,0 Higab AB, 556104-8587, Göteborg 100,0 100,0 Renova Miljö AB, 556946-0321, Göteborg 100,0 100,0 Älvstranden Utveckling AB, 556659-7117, Göteborg 100,0 100,0 Fastighetsaktiebolaget Rödingen, 556051-2096, Göteborg 100,0 100,0 -Norra Älvstranden Utveckling AB, 556001-3574, Göteborg 100,0 100,0 Kungälvs Transporttjänst AB, 556109-1462, Kungälv 100,0 100,0 -Södra Älvstranden Utveckling AB, 556658-6805, Göteborg 100,0 100,0 Göteborgsregionens Fritidshamnar AB, 556185-4109, Göteborg 80,0 80,0 Fastighets AB Rantorget, 556772-3654, Göteborg 100,0 100,0 Förvaltnings AB GöteborgsLokaler, 556082-4897, Göteborg 100,0 100,0 Boplats Göteborgs Stads Parkerings AB, 556119-4878, Göteborg 100,0 100,0 Boplats Göteborg AB, 556467-7390 70,0 70,0 Idrotts- och Kulturcentrum Scandinavium i Göteborg AB, 556125-8616, Göteborg 100,0 (Fusionerat 2016)
Bilaga 2 Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 Göteborgs stad
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Kommunfullmäktiges mål... 4 2.1 Sammanfattande slutsatser och bedömningar... 4 2.2 Processägare... 5 3 Uppföljning av kärnverksamhet... 7 3.1 Miljö- och klimat... 7 3.1.1 Resultat och slutsatser... 7 3.2 Näringsliv och turism... 13 3.2.1 Resultat och slutsatser... 13 4 Särskilda uppdrag och övrig uppsiktsplikt... 17 4.1 Uppföljning av riskbedömning 2016... 17 4.2 Nyanlända göteborgare... 19 4.2.1 Nyanlända elever... 22 4.3 Utredningar Barn och familj... 24 4.4 Skolinspektionens granskning... 25 4.5 Studiehandledning och modersmålsstöd på annat modersmål än svenska... 26 4.5.1 Studiehandledning på annat modersmål än svenska... 26 4.5.2 Modersmålsstöd i förskolan... 27 4.6 Betygsresultat vårterminen 2016... 27 4.7 Reviderad prioritetsordning i förskoleklass... 28 4.8 Samordning av arbetet mot våldsbejakande extremism... 29 4.9 Ej verkställda SoL/LSS-beslut... 29 4.10 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah... 31 Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 2
1 Inledning Denna rapportdel har fokus på uppföljningen av arbetet med kommunfullmäktiges mål och kärnverksamheterna: miljö och klimat näringsliv och turism Rapporten innehåller också ett avsnitt om särkskilda uppdrag och aktuella uppsiktsfrågor. Avsnittet brukar finnas i rapportens del 1 men vid detta tillfälle är den tillika delårsrapport och innehållet är anpassat efter de krav som lagen ställer. Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 3
2 Kommunfullmäktiges mål 2.1 Sammanfattande slutsatser och bedömningar Uppföljning under mandatperioden Vid detta rapporteringstillfälle är det fokus på hur arbetet med målen fortskrider utifrån den planeringen som nämnder och styrelser har gjort för mandatperioden. Nämnder och styrelser har fått en fråga huruvida förändringarna av målen i Kommunfullmäktiges budget mellan 2015 och 2016 har påverkat deras värdering och arbete med målen. I årsrapporten kommer nämnder och styrelser få göra en prognos för mandatperiodens måluppfyllelse och stadsledningskontoret kommer utifrån den att göra en övergripande bedömning. I årsrapporten följs också samtliga uppdrag i KF:s budget upp. Under 2017, i uppföljningsrapport 2 är det fokus på måluppfyllelsen utifrån nämnders och styrelsers analyser. Stadsledningskontoret tar fram indikatorer som ska vara till stöd för analys av måluppfyllelse på stadennivå. I framtagandet av indikatorerna är processägarna involverade. Sammanfattning av rapporteringen De flesta nämnder och styrelser uppger att förändringen av antalet mål och dess formuleringar inte i någon större utsträckning har påverkat planeringen eftersom man jobbar långsiktigt. Några påtalar att innebörden 2015 års mål i stor utsträckning ingår i de mer övergripande kommunfullmäktigemålen för 2016 utifrån undertexter och inriktningar. En del rapporterar också att man gjort justeringar utifrån att nya mål tillkommit. Vid en genomgång av nämnders och styrelsers budgetar framgår att de nytillkomna målen inom områdena mänskliga rättigheter, funktionsnedsättning, turism och evenemang är omhändertagna av tillräckligt många samt av de nämnder och styrelser som har störst möjlighet att bidra. Arkivnämnden och Valnämnden har inte tagit sig an något mål. Att det finns många planerade aktiviteter på många organisationsnivåer i förvaltningarna framgår av den dokumentation som finns i stadens system för planering. Det gäller särskilt för målet: Göteborg ska vara en jämlik stad. Flera nämnder uppger att man inför 2016 har blivit bättre på att prioritera och att man har utvecklat och justerat sina strategier för att skapa tydligare fokus. Förändringen av KF:s budget har sannolikt bidragit. I uppföljningsrapport 2 2015, konstaterade stadsledningskontoret att nämnders och styrelsers konkretisering av målen var ett förbättringsområde. I dialog med förvaltningar och bolag har stadsledningskontoret lyft frågan och en guide har tagits fram. Under politikerutbildningen för presidier som genomfördes under våren aktualiserades frågan. Stadsledningskontoret ser dock ingen påtaglig förändring i 2016 års budgetar. Ungefär 20 procent av nämnder och styrelser har valt att på övergripande nivå bryta ner eller klustra målen. Alla stadsdelnämnderna utom en har i olika utsträckning gjort det. Övriga kan ha gjort det längre ner i organisationen. Ca 20 procent har tagit fram indikatorer för att följa utvecklingen. Av stadsdelarna har mer än hälften angett indikatorer i varierande utsträckning. Hur ser utvecklingen ut? Även om måluppfyllelsen inte är i fokus för nämnders och styrelsers rapportering under 2016 har utvecklingen inom en del av de aktuella områdena beskrivits i olika rapporter och i utredningar. I kapitel 3 i denna rapportdel beskrivs utvecklingen inom områdena: miljö och klimat Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 4
respektive näringsliv och turism huvudsakligen utifrån rapporteringen från de nämnder och styrelser som har ett grunduppdrag inom området. Under 4:6 i denna rapportdel finns uppföljning av betygsresultat som har koppling till målet inom förskola och skola. 2.2 Processägare De nämnder och styrelser som har ett processägarskap har i sin rapportering fått beskriva hur de har tagit sig an processägarskapet. Enligt kommunfullmäktiges budget har processägaren en samordnande, uppföljande och ledande roll för att nå målet. Processägaren har befogenhet att samla berörda nämnder och styrelser, men kan aldrig ta över ansvaret för respektive nämnds och styrelses verksamhetsområde. Samtliga nämnder och styrelser har tagit sig an uppdraget men stadsledningskontorets bedömning är att de olika förutsättningarna för uppdraget påverkar möjligheterna till framgång. Stadsledningskontoret vill också lyfta fram svårigheten att ha uppdraget under ett år, vilket i detta sammanhang är en kort tid. Totalt är det 17 nämnder och styrelser (SDN 5, facknämnder 9 och bolag 3) som har uppdrag som processägare. För tre av målen finns två processägare som delar på ansvaret. För fyra mål är 2016 första året man är processägare för det specifika målet vilket har inneburit kartläggning, nulägesanalyser och planering. Två av dessa kommer inte att vara processägare under 2017. Någon nämnd har börjat med en genomlysning av sitt eget arbete som en plattform för det fortsatta arbetet. För vissa nämnder och styrelser sammanfaller processägarskapet med en samordnande roll i grunduppdraget (enligt reglemente/ägardirektiv). Detta underlättar arbetet då stora delar redan görs och därmed är integrerat i verksamheten. Några exempel är miljö- och klimatnämnden, Göteborgs Stads Upphandlings AB, BRG, fastighetsnämnden, Social resursnämnd För andra nämnder och styrelser, som inte har en självklar samordnande roll eller specialkompetens utifrån sitt grunduppdrag, krävs ett annat förhållningssätt och där samordningen tillkommer till det arbete som redan görs. Mandatet är då heller inte lika självklart. Några exempel är SDF Östra Göteborg som är processägare för målet inom Mänskliga Rättigheter, och SDN AFH för målet inom jämställdhet. För 2017 kommer Kommunstyrelsen bli processägare för båda målen. En av nämnderna har börjat med en genomlysning av sitt eget arbete i frågan som en plattform för det fortsatta arbetet. En del av samordningen kan också överlappa stadsledningskontoret uppdrag vilket är fallet när det gäller utbildningsområdet (Utbildningsnämnden och SDN Norra Hisingen) och det finns därmed risk för suboptimering. Flera påtalar att styrande dokument som program, strategier, riktlinjer och planer utgör ett stöd i det långsiktiga arbetet. För vissa mål är det naturligt med ett tätt samarbete med ett antal förvaltningar och bolag såsom för fastighetskontoret runt målet inom stadsutveckling och bostäder. För mål inom jämlikhet, MR och jämställdhet är betydligt fler berörda vilket kräver en bredare samordning. Efter förra årets uppföljning försökte stadsledningskontoret få tillstånd en träff för tjänstemän i de nämnder och styrelser som har ett processägarskap. Flera nya processägare efterlyste mer vägledning, samordning och dialog om uppdraget. Det var dock inte möjligt att få tillstånd en träff där samtliga processägare kunde delta, vilket gjorde att den inte genomfördes. Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 5
Det finns en risk att "nya" processägare upplever att utrymmet och tiden för andra förvaltningars/bolags möjlighet till medverkan är begränsat utifrån redan pågående samordning och att de därmed kan få svårt att genomföra processägarskapet. Mest omfattande samordning görs av social resursnämnd som har tagit en strategi för 2016-2020 samt en fokusplan med konkreta insatser för fem fokusområden. Jämlikt Göteborg var huvudtema i stadens profil i Almedalen. Det blir en "trängsel " runt olika typer av samordning. Det är främst på tjänstemannanivån samordningen inom processägarskapet genomförs men för fyra av KF:s mål har också samordningen skett genom möten på politisk nivå. Därutöver har samordning på politiskt nivå skett mellan de som delar på processägarskapet och i vissa fall med andra processägare. Eftersom stadsledningskontoret inte ställt en konkret fråga om på vilken nivå samordningen sker kan det förekomma i större utsträckning än vad som framgår av rapporteringen. Nedan följer några exempel på vad processägare lyfter fram och vad man bidrar med utöver möten för samordning och kunskapshöjande seminarium eller workshops. Det är dock svårt i vissa fall att avgöra om aktiviteterna sker utifrån processägarskapet eller utifrån grunduppdrag alternativt utifrån särskilda uppdrag från KS/KF. Konsument- och medborgarnämnden har i samarbete med social resursnämnd och stadsledningskontoret beställt frågor i SOM-institutets enkät till göteborgarna runt demokrati. Miljö- och klimatnämnden följer upp miljökvalitetsmålen, miljöprogrammet, klimatstrategiskt program m.m. vilket ingår i deras uppdrag att samordna stadens miljöstrategiska arbete. Social resursnämnd har påbörjat arbetet med ta fram en uppföljare till rapporten "Skillnader i hälsa och livsvillkor" som blir klar under hösten 2017. Trafiknämnden genomför resvaneundersökningar och följer upp klimatkompensation av tjänsteresande. SDF Askim-Frölunda-Högsbo tar fram ett vägledande material för jämlikhetsintegrerad planering och uppföljning. Socialtjänstprocessen för myndighetsutövningen i samband med försörjningsstöd ska också granskas och analyseras för att säkra risker för diskriminering. Upphandlingsbolaget har skapat en hållbarhetsfunktion med samlad kompetens och stödfunktion för social hänsyn vid upphandling för att stödja resten av staden. Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 6
3 Uppföljning av kärnverksamhet 3.1 Miljö- och klimat De nämnder och styrelser som ingår i rapporteringen under denna rubrik är byggnadsnämnden, nämnden för konsument- och medborgarservice, kretslopp och vattennämnden, miljö- och klimatnämnden, park- och naturnämnden och trafiknämnden. Bolag som ingår är Göteborg Energi AB, Göteborgs Hamn AB, Gryaab AB, Göteborgs Gatu AB, Renova AB och Göteborgs Stads Upphandling AB. 3.1.1 Resultat och slutsatser Inledning Miljö- och klimatfrågan är komplex och som stad har Göteborg både stor rådighet och stort ansvar samtidigt som staden är beroende av vad som händer både nationellt och internationellt. Staden har en viktig roll i att skapa strukturer som stödjer ett hållbart samhälle. Det handlar till exempel om hur staden producerar energi, hanterar avfall och avlopp, använder planmonopol och myndighetsutövning. Några förvaltningar och bolag har också rollen att stötta och inspirera medborgarna att göra val som stödjer en hållbar utveckling så som energirådgivning eller återvinning. Utöver det ska staden agera förebilder i vår egen organisation så att de kommunala tjänster som konsumeras ger ett så litet ekologiskt avtryck som möjligt till exempel energieffektivisera våra fastigheter och fasa ut kemikalier. Vissa förvaltningar och bolag har även uppdrag att stödja andra verksamheter i staden inom sitt kompetensområde. Miljö- och klimatnämnden har uppdraget att driva stadens miljöstrategiska arbete. Slutsatser Leveranser av tjänster så som vatten- och avlopp, avfall och energi fungerar överlag väl och med god nöjdkundindex. Exempel på fortsatta utmaningar är det stora utläckaget av dricksvatten ur dricksvattennätet, att Ryaverket fortsatt får stora mängder oönskat tillskottsvatten och att förbättra kundnöjdheten hos ägarna till flerbostadshus. Stadens miljöstrategiska arbete blir mer och mer strukturerat. Miljöprogrammet, klimatprogrammet, kemikalieplan, åtgärdsprogram buller samt grönstrategin och trafikstrategin med flera dokument, styr stadens arbete mot en förbättrad miljö. Förvaltningar och bolag hänvisar i stor utsträckning till dessa dokument som ett verktyg i miljö- och klimatarbetet, vilket tyder på att flera verksamheter arbetar systematiskt genom till exempel miljödiplomering och miljöcertifiering. Staden har stort ansvar och mandat att agera men är också beroende av nationell och internationell styrning. Tiden för att nå de lokala miljökvalitetsmålen minskar och ska staden nå uppsatta mål behöver takten i miljöarbetet öka. Kraftfulla åtgärder som har snabb effekt på flera miljömål samtidigt behöver genomföras, till exempel åtgärder som minskar biltrafiken och att fortsätta ställa miljökrav vid stadens upphandling och inköp. Det behövs också engagemang och handling från andra aktörer både lokalt, nationellt och internationellt till exempel inom lagstiftning och styrmedel. Det är värdefullt att staden också fortsätter att engagera sig inom utveckling och innovation för att bidra till att hitta lösningar som kan skapa stora förändringar. Åtgärder som visar sig fungera bör också implementeras på bredden, såsom matsvinn där flera förvaltningar nu arbetar tillsammans, vilket bör ge genomslagskraft. Miljötillsyn är ett självklart verktyg för att nå miljömålen. Oavsett hur väl vi lyckas i arbetet att minska våra klimatutsläpp så finns det konsekvenser av redan pågående klimatförändring som behöver hanteras. Klimatanpassning behöver få en tydligare ansvarsfördelning och samordning i staden. Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 7
Det behövs en samlad klimatanpassningsstrategi. Komplexiteten och behovet av att ha en hög produktionstakt i stadsbyggnadsprocessen skapar risker för att miljöfrågan inte blir omhändertagen och vi kan riskera att få inlåsningseffekter. Miljöstrategiskt arbete Miljö- och klimatnämnden har i uppdrag att varje år följa upp resultatet av stadens lokala miljökvalitetsmål. Vid uppföljningen bedömer miljöförvaltningen miljömålen utifrån indikatorerna som är kopplade till varje mål men också utifrån expertkunskap som finns om situationen för respektive målområde. Fem av tolv mål bedöms som svåra att nå. Årets bedömning visar att miljömålen som är svårast att nå i Göteborg är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Hav i balans och God bebyggd miljö. En viktig anledning till att dessa mål bedöms som svårast att nå är att de ofta bottnar i globala miljöproblem där påverkan till stor del ligger utanför stadens gränser och vi är beroende av andra aktörer både nationella och internationella för att vi ska nå våra mål. Miljöförvaltningen har genomfört en uppföljning av genomförandet av miljöprogrammets handlingsplan som visar att utav planens 212 åtgärder är 31 genomförda, 155 pågående, 20 ej påbörjade och 6 åtgärder har av olika anledningar inte gått att genomföra. Bedömningen är att handlingsplanens tydligt utpekade ansvar har intensifierat stadens miljöarbete. Även miljöstimulansmedel bidrar till att åtgärder utförs. En första uppföljning har gjorts av det klimatstrategiska programmet. Trots tidigare och nu pågående åtgärder når staden inte den minskning av utsläpp som krävs för att vi ska kunna nå vårt klimatmål. För att nå framgång är det viktigt att konsekvent följa stadens planeringsstrategier för en hållbar stadsmiljö, att hitta konkreta former för att samverka med näringslivet kring minskat klimatpåverkan, att satsa bredare på cykel, vidareutveckla styrmedel för biltrafiken, minska transportinfrastrukturens klimatpåverkan, att stödja internt arbete med inköp och minimering av avfall och spridning och utveckling av verktyg inom kommunikation för att påverka beteendemönster. För strategierna om storskalig förnybar elproduktion och att leda biogasutvecklingen är åtgärdstakten låg eftersom inga större satsningar planeras i dagsläget. Helhetsintrycket är att det pågår ett intensivt och engagerat arbete i förvaltningar och bolag samt att det sker samverkan över organisationsgränserna. Enligt miljöprogrammet ska alla förvaltningar och bolag arbeta utifrån ett miljöledningssystem. I arbetet med miljöprogrammets handlingsplan syns ett samband mellan genomförande av åtgärder och om verksamheten har ett miljöledningssystem. Förvaltningars och bolags bild av miljödiplomering är övervägande positiv. I vissa fall saknas dock stöd i ledning och frågan prioriteras därmed inte. Kostnaden för diplomering är också ett skäl till att frågan inte prioriteras, framför allt hos stadsdelsförvaltningarna. Miljötillsyn och livsmedelskontroll Basen för en god miljö i staden är att verksamheter efterlever lagstiftningen. Miljöförvaltningens tillsyn enligt miljöbalken innebär inspektion av hur miljöstörande verksamheter följer krav avseende avfalls- och kemikaliehantering samt utsläpp till luft och vatten med mera. Förvaltningens livsmedelskontroll innebär kontroll av att livsmedelslagstiftningen krav på livsmedelshantering efterlevs. Ärendevolymen är stor vilket kan exemplifieras med att under första halvåret 2016 var antalet delegationsbeslut drygt 1000 för miljötillsyn respektive drygt 500 för livsmedelskontroll. Göteborg är en av fem kommuner i landet som fattar flest beslut om miljösanktionsavgift, vilket är naturligt med tanke på att Göteborg är en storstad. Inspektörerna handlägger även till Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 8
exempel klagomålsärenden, misstänkt matförgiftning, överklaganden och remisser. Planerad miljötillsyn har inte kunnat genomföras fullt ut vilket förklaras av personalomsättning. Bygga hållbar stad Staden förtätas allt mer, vilket skapar möjligheter då till exempel behovet av transporter minskar. Tätare gaturum i centrala staden kan dock leda till sämre omblandning av luft och mer koncentrerade utsläpp. Dessutom ökar antalet människor som exponeras för luftföroreningar vilket ställer stora krav på hur staden ska utformas och användas. I konflikt med att bygga tätt står också ofta behovet av god ljudkvalitet, grönytor och omhändertagande av dagvatten. Behovet av en förändrad hantering av dagvatten i mer öppna system och ökade regnmängder i framtiden kräver en ambitionshöjning inom det här området i staden. Utöver det tillkommer andra aspekter i kommande klimatförändringar till exempel höjda havsnivåer, hälsofrågor och kulturfrågor. Ansvaret för klimatanpassning är idag splittrat på flera verksamheter och behöver en tydligare ansvarsfördelning, samordning och en långsiktig strategi. Behovet av en hög produktionstakt kan leda till att miljöfrågan inte blir omhändertagen vilket kan orsaka att man vi låser in oss i lösningar som är negativa ur miljö- och klimatsynpunkt. För att möta framtidens bostadsbehov kommer det byggas många nya bostäder på kort tid och det finns därmed möjligheter att fatta många miljömässigt hållbara beslut. Vid sidan av energieffektivisering ligger det stor potential i val av byggmaterial för att minska miljö- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Genom de många områden, stora ytor och mängden bostäder och verksamheter som ska byggas inom Älvstaden finns en stor möjlighet att påverka. Vid markanvisning av kommunal mark för bostadsbyggande ska programmet för miljöanpassat byggande tillämpas. 80 procent av de bostäder som färdigställdes under 2015 byggdes enligt programmet. Hållbara transporter Klimat Transporter står för 75 procent av klimatutsläppen från den icke-handlande sektorn och påverkar situationen för göteborgare avseende ljudmiljö och luftkvalitet. Luften är idag mycket bättre än under förra seklet och ljudnivån är lägre men är inte tillräckligt bra enligt våra moderna krav. I Trafikstrategin bidrar de flesta strategier till en utveckling i riktning mot den miljö- och klimatsmarta staden. En viktig del är att cyklingen främjas och därför finns det ett Cykelprogram som anger att fram till 2025 ska cyklingen tredubblas. Vädret har stor inverkan på cyklingen och under första kvartalet sjönk antalet cykelpassager för att sedan öka under årets andra kvartal. Långsiktigt, 2011-2015, har cyklingen ökat 26 procent och då var den största ökningen i samband med trängselskattens införande. Det finns en positiv trend men den är långt i från tillräcklig för att nå uppsatta mål. Att öka andelen resor med kollektivtrafik ingår också i trafikstrategin. Även här finns en långsiktig ökning och även här skedde den största ökningen i samband med trängselskattens införande. Tyvärr är ökningen inte tillräckligt snabb för att nå målet. Bilresorna minskade när trängselskatten infördes men ligger nu i nivå med innan den infördes. I sitt uppdrag att erbjuda miljöriktiga fordon och transportlösningar sköter Gatubolaget stadens bilpooler. I dagsläget har bolaget 96 procent miljöbilar inom segmentet personbilar och 82 procent miljöbilar inom segmentet lätta lastbilar. Gatubolagets transportverksamhet, Stadens Bud, är märkt med "Bra miljöval" och samtliga fordon körs på grön gas. Göteborg Energi har invigt 14 stycken snabbladdningsstationer för elbilar, delvis finansierade av Klimatklivet. Göteborgs Hamn tillämpar en miljödifferentierad hamntaxa som innebär att fartyg med Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 9
mindre klimatpåverkan får rabatt. Under första halvåret för 2016 fick 28 procent av anlöpen miljörabatt. Luftkvalitet Kommuner ansvarar för att kontrollera luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Miljöförvaltningen mäter luftföroreningar dygnet runt på flera platser i Göteborg. Förvaltningen gör även beräkningar av luftkvaliteten som täcker hela kommunen. "Luften just nu i Göteborg" på stadens webb visar information om vädret och luften i Göteborg. Det finns även en app, Luften i Göteborg, som ger en snabb bild av luftkvaliteten i centrala Göteborg. Miljökvalitetsnormerna (MKN) för kvävedioxid har inte klarats i gatunivå i Göteborgområdet under 2015 trots de mestadels gynnsamma väderförhållandena. MKN för kvävedioxid för dygn och timme har överskridits i Haga och vid motorvägen i Gårda. Årsnormen klarades dock vid båda platserna. Länsstyrelsen arbetar med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för kvävedioxid för Göteborgsregionen och staden deltar i detta arbete. MKN för partiklar samt övriga luftföroreningar (svaveldioxid, kolmonoxid samt ozon) har under 2015 legat under gällande miljökvalitetsnormer. Svaveldirektivet skärptes kraftigt 1 januari 2015 och efter ett år har svavelutsläppen i Göteborg halverats från 811 ton till 366 ton. Det är ett tydligt exempel på vikten av internationell lagstiftning för att nå våra lokala miljömål. Ljudmiljö I en storstad som Göteborg är det sällan eller aldrig helt tyst och det mesta bullret kommer från trafiken. Ett stort antal göteborgare har en bullersituation som inte är en långsiktigt god ljudmiljö. På stadens webb finns miljöförvaltningens bullerkartläggning som ger en bild av ljudmiljön. Bullret är värst vid de stora trafiklederna, i centrala staden och på vissa gator med mycket genomfartstrafik. För att uppnå goda ljudmiljöer både inomhus och utomhus arbetar staden med ett åtgärdsprogram mot buller som avser parker, förskolegårdar och bostäder. Natur och biologisk mångfald Parker och grönområden bidrar till en hållbar stadsmiljö och de skapar möjligheter till rekreation, dämpar buller, fördröjer och renar dagvatten och främjar den biologiska mångfalden. Att arbeta strategiskt med gröna frågor leder därför ofta till måluppfyllelse på flera områden. Genom att skydda områden och sköta mark, vatten och skog på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas naturvärden. Det finns ett femtontal naturreservat i Göteborg och fler planeras. I staden pågår arbete med reservatsbildning för Stora Amundön och Billdals skärgård samt Lärjeåns dalgång. Utredning om att göra Ganlet till naturreservat pågår. Trädpolicyn har uppdaterats och beslutades innan sommaren och utgör ett stöd för trädplantering i staden. För att upprätthålla och utveckla den biologiska mångfalden krävs det att vissa kvaliteter och strukturer finns i Göteborgs skogar. Under 2015 har fastighetskontoret och park- och naturförvaltningen genomfört ett naturvårdsprojekt i Vättlefjäll för att öka mängden död ved. På två hektar skogsmark har det skapats stora mängder liggande och stående död ved, genom att flera hundra träd kapats till högstubbar och att de kapade topparna lämnats som liggande död ved. Miljöförvaltningens Pedagogiska odlingar och fastighetskontorets Stadsbruk Göteborg innebär att förutsättningar för att bedriva odling i olika form i kommunen stärks till gagn för skolungdomar och odlingsintresserade göteborgare. Fastighetskontoret styr arrenden mot en mer ekologisk livsmedelsproduktion i takt med att befintliga jordbruksarrenden sägs upp och nya avtal tecknas. Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 10
Upphandling Stadens upphandling och inköp av varor och tjänster har en betydande miljöpåverkan. Flera av de ramavtalsupphandlingar som har genomförts kan på olika sätt bidra till bättre miljö och mindre klimatpåverkan. Exempel på det är ramavtal för cykelbud med alternativa lastkapaciteter vilket utökat beställarnas möjlighet att använda cykel som ett miljövänligt alternativ till transport med bil. Upphandlingsbolaget möjliggör för stadens verksamheter att uppnå målet 40 procent ekologisk mat genom att sträva efter ett så stort ekologiskt utbud som möjligt på ramavtal. Trots begränsningar på marknaden har inköpen av ekologiskt kött och chark ökat stort sedan november 2014 då det nuvarande grossistavtalet, med endast ekologiska kött- och charkprodukter, började gälla. Andelen ekologiskt kött- och charkprodukter var 2014 knappt 34 procent och i december 2015 var andelen drygt 72 procent. Det finns inga rödlistade fiskar eller skaldjur i sortimentet på ramavtal. Inköpen av MSC*- och kravmärkta fiskprodukter för perioden har ökat. Andelen ligger på cirka 70 procent. *Standard för hållbart fiske. Avseende kemikaliekrav på varor och produkter i barns vardag bedömer Upphandlingsbolaget att gapet mellan målbilden och verkligheten i dagsläget är för stort. För att kunna erbjuda ett sortiment inom detta avtalsområde är bolagets uppfattning att alla typer av miljökrav inte kan ställas på samtliga produkter utan ett urval måste ske av produkter där utveckling är möjlig och miljö- och hälsonyttan betydande. Kemikalier Miljöförvaltningen har gjort en andra uppföljning av kemikalieplanens åtgärder som visar att allt fler förvaltningar och bolag har kontroll på sina kemikalieförteckningar och har börjat fasa ut allt fler av de farligaste ämnena. Stadsdelarna har i första hand fokuserat på att nå ut med material om åtgärder för Giftfri förskola och att inventera grundskolornas kemisalar. Göteborgssamhällets användning av produkter och kemikalier återspeglas delvis i avloppsreningsverkets slam. Gryaab har under året hitintills producerat ca 16 000 ton REVAQ-certifierat slam vilket är i linje med strategi och mål. REVAQ är ett certifieringssystem med syfte att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Resurshushållning Avfallsverksamheten har under perioden fungerat väl. Antalet kundklagomål för avfallsinsamling har ökat något de senaste åren men det är fortfarande på en relativt låg nivå. Kretslopp och vatten har ett nöjd kundindex på 76 procent när det gäller vattenoch avloppstjänster. För avfallstjänsterna är indexet 72 procent. I båda fallen ligger det högre än genomsnittet jämfört med andra nordiska större städer. Det finns dock fortsatt en utmaning att förbättra kundnöjdheten hos ägarna till flerbostadshus. Utsorteringen av matavfall ökar enligt prognos, säck/kärlavfall beräknas hamna på samma nivå som förra året och grovavfall fortsätter att öka. Renova har stora flöden in till sina anläggningar vilket kopplas till mängden projekt som pågår i regionen vilket genererar avfall. En avfallsgrupp som ökar är jord- och stenmaterial. Energiproduktionen från avfallsförbränning ligger över målsättningen för perioden. Förslaget om kommunalt ansvar för insamling av förpackningar kommer antagligen inte bli aktuellt inom den närmaste framtiden eftersom riksdagen har lämnat in en reservation. Kretslopp och vatten har gjort en kartläggning som visar att knappt 30 procent av hämtställena i flerbostadshus har fullt utbyggd sortering och ytterligare 20 procent har delvis sortering. Samverkan med fastighetsägarna fortsätter men det är ofta problem att få till utrymmen. För att öka mängden återvunnet material utreder kretslopp Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 11
och vatten möjligheterna till fastighetsnära hämtning av förpackningar vid villor. Projektet Förebygga avfall i Göteborgs stad har avslutats och det finns nu vägledningar och checklistor för kontor, äldreboende, förskola och skola. Samtidigt lanserades verktyget Göteborgsmodellen för minskat matsvinn som ska halvera mängden matavfall i stadsdelarnas 600 kök. Dricksvattenproduktionen har under perioden fungerat väl. Verksamheten drabbades dock av ovanligt många röravbrott under början av året vilket också gör att det har varit fler klagomål än normalt. Läckaget från dricksvattennätet är fortfarande högt och långt ifrån målet trots stora åtgärder. Ultrafilteranläggningen på Lackarebäck reningsverk invigdes i mars och har gett en god avskiljning av mikroorganismer. Reningen av avlopp på Ryaverket har fungerat väl trots höga flöden. Tyvärr ser Gryaab ingen vikande trend på ökningen av tillskottsvatten trots omfattande åtgärder i samverkan med kommunerna. Bolaget prioriterar därför arbetet med att säkra mark för framtida expansion. Projektet för utökad kväverening ligger i fas och förväntas färdigställas i november. I maj stängdes Donsö avloppsreningsverk och spillvattnet från södra skärgården pumpas nu till Ryaverket. Resultatet är minskad risk för nödutsläpp av spillvatten i havet och för källaröversvämningar i Fiskebäck. Energi Göteborg Energi har tagit beslut om att under 2017 genomföra åtgärder inom sin produktion av fjärrvärme och prognosen är att det ska minska utsläppen från den lokala produktionen med 95 000 ton CO2 vilket motsvarar nästan en fjärdedel av utsläppen från alla fordon i Göteborg. Bolaget kommer genomföra ett antal koldioxidreducerande åtgärder under beteckningen Bioprio. Genom Bioprio kommer biobaserad produktion att planeras in före fossilbaserad produktion. De fossila koldioxidutsläppen har minskat de senaste åren från Göteborg Energis verksamhet i takt med att användningen av naturgas ha minskat och var 2015 cirka 140 000 ton. Det här är en förändrad strategi från tidigare i hur bolaget har gjort gällande produktion av fjärrvärme och el. Satsningen beräknas kosta 70 miljoner kronor vilket möjliggörs av de låga bränslepriserna. Produkt till kund 2015 2014 2013 2012 2011 Fjärrvärme 3 358 3 280 3 837 3 904 3 692 Kraftvärmeel naturgas 248 242 577 551 879 Förnybar kraftvärmeel 46 40 46 31 27 Förnybar el från vind 95 81 79 86 67 Kyla 80 90 83 58 62 Biogas 170 146 141 118 87 Överföring gasnät 871 1 044 893 812 811 Överföring elnät 4 326 4 299 4 666 4 883 5 432 Tabell: Produktion till kund, Göteborg Energi AB Marknadsläget för biogas är fortfarande ansträngt för den lokalt producerade biogasen. Priserna är hårt pressade på grund av konkurrensen från importerad gas, som är billig tack vare produktionsstöd i producentlandet. Gryaabs produktion av biogas uppgår efter perioden till 50 kwh och är i linje med verksamhetens plan. Renova har hittills förbehandlat 25 000 ton matavfall för biogasproduktion vid andra anläggningar i regionen. Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 12
3.2 Näringsliv och turism Göteborgs stad har en rad olika verksamheter som bidrar inom området näringsliv och turism. Den gemensamma nämnaren som finns mellan de olika verksamheterna är att de bidrar till att skapa arbetstillfällen och utvecklar Göteborg som en attraktiv hållbar stad för medborgarna, besökarna och näringslivet. De näringslivsverksamheter som bedrivs i bolagsform är inriktade på två huvudområden; logistiknäringen och nöjes- /evenemangsindustrin. Dessutom bedriver staden genom BRG och Göteborg & Co Träffpunkt olika samverkansplattformar för att underlätta företagandet i regionen och marknadsföra regionen som destination. Följande nämnder och styrelser ingår i rapporteringen under denna rubrik: BRG/ kluster näringsliv där förutom BRG följande delägda bolag ingår: Lindholmen Science park, Johanneberg Science park, Sahlgrenska science park, Göteborg tekniska college, Almi företagspartner väst. Göteborgs Hamn. Göteborg & Co Kommunintressent - klustermoder där dotterbolagen Göteborg & Co Träffpunkt, Got Event, Stadsteatern och Liseberg ingår. Flertalet att stadens facknämnder bedriver inom ramen för sina uppdrag verksamhet som skapar nödvändiga förutsättningar för det privata näringslivet. Myndighetsutövning är en viktig del i verksamheten men förvaltningarna har även en viktig servicefunktion för näringslivet i markfrågor etc. Ett par av förvaltningarna har en avgörande betydelse för stadens evenemangsverksamhet och har således en stor betydelse för besöksnäringen. Facknämnder: miljö- och klimatnämnden, fastighetsnämnden, kulturnämnden, parkoch naturnämnden och trafiknämnden är de facknämnder som har rapporterat under rubriken näringsliv och turism. 3.2.1 Resultat och slutsatser Företagande och arbetstillfällen Regionens företag i flertalet branscher upplever högkonjunktur. Varuexporten ökar kraftigt och sysselsättningstillväxten fortsätter starkt uppåt. Arbetslösheten i regionen är nu lägst bland storstadsregionerna i Sverige (5,7% i maj 2016). I Göteborgsregionen startades det under 2015 12,2 nya företag per 1000 invånare i åldern 16-64 år, vilket är en minskning med 0,4 jämfört med föregående år. Utvecklingen har legat på ungefär samma nivå sedan 2010. I Stockholmsregionen startades det 15,4 nya företag och i Malmöregionen 12,4 nya företag per 1000 invånare. Trenden i dessa regioner har varit svagt negativ för motsvarande period. För riket som helhet var motsvarande siffra 11,5. Företagsklimatet i Göteborg Göteborgs företagsklimat har förbättrats något det senaste året men utvecklingen går långsamt. Nya åtgärder behövs om företagsklimatet ska kunna lyftas till en högre nivå. Kommunfullmäktige har nyligen fattat beslut om att BRG:s ägardirektiv ske ses över samt att kommunstyrelsen och BRG ska ta fram en näringslivsstrategisk plan. Dessutom initieras en näringslivsstrategisk dialog där representanter från näringslivet och kommunstyrelsens arbetsutskott kommer att ha strategiska samtal tre gången om året med start under hösten. Företagsklimatet kan följas upp genom två olika nationella undersökningar. Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 13
Svenskt näringsliv genomför varje år en enkätundersökning där alla Sveriges kommuners företagsklimat rankas. Undersökningen omfattar totalt 18 variabler som viktas olika tungt. I rankingen vägs tex strukturella förutsättningar in såsom infrastruktur, kommunalskatt etc in i betyget vid sidan om politikers och tjänstemäns attityder, kommunens service till företagen etc. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen som utgör en tredjedel av rankingen. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) genomför en enkätundersökning som enbart betygsätter den kommunala myndighetsutövningen (Insikt). Alla kommuner deltar inte i undersökningen. SKL:s undersökning riktar sig till de företag som faktiskt varit i kontakt med en kommunal myndighet under året medan Svenskt näringslivs undersökning skickas ut mer slumpvis till verksamma företag inom en kommun. Göteborgs stad har valt att genomföra en löpande undersökning av insiktsmätningen där berörda förvaltningar får resultat kvartalsvis. Då undersökningarna har olika innehåll och är uppbyggda på olika sätt kan resultat och slutsatser markant skilja sig åt. Svenskt näringslivs enkät för 2016 visar att Göteborg har förbättrat sin relativa rankingposition 14 platser och hamnar i år på 168.e plats bland Sveriges 290 kommuner. Både Stockholm och Malmö tappade 48 placeringar mellan åren och hamnar i år på 96:e respektive153:e plats. Det sammanfattande omdömet som näringslivet ger Göteborg (den enskilt viktigaste frågan) ger Göteborg plats 231. Betyget på den kommunala servicen motsvarar plats 251 i ranking. Detta betyg är som är mest jämförbart med SKL:s insiktsundersökning då frågorna framför allt handlar om bemötandefrågor och handläggningstider. Det har publicerats en ny Insiktsmätning i juni i år som baseras på enkätutskick under kalenderåret 2015. Detta var en mindre mätning där endast 56 kommuner deltog. Göteborg hamnade på 37:e plats med ett NKI på 67. Stockholm fick som jämförelse NKI 68. Malmö deltog inte denna gång. Genomsnittsbetyget för de 57 kommunerna var NKI 69. Nästa års mätning kommer att vara betydligt mer omfattande där avsevärt fler kommuner kommer att delta. Göteborgs lokala Insiktsmätning för kvartal 1 2016 visar att stadens samlade NKI betyg har förbättras. BRG bedömer dock att det är för tidigt att dra några slutsatser av denna mätning. BRG menar att frågan om servicen till företagen ofta hamnar i skymundan i vardagen, och att om Göteborg ska nå sina uppsatta mål i framtida Insiktsmätningar så måste frågan ges större utrymme och prioritet inom berörda förvaltningar än vad som är fallet idag. Inom ramen för UR2 rapporteringen är det enbart Miljö- och klimatnämnden som kommenterar resultatet för kvartal 1 2016. Förvaltningen har förbättrat sina betyg och beskriver i sin rapportering att man jobbar aktivt med frågan. Förvaltningen pekar på att de stora utmaningarna är att förändra attityder och kultur; att gå från ett inåtperspektiv till ett utåtperspektiv. Näringslivsinsatser i stadens förvaltningar. Fastighetskontoret har tillsammans med Stadsbyggnadskontoret tagit fram en övergripande handelsutredning som ska utgöra kunskapsunderlag till hur staden väljer att planera för olika typer av handel framöver. Antalet markförfrågningar från näringslivet ligger i linje med tidigare år. Många företag söker mark i redan etablerade områden som ofta är fullt utbyggda. Trafikkontorets uppger att deras arbete med markupplåtelse präglas av stort kundfokus och ett lösningsorienterat synsätt. Under årets första åtta månader har 1720 tillståndsansökningar handlagts. Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 14
Logistiknäringen Utvecklingen inom Containerverksamheten har utvecklats negativt under det första halvåret. Volymerna har minskat med 3 procent jämfört med föregående år. Rorotrafiken har ökat 3 procent för motsvarande period. Produktion av nya bilmodeller i Volvofabriken har medfört att export av bilar genom Göteborgs Hamn ökat med 29 procent i år. Även energihamnen har utvecklats positivt med en ökning på 15 procent Hamnen är inne i en intensiv fas för att få in behovet av djupare farleder i den nationella planen. Bolaget har en nära dialog med Trafikverket i frågan. Det pågår en logistik- och industriutredning kopplat till Göteborgs Hamns verksamhet. Fastighetskontoret, Stadsbyggnadskontoret BRG och Hamnen är involverade i utredningen. Besöksnäringen Rese- och turismindustrin är en viktig näring för regionen. Under första halvåret 2016 är utvecklingen fortsatt positiv. Antalet gästnätter ökade med 5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Ovanligt många och stora evenemang under sommarmånaderna har bidragit till den positiva resultatutvecklingen. Under 2015 växte antalet gästnätter med 10.8 procent. Andelen utländska turister ökade under samma period med 22.2 procent, vilket placerade Göteborg som Europas 4:e snabbast växande storstadsregion avseende internationella gästnätter. Liseberg är en internationellt konkurrenskraftig nöjespark som varje år lockar en stor övernattande publik. Ungefär 950 000 gästnätter, vilket motsvarar knappt 25 procent av alla hotellövernattningar i Göteborg skapas genom Lisebergs attraktionskraft. Gothenburg Convention Bureau arbetar med att värva kongresser och större företagsmöten till Göteborg. Hittills i år har 47 framtida kongresser med 83 000 delegatnätter värvats vilket innebär att målet för 2016 redan är nått. Stadens evenemangsverksamhet Konkurrensen om attraktiva evenemang fortsätter öka globalt där allt fler städer väljer att investera kraftigt i sin turistiska infrastruktur. Det är dock en god tillväxt i branschen där efterfrågan ökar. Att resa och konsumera upplevelser är högt prioriterat när levnadsförhållandena blir bättre för allt fler människor. Digitaliseringen har förändrat möjligheten att konsumera underhållning. Den unika "live" upplevelsen värderas dock allt högre i takt med ökad digital tillgänglighet. Förutsättningarna för att arrangera stora internationella evenemang har förändrats under de senaste åren. Kraven har höjts vad gäller arenastandard och finansieringsgrad för de riktigt stora evenemangen. Mindre länder som Sverige har allt svårare att hävda sig i konkurrensen. Inom besöksnäringsklustret produceras såväl arenabundna evenemang som evenemang där stadsrummet används som arena. Det största av Göteborg & Co egenproducerade evenemang är det årliga kulturkalaset. Under 2016 har även evenemang som Tall Ships Regatta och Vetenskapsfestivalen genomförts. Got Event har genomfört ett antal riktigt stor evenemang på Ullevi under året. Dubbla konserter med Håkan Hellström och tre utsålda konserter med Bruce Springsteen tillsammans med dubbla supermatcher i fotboll har medfört att arenan nästan dubblat antalet betalande besökare jämfört med föregående år. Scandinavium har en bra beläggningsgrad under hösten/vintern. Under sommaren påbörjades en rad renoveringsåtgärder för Scandinavium för drygt 100 mkr som avslutas nästa höst. Större delen av pengarna investeras i väsentligt ökad restaurangkapacitet. Vid sidan om de riktigt stora evenemangen genomför Got Event årligen ca 370 evenemang med ca 1.4 miljoner betalande besökare av varierande innehåll och storlek på någon av de nio Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 15
arenor som bolaget driver. Kulturnämnden bidrar genom sina institutioner och andra publika evenemang till att skapa en attraktiv stad för göteborgare och turister. Park- och naturnämnden upplåter mark för en mängd icke arenabundna evenemang. Kulturkalaset, way out west, och Göteborgsvarvet är exempel på evenemang som Park- och naturnämnden är involverade i. Trafiknämnden har under årets första åtta månader avgivit 450 yttranden om evenemangsansökningar med varierande format och innehåll. Trafikkontoret samarbetar bl a med Polisen och Västtrafik för att säkerställa och underlätta framkomlighet vid riktigt stora evenemang. Lisebergs nuvarande och framtida verksamhet För att Liseberg ska kunna bibehålla sin attraktionskraft krävs årliga investeringar motsvarande 12-16 procent av parkens bruttoomsättning i nya attraktioner och faciliteter. Sett över en tio års period har Liseberg investerat 1,5 mdkr i nöjespark och boendeverksamhet utan kapitaltillskott från ägaren. Nöjesparksmarknaden håller dock på att förändras då de internationella konkurrerande nöjesparkerna har genomfört/genomför strukturinvesteringar i hotell och kompletterande anläggningar i syfte att öka och förlänga kundupplevelsen. Detta medför att Lisebergs lönsamhet kommer att minska framöver om Liseberg fortsätter att driva verksamheten med nuvarande inriktning. En minskad lönsamhet innebär att det inte längre kommer finnas ekonomiska förutsättningar för att förnya parkens utbud utan regelbundna kapitaltillskott. För att möta konkurrenternas förändrade strategi har Liseberg arbetat fram en utvecklingsplan i syfte att bibehålla vinstmarginalen, minska säsongsberoendet, bredda kundupplevelsen och möjliggöra ett ökat antal årliga besökare. Planen kommer att tillställas kommunfullmäktige under hösten/vintern för ställningstagande. Lisebergs främsta utmaning för 2016 låg i att stärka Lisebergs position i familjesegmentet. Ett nytt barnområde med lekplatser och familjeattraktioner har öppnat i år. Under sommarsäsongen hade nöjesparken drygt 2 miljoner besökare vilket är något sämre än föregående år men i nivå med budget. Under Halloween på Liseberg kommer parken att utöka öppethållandet till 13 dagar där en större del av parkens utbud av attraktioner och restauranger kommer att vara öppen. Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 16
4 Särskilda uppdrag och övrig uppsiktsplikt 4.1 Uppföljning av riskbedömning 2016 Utbildningsområdet De områden som lyfts i stadsledningskontorets riskbedömning inom utbildningsområdet kvarstår. Brist på lokaler Lokalsekretariatet arbetar med frågan tillsammans med stadsdelsförvaltningar och utbildningsförvaltningen. Brist på behörig personal Se personalavsnittet i delårsrapporten. Utmaningar för verksamheten p g a nya och ökade behov hos barn och elever. Resultatet av Skolinspektionens granskning beskrivs nedan i ett särskilt avsnitt. Där framkommer bland annat att för de skolor som fått vitesförelägganden rör den mesta kritiken arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd och/eller trygghet och studiero. Ett annat viktigt område har varit mottagande av nyanlända elever och att åstadkomma en jämnare fördelning av nyanlända elever vid stadens skolor. Se vidare nedan i avsnitt 4.2.1. Äldre, hälso- och sjukvård Brist på äldreboende samt korttidsboendeplatser Under de senaste åren har antalet väntande till äldreboende ökat markant. Under början av 2016 kunde en lite minskning av personer som väntar på verkställighet av äldreboende skönjas och stadsledningskontorets bedömning i mars 2016 var att stadsdelarnas vidtagna åtgärder under 2015 och första kvartalet 2016 hade börjat få effekt. Dock verkar sommaren ha ökat på antalet väntande igen och i augusti väntande 437 personer, varav 114 hade väntat längre än tre månader. Det är framför allt lägenheter för personer med demenssjukdom som det är lång väntan till. Lokalsekretariatet har under året startat ett arbete tillsammans med stadsdelarna för att möjliggöra nya lägenheter i befintliga lokaler samt att omvandla några platser från somatisk inriktning till demensinriktning för att komma till rätta med problematiken. Arbetet har påbörjats men har inte kunnat genomföras i den takt som verksamheten varit i behov av. För att långsiktigt klara behovet, kommer nya äldreboenden behöva byggas. Även arbetsmiljöverkets förelägganden, som kräver ombyggnationer i vissa av stadens befintliga äldreboenden, gör att det finns ett akut behov av evakueringsboende. Bristen på permanenta äldreboendeplatser leder även till att korttidsplatser beläggs av väntande till permanentplats, vilket i sin tur leder till att äldre, som inte kan skrivas ut från sjukhuset till hemmet med enbart hemtjänstinsatser, blir kvar på sjukhuset då korttidsplatserna är fullbelagda och genererar då betaldagar för kommunen. Genomsnittligt antal plats per dag med betalningsansvar ökade kraftigt under 2014 och första kvartalet 2015. I mars 2015 var det 26 platser per dag men efter det vände trenden och minskade fram till årsskiftet 2015 till 18,4 platser per dygn. Dock höll den nedåtgående trenden inte i sig utan antalet platser per dygn har nu åter ökat och ligger i augusti 2016 på 20,6. Skillnaden mot 2015 är att redovisade dagar nu är spridda över flera stadsdelar än tidigare, vilket beror på att staden från och med februari 2016 Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 17
fördelar samtlig stadens korttidsplatser genom den gemensamma boendesamordningen. Detta innebär att samtliga beslut om korttidsplacering hanteras i en gemensam kö vilket gör att brukarna placeras i turordning där ledig plats finns. Detta ger en ökad lika behandling av stadens brukare men påverkar vissa stadsdelar som tidigare haft möjlighet att placera brukare i egna boenden. Stadsledningskontoret kan konstatera att de åtgärder som genomförts under året inte har varit tillräckliga samt att effekterna av bristen av boendeplatser inte längre bara påverkar några specifika stadsdelsnämnder. Stadsledningskontoret bedömer att det är högst angeläget att komma tillrätta med problemet och att det behöver inrättas fler lägenheter i särskilt boende snarast. Icke ändamålsenliga äldreboendelägenheter Lokalsekretariatet arbetar med frågan tillsammans med de berörda stadsdelar som fått föreläggande från arbetsmiljöverket och som kräver ombyggnationer. Brist på personal med rätt kompetens Se personalavsnittet i delårsrapporten Hög personalomsättning Se personalavsnittet i delårsrapporten Individ- och familjeomsorg/funktionshinder Fortsatt bostadsbrist Trots ett successivt ökat bostadsbyggande kvarstår bostadsbristen och stadsdelsnämndernas insatser inom socialt boende har fortsätt öka. Främst är det köpt boende för akut bostadslösa barnfamiljer, våld i nära relation och nyanlända som har ökat. Bostadsbyggandet de närmaste åren bedöms inte kunna ske i takt med befolkningsutvecklingen. Problematiken med hemlöshet och utestängning från den ordinarie bostadsmarknaden och stadens kostnader för socialt boende befaras kvarstå. Sedan 1 mars 2016 har alla kommuner ansvar för att ta emot nyanlända enligt den sk Bosättningslagen (Lag 2016:38 om mottagande av vissa nyanlända för bosättning). Kommuntalet för Göteborg under 2016 är 880 personer. Under 2016 kommer det med stor sannolikhet saknas bostad för ca 300 personer och under jan - april 2017 för ytterligare 450 personer. Hotell och vandrarhemslösningar kommer behöva användas men det är högst osäkert om det kommer finnas tillräckligt med platser för denna grupp, då de i stor utsträckning tas i anspråk av andra personer som saknar bostad. Svårt att rekrytera chefer/personal med rätt kompetens. Fortsatta hög personalrörlighet inom stora delar av området. Riskbedömningen kvarstår. Se vidare under personalavsnitt i delårsrapporten. Utbyggnaden av BmSS sker inte i tillräcklig omfattning Bristen på bostäder med särskild service (BmSS) kvarstår vilket bl.a. leder till köpt korttidsboende och särskilda avgifter för beslut som inte kunnat verkställas. Utbyggnaden går inte i önskvärd takt. I förslag till boendeplan bedöms att nuvarande planerad utbyggnad under perioden till och med år 2019 inte kommer att täcka behoven. Ökande familjeåterförening med ensamkommande barn. I dagsläget kommer betydligt färre ensamkommande barn till Sverige än vad Migrationsverket prognostiserade hösten 2015. Många ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd väntar dock fortfarande på att få besked om familjeåterförening. Sammanvägt medför detta att risken kvarstår men bedöms inte vara lika stor längre. Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 18
Ökande antal "papperslösa" (avslag eller har inte sökt asyl) Ingen nämnbar ökning av detta har märkts än. Migrationsverkets handläggningstider ligger på ca 10.5 mån vilket gör att många av de som sökte asyl under hösten 2015 ännu inte fått besked. Detta tillsammans med en ändring i Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) 1 juni 2016, vilken innebär att vuxna med lagakraftvunna avslagsbeslut inte längre har rätt till boende och ersättning från Migrationsverket, medför att risken att antalet papperslösa kommer att öka framöver kvarstår. Stadsutveckling: De risker som lyfts tidigare i år inom stadsutveckling kvarstår och är generella i den höga produktionstakt som staden har i nuläget. I delårsrapporten beskrivs delvis utvecklingen inom området Klara av den höga produktionstakten på bostadsbyggande och att bygga stad ökad investeringsvolym och komplexitet Behålla fokus på stadskvaliteter (inklusive sociala frågor) och långsiktigt planeringsfokus samtidigt som vi har kortsiktiga mål Se till att stadens förvaltningar och bolag går i takt i hela processen (planering, investering, genomförande) Försörja den växande staden med offentlig service Prioritera bland de stora investeringsbehoven 4.2 Nyanlända göteborgare Nyanlända Göteborg Från att staden under 2015 hade fokus på att möta och ge initialt stöd till det stora antalet flyktingar, inklusive ensamkommande barn, som sökte asyl i Sverige har fokus idag förskjutits till mottagande av de personer som får uppehållstillstånd och som ska delta i etableringsprogram samt skola och utbildning. Det sker under delvis förändrade förutsättningar. Bland annat kommer ett stort antal av de nyanlända ha tidsbegränsade uppehållstillstånd istället för att tidigare ha beviljats permanent uppehållstillstånd. Förändringar har även skett för möjlighet till familjeanknytning och som innebär att den anhörige i Sverige ska ha arbete för att familjeåterförening ska vara möjlig. Stadsledningskontoret bedömer att dessa förändringar för individen kan komma att påverka personernas förutsättningar för deltagande i etableringsprogram och innebär nya utmaningar för både kommunen och myndigheterna i att skapa goda förutsättningar för deltagande i samhällsorientering, SFI och arbetsmarknadsinriktade åtgärder. Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen samt social resursförvaltning avser att följa utvecklingen noga och vid behov vidta åtgärder. På motsvarande vis krävs uppmärksamhet i skolorganisationen över barn och ungas situation och välmående, för deltagande i skola och undervisning. Omkring 1 500 nyanlända har mottagits i Göteborg januari juli 2016, varav 423 barn och unga 0-16 år samt 204 barn/unga vuxna, 17-20 år: Tabell: Mottagna nyanlända, januari-juli 2016, Åldersfördelning År 0-5 år 6-16 år 17-18 år 19-20 21-39 40-64 65+ Totalt 2016 83 340 147 57 616 244 43 1 530 2015 119 350 105 52 602 204 63 1 459 Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 19
Av de mottagna är ca 15 procent nyanlända från Migrationsverkets anläggningsboenden. Mottagandet första halvåret 2016 är i nivå med mottagandet 2015. Under 2:a halvåret väntas en ökning eftersom Migrationsverket aviserat en ökning av avgjorda asylärenden. Dessutom kommer antalet anvisade från anläggningsboenden att öka under hösten. Stadsledningskontorets reviderade prognostal för innevarande år är ca 2 900 nyanlända, jämfört med prognosen i februari 2016 om totalt 3 500 nyanlända varav 1 150 barn och unga 0-16 år. Det lägre mottagandet förklaras av tidsförskjutningar i mottagande av nyanlända på grund av Migrationsverkets långa handläggningstider i asylärenden. Tidsförskjutningarna i mottagandet påverkar även statsbidragsintäkterna som för året vilka beräknas bli något lägre än beräknat. Under 2017 väntas dock både mottagandevolymen av nyanlända och statsbidragsintäkterna att öka. Staden står inför stora utmaningar i mottagandet inte minst när det gäller att tillgodose bostadsbehovet. Den generella bostadsbristen medför betydande svårigheter för staden att få fram boenden för uppdraget enligt bosättningslagen, trots stora ansträngningar. Denna generella bostadsbristen och situationen för många nyanlända som ordnat boende på egen hand leder även till att fler EBO-boenden spricker och medför att kommunen, utöver att ordna boende för anvisade personer, i många fall också får ordna tillfällig boendeplacering utifrån barnens behov när den nyanländes familj anländer. Den särskilda satsningen på att ordna boende för barnfamiljer med särskilt svåra boendeförhållanden har bidragit att varaktiga boendelösningar kunnat ordnas i flera fall. Som en konsekvens av att antalet boendeplaceringar blivit fler har försörjningsstödskostnader för boende till nyanlända ökat markant under första halvåret 2016. När det gäller antalet barn och ungdomar framgår av rapporteringen att både asylsökande och nyanlända elever varit högt över årsskiftet och de inledande månaderna på året för att därefter avtagit i såväl grundskola som gymnasieskola. Nyanlända barn och unga och deras skolgång redovisas i avsnittet 4.2.1. Trots aktiva insatser är läget kritiskt i framtagande av boenden I mars 2016 infördes den s k bosättningslagen som innebär att kommunen har en skyldighet att ta emot nyanlända för bosättning. Det betyder att Göteborgs Stad i år ska ta emot 880 nyanlända från Migrationsverkets anläggningsboenden. Fram till första veckan i september har 329 personer anvisats. Boende har kunnat ordnas framförallt genom att Förvaltnings AB Framtiden tillhandahållit lägenheter från det befintliga bostadsbeståndet. Staden arbetar aktivt med att få fram fler boenden både så kallade mellanboenden, dvs tillfälliga boenden samt permanenta boenden utan besittningsrätt. Från första oktober kommer 60 villavagnar kunna tas i anspråk för ca 90 personer. Förhandlingar pågår kring flera boendeprojekt som bl a omfattar olika hotellboenden och även fartyg/bostadsplattform. Dessutom pågår byggnation av ca 400 temporära bostäder i Frihamnen och bygglovsansökan har lämnats för ca 60 temporära bostäder i Askimsviken. Frihamnen förväntas vara klart för inflyttning i maj 2017 och Askimsviken under våren 2018. Fastighetsnämnden arbetar även med att få privata fastighetsägare att lämna fler lägenheter. Hittills har få objekt lämnats. Under oktober månad inleds en satsning via Boplats AB som vänder sig till privatpersoner som vill hyra ut rum/lägenhet till Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 20
målgruppen. Ansvariga nämnder undersöker även om boenden som ska avvecklas för ensamkommande barn kan användas för nyanlända som anvisas till Göteborg. Det är särskilt under senare delen av 2016 och våren 2017 som är kritisk. Från 1 november i år saknas boendealternativ för ca 300 personer. För 2017 är det preliminära antalet som ska anvisas ca 1 300. I genomsnitt innebär att 110 personer är i behov av ca 80 lägenheter per månad. Om inte fler boendealternativ kan tas fram kommer många behöva bo på vandrarhem och hotell. Även tillgången på vandrarhem/hotell är begränsad. Mellan 2018-2020 väntas antalet anvisningar av nyanlända minska successivt från 500 till 350/400 2020. Fastighetsnämnden bedömer det helt nödvändigt att Förvaltnings AB Framtiden fortsätter att lämna lägenheter till målgruppen ur det allmänna bostadsbeståndet för att klara uppdraget enligt bosättningslagen. Staden har även vidtagit åtgärder när det gäller barnfamiljer med särskilt svåra boendeförhållanden. Åtgärden är generell, men har även kommit nyanlända barnfamiljer till del. Satsningen omfattar totalt 250 lägenheter per år under två år. Hittills har 143 hushåll fått första handskontrakt genom Förvaltnings AB Framtidens bostadsbestånd. Satsningen pågår t o m utgången av 2017. Staden har som målsättning att utjämna mottagandet av nyanlända mellan stadsdelar. Under överskådlig tid har mottagandet koncentrerats till tre av stadens stadsdelar. I anskaffande av boenden, både temporära och permanenta, är en strategi att så långt möjligt se till att boenden finns i alla stadsdelar. Så har också skett. Det har också fått till effekt att i vissa stadsdelsområden är det fler skolor som idag tar emot nyanlända barn. Samtidigt måste beaktas att boendevolymerna är måttliga och tydliga genomslag kan ses först på längre sikt. Stora omställningsbehov i mottagande av ensamkommande barn Staden står även inför stora omställningsbehov i mottagandet av ensamkommande barn med anledning av lägre mottagandenivåer och ett minskat behov av boendeplatser. Dessutom införs fr o m 1 juli 2017 ett nytt ersättningssystem men också andra förändringar beträffande ensamkommande unga som fyller 18 år samt begränsning i regelverk beträffande placering i annan kommun. Förändringarna ställer krav på omorganisering, utveckling av metoder, arbetssätt och samarbetsformer såväl kommuninternt som externt med Migrationsverket. Social resursnämnd och stadsdelarna har inlett arbete med att ta fram planeringsunderlag för att göra anpassningar till lägre volymer och ersättningsnivåer. För närvarande har social resursnämnd 900 boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn samt barn med permanent uppehållstillstånd enligt överenskommelse med Migrationsverket. Dessutom tillkommer avtal med Migrationsverket om ankomstboenden. Avtalen är uppsagda och upphör under våren 2017. Samtidigt sker uppsägning och omförhandling av avtal mellan staden och externa leverantörer. Under 2015 anvisades 1 692 asylsökande ensamkommande barn till Göteborg. Under samma period fick 189 barn/ungdomar permanent uppehållstillstånd. Hittills i år har 124 asylsökande ensamkommande barn anvisats varav 111 har anknytning till någon närstående boende i kommunen. Till och med juli månad i år har 221 ensamkommande barn/unga fått uppehållstillstånd. Staden och Arbetsförmedlingen utökar jobbsatsningar för nyanlända Ett fördjupat samarbete mellan arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden och Arbetsförmedlingen har etablerats. Det syftar till effektivare vuxenutbildning och Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 21
arbetsmarknadsåtgärder för att stärka nyanländas position i arbetslivet. Bland annat har tagits fram flera satsningar med inriktning på "snabbspår" och praktik. Exempel på sådana satsningar är att nyanlända med vårdutbildning kan få svenskstudier med praktik som undersköterska. Vidare har i samverkan med Förvaltnings AB Framtiden och Parkoch naturförvaltningen tagits fram ett studie- och jobbpaket som innehåller svenskstudier och praktik inom bristyrken och med målet om anställning inom både den kommunala verksamheten och bolagssektorn. Satsningarna är treåriga och omfattar drygt 300 personer med start under hösten 2016. Dessutom har svenskutbildningen för högskoleutbildade utvecklats med fler yrkesinslag bland annat för ingenjörer och pedagoger. 4.2.1 Nyanlända elever I december 2015 redovisades planerade insatser i stadsdelarna för att få en jämnare fördelning av nyanlända elever på grundskolorna till kommunstyrelsen (Dnr 1602/15). Åtgärderna som presenterades byggde i korthet på att agera annorlunda än tidigare när nyanlända elever börjar skolan. Det handlade dels om att utöka samverkan mellan stadsdelarna vid skolplaceringar, dels att flytta hanteringen av skolplaceringar från skolnivå till stadsdelsnivå, dels att skapa utrymme för fler elever vid skolor med få nyanlända. En samordnare på stadennivå tillsattes med uppgift att skapa en överblick över tillgängliga skolplatser på alla skolor Det stora inflödet av nyanlända elever hösten och vintern 2015 innebar stora påfrestningar på skolorganisationen särskilt i de tre stadsdelarna Östra Göteborg, Angered och Västra Hisingen. Arbetet för en jämnare spridning har därför i hög grad präglats av att vissa skolor haft problem att rent fysiskt kunna "få plats" med fler elever. Vissa stadsdelar har gjort överenskommelser direkt mellan varandra och den stadengemensamma samordningsfunktionen har inte tillämpats i någon större utsträckning. Stadsledningskontoret bedömer att utvecklingen går åt rätt håll även om det går långsamt. De stadsdelar som tar emot flest nyanlända, Angered, Västra Hisingen och Östra Göteborg har alla någon typ av samarbete med andra stadsdelar för att hitta lämpliga skolplaceringar. Västra Göteborg och Askim-Frölunda-Högsbo har berett platser för fler elever vid några skolor med få nyanlända och reserverat dessa för nyanlända elever varav en del boende i Angered. Skolskjuts anordnas från Angered centrum och ett tiotal elever har hittills tagit detta erbjudande. Norra och Västra Hisingen har tagit fram en överenskommelse för att erbjuda elever boende i Biskopsgården att gå i skolan i Norra Hisingen. Förra läsåret började knappt tio elever i en skola i Norra Hisingen, men flera av dessa har bytt skola och sökt sig tillbaka närmare där de bor. Västra Hisingen arbetar också för att få en bättre spridning av nyanlända elever inom den egna stadsdelen. Nämnden har beslutat om intagningsstopp vid skolorna i Biskopsgården. Nyanlända elever som anlänt under 2016 har istället erbjudits skolplats i Torslanda eller Björlanda och vid behov erbjuds skolskjuts. Örgryte Härlanda och Majorna Linné har genom samverkansinsatser tagit emot elever boende i Östra Göteborg. Dessutom öppnas inom kort en ny introduktionsenhet i Örgryte Härlanda, vilken är avsedd att ta emot elever från Östra Göteborg. Samverkan över stadsdelsgränserna gynnas av att förfaringssättet vid själva mottagandet går till på liknande sätt. I alla stadsdelar inleds mottagandet med kartläggning och bedömning av elevens kunskaper enligt de direktiv som skolverket tagit fram. Var det sker är dock olika. Hälften av stadsdelarna har en enhet där första delen av mottagandet sker, en så kallad välkomst eller introduktionsenhet. I de andra stadsdelarna placeras eleven direkt i en skola och mottagandet inleds där. I alla stadsdelar finns tillgång till Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 22
förberedelseklasser. I syfte att få nyanlända elever på fler skolor har nya förberedelseklasser företrädesvis inrättats vid skolor som tidigare hade få nyanlända. Alla stadsdelsförvaltningar har också genomfört kartläggningar av tillgängliga skolplatser. Det har visat sig att skolor med få nyanlända ofta är uppges vara fullbelagda. Stadsledningskontoret kan konstatera att det finns utmaningar i arbetet med denna fråga. Ett exempel är att den stadsdel som bygger upp en ny kapacitet kan behöva stå för ett visst ekonomiskt risktagande under en övergångsperiod, till dess att platserna är belagda. De stadsdelar som idag har en stor andel nyanlända behöver agera annorlunda och motivera nya och befintliga elever till att välja en skola utanför den egna stadsdelen, då den grundläggande tanken bakom uppdraget är att nyanlända elever och elever i behov av särskilt språkstöd ska ges så goda förutsättningar som möjligt att lyckas i sin skolgång. I diagrammet nedan visas andelen nyanlända per kommunal skola. Diagram: Andel nyanlända elever vid Göteborgs kommunala skolor september 2016. Om de nyanlända eleverna i Göteborg vore jämnt fördelade skulle ca sex procent av eleverna på varje kommunal grundskola vara nyanländ. Av diagrammet ovan framgår den verkliga spridningen. Det kan utläsas att en tredjedel av skolorna står för den del som ligger över genomsnittet. Bland de totalt 161 skolenheterna utgör de nyanlända mer än 20 procent av eleverna vid 16 skolenheter, medan det inte finns några nyanlända alls vid 39 skolenheter. Fördelningen är alltså fortfarande ojämn men vid en jämförelse med hösten 2015 ser vi att utvecklingen går i rätt riktning. Hälften av skolorna som ligger över genomsnittet har minskat sin andel och av de skolor som ligger nära genomsnittet har tre fjärdedelar ökat sin andel. Dessutom har andelen minskat vid mer än hälften av de skolor där de nyanlända utgör minst 20 procent av elevgruppen. Den sammantagna bedömningen av huruvida insatserna lett till en jämnare fördelning av nyanlända elever är osäker. Det är fortfarande vanligast att en nyanländ elev börjar i en skola nära hemmet däremot bor det fler nyanlända i bostadsområden utanför de tre stadsdelarna med flest nyanlända. Fördelningen har visserligen blivit jämnare delvis beroende på ovanstående insatser men även till följd av att nyanlända familjer erbjudits bostad i olika delar av Göteborg via Bostads AB Framtiden under 2016 och på grund av att de flesta boenden för ensamkommande barn ligger i områden där det bor få med utländsk bakgrund. Det kan därför konstateras att även om fördelningen blivit jämnare så är den fortfarande ojämn och fler insatser behöver prövas. Exempelvis att etablera Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 23
skolor för de senare skolåren vid knutpunkter för lokaltrafiken, dit ungdomar från flera bostadsområden kan resa. Dessa skolor skulle kunna ha olika profil och eleverna uppmuntras att göra aktiva val av skola utifrån sina intressen. Skolor för de yngre eleverna, från förskoleklass och de tidigare årskurserna bör fortsatt placeras i bostadsområdena närmare barnens hem. 4.3 Utredningar Barn och familj Stadsdelsnämnderna arbetar målmedvetet med att öka skyndsamheten i handläggningen av ärenden som rör barn och unga. Flertalet nämnder har dock fortfarande stora svårigheter att uppfylla lagkravet om en utredningstid om max 4 månader. Under våren 2016 har inflödet av ensamkommande flyktingbarn minskat drastiskt, varför situationen har stabiliserats något. Nämndernas åtgärder för att genomföra utredningarna inom en period om fyra månader kan sammanfattas enligt följande: Förstärkning av personella resurser som innefattar rekrytering och stöd till såväl chefer och socialsekreterare Rapporter till individutskottet om antal utredningar mer än 120 dagar, varje månad eller oftare Handlingsplaner som innehåller skärpta rutiner för verksamheten Antalet utredningar, under perioden 1 januari till 31 juli, som inte har färdigställts enligt lagstiftarens krav, har inte minskat för staden som helhet. 1686 utredningar har pågått längre än 120 dagar, exklusive de ensamkommande barnen, vilket innebär samma nivå som under första halvåret 2015. De utredningar som avser ensamkommande barn och som inte handlagts tillräckligt skyndsamt har ökat från 172 (2014) till 784 (2016). Denna ökning förklaras av det stora mottagandet av ensamkommande barn under 2015. Antalet ensamkommande barn som kommit till Göteborg hittills under 2016 är endast 124 individer. Flertalet av de ovan redovisade utredningar är i dagsläget avslutade men samtliga har pågått för länge under mätperioden. Stadsledningskontorets bedömning är att resultatet inte är tillfredsställande. De åtgärder nämnderna har vidtagit har inte gett önskat resultat. Stadsledningskontoret är informerat om vilka svårigheter som socialtjänsten i staden har att rekrytera såväl chefer som handläggare med rätt kompetens och erfarenhet och vilka arbetsmiljökonsekvenser detta medför för den befintliga personalen. Därför måste nämndernas arbete med att säkra kvaliteten i verksamheten ha fortsatt hög prioritet. De regelbundna uppföljningarna och riskanalyserna av de redovisade svårigheterna att leva upp till de lagliga kraven på skyndsam handläggning måste fortsätta. Nämnden ansvarar för att kvaliteten i socialtjänstens verksamhet systematisk och fortlöpande utvecklas och säkras. Nämnden är ansvarig för att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter. För att möjliggöra detta krävs att nämnderna bedriver en ändamålsenlig verksamhet och att den interna kontrollen är tillräcklig. Nämnden behöver ha fortsatt beredskap inför det höga antalet ärenden, ändringar i lagstiftning och föreskrifter samt ökade krav på handläggning. För att säkra kvaliteten i verksamheten krävs att nämnden arbetar: Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 24
1. erfarenhetsbaserat ger verksamheten resurser för att färdigställa de utredningar som går att färdigställa 2. här och nu kontroll och uppföljning 3. framåt riskanalys. 4.4 Skolinspektionens granskning Skolinspektionen granskar regelbundet all kommunal och fristående utbildningsverksamhet. Hösten 2015 påbörjades tillsyn i Göteborgs Stad. Granskningen omfattade dels skolenheter som bedömdes ha stora utvecklingsbehov, dels huvudmannens ansvarstagande för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola respektive vuxenutbildning. Skolinspektionen har levererat ett beslut för var och en av de skolor som ingått i granskningen. Vid några skolor konstaterades inga brister alls, men de flesta förelades att vidta förbättringsåtgärder. Några av föreläggandena var kopplade till ett vite. Av tabellen nedan framgår nuläget i processen för de skolor som förelagts med vite. Tabell: Kommunala skolor i Göteborg som förelagts med vite Att skolor får föreläggande med vite är en ny erfarenhet för Göteborgs Stad. i kommunen. Bakgrunden till att viten börjat utfärdas hör samman med ändringar i skollagen från och med januari 2015. Där det tidigare angavs att skolinspektionen kan förelägga med vite står det idag att skolinspektionen ska göra detta. Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 25
Skolinspektionens övergripande syfte är att bidra till att barn och elever får en god utbildning i en trygg miljö, vilket är en ambition som de allra flesta inom utbildningsväsendet också ställer sig bakom. I skolinspektionens tillsyn ingår att granska att verksamheterna uppfyller nationella krav, att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att huvudmannen ska rätta till fel som upptäckts samt att ge råd och vägledning. Flera av skolorna som ingått i tillsynen erfar att tillsynen bidragit till verksamhetens utveckling och klargöranden av de krav som ställs på lärare, rektorer och huvudmän. Men det finns också skolor där man anser att den insats som krävs i form av att lämna uppgifter och tillhandahålla handlingar tagit mer kraft i anspråk än vad feedbacken från tillsyn gett. När det gäller de skolor som fått föreläggande med viten är skolan Göteborgs Stad och inspektionen i vissa fall överens om bristerna och vilka åtgärder som krävs men på flera de flesta områden gör Göteborgs Stad en annan bedömning än skolinspektionen gjort. I yttranden till förvaltningsrätten framhåller Göteborgs Stad att De skolor där vitesföreläggandena gått vidareförvaltningsrätten framhåller i sina yttranden att skolinspektionens beskrivningar av vilka åtgärder som förväntas är otydliga, att flera av bristerna är stora och komplexa och att kravet på att bristerna ska vara avhjälpta inom tre månader är orimligt, att skolinspektionen inte beaktat alla åtgärder som vidtagits, att vitesbeloppen är oskäligt höga i förhållande till de konstaterade bristerna samt att skolinspektionen inte gett råd och vägledning i den utsträckning som de borde. Vite ska endast tillgripas om andra medel för att få huvudmannen att åtgärda bristerna har prövats eller bedöms som verkningslösa. Stadsledningskontoret och stadsdelsförvaltningarna anser att utvecklingen vid skolorna och de åtgärder som stadsdelsnämndernas vidtar visar att skolinspektionens ansökan om att utkräva vitena har skett för tidigt. Skolinspektionen har också lämnat ett beslut för varje skolform avseende det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen. Totalt sju skolformsbeslut. Inom samtliga skolformer har brister påtalats. Göteborgs kommun förelades att senast den 30 september 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna har skriftligen redovisas till skolinspektionen. 4.5 Studiehandledning och modersmålsstöd på annat modersmål än svenska 4.5.1 Studiehandledning på annat modersmål än svenska Stadsdelarna redovisar totalt sett en ökning av antal elever som fått studiehandledning på sitt modersmål för läsåret 2015/2016 jämfört med föregående två läsår. Denna ökning hänförs i huvudsak till en ökning av antalet nyanlända elever. Totalt sett är det fler pojkar än flickor som fått studiehandledning. Vidare bedömer stadsdelarna att i stort sett alla elever som har rätt till studiehandledning erhåller detta. Det finns dock enstaka fall där stadsdelarna inte kunnat tillgodose behovet. Det beror i huvudsak på att det för ett par språk varit svårt att hitta modersmålslärare med rätt språkkompetens. Flera av stadsdelarna påtalar betydelsen av att elever får studiehandledning. Det upplevs generellt vara en viktig förutsättning för att kunna uppnå målen för denna grupp elever. Någon stadsdel uttrycker det som att handledningen gett eleverna verktyg som underlättar förståelsen i de olika ämnena och att när studiehandledningen fungerar bra känner eleverna en trygghet och studiero. Studiehandledningen sker vanligtvis antingen enskilt eller i grupp för de elever med samma modersmål Genomgående är att elevernas behov och förutsättningar ska styra formen. I vissa fall får dock studiehandledningen anpassas efter praktiska Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 26
omständigheter som studiehandledarens schema och elevens schema. Det vanligaste är att studiehandledningen sker inom och i anslutning till den ordinarie undervisningen. Digitala verktyg används också i allt högre grad i undervisningen för att stödja eleverna med annat modersmål. Det finns en viss variation mellan stadsdelarna avseende i vilken omfattning studiehandledningen sker i Språkcentrums regi. I de stadsdelar som har längre erfarenhet av att bedriva undervisning för nyanlända har man sedan långt tid anställt lärare med annat modersmål men även anställt egna modersmålslärare/studiehandledare för att kunna tillgodose behoven fullt ut. I andra stadsdelar kommer studiehandledarna från Språkcentrum. Vanligast är att stadsdelarna har egna studiehandledare plus att de köper in studiehandledare från språkcentrum. 4.5.2 Modersmålsstöd i förskolan Hur modersmålsstödet i förskolan anordnas varierar mellan stadsdelarna och förskoleavdelningar. På de förskoleavdelningar där det finns flerspråkig personal kan barnens språkutveckling på modersmålet stödjas av befintlig personal. Andra förskolor köper i större utsträckning in modersmålslärare från Språkcentrum. Vad gäller modersmålsstödet i förskolan utgör det interkulturella lärandeperspektivet ett viktigt inslag. Det innebär att det språkutvecklande arbetssättet utgår från barnens modersmål, kulturer och traditioner. Litteratur, bilder, musik, dans och digitala hjälpmedel är inslag i ett sådant arbetssätt. Barnens flerspråkighet beskrivs i detta sammanhang vara en språklig och kulturell tillgång. Hur väl behovet av modersmålsstöd tillgodoses varierar mellan stadsdelarna. Några stadsdelar gör bedömningen att behoven är tillgodosedda medan andra menar att modersmålsstödet kan utvecklas ännu mer för att bättre tillgodose behovet. Kompetensutveckling kring flerspråkighet och interkulturellt lärande, att mer systematiskt erbjuda barn plats där det finns personal som talar barnets modersmål, utveckla användandet av digitala hjälpmedel, öka tillgången på barnböcker på fler språk är några exempel på utvecklingsinsatser som beskrivs. 4.6 Betygsresultat vårterminen 2016 Grundskolan Från 2015 till 2016 ökade andelen elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 9 med 2 procentenheter. Hela ökningen står flickorna för. 2015 var skillnaden mellan andelen flickor och pojkar med godkända betyg i alla ämnen 3 procentenheter till flickornas fördel, 2016 är motsvarande siffra 7,5 procentenheter. Bland storstäderna är det enbart Göteborg som i år har en högre andel elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen jämfört med 2015. Tabell. Andel elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 9 Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 27
I åtta av tio stadsdelar ökar 2016 andelen elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen. I fyra stadsdelar är ökningen 4 procentenheter eller mer och i några stadsdelar förbättras betygsresultaten för andra eller tredje året i rad. Även det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 liksom andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram ökar. Stora skillnader finns dock mellan både enskilda skolor och stadsdelar. Det skiljer 39,5 procentenheter mellan den stadsdel där flest respektive lägst andel elever når målen i alla ämnen. Även det genomsnittliga meritvärdet och andelen behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram varierar mellan stadsdelarna. Årets kunskapsresultat i årskurs 9 visar alltså på en positiv utveckling, men också att det fortfarande finns stora brister i likvärdigheten i staden. I årskurs 6 är det i år 73,8 procent av eleverna som når målen i alla ämnen, vilket är en minskning med 1,1 procentenheter sedan 2015. Som orsak till de stigande kunskapsresultaten i årskurs 9 lyfter flera stadsdelar fram förbättringar i det systematiska kvalitetsarbetet. Stadsdelarna uppger att de har blivit bättre på att analysera verksamheten och utifrån analyserna identifiera utvecklingsbehov. Tidiga och riktade insatser ger sedan effekt på resultaten. En analys av både årets kunskapsresultat och stadsdelarnas systematiska kvalitetsarbete kommer i UR3. Gymnasieskolan De genomsnittliga betygspoängen har sjunkit något jämfört med läsåret 2014/2015 på yrkesprogram från 15,2 till 15,0 och högskoleförberedande program från 13,5 till 13,3. Trenden ser lika ut både för kvinnor och män. Då man ser på fördelningen av betygen A till F har en förskjutning skett mot lägre betygssteg, när det gäller betygen A till E. Däremot är det ungefär lika många elever som får F (ej godkänt betyg) i examensbevisen läsåret 2015/2016. Tabell. Genomsnittlig betygspoäng Ett resultat som är av stort intresse för gymnasieskolan är andel som klarar gymnasieexamen. Skillnaden läsåret 2015/2016 mot föregående läsår är att en större andel elever klarar examen. På yrkesprogrammen erhöll 70,5 procent gymnasieexamen vilket är 4,2 procentenheter mer än läsåret 2014/2105 och på högskoleförberedande program erhöll 78,1 procent gymnasieexamen vilket är 1,9 procentenheter mer än läsåret 2014/2015. 4.7 Reviderad prioritetsordning i förskoleklass Under 2015 har övergripande riktlinjer för prioriteringsordning till förskoleklass utformats. Riktlinjerna förtydligades under våren 2016 och användes inför placeringen Uppföljningsrapport 2 2016, del 2 28