Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i ett avseende i förhållande till kravet på saklighet.

1/9 BESLUT 2017-12-22 Dnr: 17/00398 SAKEN Uppdrag granskning, SVT1, 2016-11-02, program om hur Göteborgs kommun slutit avtal med ett privat företag som tillhandahållit boenden för ensamkommande barn och unga; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i ett avseende i förhållande till kravet på saklighet. PROGRAMMET Programmet var ett granskande reportage om hur Göteborgs kommun slutit avtal med ett privat bolag som tillhandahåller boenden för ensamkommande barn och unga. Inledningsvis sa programledaren bland annat följande. Förr tjänade privata bolag stora pengar på att ge flyktingar boende. Nu gör man pengar på boenden som står tomma. Strax därefter sa reportern följande om en tidigare chef vid Göteborgs kommun, A. A var chef för den verksamhet på Göteborgs kommun som ansvarar för boenden för ensamkommande barn och unga. Hösten 2015 ökades hennes personalstyrka, verksamhet och budget dramatiskt. Mångmiljonkontrakten med de privata aktörerna som ville öppna boenden hamnade på hennes bord. A är huvudperson i historien som vi i kväll ska berätta. Men hon har bytt jobb. I dag är hon hög chef på det företag som det senaste året slutit avtal värda uppemot 140 miljoner kronor i Göteborgs kommun. Kort därefter sa reportern bland annat följande. Göteborg är en ankomstkommun, vilket betyder att stora delar av alla ensamkommande passerade här, innan de slussades vidare till mer permanenta boenden. Migrationsverket har ansvar för vuxna flyktingar, medan det är kommunerna som ansvarar om just ensamkommande barn och unga. [ ] Under loppet av några månader öppnades sängplats efter sängplats i kommunal regi. Men det räckte inte. Avtal efter avtal med privata boenden tecknades. Myndigheten för press, radio och tv Tel: 08-580 070 00 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@mprt.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.mprt.se

2/9 I programmet sas därefter följande. (Reporter) Hösten blev till vinter. Och den 24 november 2015 kallade statsministern och vice statsministern till presskonferens. (Stefan Löfven) Vi har tagit emot 80 000 människor de senaste två månaderna. Det kräver att vi kraftigt får ner antal personer som söker asyl och beviljas uppehållstillstånd i Sverige i stället få dem att söka sig till andra länder. Kort därefter sa reportern följande. I ett slag stryptes strömmen av människor som sökte sig till Sverige. Från att ha tagit emot motsvarande 100 nya skolklasser i veckan med barn och unga, störtdök antalet. Strax därefter sa reportern följande. Tre veckor in på det nya året slöt Göteborgs kommun ett avtal med Migrationsverket, där kommunen lovade att ha 900 platser till förfogande för de ensamkommande barn som myndigheten ändå trodde skulle komma. Men i det vakuum som bildades när strömmen av asylsökande mattades av, stod kommunerna med alldeles för många och långa avtal med privata aktörer. Reportern sa sedan bland annat följande. Över stora delar av Sverige hade kommunerna under hösten slutit direktupphandlade avtal med privata boenden. Strax därefter sa reportern följande. Lagen tillåter direktupphandling, när det är absolut nödvändigt och det råder synnerligen brådska. Då finns inte tid att konkurrensutsätta inköpen. Men frågan är, när den synnerliga brådskan, flyktingströmmen, avtog. I slutet av oktober, när trycket på asylmottagandet var som hårdast förra hösten, skrev Göteborgs kommun avtal med en helt ny aktör. De blir, över en natt, kommunens största privata samarbetspartner i flyktingkrisen. Det är det norska företaget [namn på företag]. De är störst på flyktingboenden i Norge och har nu etablerat sig i Sverige. Och i deras samarbete med Göteborgs kommun börjar vi se en märklig symbios. I mejl läser vi hur [namn på företag] redan 2014 närmat sig de kommunala tjänstemännen i Göteborgs kommun. De vill träffas och erbjuder, till och med en av cheferna på kommunen, att vid sidan av sitt arbete också arbeta för [namn på företag] och hjälpa dem att etablera sig i Sverige. Kort därefter sa reportern följande om en av cheferna vid Göteborgs kommun, B, som tidigare haft A som sin chef hos kommunen. B inledde i stället ett mycket nära samarbete med sin forna arbetsgivare. Kontakterna ledde fram till tre stora avtal. Alla tecknas utan att konkurrensutsättas. I oktober förra året och i april och juni i år, värda uppemot 140 miljoner kronor. Hennes chef, A, var ansvarig på Enheten för integration på Social resursförvaltning. Det är hon som är ansvarig för även det senaste avtalet med [namn på företag]. Kanske det märkligaste. I juni, i somras, långt efter att regeringen infört gränskontroller och Migrationsverkets prognoser störtdykit, så tecknar nämligen Göteborg avtal med [namn på företag]. Det är en revidering av ett tidigare avtal. Men i stället för att bli värt mindre, blir det konstigt nog värt mer.

3/9 I en telefonintervju med A sades följande. (A) Nej, det är väl samma tidsperiod som vi hade tidigare. Det vi gjorde var att sänka antalet platser. (Reporter) Ja, det blir mindre platser, men det blir ett längre, blir ett längre tidsspann. I stället för att det skulle vara värt runt 25, 20-25 miljoner blir det värt lite drygt 70 miljoner. (A) Nu har jag ju inte det framför mig. Jag kommer inte riktigt ihåg faktiskt. Det var Min minnesbild är att vi sänkte antal platser. Det är det jag kommer ihåg. Strax därefter sa reportern följande. Men det ska senare visa sig att det inte bara var B som [namn på företag] försökte värva. Vi får reda på att företaget i början av 2015 ville att A skulle bli ansvarig för deras etablering i Sverige. Så blev det inte. Men kontakterna med [namn på företag] fortsatte. Det första avtalet som Göteborgs kommun tecknar med [namn på företag] börjar gälla den första november 2015. Det rör totalt 95 platser. Ett år och 63 miljoner kronor. I slutet av april i år tecknar Göteborg via en grannkommun ett avtal med [namn på företag] på 13 platser till ett värde av 22 miljoner kronor. Avtalsansvarig A. Och A skriver också under. Sedan tecknas ytterligare ett avtal med [namn på företag], i juni. Avtalet, som är en förändring av det första avtalet, är värt uppemot 82 miljoner, om det löper avtalstiden ut och är fullbelagt. Det är ett mycket längre avtal än det ursprungliga. Avtalet är undertecknat den 8 juni. Den sista handen läggs vid avtalet den 13 juni. Fyra dagar senare säger A upp sig. Hon ska bli operativ chef för [namn på företag]. I anslutning till de redovisade uppgifterna ovan visades delar av olika avtal i bild. Kort därefter sa reportern följande. I samma veva som A slutar för att börja jobba på [namn på företag], slutar också hennes kollega som varit handläggare för flera av [namn på företag]-avtalen på kommunen. Också hon går över till [namn på företag]. Hon ska bli chef för ett av de boenden hon själv handlagt. En tredje kommunal tjänsteman som arbetat tillsammans med de övriga börjar också jobba på [namn på företag]. Bara kort tid efter att det sista av de tre kontrakten, värda uppemot 140 miljoner, undertecknats har alltså alla tre tjänstemän börjat jobba hos [namn på företag]. När vi begär ut A:s mejl får vi beskedet att hon raderade mejl innan hon slutade. Hon själv säger att hon tog bort ej längre aktuell e-post. Vi försöker få till ett möte med henne. I en telefonintervju med A sas följande. (A) Nej, jag kommer inte att ställa upp. Jag har bestämt mig. (Reporter) Avtalet med [namn på företag] var det enda avtal som blev bättre för den privata aktören, jämfört med de andra som ni ändrade i juni. Är inte det ett märkligt sammanträffande? (A) Du får prata med Göteborgs Stad om det. (Reporter) Ja, men du var ju avtalsansvarig? (A) Egentligen är det många fler. Tecknandet av väldigt många avtal på området har funnits under mitt ansvar, men jag har inte varit ansvarig för I just det här fallet hade jag inte kontakt med många av bolagen. (Reporter) Men den som var handläggare för avtalet var ju [ ], och hon går ju också till [namn på företag]. (A) [ ] var inte handläggare för avtalen. Hon arbetade administrativt med avtalen. (Reporter) Men det står handläggare? (A) Du får vända dig till Göteborgs Stad. Strax därefter sa reportern bland annat följande om det aktuella företagets vd, C. A vill inte träffa oss, men skriver i ett mejl att det inte existerar någon koppling mellan avtalen och hennes anställning på [namn på företag]. [ ] Vi försöker också att få träffa

4/9 [namn på företag] vd C. Han går med på att möta mig, om jag lovar att varken spela in eller på något sätt i det här reportaget återge vad som sägs under mötet. Något som är omöjligt för oss att gå med på. Över mejl skriver han att [namn på företaget] är en ansvarsfull partner, som vid flera tillfällen föreslagit för kommunen att minska antalet platser. Och att det var upp till tjänstemännen själva att avgöra om de kunde samarbeta. A fick jobbet som operativ chef på [namn på företag]. Men de var också intresserade av att anställa hennes kollega, B. I en telefonintervju med A sas följande. (A) I juni, slutet av juni någon gång. (Reporter) Så avtalen tecknades liksom innan? (A) Ja, innan jag var rekryterad. Innan det överhuvudtaget var aktuellt. (Reporter) Men hur länge hade ni samtal om att du skulle få det här jobbet på [namn på företag]? (A) Det var väldigt kort innan. Processen var väldigt kort. Den gick på en och en halv vecka ungefär. Kort därefter sa reportern bland annat följande. Men det stämmer inte. Redan den tjugonde maj kontaktades A med en förfrågan om att bli operativ chef för [namn på företag]. Det är nästan en vecka innan mångmiljonavtalet ens var färdigt för undertecknande. När sedan den sista handen lagts vid avtalet, den 13 juni, tar det bara ett dygn innan hon tackar ja till det nya jobbet. Det här är ett av [namn på företag] boenden som A, B och de andra tjänstemännen på Göteborgs kommun förhandlat fram. Den första juli drogs verksamheten igång. Men inte en enda har flyttat in. Strax därefter sa reportern följande. Personalen står redo. Sängarna är på plats. Och vaktbolag har patrullerat området nattetid för att avvärja eventuella rasistattacker. Men ingen bor där. Fast tomma platser kostar också. 36 000 kronor per dygn. 252 0000 i veckan. 1,1 miljon i månaden betalar skattebetalarna i just det här fallet [namn på företag], för ingenting. Efter reportaget visades en intervju med kommunalrådet i Göteborgs kommun som fick möjlighet att kommentera uppgifterna i reportaget. Hon sade bland annat att kommunen så sent som i går lade sista handen vid en avtalsförhandling med det aktuella företaget som innebar att kommunen från och med sista mars 2017 inte skulle betala en enda skattekrona för tomma platser. ANMÄLAN Programmet är anmält av C som vid tiden för sändningen av programmet var vd för det företag som omnämndes i reportaget. C anser att programmet på i huvudsak följande grunder strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. Saklighet Det reviderade avtalet Eftersom förutsättningarna hade ändrats efter att ankomsterna radikalt gått ner var det viktigt att ändra avtalet så att kommunen inte stod med tomma icke-

5/9 användbara platser. Det sades också att det nya avtalet blev värt mer. Men värdet på avtalen är inte enkelt att beräkna. Det beror på uppsägningstid, ankomster och avtalets längd. Den viktiga skillnaden i det nya avtalet att inte behöva betala för tomma platser påverkade avtalets värde. En viktig aspekt i förhållande till avtalets värde var också att det ursprungliga avtalet inte var användbart eftersom det var transitboende, och om man hade varit kvar på det avtalet hade det varit slöseri med pengar. I programmet görs i stället endast en fiktiv beräkning vad avtalet är värt vid full beläggning hela avtalstiden. Flera betydelsefulla uppgifter utelämnades. Detta blir vilseledande. Den viktigaste anledning och ett av de viktigaste resultaten av den ändring av avtalet som gjordes var att anpassa det till Göteborgs kommuns behov genom att ersatta platser för transit/ankomstboende med platser för asylboende. Asylboendeformen ställer större krav på leverantören och innebar att platserna kunde användas till de asylsökande som tidigare kommit till Göteborg. Det reviderade avtalet hade följande ändringar. 1) minskar kostnaden per plats 2) minskar antalet platser från 95 till 69 3) gör om avtalet från ett icke-användbart avtal för transitplatser till asylplatser Avtalets längd och uppsägningstid i det ursprungliga avtalet var otydligt formulerat. Bindningstiden kunde tolkas som antingen tolv eller arton månader. I det reviderade avtalet förtydligades den bindande avtalstiden till arton månader. Avtalet är uppsagt från den 30 april 2017, det vill säga långt innan de arton månader som påstods om avtalets längd. Avtalets värde är därför värt mycket mindre än vad som redovisas i programmet, vilket meddelats programmakarna. Det verkliga värdet av avtalen kommer att bli runt 30 miljoner kronor totalt. I programmet påstods att det nya avtalet är värt upp emot 82 miljoner om det löper avtalstiden ut och är fullbelagt. Det är ett mycket längre avtal än det ursprungliga. Rekryteringen av A I december 2015 anlitades ett av Sveriges största rekryteringsföretag, för att rekrytera ett antal viktiga chefspositioner. Rekryteringsföretaget fick i uppdrag att rekrytera en HR-chef, regionchef, fastighetschef och utvecklings-/operativ chef. Alla rekryteringar utom operativ chef gick relativt fort. Ett par kandidater till den tjänsten tackade nej under mars och april och vikten av lång erfarenhet blev allt tydligare. I slutet på maj försvann ytterligare en slutkandidat. I samband med detta kontaktade rekryteringsföretaget chefen i Göteborgs Stad. Tidslinjen är här viktig eftersom det i programmet förmedlades en bild av att rekryteringen och avtalsförhandlingarna hade skett parallellt, vilket inte är korrekt. Förhandlingarna mellan C och chefen för Göteborgs Stad angående förändring av transitavtalet skedde i mars, april och början på maj. Därefter lämnade chefen

6/9 för Göteborgs Stad över avtalet till nämndehandlingarna, och kunde inte påverka dess innehåll. Den 20 maj 2016 kontaktade rekryteringsföretaget för första gången chefen för Göteborgs Stad. Inga parallella diskussioner om avtal eller rekryteringar skedde. Efter ett flertal intervjuer, fullständig referenstagning i början på juni 2016, där alla tre referenser som alla gav sina varmaste rekommendationer, erbjöds chefen i Göteborgs Stad jobbet den 14 juni 2016. I programmet påstods det flera gånger att chefen i Göteborgs Stad, dagarna innan detta lade sista handen på avtalet. Vidare påstods det i programmet att: Avtalet är undertecknat den 8 juni. Den sista handen läggs vid avtalet den 13 juni. Men avtalet är undertecknat av Göteborgs Stad 26 maj, vilket är det viktiga datumet för avtalet. Detta leder tittaren att tro att avtalsförhandlingar och rekryteringen skett parallellt. Den sista handen handlade om att avtalet gicks igenom mot en checklista inför arkivering och diarieförande. Detta var ingen åtgärd som påverkade avtalet. Opartiskhet Bemötande Nio timmar innan programmet skulle sändas fick C möjlighet att se programmet. Det fanns då ingen möjlighet att kommentera innehållet eller ge ett bemötande. Innan dess hade C endast fått ta del av sina kommentarer och en generell beskrivning av programmets tema tillsammans med en återkommande fråga om C ville ställa upp på en filmad intervju. Innan programmet redigerades och sändes hade C skickat ett flertal bemötanden, svar och skriftliga kommentarer. Efter att ha sett en trailer för programmet veckan innan sändning skickade C in ytterligare underlag och förtydligande av avtalsändringar. Dessa lämnades helt därhän i programmet. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Television (SVT) har utförligt yttrat sig mot bakgrund av anmälarens kritik samt bifogat ett stort antal bilagor. SVT anser att programmet överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet och anför i huvudsak följande. Saklighet Det reviderade avtalet Avtalsvärdena räknades ut på samma sätt för alla aktörer. I reportaget och på SVT:s webbplats var redaktionen tydlig med under vilka förutsättningar som avtalet hade det värdet. Att redogöra för samtliga parametrar som påverkar avtalsvärdet i varje enskilt fall, som till exempel antalet ankomster till boendena som anmälaren lyfter fram, hade gjort att ett värde inte kunnat beräknas innan avtalet avslutats och man stått med facit i hand. Anmälaren påpekar att förändringen i avtalen genom ändring av boendeformen från transitboende till

7/9 asylboende har påverkat avtalets värde. Detta påstående stämmer i sak. Men, i och med att avtalstiden förlängs med 18 månader ökar grundavtalets värde jämfört med det ursprungliga avtalet med mellan 56 63 miljoner kronor. Detta har en betydligt större enskild påverkan på avtalets värde än vad förändringen av boendeform har. Avtalet på 69 platser hade en avtalstid på 698 dagar. Vid fullbeläggning utgick en ersättning på 1 700 kronor per dygn. Avtalsvärdet var alltså cirka 82 miljoner. (69x698x1700 = 81 875 400 kronor). Den specificerade avtalstiden i det ursprungliga avtalet var ett år. Den specificerade avtalstiden i det reviderade avtalet var ett år och elva månader, nästan dubbelt så långt som det ursprungliga. Citatet som anmälaren hänvisar till inleds med att förklara att avtalet är en revidering: Avtalet som är en förändring av det första avtalet är värt upp emot 82 miljoner om det löper avtalstiden ut och är fullbelagt. Det är ett mycket längre avtal än det ursprungliga. Rekryteringen av A Företaget kontaktade A redan i början av 2015 med en förfrågan om att börja jobba på företaget. Och ytterligare en förfrågan kom till henne den 20 maj 2016, det vill säga sex dagar innan det senaste kontraktet skrevs under av kommunen. För tydlighetens skull redogörs här tiderna i punktform, taget från offentliga handlingar och anmälarens egna uppgifter. Den 20 maj 2016 får A förfrågan om att bli operativ chef för på företaget. Den 25 maj 2016 föredrar A de reviderade avtalen för Social resursnämnd. Den 26 maj 2016 skriver ordförande för Social resursnämnd på avtalet. Den 3 juni 2016 intervjuar vd och regionchef på företag A. Den 8 juni 2016 skriver företagets dåvarande vd C på avtalet. Den 8 juni 2016 presenteras A:s cv för styrelseordförande. Den 13 juni 2016 läggs sista handen på avtalet av kommunens tjänstemän. Hela avtalet gås igenom mot förvaltningens checklista för avtalsskrivning. Alla punkter anses finnas med utom offentlighetsprincipen. Den 14 juni 2016 tackar A ja till jobbet som operativ chef och avtal skrevs. Att sista handen på avtalet lades den 13 juni 2016 är relevant eftersom både avtalsansvarig och handläggare för Göteborgs Stad kort efter detta börjar arbeta för företaget. Opartiskhet Bemötande Den 26 oktober 2016, det vill säga sju dagar före sändning, skrev en reporter så här till C över mejl efter att denne har fått ta del av utdrag ur manus: Du föreslår minskning av antalet platser men samtidigt vill du förhandla längre kontrakt för att få vinst. Det är helt i sin ordning men om jag ska berätta om ditt förslag om minskning av antalet platser måste jag även berätta att det är en del

8/9 av någon slags förhandling. Det undviker vi genom att du själv får berätta hur du uppfattat det. Detta fick redaktionen inget svar på. C har vid ett flertal tillfällen erbjudits att få ge sina kommentarer i intervju. Förfrågan om intervju möttes med ett absolut krav om att det som sades inte fick återges. I stället hänvisades redaktionen till de synpunkter från C som redovisades i mejl. Dessa synpunkter beaktades av redaktionen som gjorde justeringar i manus. Utöver denna detaljerade information fick C också möjlighet att se reportaget i dess helhet så snart det var färdigt för publicering. AKTUELLA BESTÄMMELSER SVT ska utöva sändningsrätten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (13 i sändningstillståndet). Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. SVT ska före sändning av program så noggrant som omständigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet (13 andra stycket i sändningstillståndet). Av betydelse för bedömningen är också bestämmelsen om att SVT ska stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna (8 i sändningstillståndet). Dessa skyldigheter innebär enligt granskningsnämndens praxis att ett program eller inslag kan ha en kritisk infallsvinkel utan att strida mot kravet på opartiskhet. Om allvarlig kritik riktas mot en klart utpekad part ska dock den kritiserade få bemöta eller kommentera kritiken. Som regel ska detta ske i samma program eller inslag. Att en part vägrar att medverka hindrar inte att ett program eller inslag sänds. Om möjligt bör i sådana fall den kritiserades uppfattning redovisas på något annat sätt. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Delar av anmälarens kritik riktas mot argument och påståenden som SVT anfört i sina yttranden. Granskningsnämndens prövning begränsas till de förhållanden som skildrades i programmet och de uppgifter som lämnades där. Opartiskhet Nämnden anser att det aktuella programmet ligger väl i linje med SVT:s granskningsskyldighet. Den kritiska infallsvinkeln medför därför inte i sig att programmet strider mot kravet på opartiskhet. Nämnden konstaterar vidare att kritiken i programmet avsåg Göteborgs kommun och den jävsproblematik och

9/9 intressekonflikt som skildrades i fråga om kommuntjänstemäns förhållande till konkurrerande verksamhet. Mot den bakgrunden kan nämnden inte finna att det som företagets vd C anfört innebär att programmet strider mot kravet på opartiskhet. Saklighet Det reviderade avtalet I programmet uppgavs att kommunens reviderade avtal med det aktuella företaget inneburit å ena sidan ett mindre antal platser, å andra sidan en längre avtalsperiod. Det framgick också att avtalet, trots färre platser, blev värt mer än det ursprungliga i och med att avtalstiden förlängts. SVT:s beräkning av avtalets värde angavs också i siffror. Nämnden konstaterar utifrån vad som framkommit i ärendet att det reviderade avtalet även innebar en förändring från transitboende till platser för asylboende, och att Göteborgs kommun i och med det förändrade avtalet inte längre behövde betala för tomma platser. Eftersom dessa uppgifter inte redovisades, blev framställningen av det ändrade avtalsförhållandet ofullständigt och innebar en brist i förhållande till kravet på saklighet. Mot beaktande av att det framgick i programmet att SVT:s beräkning av avtalets värde var ett hypotetiskt resonemang som byggde på förutsättningen att avtalstiden löpte ut och att platserna var fullbelagda, var bristen inte så allvarlig att den medför att programmet strider mot kravet på saklighet. Rekryteringen av A Mot bakgrund av vad som framkommit i ärendet anser nämnden att framställningen av rekryteringen av A innebär att programmet inte strider mot kravet på saklighet i denna del. Nämnden anser inte att vad anmälaren i övrigt tar upp medför att programmet strider mot de bestämmelser som gäller för SVT:s programverksamhet. Detta beslut har fattats av Dag Mattsson, Jan Holmberg, Clas Barkman, Staffan Dopping, Malin Bergström, Pia Rehnquist och Bo-Erik Gyberg efter föredragning av Rasmus Gedda. På granskningsnämndens vägnar Dag Mattsson Rasmus Gedda Originalhandlingen med namnunderskrifter förvaras hos myndigheten.