Psykologiska institutionen (1 av 6) Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) VT 2010 Ansvarig lärare: Assistent: Stefan Wiens, Ph.D., forskarassistent Joakim Norberg, doktorand Rum 327, Frescati Hagväg 14 Rum 325, Frescati Hagväg 14 sws@psychology.su.se joakim.norberg@psychology.su.se 08-163933 (nås enklast via mail)
Psykologiska institutionen (2 av 6) Innehåll Genom att skriva en vetenskaplig uppsats inom psykologi får studenten möjlighet att lära sig ett vetenskapligt arbets- och förhållningssätt samt fördjupa sina kunskaper inom ett specifikt forskningsområde inom psykologi. Arbetet med uppsatsen sker självständigt med handledaren som vägledare. Studenten får även möjlighet till diskussion och återkoppling i grupp under seminarietillfällen. Uppsatsen skall baseras på facklitteratur inom psykologi. Med facklitteratur menas helst artiklar i vetenskapliga tidskrifter, men definitionen omfattar även annan litteratur (t.ex. böcker) som bedöms lämplig av handledare. Uppsatsen bör omfatta cirka 15 referenser och vara max 6 sidor med enkelt radavstånd inklusive abstrakt men exklusive framsida och referenslista. Uppsatsen får gärna vara på engelska (i samråd med handledare). För att få övning i självständigt arbete bör varje student skriva en egen uppsats, men det finns möjlighet att två studenter får skriva en uppsats tillsammans. Uppsatsen bör då vara 12 sidor huvudtext och studenterna måste noggrant redovisa arbetsfördelningen för att en individuell bedömning skall kunna göras. Den vanligaste utformningen av uppsatsen är en litteraturstudie, dvs. studenten resonerar kring facklitteratur för att besvara en frågeställning. Alternativet är en rapport, dvs. studenten diskuterar insamlade data i samband med resultat från tidigare forskning. Med insamlade data menas inte att studenten ska samla in egna data därför att det finns helt enkelt ingen tid för det (bäst att göra det på nivå III dvs. C uppsats). Istället menas insamlat datamaterial som studenten får tillgång till genom handledare. Uppsatsens upplägg och utformning bestäms i samarbete med handledaren, men det är studentens ansvar att uppsatsen uppfyller examinationskriterierna. Handledare får gärna vara doktorand men bör jobba på institutionen. Undantag sker endast i samråd med studierektorn. Studenten bär själv ansvaret för att hitta en handledare men får hjälp med det. På kursens hemsida finns en lista med tillgängliga handledare denna termin, men det går bra att kontakta andra personer på institutionen som inte finns med på listan. När studenten har kommit överens med en person om handledning behöver handledaren omgående intyga detta via e-post till ansvarig lärare. Det är viktigt att studenten håller kontakten med handledaren och har cirka tre möten under kursens gång. (Handledningen omfattar sammanlagt nio timmar handledning. I dessa timmar ingår all tid handledaren lägger ner på studentens arbete t.ex. läsning och rättning av manus, svara på mail, förberedelse inför möten samt den tid mötena tar). Upplägg Undervisningen sker i form av individuell uppsatshandledning och seminarieundervisning. Individuell uppsatshandledning Handledningen är individuell (om två studenter skriver tillsammans skall de ha samma handledare). Studenten och handledaren kommer överens om handledningstillfällen där handledaren har funktionen av en vägledare. Handledaren kan t.ex. hjälpa studenten att hitta relevanta referenser, avgränsa uppsatsens syfte och frågeställning, granska studentens referenshantering eller vetenskapliga förhållningssätt i uppsatsen.
Psykologiska institutionen (3 av 6) Seminarieundervisning Seminarieundervisningen består av fyra gruppseminarier där studenten vägleds genom processen. Dessa är obligatoriska! Undantag ges endast i särskilda fall. Studenten behöver då komplettera med en extrauppgift som bestäms av läraren. Introduktionsseminarium. Studenten informeras om kursens upplägg, schema, förväntade studieresultat och examination. Dessutom ingår övningar i att göra en disposition och i att söka vetenskapliga artiklar i databaser. Seminarium om vetenskapligt skrivande. Studenten lär sig om vetenskapligt skrivande, uppsatsformalia (Hassmén) och plagiat. Dispositionsseminarium. Studenten redovisar en disposition av sin uppsats och diskuterar upplägget med andra studenterna samt läraren. Redovisningsseminarium. Studenten opponerar på en annan uppsats och försvarar sin egen uppsats. Studentens opposition och försvar examineras på redovisningsseminariet. Förväntade studieresultat Efter genomförd delkurs förväntas studenten kunna 1. Diskutera kring relevanta forskningsresultat från ett avgränsat ämnesområde. 2. Analysera och kritiskt granska andras vetenskapliga resultat. 3. Presentera egna slutsatser skriftligt på ett vetenskapligt sätt. 4. Argumentera för de egna slutsatsernas giltighet. Examinationsformer 1. Egen uppsats 2. Opposition på annans uppsats och försvar av egen Betygssättning Betygskriterierna är utformade som delbedömningar uppdelade per examinationsuppgift. Uppsatsens kvalitet väger tyngst. Vid eventuella gränsfall kan oppositionen och försvarets kvalitet avgöra delkursens betyg. Ett högre betyg (A, B eller C) på oppositionen och försvaret kan alltså ge en uppsats som väger mellan två betyg det högre betyget medan ett lägre betyg (D eller E) kan ge det lägre betyget. För godkänt betyg (A-E) krävs genomförd opposition och närvaro vid samtliga seminarier. Undantag från obligatorisk närvaro vid samtliga seminarier ges endast i särskilda fall. Vid frånvaro måste studenten komplettera med en extrauppgift som läraren bestämmer.
Psykologiska institutionen (4 av 6) Uppsatsens bedömningsområden Betygskriterierna för bedömningen av uppsatsens kvalitet tar hänsyn till följande bedömningsområden: 1. Tydlig frågeställning inom psykologi som besvaras på ett tillfredställande sätt. 2. Vetenskapligt förhållningssätt där argumentation grundas på referenserna och egna resonemang integreras. 3. Välskriven och strukturerad. 4. Relevanta referenser för frågeställningen. 5. Formalia (följer Hassméns rekommendationer 1 ) Betygssättning av uppsatsen De två första bedömningsområdena kräver störst insats och väger därför tyngre ju högre upp i betygsskalan man kommer. Det tredje och fjärde bedömningsområdet förutsätts vara uppfyllt för de högre betygen (A, B eller C) medan brister får förekomma på de lägre nivåerna (D eller E). Det femte bedömningsområdet kräver minst insats att åstadkomma och kan därför ge rest även om uppsatsen i övrigt uppfyller de högre kraven. När resten är uppfylld kan uppsatsen alltså få det högre betyget. Uppsatsen bedöms både av den individuella handledaren samt examinator. Båda bedömningarna har lika stor tyngd och vägs samman av examinatorn till ett beslut. Vad gäller bedömningen av referensernas relevans väger dock handledarens bedömning tyngst. Oppositionens och försvarets bedömningsområden Betygskriterierna för bedömningen av oppositionen och försvaret av den egna uppsatsen tar hänsyn till följande bedömningsområden: 1. Noggrann genomgång av annans uppsats. 2. Relevanta och konstruktiva förbättringsförslag med fokus på de bedömningskriterier som används för bedömning av uppsatsen (se ovan). 3. Prioritering av centrala kontra perifera problem i uppsatsen. 4. Kontroll av formalia och referenshantering. 5. Genomtänkt och relevant försvar av den egna uppsatsen. Betygssättning av oppositionen och försvaret Vid bedömning av oppositionen och försvaret väger det andra och det femte bedömningsområdet tyngst. Oppositionen och försvaret av den egna uppsatsen bedöms av närvarande lärare vid seminariet. 1 Hassmén (www.psychology.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=6629&a=24133)
Psykologiska institutionen (5 av 6) Betygskriterier Egen uppsats A Ett mycket tydligt, genomgående och väl avgränsat syfte. En mycket övertygande och vetenskaplig argumentation med egna resonemang och slutsatser. Relevanta referenser. Felfri formalia och referenshantering. B Ett tydligt, genomgående och väl avgränsat syfte. En till större delen övertygande och vetenskaplig argumentation med egna resonemang och slutsatser. Relevanta referenser. Felfri formalia och referenshantering. C Ett tydligt syfte dock vissa avgränsningsproblem. En till större delen övertygande och vetenskaplig argumentation med en del egna resonemang och slutsatser. Relevanta referenser med vissa undantag. Nästintill felfri formalia och referenshantering. D Ett tydligt syfte dock vissa avgränsningsproblem. Försök till vetenskaplig argumentation med en del egna resonemang och slutsatser. Några kopplingar till relevanta referenser. Formalia och referenshantering utan större brister. E Försök till ett tydligt syfte dock vissa avgränsningsproblem. Försök till en vetenskaplig argumentation men mycket få egna resonemang och slutsatser baserade på referenserna. Få kopplingar till relevanta referenser. Formalia och referenshantering utan större brister. Fx Rest på något eller några av följande områden eller ej inlämnad extrauppgift vid seminariefrånvaro : Mycket oklart eller inget syfte, stora avgränsningsproblem, ingen argumentation, inget vetenskapligt förhållningssätt, inga egna resonemang eller slutsatser, inga relevanta referenser eller stora brister i formalia och referenshantering. F Uppsatsen framstår som omöjlig att genomföra inom ramen för handledarledd tid. Opposition och försvar Mycket noggrann genomgång av annans uppsats. Relevanta och konstruktiva förbättringsförslag och synpunkter. Relevant prioritering av centrala kontra perifera problem i uppsatsen. Grundlig kontroll av formalia och referenshantering genomförd. Mycket bra försvar av egna uppsatsen med genomtänkta och relevanta svar på opponentens frågor. Noggrann genomgång av annans uppsats. En del relevanta och konstruktiva förbättringsförslag och synpunkter. Mestadels prioritering av centrala kontra perifera problem i uppsatsen. Kontroll av formalia och referenshantering genomförd. Försvar av egna uppsatsen med en del relevanta svar på opponentens frågor. Bristfällig genomgång av annans uppsats. Få förbättringsförslag och synpunkter. Olämplig prioritering av centrala kontra perifera problem i uppsatsen. Bristfällig kontroll av formalia och referenshantering. Bristfälligt försvar av den egna uppsatsen utan relevanta svar på opponentens frågor.
Psykologiska institutionen (6 av 6) Schema Undervisningen består av fyra gruppseminarier där studenten vägleds genom processen. Dessa är obligatoriska och undantag ges endast i särskilda fall (!). Studenten behöver då komplettera med en extrauppgift som bestäms av läraren. Introduktionsseminarium. Studenten informeras om kursens upplägg, schema, förväntade studieresultat och examination. Dessutom ingår övningar i att göra en disposition och i att söka vetenskapliga artiklar i databaser. Välj ett tillfälle! 30 mars (tis), 12-15, sal U21 31 mars (ons), 9-12, sal U14 Seminarium om vetenskapligt skrivande. Studenten lär sig om vetenskapligt skrivande, uppsatsformalia (Hassmén) och plagiat. Välj ett tillfälle! 8 april (tors), 13-16, sal U22 9 april (fre), 9-12, sal U18 Dispositionsseminarium. Studenten redovisar en disposition av sin uppsats och diskuterar upplägget med andra studenterna samt läraren. Välj ett tillfälle vid introduktionsseminariet! 4 maj (tis), 13-16, sal U18 5 maj (ons), 13-16, sal U18 Utbyte av uppsatser före redovisning (obligatoriskt!) Ta med två papperskopior av uppsatsen! 31 maj (mån), 13 (prick!), U14 Redovisningsseminarium. Studenten opponerar på en annan uppsats och försvarar sin egen uppsats. Studentens opposition och försvar examineras på redovisningsseminariet. Välj ett tillfälle vid dispositionsseminariet! 2 juni (ons), 9-12, U23 3 juni (tors), 9-12, O41 Den slutgiltiga uppsatsen och handledarens bedömning ska lämnas in senast måndag 7 juni kl. 13 (rum 327, Frescati Hagväg 14). Rekommenderad litteratur Anvisningar för uppsatsen: Hassmén, P., & Hassmén, N. (2006). Vetenskapligt skrivande: Anvisningar, tips och råd för uppsatsskrivande studenter.(www.psychology.su.se/content/1/c6/02/41/33/forfatta.pdf) Generella anvisningar inom psykologi: American Psychological Association (2005). Concise rules of APA style. Washington, DC: American Psychological Association. (ISBN 13: 978-1-59147-252-0) American Psychological Association (2001). Publication Manual of the American Psychological Association (5 th ed.). Washington, DC: American Psychological Association. (ISBN 13: 978-1-55798-790-7)