1. ORIENTERING Denna rapports syfte är att genom inventering av fastigheten och dess utrustning hitta åtgärder för energi- och kostnadseffektiva besparingar. Genomgången genomfördes september och oktober månad 2015 av: Pär Johansson, HSB Umeå Joakim Andersson, HSB Umeå 1.1 Fastighet Fastigheten består av 8 st flerfamiljshus med två till fyra våningsplan, och ett terrasshus med fem våningsplan, byggåret är 1983. Antal lägenheter och yta: 104 st bostadsrättslägenheter 9 419 m 2 1 st hyreslokal 112 m 2 Totalt: 9 499 m 2 Garage/parkeringsplatser: 1st varmgarage 1 888 m 2 129 parkeringsplatser, varav 51 P-plats och 71 varmgarageplatser. 1.2 Medieförbrukning För år 2014 var föreningens medieförbrukning följande: El: Fjärrvärme: Tappvatten: varmvatten: 106 510 kwh 1 224 750 kwh 9 846 m 3, varav 4 439 m 3 Nyckeltal El: Fjärrvärme: Kallvatten: Varmvatten: 11kWh/m 2 129 kwh/m 2 259 L/lgh/dygn 117 L/lgh/dygn 1
2. SAMMANFATTNING 2.1 Åtgärdsförslag Åtgärder som Brf Kärnan bör utreda och genomföra enligt energigenomgången: Termostatkroppar bör bytas ut. Ett vattenbehandlingssystem (typ Bauer WT) bör installeras i värmecentralen. Styrventil för varmvatten bör bytas ut mot en mindre ventil för att erhålla en mer noggrann reglering. Värmesystemet bör injusteras efter ovanstående åtgärder är genomförda, för att säkerställa en jämn temperatur i föreningens lägenheter. Alt 1: Fläktmotorer på låghusen bör bytas ut mot nya effektiva fläktar med möjlighet till temperatur och tryckstyrning. Alt 2: Sammandragning av ventilationskanaler på låghus med lägenhetsaggregat, samt installation av en central fläkt per hus. Kostnadskalkyl för att bestämma vilket av ovan alternativ som är lönsammast bör genomföras. FTX-aggregat i terrasshuset bör bytas ut mot ett nytt korsströmsaggregat med rättdimensionerade fläktstorlekar. Kanalsystemet bör i samband med ovanstående åtgärder rensas för att rätt luftmängder ska ta sig till- och från lägenheterna. Ventilationen ska efter ovanstående åtgärder injusteras. Vattenmätare i värmecentral bör kopplas upp mot ovanstående system för att bättre kunna kontrollera vattenförbrukning. Ett överordnat system med mer energibesparande funktioner för värme- och ventilationssystem bör installeras, med möjlighet för uppkoppling mot överordnat system. Detta för att tillgängliggöra avläsningsvärden och inställningar för att snabbare kunna åtgärda problem och felinställningar. Styrsystem för garage bör uppdateras så att rätt funktioner kan erhållas, och därefter kopplas upp mot överordnat styrsystem för att bättre kunna bevaka energiåtgång och temperaturer. Snålspolande perlatorer i badrum och kök. 2
Årlig kostnad ENERGIGENOMGÅNG 2.2 Ekonomisk kalkyl Uppskattade kostnader för genomförande av åtgärder per användningsområde: Värmesystem: 330 000 kr Termostatbyte, vattenbehandlingssystem, injustering. Ventilation alt.1/alt.2: 880 000 kr /2 260 000 kr Byte av befintliga fläktar/sammandragning av kanal, nya FTX-aggregat, kanalrensning samt injustering. Styrsystem: 300 000 kr Uppkoppling av fläktar och värmecentral, programvara. Vattensystem: 70 000 kr Snålspolande perlatorer. Total kostnad: 1 630 000 kr / 2 960 000 kr Beräknad årlig besparing: 10 % / 122 000 kr Avkastningsränta: ca. 6 % / 3 % 1 400 000 kr 1 200 000 kr Beräknad besparing 1 000 000 kr 800 000 kr 600 000 kr 400 000 kr Kallvatten Varmvatten Värme El 200 000 kr 0 kr Ovanstående kalkyl förutsätter att samtliga åtgärder utförs i sin helhet. Uppskattade kostnader redovisas exklusive mervärdesskatt. 3. VÄRMESYSTEM 3.1 Värmeväxlare I värmecentralen sitter nya plattvärmeväxlare från Danfoss, installationsår 2014 för varmvattenväxlare, 2009 för radiatorväxlare. Värmeväxlarnas effekter: Värmekrets: 400 kw Varmvattenkrets: 270 kw Före åtgärder Märkplåt för radiatorväxlaren saknas på ytterhöljet. Varmvattenväxlaren läckte vid besiktningstillfället. Efter åtgärder 3
3.2 Cirkulationspumpar Cirkulationspumpar för värme- och varmvattensystem är av fabrikat Grundfos, modell magna för värmekrets, och magna3 för varmvattenkrets. Cirkulationspump för värmekrets är en singelpump. Båda pumparna är har energiklass A, och är varvtalsreglerade och tryckstyrda. Vid genomgången var pump för värmekrets ställd på max, vilket justerades ned till 7 m. Ljud i radiatorer hade uppfattats av boende. 3.3 Styrventiler Styrventiler är av fabrikat Danfoss. Styrventil för värmekretsen har ett kvs-värde på 10 m 3 /h Styrventil för varmvatten har ett kvs-värde på 6,3 m 3 /h, vilket räcker till ca 250 lägenheter. En för stor ventil gör styrningen svårare, och mindre känslig i sin reglering. En för fastigheten mer anpassad storlek på ventil för varmvattnet bör installeras, för att förbättra varmvattenleverlans och reglering. 3.4 Expansionskärl Expansionskärlet är av öppen typ med två pumpar för tryckhållning. Kärlets volym är 1 m 3. Installationsår är 1982. Kärlets statiska höjd är 2,8 bar, och säkerhetsventil löser ut om trycket överstiger 3,2 bar. Avsättning för avgasare genomfördes under hösten 2015, och HSB:s spirovent-avgasare har tömt systemet på luft. Detta bör genomföras i början av värmesäsongen varje år, för att säkerställa att värmesystemet kan leverera optimalt. Syre i vattnet reagerar med järn i stålrörsledningen och bildar järnoxider som sätter igen ventiler och bildar beläggningar i värmeväxlare och rör. För att undvika följdproblem på grund av oxidering i cirkulationsrören kan ett vattenbehandlingsystem, t.ex Elysator eller Bauer WT installeras för att bibehålla ett korrosionsfritt system. 4
Framledningstemperatur ENERGIGENOMGÅNG 3.5 Styrutrustning DUC är av fabrikat Schneider, modell TAC2222. Funktioner för temperatur- och tidsstyrning finns. Nedan är den värmekurva som DUC var inställd att följa vid besiktningstillfället 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0-30 -20-10 0 10 20 30 Utomhustemperatur DUC har ej möjlighet att kopplas upp mot ett överordnat styrsystem. Genom uppkoppling mot överordnat styrsystem kan energisignaturlarm installeras till systemet. Umeå energis uppdaterade sin fjärrvärmetaxa under 2014. Den nya taxan är mer beroende av det maximala effektuttaget föreningens värmeanläggning tar ut under året. Denna effekttopp är oftast under en väldigt kort period under den kallaste perioden på året, när både värmesystemet och varmvattensystemet behöver tillförsel av värme. Genom att uppdatera undercentralens styr till en modell där prioritering av effektuttag kan programmeras, kan värmen under en kort stund strypas till värmesystemet när mycket varmvatten behöver värmas upp. Då hus är tröga system, kan detta användas för att låta lagrad värme i stommen värma lägenheter, och när varmvattenbehovet sjunker så kopplas värmesystemet igång igen. Låg- eller höglarm för vattenmätarna kan på samma sätt installeras i styrsystemet och skickas till fastighetsskötare för att snabbt hantera och undvika onödiga förluster i systemet. Dessa larmar bl.a. när en ovanligt hög förbrukning uppmäts. Vattenmätare är ej uppkopplade mot styrsystemet. Temperaturgivare för värme- och varmvattenmätare är av ytmätartyp, dvs att ytan av värmeröret mäts. För att få ett snabbare system bör vattentemperaturen mätas direkt istället för indirekt via ytan. 5
3.6 Termostater Termostatventiler och kroppar är original från 1983. Ventiler är injusterbara, men känselkropparna är i behov av utbyte. Tillsammans med ett vattenbehandlingssystem kan de befintliga ventilerna få sitta kvar och injusteras på, då partiklar i värmesystemet fångas upp i behandlaren och inte sätter igen ventilerna. 4. VENTILATION 4.1 Frånluftsfläktar Flerfamiljshusen (Ostvägen 97-99 & 119-121) ventileras med en central frånluftsfläkt per 4 lägenheter. Övriga hustyper ventileras med en frånluftsfläkt per lägenhet. För att få en effektiv återvinning av frånluftsvärme bör flera lägenheters frånluftskanaler kopplas samman till en central fläkt med återvinning. Den värme som kan utvinnas ur en enskild lägenhet är inte kostnadseffektiv att ta tillvara på med en enskild fläkt, utan större mängder behövs. Om ingen värmåtervinning behövs kan motorer på de enskilda lägenhetsfläktarna bytas ut mot effektivare fläktmotorer, samt att styrutrustning som möjliggör styrning mot utomhustemperatur och tryckskillnad kan göras. 4.2 FTX-aggregat Terrasshuset har två fläktaggregat med till- och frånluftsventilation. I det befintligta aggregatet (1983) har en roterande värmeväxlare installerats och fläktarna här även de bytts. Förvärmning av tilluften görs med originalutrustning från 1983 för fläktrummet. Vid besiktningstillfället observerades ett stort tryckfall över fläktarna, och de gick på en hög effekt. Problem med luktöverföring och låga luftflöden har rapporterats av boende. Ett stort antal kolfilter påträffades i fläktrum. Det långa fläktrummet möjliggör att en korsströmsväxlare skulle kunna installeras i ventilationssystemet. I en sådan växlare blandas inte från- och tilluften på samma sätt som med en roterande värmeväxlare, och därmed förhindras luktöverföring helt. 4.3 Ventiler Till- och frånluftsventiler i lägenheterna är original sen byggandet av fastigheten. Ventilerna är justerbara, men bör bytas ut vid en framtida injustering av ventilationssystemet. 6
4.4 Köksfläktar De köksfläktar som sitter i husen är Futurums sk. alliansfläktar med ställbar forcering samt en injusteringsventil för grundflöde. Vanligt är att boende bytt ut fläkten mot en fläkt utan injusteringventil, vilket skapar obalans i systemet. För att undvika framtida misstag bör en skrivelse tas fram med de krav som ställs för att få installera en annan fläkt i det gemensamma ventilationssystemet. HSB kan hjälpa med en sådan skrivelse. 4.5 Garage Garaget ventileras med ett från- och tilluftssystem som är placerat i garaget. Installationsår av aggregatet är 1983. Ett antal värmebatterier är även utplacerade i garaget. Kanalerna är i behov av rensning, synliga ventiler är väldigt igensatta av damm. Tidur finns på centralen, men var vid besiktningen ur funktion, aggregat gick trots att tiduret slagit ifrån. Då aggregatet värmer och ventilerar en stor yta bör ytterligare utredning av styrningen genomföras. Tidkanaler och temperaturnivåer bör ställas in för att undvika onödig övervärmning av garaget. 5. Belysning Föreningens stolparmaturer och fasadbelysningen har kvicksilverlampor vilka drar mycket effekt och har fasats ut från marknaden. Utbyte av dessa mot LED-armaturer bör genomföras, effektbehovet per armatur kan då sänkas upp till 80% av nuvarande förbrukning. Trapphusbelysning är av modernare typ, dock ej LEDarmatur. Även här kan en översyn av befintlig förbrukning och besparingsmöjlighet genomföras. Byte av armaturer bör göras om trapphusarbeten planeras in. Ett bra tillfälle att uppgradera sin inomhusbelysning är om trapphuset ska målas om, eller om lägenhetsdörrar ska bytas ut. Att samordna åtgärder sänker kostnaden och minskar på ingreppstiden i fastigheten. 7
6. Elabonnemang En analys av samtliga säkringsabonnemang på föreningen bör genomföras. Genom att analysera timvärden för varje mätare kan en signaturkurva med maxvärdet för effektuttaget tas fram. Exempel på en sådan kurva finns till höger. Utifrån detta värde kan maximala säkringsströmen beräknas och därefter jämföras med den aktuella säkringsstorleken. 8