Delaktighet kring hälsa och levnadsvanor

Relevanta dokument
Cityhälsan Centrum VC Cityhälsan Centrum VFU-ansvarig

VC samt VFU-ansvariga läkare primärvård /EB Vårdcentral Roll E-post

VC samt VFU-ansvariga läkare primärvård KS Vårdcentral Roll E-post

VC samt VFU-ansvariga läkare primärvård /EB Vårdcentral Roll E-post

E-Hälsa RÖ. Så arbetar vi med e-hälsa för våra invånare i RÖ , Lotta Saleteg Falk e-hälsostrateg RÖ. Region Östergötland

Klinisk kemi. Resurs eller Slöseri? Biomedicinsk analytiker i Primärvården. Maria Kuusinen Göran Schedvin

Manual för genomförande av Hälsosamtal inom Region Östergötland

Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland. Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland

orange Postnummer Postort Kommun Antal RUT-avdrag Summa (kr) Befolkning över 20 år Andel i procent

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping SOLEL Östergötlands

Regionfakta

Producentobunden läkemedelsinfo. Omgång 3 okt/nov 2017

Linköping c-kärna exkl A-läge Bostad. Linköping A-läge butiker Bostad. Linköping B-läge butiker Bostad. Linköping C-läge butiker Bostad

Not: Postnummerområden med en mindre befolkning än 5 invånare har tagits bort ur listan.

Så hittar du rätt hållplats Norrköpings resecentrum

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

AFT19. Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde. Östergötlands län. Datum: / 18. Sida:

(19) ACG som ersättningssystem inom primärvård. Rapport. Camilla Paananen Therese Persson Kerstin Bertilsson Lars Valter

Landstingsfakta Bilaga till årsredovisning för Landstinget i Östergötland. MEDBORGARPERSPEKTIVET 13

Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2006, utgåva LiÖ Ledningsstaben Camilla Paananen

Minnesanteckningar från primärvårdsforum den 9 september 2015

FÖREBYGGA OCH BEHANDLA FETMA

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2005, utgåva LiÖ Ledningsstaben Camilla Paananen

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2014, utgåva LiÖ Ledningsstaben Camilla Paananen

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2004, utgåva LiÖ Ledningsstaben Camilla Paananen

Samband mellan kostnader, ACG-vikt och andra faktorer som används vid ekonomisk ersättning till vårdcentraler

Landstingsfakta Bilaga till årsredovisningen

Landstingsfakta 2013 Bilaga till årsredovisningen 2013

Statistikinfo 2014:04

KBT via nätet STÖD OCH BEHANDLING

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Statistikinfo 2017:03

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Regionvård

Resursfördelning Region Östergötland

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Utveckling Innovationer inom Primärvården i Östergötland

Landstingsfakta Statistikbilaga till årsredovisningen

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Brukardialogberedningar

Brukardialogberedningar i Region Östergötland

Område Kostnads- Avtals- Kommentar Diarienummer/ Organisations- Ersättnings- Kommentar Utan- Utan- H- H-

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2005, utgåva LiÖ Ledningsstaben Linda Brobäck

Länsgemensam folkhälsopolicy

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Avtal sjukhusvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden budget 2002, utgåva 3 (Landstingsbidrag aug, uppdaterade avtasers)


LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Fysisk aktivitet på recept (FaR) i Östergötland 2003

Likvärdig hälso- och sjukvård?

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

Arbetsplan Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning

Hälsolyftet. Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Östgötens hälsa Kommunrapport - Vård och förtroende. Rapport 2007:7. Folkhälsovetenskapligt centrum

Primärvårdsforum

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Minnesanteckningar från Primärvårdsforum 22 november 2016

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Landstingsfakta Statistikbilaga till årsredovisningen

Minnesanteckningar från primärvårdsforum den 24 november 2015

Samtal och enkät om tillgänglighet med mera på vårdcentralerna

VERKSAMHETSPLAN

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare Sid 1

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Minnesanteckningar från primärvårdsforum den 10 februari 2015

25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Regionvård

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2006, utgåva LiÖ Ledningsstaben Camilla Paananen

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

Statistikinfo 2013:09

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Hälsotecken. Vårdval Östergötland. Nyhetsblad. Nu går startskottet för.

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Transkript:

Delaktighet kring hälsa och levnadsvanor Brukardialogberedning 5 Kunskapssammanträde, 2017-11-14

Brukardialogberedning 5 Madeleine Johansson, ordf Anna Nilsson, vice ordf Margareta Fallsvik Bibbi Svärd Anita Grundström Gudrun Skoog Klas Corbelius Tjänstepersoner Christoffer Martinelle Eva Törnvall 2

Brukardialogberedningens arbete Patient/anhörig/medborgarperspektiv: 5 politiska brukardialoger, 7 ledamöter i varje Tjänsteman process- och kunskapsstöd Syfte: Att lyssna, sammanfatta och dra slutsatser från patienters, anhörigas och medborgares erfarenheter Brukarrapporten utgör en viktig del i behovsanalysen

Det här vet vi Ohälsosamma levnadsvanor orsakar - 80 % av alla hjärtsjukdomar och stroke - 30 % av all cancer. Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Förbyggande insatser som stöttar goda levnadssvanor kan förebygga, eller förbättra, 90 % av sjukligheten i kroniska sjukdomar. WHO

Uppdraget Medborgardialog Vad tycker medborgarna att det offentliga ska bidra med gällande levnadsvanor och hälsa? Ska det offentliga lägga sig i? Vilket stöd behöver medborgare? Kartläggning Vilka erfarenheter finns nationellt respektive internationellt? Detta är del 1 av 2 av uppdraget 5

Det här vet vi Hälsan är ojämlik - socioekonomi och hälsa har ett samband men detta har analyserats i tidigare brukardialogberedningar. Därför har vi Träffat ett tvärsnitt av befolkningen utifrån ålder, kön och geografi. Medborgardialog inte brukardialog 6

Kartläggning av nationella och internationella erfarenheter Hälsofrämjande åtgärder som är riktade mot en specifik diagnos t.ex. hjärtkärlsjuklighet är framgångsrika medan mer allmänna hälsofrämjande åtgärders effekt är mer svårbedömt. De hälsofrämjande insatserna bör involvera flera aktörer i samhället för att vara framgångsrika Konkreta handlingar som, t.ex. fri frukt i skolan och att underlätta att komma till träningslokal, är mer effektivt än enbart information och utbildning. Det saknas tillräckliga underlag för att uttala sig om de svenska programmens hälsosamtal är kostnadseffektiva. 7

Hälsofrämjande och förebyggande insatser i Östergötland Men inte alltid likvärdigt - Fysisk aktivitet på recept (FaR) - Hälsosamtal 8

Antal 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Fysisk aktivitet på recept (FaR) Antal FaR-ordinationer Antal uppföljda Antal följsamma 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Mål och mått ersättning togs bort 9

Hälsosamtal Frivilligt för vårdcentraler 27 av 43 erbjuder hälsosamtal 2017 Antal inbjudna i respektive vårdcentral var mellan 2 727 Totalt antal inbjudna var 4734 varav 1921 tackade ja (41 procent) 2016 Brist på resurser framförallt gällande sjuksköterskekompetens lyfts fram som ett hinder från primärvården. Sjuka patienter prioriteras före friska när prioritering behöver göras. Dock positiv syn på insatsen hos de som utför hälsosamtal. 10

Frågeområden medborgardialog kring hälsa och levnadsvanor Vad är viktigt för ert välbefinnande? Vilka förutsättningar är viktiga för att främja hälsa? Vilket ansvar har individen och vilket ansvar har samhället? Vad gör att vi ändrar våra beteenden? Vilket stöd ska det offentliga bidra med? Vilket stöd ska hälso- och sjukvården bidra med? Vilka hjälpmedel kan vara till nytta för att främja goda levnadvanor? T ex teknik, innovationer, prylar. 11

Hur kan Regionen stötta? ska hälso- och sjukvården lägga sig i? Individen har ett ansvar 12 Gäller bara att ta tag i saker. Jag har egentligen förutsättningarna. Ja! Genomgående finns ett högt förtroende och positiv respons på att hälso- och sjukvården arbetar med förebyggande insatser. Aktivt samarbete med andra aktörer och utåtriktade aktiviteter.

Vad behövs för att ändra levnadsvanor? Individens ansvar Vad som gör att en person ändrar beteende eller bibehåller ett beteende - är i hög grad individuellt - och beror ofta på den egna motivationen Jag ändrade mig efter biologilektionen! Vi fick veta hur man skulle äta för att vara pigg och orka saker. Det gjorde mig intresserad! 13 - samt i vilken fas i livet en person befinner sig i. Det viktigaste är att hitta rätt träningsform för en själv. Damer med rullator t ex.

Vad tycker invånarna? Vad är viktigt för hälsan? Hälsofrämjande aktiviteter mer än att dra på sig en träningsoverall - Sociala sammanhang viktiga jag är trött när jag går dit men pigg när jag går hem (Körmedlem) - Vardagsmotionen Det är mycket information om att röra sig och så, jag tror att det finns en stor medvetenhet. / / Men vanliga promenader vardagsmotionen det har nog glömts bort lite. 14

Förutsättningar för att må bra Vad som behövs för att må bra påverkas av flera saker, som.. 15 - Arbetsplatsens betydelse - Social mötesplats - Förutsättningar Som arbetslös har man inte samma förutsättningar / /. Mycket är utformat utifrån att man har ett jobb. Detta enkla att hälsa på varandra på morgonen på arbetet är viktigt. Alla behöver bli sedda. Och att bli bekräftad. / /.

Förutsättningar för att må bra Ekonomiska förutsättningar När det gäller motion, kostnadsfrågan tror jag är stor för många. Regionen skulle kunna stå för ett gratis tillfälle. En friskvårdspeng till alla pensionärer.. 16

Förutsättningar för att må bra Närområdets utformning - Säkerhet - Kommunikation - Mötesplatser Det har utvecklats i Norrköping med trottoarer och cykelväger. Skogar finns men man vågar inte alltid. Belysning saknas. Vill inte gå ensam då. 17

Förutsättningar för att må bra Föräldrar och vänner Goda vänner är värda guld för hälsan 18 Familjen är viktig. Om föräldrarna till exempel själva äter dåligt så blir det att barnen också gör det.

Slutsatser Brett stöd för hälsofrämjande insatser inom hälso- och sjukvården Aktivt samarbete med ideell sektor och utåtriktade insatser Sociala arenor Olikvärdigt utbud för primärpreventiva insatser Andra yrkeskategorier för hälsofrämjande insatser 19

Reflektioner Hälsofrämjande arbete en kulturfråga? Primärpreventiva insatser och prioriteringar i vården? Tvång eller frivillighet? Öppna upp för andra yrkeskategorier? 20

2017 (1/jan-31/maj) Vårdcentral Inbjudna 1 Samtal 2 Inbjudna 1 Samtal 2 Inbjudna 1 Samtal 2 Inbjudna 1 Samtal 2 Inbjudna 1 Samtal 2 Samtal/ Inbjudna Samtal 3 Borensbergs vårdcentral 45 18 55 25 2 2 100% 10 Boxholms vårdcentral 125 49 39% 48 Brinkens vårdcentral 47 22 151 75 155 77 152 71 227 94 41% 56 Capio Berga vårdcentral 16 7 89 30 25 8 32% 4 Cityhälsan centrum 251 100 295 107 36% 54 Cityhälsan norr 287 104 Cityhälsan söder 96 36 294 116 301 103 635 215 727 267 37% 125 Ekholmens vårdcentral 36 15 260 133 236 121 Finspångs vårdcentral 171 73 186 70 117 53 221 99 45% 41 Geria vårdcentral i Söderköping 91 42 40 20 Helsa vårdcentral Kneippen 100 54 Helsa vårdcentral Skarptorps 59 25 97 43 121 56 54 18 24 Helsa vårdcentral Spiran 23 4 17% Helsa vårdcentral Vilbergens 61 26 156 72 219 103 Helsa vårdcentral Östertull 11 6 93 34 243 96 43 27 21 9 43% 15 Johannelunds vårdcentral 46 22 271 126 200 97 113 51 411 130 32% 78 Kisa vårdcentral 4 2 28 18 Kolmårdens vårdcentral 49 25 154 83 208 112 205 106 205 93 45% 51 Kungsgatans vårdcentral Lkpg 106 45 222 96 285 140 217 105 346 153 44% 82 Kärna vårdcentral 41 26 180 95 179 107 83 49 247 128 52% 44 Lambohov-Mjärdevi vårdcentral 29 15 37 19 31 17 6 2 60 25 42% 9 Linghems vårdcentral 35 22 182 113 125 55 44% Ljungsbro vårdcentral 37 19 117 55 141 63 89 20 118 44 37% 13 Lyckornas vårdcentral 50 25 149 69 119 43 101 48 48% 44 Mantorps vårdcentral 57 27 22 60 37 Mariebergs vårdcentral 54 24 145 52 18 3 17% 45 Mjölby vårdcentral 31 15 119 62 126 58 112 52 80 31 39% Nygatans vårdcentral 37 20 143 63 313 146 154 81 158 66 42% 47 Ryds vårdcentral 84 22 26% 49 Skäggetorps vårdcentral 20 4 100 28 107 32 69 27 39% 21 Skänninge vårdcentral Skärblacka vårdcentral 4 88 29 48 20 42% 5 Söderköpings vårdcentral Tannefors vårdcentral 136 77 146 62 42% 38 Trädgårdstorgets vårdcentral 12 7 67 40 80 36 Vadstena vårdcentral 71 40 121 57 214 51 129 63 276 101 37% 74 Valdemarsviks vårdcentral 16 6 318 137 210 98 226 95 304 121 40% 54 Valla vårdcentral 18 11 113 62 80 35 95 33 36 17 47% 26 Vikbolandets vårdcentral 135 58 43% 42 Åby vårdcentral Åtvidabergs vårdcentral 56 24 145 80 107 54 54 41 21 12 57% 5 Ödeshögs vårdcentral 13 11 39 37 80 42 53% 52 Österbymo/Ydre vårdcentral 14 10 TOTALT 1133 541 4187 1991 4420 1940 2841 1258 4734 1921 41% 1132 1 Antal inbjudna beräknas m.h.a. de checklistor som varje vårdcentral lämnat in. 2 Antal samtal beräknas utifrån antal inkomna enkäter. 21 3 Antal samtal enligt den inlämnade ekonomiska redovisningen för första halvåret. 4 Skärblackas befolkning erbjöds under år 2014 hälsosamtal via vårdcentralen Finspång. 2012 2013 2014 2015 2016