Magnus Reidén Hällefors och Ljusnarsberg. Thomas Giege Örebro, Hallsberg och Lekebergs kommun

Transkript

1

2 Thomas Giege Örebro, Hallsberg och Lekebergs kommun AnnSofi Stolt Kumla kommun Lars Johansson Askersund och Laxå kommun Magnus Reidén Hällefors och Ljusnarsberg Mats Brengdahl Nora och Lindesbergs kommun Katarina Bååth Samordnare Energikontoret Örebro Pär Palonen Karlskoga och Degerfors kommun

3 Vad gör en Energi- och Klimatrådgivare? EKR-stöd : Opartisk kostnadsfri rådgivning till: Privatpersoner Organisationer Företag ( ej medel till energieffektivisering inåt i den kommunala verksamheten.) Kommunalt anställd Stöd från Energimyndigheten Samarbete med det regionala energikontoret

4 Varför spara? Det är ont om jordklot

5 Varför spara? Lönsamt Bra för klimat- och miljö Tekniskt möjligt

6 Kostnadsutveckling olika energislag Bilden är tagen från BRF Energieffektiv Handbok för bostadsrättsföreningar Kv. Framtiden Siffrorna är från Fastigheten Nils Holgerssons underbara resagenom Sverige en avgiftsstudie för år Avgiftsgruppen, med representanter från HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige.

7 Energifördelning flerbostadshus

8 Värmeförbrukning i ett flerbostadshus Exemplet gäller ett flerbostadshus som är byggt före 1940

9 Hur komma igång? Engagerad styrelse Delaktighet i föreningen

10 Delaktighet i föreningen Boende enkät Eldsjälar

11 Enkät

12 Systematiskt arbete 1 kartlägga - nulägesanalys 2 identifiera möjligheter till förbättringar 3 Genomföra åtgärder, uppföljning

13 kartlägga nulägesanalys Tips! Nyttja energideklaration och OVK protokoll energikartläggning Ytor m 2 vad används till vad El förbrukning (hur stor? Fördelning?) Vattenförbrukning varm/kallvatten Förbrukning övriga energislag Ventilation Klimatskal (bygghandlingar) Beteende Nyckeltal?

14 identifiera möjligheter till förbättringar genom en checklista Nattvandring belysning, uppvärmning, öppna fönster, vattenläckage, drifttider ventilation mm Belysning typ och styrning Drifttider/underhåll värme, kyla och ventilation Injustering av värme, kyla och ventilation Motorer till fläktar Takvärme/stuprörsvärme/ motorvärmare

15 Prioriteringslista Skapa en prioriteringslista för åtgärderna Ta med investering, besparing och genomförbarhet Tänk långsiktigt LCC och klimat- miljö

16 Genomför åtgärder Samråd och beslut i föreningen Genomför åtgärder Uppföljning OBS! Viktigt

17 Energianvändning hos en bostadsrättsförening. Fastighetsel 10% Hushållsel 16% Värme 62% Varmvatten 12%

18 Konkreta åtgärder, Se till helheten! Värmesystem Ventilation Klimatskal

19 Klimatskalet - Var tar värmen vägen?

20 Tilläggsisolera vinden + Relativt enkelt + Billigt + Spar mycket energi + Svalare hus på sommaren - Fuktproblem kan uppstå - Tar plats på vinden

21 Stoppa den fuktiga luften Här kan fuktig luft tränga upp i vindsutrymmet. Vid tilläggsisolering blir vinden kallare och risken med fukt ökar. Täta!

22 Klimatskalet Byta fönster? Minskar kallras/förbättrat inomhusklimat Minskar buller utifrån Kan ge minskat underhållsbehov Tveksam ekonomi

23 Renovering av fönster med energiglas +Minskar kallras/förbättrat inomhusklimat +Påverkar inte utseendet på gamla fönster +Minskar buller utifrån +Relativt låg investering ~30% besparing ~ 50% besparing

24 Husets värmesystem Vattenburen värme Golvvärme Radiatorer Luftburen värme Direktel Golvvärme

25 Olika värmekällor Fjärrvärme Pellets Värmepump Ved Havre Flis El Solvärme Olja

26 Injustering värmesystem Injustering och reglering av vattenburen värme Äldre värmesystem ger ofta dålig värmekomfort och kräver onödigt hög energianvändning. För att hålla jämn värme i bostäder och lokaler krävs också ett styr- och reglersystem som anpassar effekten till behovet. Injustering av värmesystemen och byte till modern styroch reglerutrustning kan då leda till en minskad energianvändning samtidigt som värmekomforten blir bättre. Kostnaderna för detta är låga och återbetalningstiden oftast kort. En grundläggande förutsättning för att varje lägenhet ska ha samma temperatur på ca 21 grader, är att värmesystemet är väl injusterat. Efter tilläggsisolering eller ombyggnader måste oftast en ny injustering göras.

27 Förbättra ett vattenburet system Injustering av värmesystemet bör utföras av en kunnig yrkesman. Konstanflödessystem med relativt höga flöden och överdimensionerade radiatorer kan ofta konverteras till lågflödessystem. Lågflödessystem är särskilt fördelaktiga i samband med fjärrvärmesystem där man vill uppnå så låga returtemperaturer som möjligt. Viktigt att dimensionera cirkulationspumpen rätt och se till att pumpen är energiklassad. Om cirkulationspumpen är fel dimensionerad kan det leda till onödigt hög energianvändning. Är cirkulationspumpen däremot för liten riskerar du att de boende klagar på att det inte är tillräckligt varmt i huset.

28 Installera styr- och reglerutrustning Reglerutrustning vid byggnadens värmecentral (pannan eller undercentral vid fjärrvärme) bör ses över med ett intervall av år. Reglerutrustningen ser till, med hjälp av temperaturgivare (ute och/ eller inne), att byggnaden får rätt värmeleverans beroende på olika klimatförutsättningar. I övrigt gäller att ovanstående funktioner regelbundet minst en gång om året bör kontrolleras så att allt fungerar väl. Exempel på funktioner som kan medföra högre förbrukning: reglerventiler fungerar ej temperaturgivare (ute och/eller inne, tappv etc.) sitter felplacerade eller fungerar ej vatten går åt fel håll i shuntgrupper felaktig reglerkurva Samma driftstrategier oavsett årstid är också en faktor som kan medföra högre förbrukning!

29 Termostatventiler reglerar energiåtgången Installera maxbegränsade termostatventiler på radiatorerna. Termostatventilerna känner av om det finns värmekällor i lokalen eller bostaden och stryper onödig värmetillförsel. Rätt kopplat Dessa gör mest nytta i rum med hög solinstrålning eller i utrymmen som kök där utrustningen har stor värmealstring. Normaltemperaturen i varje lägenhet bör ligga på ca 21 grader och några grader lägre i sovrummet. Varje grads ökning (sänkning) av temperaturen medför ca 5 % ökning (sänkning) av energin för uppvärmning. Fel kopplat

30 Drift och underhåll Rätt injusterade och styrda värmesystem avger rätt värmemängd vid rätt tillfälle och slösar därmed inte med energi. Satsa också gärna på kontinuerligt underhåll av driften och följ upp energianvändningen med statistik. De som ska sköta den dagliga driften bör ha goda kunskaper om värme- och ventilationssystem.

31 Fikapaus!

32 Ventilation Varför ventilera? Med hjälp av ventilation kan man: Föra bort fukt, damm, partiklar, lukt, koldioxid (CO2) och luktämnen Tillföra frisk (och eventuellt filtrerad) luft Föra bort värmeöverskott i lokalen Skapa ett behagligt inneklimat Skapa lite undertryck i huset, vilket hindrar luftburen fukt från att tränga in i klimatskalet (dvs fuktig luft trycks inte in i väggar och dylikt)

33 Ventilation Regelverk och lagstiftning Boverket Socialstyrelsen Miljöbalken Lagen om obligatorisk ventilationskontroll (OVK)

34 Ventilation Olika ventilationssystem Fördelar: Självdrag (S-system) Enkelt system med billig installation och litet underhållsbehov. Kräver ingen fläkt och därmed ingen el vilket gör att systemet är okänsligt för elavbrott. Nackdelar: Återvinning av värme är inte möjlig, vilket betyder stora energiförluster och ökade kostnader. Svårt att reglera luftflödet.

35 Ventilation Olika ventilationssystem Fördelar: Frånluft (F-system) Ventilationsflödet kan kontrolleras mer än vid självdrag. Undertryck i huset minimerar risken för fuktintrång på insidan av klimatskalet. Nackdelar: Värme återvinns inte, vilket ger stora energiförluster. Fläkten drar el.

36 Ventilation Olika ventilationssystem Fördelar: Frånluftsventilation med värmepump (FVP-system) Komplett aggregat som ger värme, varmvatten, ventilation samt återvinning. Vanligaste typen av värmesystem vid nybyggnation. Betydligt lägre total installationskostnad jämfört med exempelvis bergvärme eller jordvärme. Nackdelar: I hus med en hög energiförbrukning får man en lägre energibesparing jämfört med bergvärme, jordvärme etc. I äldre hus som saknar kanalsystem för frånluft behöver en sådan byggas.

37 Ventilation Olika ventilationssystem Mekanisk från- och tilluftsventilation (FT-system) Systemet är jämförbart med F-system, dock med 2 fläktar, en till frånluftsventilation och en till tilluftsventilation. Om rätt temperatur ska blåsas in även under vintern krävs ett värmebatteri. Systemet är mindre känsligt för ändringar (t.ex. en stängd eller strypt friskluftventil, köksfläkt) än F- systemet och ljud från utemiljön (t.ex. trafikbuller) kan inte så lätt tränga in.

38 Ventilation Olika ventilationssystem Mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning(ftx-system) Fördelar: Temperaturen på den tillförda uteluften är vanligtvis bara lite lägre än rumstemperaturen vilket betyder hög komfort samt minimerad risk för drag eller kallras Fungerar oberoende av väderlek Bra verkningsgrad för värmeåtervinning Nackdelar: Underhåll krävs i form av filterbyte och rengöring av kanaler och värmeväxlare Systemet kräver noggrann injustering för att inte riskera övertryck i huset eller i delar av huset och för att minimera dragrisk Systemet drar el

39 Ventilation Olika ventilationssystem Mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX-system) FTX-ventilation i flerbostadshus Det finns 2 grundsystem som man kan välja mellan: många små lägenhetsaggregat eller ett stort centralaggregat exempelvis ett aggregat per trapphus. Fördel med centralaggregat: Det är enkelt att byta filter. Filterbyte och service utförs av förvaltare, man behöver inte ha tillgång till lägenheter. Nackdel med centralaggregat: Filterbyte ofta dyrare jämfört med lägenhetsaggregat eftersom filterbyte inte kan utföras av den enstaka boende.

40 Ventilation Värmeväxlare (vvx) Plattvärmeväxlare finns av typerna korsströmsvärmeväxlare och motströmsvärmeväxlare. Till- och frånluft passerar varandra i ett lamellpaket. Lamellerna har en stor yta så att värmen kan överföras från frånluften till tilluften. Korsströmsvärmeväxlaren har en verkningsgrad på ca %. Motströmsvärmeväxlaren kan i bästa fall komma upp i 90 %. Roterande värmeväxlare Denna typ värmeväxlare består av roterande hjul bestående av tunna profiler, ofta aluminium. Rotorerna värms upp i frånluftkanalen, roterar in i tilluftskanalen och värmer på så sätt upp tilluften. Verkningsgrad 80-85%.

41 Ventilation Ekonomi och underhåll Tips på energisparande åtgärder och deras ekonomiska bedömning; värmeåtervinning (som i FTX eller FVP) väl dimensionerade aggregat med lågt tryckfall behovsanpassade drifttider (timer, närvarogivare) kontroll på flöden anpassad rumstemperatur byte av filter rengöring av kanalsystem och ventiler utnyttja nattkyla, kylåtervinning byte av fläktar och fläktmotorer (lågt SFP) mycket lönsamt mycket lönsamt mycket lönsamt mycket lönsamt mycket lönsamt mycket lönsamt ofta lönsamt ofta lönsamt kan vara lönsamt

42

43

44 Konsumenternas Energimarknadsbyrå Hjälp vid val av elabonnemang

45

46 El: Vad kan du göra i din lägenhet?

47 Belysning!

48

49 Vad står det på förpackningen?

50 Appen Lampguiden

51 Energideklaration Energideklarationer gör det lättare för dig att se hur mycket energi en byggnad förbrukar, jämfört med andra. Enligt reglerna ska energiprestandan tydligt anges i annonser när byggnader ska säljas eller hyras ut. Om du bor i en bostadsrätt eller hyresrätt får du reda på hur mycket energi som behövs för uppvärmning, vilket påverkar din hyra.

52 Energideklarationen ska ge dig som funderar på att hyra bostad eller lokal en möjlighet att snabbt och enkelt få en bild av hur mycket energi som går åt till uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. I energideklarationen kan du också se om det har gjorts en radonmätning och om ventilationskontrollen är gjord. För flerbostadshus och lokaler är ventilationskontrollen obligatorisk. En fullständig energideklarationen ska överlämnas till den nya hyresgästen när en byggnad eller en del av en byggnad hyrs ut.

53 Annonsering Om det finns en energideklaration när en byggnad, eller del i byggnad, eller andel i byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning så ska energiprestandan anges i annonsering i/på tidningar eller webbplats Nu ansvarar Boverket för tillsynen. Via Boverkets webb. Boverket.se kan man få tillgång till energideklarationen. Tillsynen omfattar att: sammanfattningen visas på väl synlig plats energideklarationen visas för spekulanter energideklarationen överlämnas till ny ägare/bostadsrättsinnehavare energiprestanda finns med i annonsering

54 BRF Älgen Örebro

55 BRF Älgen Örebro Tilläggsisolering av vind. Återkommande genomgång av radiatorer och termostater. Genomgång av tappställen. Vindsvåning nya konvektorelement Tilläggsisolerat under ett golv Lågenergibelysning Kommande: Installation av luftavfuktare i tvättstuga

56 Karlskoga Hus Nr 10

57 Karlskoga Hus Nr 10 Gjorda åtgärder Nya armaturer i trapphus och tvättstuga med närvarostyrning. Injustering av värmen Intelligenta motorvärmare Känner av yttertemperaturen, de vet hur länge de ska vara aktiva för att bilen ska vara varm när du ska starta. Mindre tvättmaskin Eftersom det finns många äldre i huset har man köpt en mindre tvättmaskin som passar bättre när man inte har så mycket tvätt. En liten tvättmaskin drar ju mindre energi och vatten än en större.

58 Karlskoga Hus Nr 10 Planerade åtgärder Thermografering (värmekamera) För att få en bättre bild av var värmen tar vägen och vad som ska göras Fönsterbyte Under 2014

59 BRF ÅLKILSBORG, Lindesberg Pierre Fell Hsb Bostadsrättsförening Ålkilsborg i Lindesberg

60 Hur ligger ni till i er BRF?

61 Tack för uppmärksamheten! Alla tjänar på energieffektivisering!