Einsteinseminarier hösten 2007
Einstein i Göteborg Jag anser att man inte bör tala om svensk, tysk, fransk eller engelsk vetenskap. Vetenskap bör vara fri från national begreppen. Den är internationell. (Albert Einstein intervjuad i DN 12/7 1923, i samband med besöket i Göteborg). Hur fri är vetenskapen, hur oberoende av tid och rum? Vad är nyskapande forskning och vilka är drivkrafterna? Vilken sorts vetande åstadkoms i olika vetenskaps grenar? Einstein själv eftersträvade harmonisk skönhet i lösningarna på såväl veten skapliga problem som annat: de skänker båda samma arkitektoniska skönhetsnjutning (om matematik och musik i DN 11/7, 1923). I fyra seminarier inspirerade av Albert Einsteins besök i Göteborg 1923 kommer dessa frågor att belysas i diskussioner där personer med engagemang i forskningen och dess roll i samhället möts för fria meningsutbyten. Frågorna kanske inte låter sig slutligt besvaras, men måste hållas levande vid ett levande universitet. Einstein fick sitt genombrott med relativitetsteorin tidigt efter sekelskiftet 1900, men Nobelpriset först 1922, för något annat än relativitetsteorin, och han höll sin Nobelföreläsning 1923, i Göteborg, på Liseberg. Denna något krokiga väg från Zürich och Bern till Göteborg kan i sig illustrera vetenskap i tid och rum, stämningar i vetenskaps samhälle och politik. Seminarierna startar med en paneldiskussion. Därefter är det paus och efter pausen fri diskussion. Seminarierna är öppna för alla intresserade. Välkomna!
Torsdagen den 20 september Seminarium I Det vetenskapliga genombrottet Rätt ögonblick eller rätt forskare? När och hur uppstår ett vetenskapligt genombrott? Hur mycket bidrar den enskilde forskaren och hur mycket måste vara förberett i forskningsmyllan? Kan man vara före sin tid, men kanske inte för mycket? Tid Plats Panel Moderator kl. 15.00 18.00 Sal 10, Vasaparken, Göteborgs universitet Aant Elzinga, professor emeritus i vetenskapsteori, Göteborgs universitet Anders Bárány, professor, vice museichef vid Nobelmuseet, Stockholm Per Eriksson, generaldirektör vid Vinnova Margareta Hallberg, professor i vetenskapsteori, Göteborgs universitet Erland Hjelmquist, professor, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Torsdagen den 18 oktober Seminarium II Det vetenskapliga genombrottet Hur känner man igen det nyskapande? Ser genombrott och nyskapande likadana ut i olika vetenskaper, och hur ser de i så fall ut, eller är det frågan om helt olika vägar till nytt vetande och också olika karaktär på resultaten? Hur förhåller sig vetenskapligt nyskapande till konstnärligt nyskapande? Tid Plats Panel Moderator kl. 15.00 18.00 Sal 10, Vasaparken, Göteborgs universitet Mats Jonson, professor i kondenserade materiens fysik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg Christina Ramberg, professor i handelsrätt, Handelshögskolan, Göteborgs universitet, verksam i advokatfirman Vinge Lena Johannesson, professor i konstvetenskap, Göteborgs universitet Helena Wessman, rektor vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet Lena Ulrika Rudeke, doktorand, Litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
Torsdagen den 15 november Seminarium III Det vetenskapliga uppdraget Universell forskning eller regional utveckling? De vetenskapliga resultaten är i teorin fria och tillgängliga för alla, liksom forskarna skall vara fria att välja frågeställningar och metoder oberoende av yttre intressenter och krafter. Men hur stor är friheten, vem betalar och hur värderas och används kunskapen? Tid Plats Panel Moderator kl. 15.00 18.00 Sal 10, Vasaparken, Göteborgs universitet Ann Brinkmalm, docent i neurokemi, Göteborgs universitet Lennart Olausson, rektor vid Malmö högskola Sverker Sörlin, vetenskaplig ledare vid SISTER, Stockholm och gästprofessor vid Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm Ingela Krantz, vd för Skaraborgsinstitutet i Skövde, adjungerad professor i folkhälsovetenskap Lena Ulrika Rudeke, doktorand, Litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
Torsdagen den 6 december Seminarium IV Den vetenskapliga lusten Forskaren som lekande människa Vad driver den enskilde forskaren? Är forskandets lust i sig tillräckligt motiverande, tillfredsställelsen över att finna något nytt och oväntat? Inom vissa forskningsområden finns potentiellt stora materiella vinster för den enskilde. Hur styr detta, om det styr? Och vilken roll spelar drömmen om ära och berömmelse? Tid Plats Panel Moderator kl. 15.00 18.00 Sal 10, Vasaparken, Göteborgs universitet Gunnar Bjursell, professor i molekylärbiologi, Göteborgs universitet Arvid Carlsson, professor i farmakologi vid Göteborgs universitet 1959 1989, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2000 Margareta Alin, chef för Världskulturmuseet, Göteborg Bo Rothstein, innehavare av August Röhss professur i statsvetenskap, Göteborgs universitet Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet, professor i neurokemi Erland Hjelmquist, professor, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet