Processer att beakta i de förorenade massorna



Relevanta dokument
Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Sammanställning av laktester för oorganiska ämnen

Användning av geokemiska modeller för bedömning av tillgänglighet och lakbarhet

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

In vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Vårmöte Renare Mark - 24 mars 2009 Hållbar riskbedömning. Spridning och belastning. Slutsatser. Innehåll

Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier

Rapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Förnyad grundläggande karaktärisering och överensstämmelseprovning av PP-stoft och PS-slagg för 2010

Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors

Provtagning och analyser

Kisaska - geokemiska egenskaper

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Inventering av förorenade områden

Testmetodik för behandling av sulfidjord och sur sulfatjord. Metodik för stabilisering utomhus i verkliga förhållanden av sulfidjord

Bedömningsgrunder för förorenade massor. RVF Utveckling 02:09 ISSN RVF Utveckling

Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB

Schaktmassor som inert avfall

Gabriella Fanger, Mark Elert, Lars Olof Höglund, Celia Jones Kemakta Konsult AB NATURVÅRDSVERKET

Naturvårdsverkets författningssamling

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

MATERIALEGENSKAPER OCH BESTÄNDIGHET

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Utvärdering av Ekobackens deponi

Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

PM F Metaller i vattenmossa

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning

TBT i Västerås hamnområdet. Anna Kruger, Västerås stad

Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg

Ekologisk riskbedömning, exempel Fönsterfabriken, Sundsvalls kommun

Bakgrund. Utvecklingsprojekt Metodik för provtagning och analys av förorenad betong föddes

Nätverket Renare Mark Norr och Marksaneringscentrum Norr

Miljöaspekter inför och under saneringen. Ale kommun, Västra Götalands län

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun.

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Platsspecifika riktvärden

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN

Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?

Miljöbedömning av Rödfyr Västa Götalands Län

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Inledning Inför planändring har provtagning utförts av dagvatten i två dagvattenbrunnar i Hunnebostrand i Sotenäs kommun.

Risker med deponier för konventionellt avfall. Kärnavfallsrådets seminarium Mark Elert Kemakta Konsult AB

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger

Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök

Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

Checklista vid granskning och bemötande av

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU


MILJÖSANERING. Masshanteringstjänster inom Ragn-Sells

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, augusti Michael Gilek.

Utvärdering av sekventiella lakförsök

Metodik för inventering av förorenade områden

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer

Naturvårdsverkets generella riktvärden

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)


Storskalig stabilisering av sulfidjordar

Acceptabel belastning

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

Läckage av metaller vid användning av järnsand för byggande i hamnbassängen i Skelleftehamn

Skogsflyet, kompletterande miljöteknisk undersökning

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Syfte och mål. Glasbruksprojektet Lars Olof Höglund, Kemakta Projektledare

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Transkript:

Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i de förorenade massorna -Vad styr föroreningstransport och när & i vilken omfattning sker den? -Chemical Time Bomb (eller ketchupeffekt)? -viktigt att skilja på process & parameter! Fast avfall Nederbörd Lakvatten Upplösning Sorption gasbildning Metaller Utfällning Långsiktiga förändringar Syre Koldioxid Jonbyte Komplexbildning täckskikt temp biol. proc nederbörd kem. proc diffusion konvektion Ox.processer Mikrob. proc Org. mtrl fysikal. proc ph Redox Metaller Lakhastighet Till recipient Faktorer som påverkar lakningen ph redoxpotential L/S (förhållandet mellan vätska & fast fas) tiden för lakning partikelstorlek temperatur jonstyrka komplexbildande ämnen När det gäller lakning av organiska ämnen tillkommer andra faktorer som halten organiskt kol i lakvattnet. 1

Processer som påverkar lakningen Upplösning Utfällning Sorption Jonbyte Komplexbildning Oxidationsprocesser Nedbrytning Konkurrens Inverkan av ph & redox på metallers löslighet Inverkan av ph på ex Pb, Cd, Cu och As löslighet Bly (Pb): Löslighetsminimum vid ph 9-10 Hög löslighet vid såväl låga som höga ph (amphoteric behaviour) Adsorberas starkt till mineralytor Cadmium (Cd) Minskad löslighet vid höga ph Lättlöslig som kloridkomplex (CdCl +, CdCl 2, CdCl 3-, CdOHCl + ) Koppar (Cu) Löslighetsminimum vid ph 9-10 Lättlöslig som organiskt komplex Arsenik (As) Max löslighet vid ph 7 2

Redox reduktions- & oxidationsförhållanden Populärvetenskapligt kan redox uttryckas som graden av närvaron eller frånvaron av syren. Hög redox = oxiderande förhållanden Låg redox = reducerande förhållanden Generellt: Metallers mobilitet och utlakning ökar med ökad redox och minskar med minskad redox (ex. krom). Undantag gäller för ex. arsenik, mangan. Mikrobiell aktivitet kan ha stor inverkan på redox. Riskbedömning Q: Vad menas med risk? A: Risk betraktas som sammanvägning av sannolikhet och konsekvens Q: vad är ändamålet med riskbedömning? A: - Kartläggning - Prioritering - Beslutsunderlag för ev. åtgärder Q: när behövs en riskbedömning? A: En riskbedömning bör utföras vid de flesta undersökningar av sediment/massor Metodik för riskanalys för människa och miljö Systembeskrivning Riskinventering -Föroreningsnivå -Föroreningars farlighet Scenariobeskrivning Frekvensanalys Konsekvensanalys Fördjupad riskinventering Riskanalys Utbredning/spridningsförutsättning -Acceptanskriterier -känslighet/skyddsvärde -I dag och i framtiden Riskvärdering Risker för människa och miljö, mark, grund- & ytvatten 3

Nivå för riskbedömning En riskanalys nivå beror på syfte och omfattning av information. Riskklassning enligt MIFO-modellen (metodik för inventering av förorenade områden) Förenklad riskbedömning Jämförelse med generella riktvärden Fördjupad riskbedömning Framtagande av platsspecifika riktvärden Exempel på beräkningsgång Laktester Laktest Kolonntest Skaktest 2 steg Diffusionstest Tillgänglighetstest /Oxiderad tillgänglighetstest ph-statisk lakning Beskrivning Provet packas i en kolonn. Vatten pumpas sedan sakta från botten genom materialet i kolonnen. Det perkolerade vattnet, lakvattnet, analyseras vid olika L/S-kvoter. Testet ger en uppfattning om lakvattnets innehåll av olika ämnen på både kort och lång sikt. En enklare metod där provet skakas med olika mängd vatten på ett standardiserat sätt. Metoden ger en uppfattning om möjlig utlakning på lång sikt. Metod som mäter utlakning från monolitiska och stabiliserade material från en större provkropp under en längre tid (minst 64 dagar). Metoder för potentiell lakbarhet, d v s den potentiellt tillgängliga mängden av ett ämne som är lakbar på mycket lång sikt. Används som övre gräns för möjlig utlakning. Metod som bestämmer inverkan av ph på utlakningen av ämnen i materialet. Svagheter med laktest: - Svårt att förutse lakning på lång sikt ty förhållanden kan förändras. - Dyrt med test som tar hänsyn till flera parametrar. - Svårt att bedöma resultat; ger olika bra riskbedömningar beroende på acceptanskriterium. 4

Hur bedöma resultat från laktest? mottagningskriterier för avfall vid L/S 0,1; 2 och 10 för inert avfall. NV s generella riktvärden för förorenad jord. koncentrationer i lakvätska direkt med kriterier för: Jungfruligt material (ex halter från naturlig morän) halter i dagvatten skydd av ekosystem och ytvatten WHO:s dricksvattennormer Oxidationsförloppets tre huvudsteg Q: Hur sker frigörelsen av föroreningar från sediment / muddermassor? Q: Kan kunskapen användas till att förhindra detta (kemisk/fysikalisk stabilisering / solidifierig)? Regn Steg 1-transport av syre och vatten H 2 O O 2 H 2 O Oxidationsprocesser i sulfidhaltigt material Steg 2-vittringsreationer Steg 3-uttansport av reaktanter + 2 H,SO, metaller 4 Alt utformning för att minska sulfidoxidation Vattenmättade förhållande Våtmarkstäckning Diffusionstäta skikt Driftsfas Efter avslutad drift Permanent vattentäckning Våtmarkstäckning 5