1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap; beslutade den XX xxxx 2011. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 2 6 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. samt 5 förordningen (2008:553) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands och beslutar följande allmänna råd. 1 kap. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas på landstingens verksamhet enligt 7 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och 6 lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands. Vad som i föreskrifterna och de allmänna råden sägs om landsting gäller även kommuner som inte ingår i ett landsting. 2 kap. Definitioner 1 Följande begrepp och termer används i dessa föreskrifter och allmänna råd: allvarlig händelse katastrofmedicinsk beredskap skadeområde händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt beredskap för att kunna bedriva hälso- och sjukvård i syfte att minimera de fysiska och psykiska följdverkningarna vid allvarlig händelse område i anslutning till skadeplats inom vilket hälso- och sjukvårds-, polis- och räddningsinsatser leds och organiseras vid en skadehändelse
3 kap. Grundläggande bestämmelser 2 1 Av 7 tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) framgår det att landstinget ska planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. 2 Landstinget ansvarar för att det ledningssystem som ska inrättas, i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, anpassas till bestämmelserna i det följande. 3 Varje landsting ska upprätta en katastrofmedicinsk beredskapsorganisation som har till uppgift att upprätthålla den katastrofmedicinska beredskapen. Denna organisation ska vid allvarlig händelse kunna 1. larma och aktivera nödvändiga funktioner, 2. leda och genomföra sjukvårdsinsatser i ett skadeområde, utföra sjuktransporter och omhänderta drabbade på vårdenhet, samt 3. samverka med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå. 4 Landstinget ska vidare vid allvarlig händelse, på Socialstyrelsens begäran, kunna rapportera till myndigheten om 1. vidtagna åtgärder, 2. förväntad utveckling, 3. behovet av samverkan, samt 4. planerade åtgärder. 4 kap. Obligatoriska funktioner Särskild sjukvårdsledning 1 Varje landsting ska inrätta en ledningsfunktion som ska benämnas särskild sjukvårdsledning. Den ska ingå i den katastrofmedicinska beredskapsorganisationen 1. på regional nivå inom landstingsledningen, och 2. på lokal nivå i ett skadeområde, inom sjuktransportverksamheten och på en vårdenhet. Den särskilda sjukvårdsledningen ska vid allvarlig händelse ha förmåga och befogenhet att leda hälso- och sjukvårdspersonal, samordna resurser samt samverka med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå.
Vid allvarlig händelse bör den särskilda sjukvårdsledningen ha förmåga att 3 prioritera mellan och samordna olika verksamheter, omdisponera tillgängliga resurser, mobilisera resurser som inte är omedelbart tillgängliga, samt förflytta patienter och evakuera vårdenheter. Sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig 2 Den särskilda sjukvårdsledningen ska på regional och lokal nivå vara bemannad med hälso- och sjukvårdspersonal som har förmåga att 1. administrativt leda sjukvårdsinsatser (sjukvårdsledare), och 2. prioritera och besluta om medicinska åtgärder (medicinskt ansvarig). Vid sjukvårdsinsatser i ett skadeområde ska beteckningarna sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig användas. Sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvarige kan vara en och samma person. Tjänsteman i beredskap 3 Landstinget ska på regional nivå inrätta en funktion som ständigt är bemannad och som ska ha till uppgift att ta emot larm om allvarlig händelse. I ett initialt skede ska funktionen även kunna verifiera uppgifter, larma vidare, samordna det inledande arbetet samt informera om den allvarliga händelsen. Funktionen ska benämnas tjänsteman i beredskap. Landstinget bör fastställa kriterier för när en operatör vid en larmcentral ska kontakta tjänsteman i beredskap. Tjänsteman i beredskap bör ha befogenhet att vid larm om allvarlig händelse initialt kunna utöva särskild sjukvårdsledning och fatta nödvändiga beslut om landstingets hälso- och sjukvård. Krisstöd 4 Landstinget ska vid allvarlig händelse kunna erbjuda krisstöd till de som har drabbats av eller som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa.
4 Krisstödet bör organiseras i samverkan med kommunernas socialtjänst. Information 5 Landstinget ska vid allvarlig händelse kunna lämna information till drabbade, allmänheten och företrädare för massmedia. Informationsinsatserna ska samordnas i den egna organisationen samt vid behov med myndigheter och organisationer på lokal, regional och nationell nivå. Tillgängligheten bör beaktas vid informationsinsatser. Information bör kunna lämnas t.ex. både muntligt och skriftligt, på andra språk än svenska samt med beaktande av funktionshindrade personers särskilda behov. I vissa fall bör informationen lämnas med särskilt iakttagande av kulturella seder och bruk. 5 kap. Planering Planeringsprocess 1 Utgångspunkten för planeringen av den katastrofmedicinska beredskapen ska vara den risk- och sårbarhetsanalys som varje landsting ska sammanställa enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2 Med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen ska landstinget göra en bedömning av vilka resurser som är nödvändiga för att upprätthålla en katastrofmedicinsk beredskap. Vid bedömningen ska särskilt beaktas 1. befolkningstäthet, infrastruktur och geografiska förhållanden, och 2. omständigheter som allvarligt kan påverka hälso- och sjukvårdens tillgång till personal, lokaler och utrustning. Samverkan 3 Landstinget ska i planeringen beakta behovet av och möjligheterna till samverkan mellan olika verksamheter. Detta gäller såväl i den egna organisationen som med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå.
5 Planeringen bör genomföras med t.ex. representanter för landstingsledningen, sjukhusens ledning, primärvården, ambulanssjukvården, smittskyddsläkaren och larmcentralerna. Även ansvariga för kommunikation, service och tekniska funktioner bör delta i planeringen. Landstinget bör dessutom i planeringen samverka med t.ex. kommuner, angränsande landsting, kommunal och statlig räddningstjänst, regionala polismyndigheter och statliga förvaltningsmyndigheter samt frivilligorganisationer. En gemensam terminologi bör eftersträvas för att underlätta denna samverkan. Personal 4 I landstingets planering ska ingå rekrytering av personal med lämpliga teoretiska och praktiska kvalifikationer för tjänstgöring i den katastrofmedicinska beredskapsorganisationen. Det ska vidare planeras för att den personal som har rekryterats ges möjlighet till vidareutbildning. 5 Landstinget ska även planera för regelbunden träning och övning för att personalen ska kunna upprätthålla och utveckla den katastrofmedicinska beredskapen och dessutom göra insatser vid allvarlig händelse. Årliga evakuerings- och brandövningar bör planeras både vid sjukhus och inom primärvården. Lokaler 6 För att upprätthålla den katastrofmedicinska beredskapen ska landstinget planera för hälso- och sjukvårdens behov av robusta och säkra lokaler. Landstinget ska vidare planera för att el, tele- och datakommunikation, vatten, värme och andra väsentliga system som är viktiga för patientsäkerheten säkerställs i lokalerna vid allvarlig händelse. Det ska även planeras för att driftspersonal ska kunna kallas in med kort varsel i syfte att säkerställa driften av systemen. Utrustning m.m. 7 Landstinget ska planera för anpassningen av hälso- och sjukvårdens försörjning av medicinteknisk utrustning, förbrukningsmateriel och läkemedel till de behov som kan uppstå vid allvarlig händelse.
6 8 Landstinget ska vidare planera för att den personal som ska arbeta i ett skadeområde tillhandahålls den utrustning som är nödvändig för detta arbete. Katastrofmedicinsk beredskapsplan 9 Landstinget ska fastställa en katastrofmedicinsk beredskapsplan. Den ska utgå från den plan som landstinget ska fastställa för varje ny mandatperiod enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Även andra planer av betydelse för den katastrofmedicinska beredskapen ska beaktas. 10 Av den katastrofmedicinska beredskapsplanen ska det framgå 1. hur nödvändiga funktioner inom hälso- och sjukvården ska larmas och aktiveras vid allvarlig händelse, 2. vem som ska leda och samordna hälso- och sjukvården vid allvarlig händelse, samt 3. vilka andra aktörer som hälso- och sjukvården vid behov ska samverka med. Av planen ska det vidare framgå om landstinget har överlämnat genomförandet av en landstingskommunal angelägenhet av betydelse för den katastrofmedicinska beredskapen till någon annan vårdgivare eller entreprenör. Planen ska revideras fortlöpande. Den ska vara lätt att omsätta i praktiken. 6 kap. Katastrofmedicinska insatser utomlands 1 De landsting som är ålagda att upprätthålla beredskap för katastrofmedicinska insatser enligt lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands ska säkerställa att de på uppdrag av Socialstyrelsen med kort varsel kan tillhandahålla personal och materiel för svenska insatser utomlands. Landstinget ska även se till att personalen ges tillfälle till utbildning och övning. 2 Om det uppkommer kostnader för landstinget som är direkt hänförliga till katastrofmedicinska insatser utomlands eller till beredskap för sådana insatser enligt lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands, ska kraven på ersättning ställas till Socialstyrelsen.
7 1. Denna författning träder i kraft den XXXXX 2011. 2. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:13) om fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap. Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM Joakim Beck-Friis