Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Relevanta dokument
Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Försjön. Försjön, södra delen

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Narrveten har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning

Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Någon betydelse för forskning eller undervisning har inte sjön haft och sjön är inte heller något framstående exempel på sjötyp

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Sällevadsån. Sällevadsåns biologiska funktion är mycket hög med länets största population av flodpärlmussla, (troligen reproducerande), utspridda

Virserums- Gårdvedaån

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

39 sjöar. inom 30 km. Fiskelyckan finns i. w w w. h o g s b y. s e

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Sjöar och vattendrag i Mullsjö kommun

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Resultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Murån Koord: X: / Y:

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Sällskapet för Naturskydd Sällskapet för Naturskydd 2008 NORET

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Sjöinventeringen 2016

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Hammarskogsån-Danshytteån

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Natur- och kulturvärden som berörs av förläggning av VAledning i Mycklaflon samt landledningens vattenpassager i mindre vattendrag

Värsjön är en klar och mesotrof sjö. I sjön finns macroalgen Nostoc Zetterstedtii och rikligt med flodkräftor.

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Boxholm, Kinda Medeldjup (m): 17

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2018

Nätprovfiske Undersökning av sju sjöar i Kalmar län

Åtgärdsområde 010 Bolån

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September Kl 9-15

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd

Strandinventering i Kramfors kommun

Bakgrund 2. Sjöarna i Borås Stad 2. Hot mot sjöarnas naturvärden 3. Generella åtgärder för att bevara och förstärka sjöarnas naturvärden 3

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

ELFISKE I EMÅNS VATTENSYSTEM

Öring en art med många kostymer

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Område av riksintresse för friluftsliv

Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun.

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)

Dysåns avrinningsområde ( )

36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar

Badvattenprofil Glafsfjorden, Ingestrand

- Mölndalsåns stora källsjö

Transkript:

Stora Hammarsjön Stora Hammarsjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 7,5 km SV om Hultsfred på en höjd av 161 m.ö.h. Det är en närings-fattig, försurningskänslig sjö, 1,36 km 2 stor, med ett största djup på 18,5 m och ett medeldjup på 4,9 m. Tillrinningsområdet är 29,27 km 2 och domineras av barrskog och mossemarker. Utlopp sker via vägtrumma till Ålhusbäcken och Stensjöbäcken till Emån. Berggrunden i området utgörs av grovkornig till finkornig granit. Jordarterna domineras av morän och kalt berg men vid sjöns nordvästra sida finns en getryggsås. Vattenvegetationen utgörs av glesa bestånd av bladvass, sjösäv, sjöfräken, vattenklöver, näckrosor m.m. På stränderna väer ofta pors, skvattram, björk och tall. De grunda bottnarna (0-5 m:s djup) består av dels i nordöstra delen sand, dels block/grus/sten, hällbotten men även en stor del gyttja och dy. Längs stränderna finns oftast blockig morän omvälande med hällar. Här väer ofta tall, på de fuktigare partierna gran. I nordväst finns som tidigare nämnts en getryggsås med mycket ek. Vid Koudden i södra delen av sjön, vid utloppet, på östra sidan av norra viken samt på några ställen på västra sidan av sjön finns sanka partier med starr, skvattram, bredkaveldun, björk och tall m.m. På Storön som är en hällö finns i söder skvattramtallmossar. Stora Hammarsjön ingår i område av Riksintresse för friluftslivet: Stora Hammarsjöområdet. Getryggsåsen vid nordvästra stranden är av högt geologiskt-naturvetenskapligt värde och är avsatt som Domänreservat. Stora Hammarsjön ingår även i Stora Hammarsjön med flera sjöars fiskevårdsområde.

Stora Hammarsjön är påverkad av försurning och sedan 1979 har kalkningsföretag gjorts för att motverka de skador på det biologiska livet som försurningen medför. Även inplan-tering av främmande arter, t.e. signalkräfta kan påverka de ekologiska systemen i sjön. Den biologiska funktionen måste anses vara hög med bl.a. häckande fiskgjuse och häckande storlom. Den i regionen sällsynta ormbunksväten safsa väer vid utloppet. Raritetsvärdet är så vitt känt lågt. Den biologiska mångformigheten är stor med minst 8 fiskarter och 13 sjöberoende fågel-arter. De abiotiska delkriterierna indikerar större mångformighet med stor andel grunda bottnar, stor flikighet, flera öar, flera tillopp, ett betydande hypolimnion och varierande grundbottnar. Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö. Avrinningsområde: 74, Emån, biflöde nr 8 Stensjöbäcken Koordinater (enligt SMHI): 636850-149669 Topografisk karta: 6F Vetlanda SO Ekonomisk karta: 6F 3i (6538), 6F 3j (6539), 6F 4j (6549) Höjd över havet: 161 m Sjöns volym: 6,684 milj m 3 Beräknad avrinning/år: 6,0 milj m 3 Teoretisk omsättningstid: 1,11 år Totalt avrinningsområde: 29,27 km 2 Näravrinningsområde: 5,28 km 2 Påverkan Sänkning: Nej Reglering: Nej Antal fastigheter: 2 Antal fritidsbåtar: Ca 20 Konstgjort utlopp: Utloppet går genom vägtrumma Dikningar: Mossedikning Försurning: Stora Hammarsjön har varit försurningspåverkad under relativt lång tid. 1978 och 1979 uppmättes flera gånger ett ph-värde på 5,5 och ett alkalinitetsvärde på 0,01 mekv/l. Kalkning: Första gången 1979, sedan 1984 regelbundet, både sjökalkning och genom kalkdoserare vid inloppet. Främmande arter: Signalkräfta, sik, siklöja, harr och Helgeåöring. Inplanteringarna av harr och signalkräfta har misslyckats. Siken finns i ett litet bestånd medan siklöjan går bra. Fältdammen som ligger stra norr om inloppet till Stora Hammarsjön är konstgjord och har bl.a. använts för odling av sik.

Hg(kvicksilver) i fisk: Vid en undersökning 1991 erhölls ett medelvärde för 5 st gäddor med en medelvikt på 0,88 kg ett aritmetiskt medelvärde på 0,58 mg Hg/kg fisk. Det riktade medelvärdet var 0,68 mg Hg/kg Badplats: Finns vid norra stranden Kemisk/fysikaliska mätresultat datum ph alkanitet färgtal kond Ca + Mg tot-n tot-p (mmol / l) (mg pt/ l) (ms/m) (mekv / l) (mg/l) (mg/l) 7205-- 6,2 0,05 50 0,410 0,006 7905-- 5,5 0,01 70 4,8 840228 6,9 0,15 20 7,6 0,24* 930415 7,1 0,97 25 9,8 950412 7,1 0,32 90 8,7 0,64 *=mmol/l. 1972 var siktdjupet 3,3 m. Bedömning: Stora Hammarsjön är påverkad vilket ger 1- poäng (1-, 0) Biologisk funktion Sjöberoende fåglar: Fiskgjuse, 2 par häckar på öar i sjön, storlom. De svenska populationerna av fiskgjuse och storlom är av stor betydelse för arterna i Europa. Fisk: - Andra organismer: Den sällsynta ormbunken safsa eller kungsbräken väer vid utloppet ur Stora Hammarsjön - betydelse för arten i regionen. Övrigt: Här fanns gott om utter för ca 35 år sedan. Genbank: - Bedömning: Stora Hammarsjön har en hög biologisk funktion vilket ger 1+ poäng (0, 1+, 2+) Raritet Biotisk: Safsa - sällsynt i regionen. Abiotisk: Saknas Bedömning: Visst raritetsvärde vilket dock ger 0 poäng. (0, 1+)

Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskarter: Minst 8 st: gädda, abborre, mört, braen, siklöja, sik och ål. Enstaka Helgeåöring finns. Kärlväter: Bl.a. bladvass, sjösäv, sjöfräken, vattenklöver, hårslinga, safsa vid utloppsbäcken. Bottenfauna: Okänd Plankton: Okänd Övrigt: Ca 1960 var det gott om utter i området. Minst 13 sjöberoende fågelarter: storlom, fiskgjuse, kanadagås, gräsand, knipa, drillsnäppa, dessa arter häckar. Troligen häckar även kricka, storskrake, lärkfalk, skogssnäppa, fiskmås och fisktärna. Häger fiskar i sjön. Abiotiska delkriterier Sjöstorlek: 1,36 km 2 Sjödjup: ma: 18,5 m medel: 4,9 m Flikighetstal: 2,4 (inkl östränder 3,4) Utlopp: Strömmande-forsande bredd: ca 1 meter Risk för torrläggning: ja, t.e. sommaren 1994 var utflödet torrlagt Antal tillopp: 4 Antal öar: 7 Förutsättningar för stabilt hypolimnion: Ja, enligt madjup och lodkarta. Grundbottenmaterial (täckning i % av den totala bottenytan på 0-5 m:s djup) Bottenmaterial mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Dy / Gyttja Grus / Sten Sand Block Häll Grundbottens utbredning: Ca 60 % (av den totala sjöytan)

Strandnära områden (i % av strandlängden) Biotop mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Mosse Kärr Lövskog Grus/Sand Barrskog Block/Berg Beskrivning av sjön och dess omgivning: Stora Hammarsjön är näringsfattig och försurningskänslig. Sjön har 7 öar, 4 tillopp och relativt heterogen bottentopografi. Omgivningen domineras av barrskog på kalkfattig, svårvittrad morän och kalt berg. En hel del mossemarker finns också i tillrinningsområdet. Strand- och vattenvegetation (täckning i % av strandlängden) Typ av vätlighet mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Vattenöverståndare Flytbladsväter Långskottsväter Kortskottsväter Beskrivning av stranden: Stränderna är omvälande branta och flacka. Moränmarker och hällar är vanligast men i norr finns sandstrand. Bedömning: Stora Hammarsjön är tämligen mångformig vilket ger 1+ poäng (0, 1+) Betydelse för forskning och undervisning Forskning och undervisning: Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning Framstående eempel på sjötyp: Näringsfattig, svagt humös bergbäckensjö.

Sammanvägning av kriterier Påverkan -- Biologisk funktion 1+ Raritet 0 Biologisk mångformighet 1+ Betydelse för forskning och undervisning 0 Summa: 1+ Bedömning: Ringa betydelse vilket ger 0 poäng (0, 1+) Bedömning Naturvärdesklass II, Högt skyddsvärde Bedömningshjälp Klass I Särskilt högt naturvärde = 5+, 4+, 3+ Klass II Högt naturvärde = 3+, 2+, 1+ Klass III Skyddsvärde i övrigt = 1+, 0