Dagordningens punkt 2 Fråga huruvida kongressen sammankallats i stadgeenlig ordning SABOs stadga föreskriver att kallelse, dagordning och handlingar ska sändas till kongressen, revisorer och medlemmarna så att dessa har möjlighet att nå mottagarna senast en månad före sammanträdets öppnande. Kallelse, dagordning och handlingar har sänts från SABO senast den 23 mars till ombud, ersättare, revisorer, valberedning, styrelse och representanter för medlem som är närvarande vid kongressen. Medlemmarna har senast den 23 mars, via e-mail alternativt post, informerats om att kallelse, dagordning och handlingar finns tillgängliga på SABOs hemsida. I informationen har tillämplig länk bifogats. Kongressen föreslås besluta att kongressen sammankallats i stadgeenlig ordning.
Dagordningens punkt 3 Rapport om ändrad ombudsförteckning - Fastställande av röstlängd Preliminär deltagarförteckning bifogas kallelsen. Definitiv deltagarförteckningen kommer att finnas tillgänglig i de digitala dokumenten. Den omfattar dels närvarande ombud och ersättare dels övriga deltagare. I den mån det blir någon ytterligare förändring i ombudsförteckningen meddelas detta från talarstolen under denna punkt. Kongressen föreslås besluta att godkänna den justerade ombudsförteckningen/ röstlängden
Dagordningens punkt 4 Val av ordförande och två vice ordförande vid kongressens förhandlingar Kongressen utser en ordförande, som ska var kongressombud, samt två vice ordförande. Ordföranden leder kongressens arbete och avgör när de vice ordförandena ska tjänstgöra. Valberedningen kommer att vid kongressen redovisa förslag till ordförande och två vice ordförande. Kongressen föreslås besluta att utse en ordförande och två vice ordförande i enlighet med förslag från valberedningen
Dagordningens punkt 5 Preliminär DAGORDNING vid SABOs trettiotredje kongress den 26-28 april 2017 i Linköping 1. Kongressens öppnande 2. Fråga huruvida kongressen har sammankallats i stadgeenlig ordning 3. Rapport om ändrad ombudsförteckning/röstlängd - Fastställande av röstlängd genom upprop 4. Val av ordförande och två vice ordförande vid kongressens förhandlingar 5. Fastställande av dagordning 6. Fastställande av arbetsordning 7. Yttranderätt för representant för medlem samt gäster 8. Form för upprättande av kongressprotokoll samt val av protokolljusterare tillika rösträknare 9. Redovisning av inkomna frågor och form för besvarande 10. Val av kongressutskott samt remittering av ärenden till utskott 11. Framläggande av årsredovisningar 12. Framläggande av revisionsberättelser 13. Fastställande av resultat- och balansräkning för SABO och koncernen SABO 14. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören 2015 och 2016 15. Inkomna motioner 16. Inkomna frågor 17. Delrapport från styrelsen Agenda för mandatperioden 2015-2019 18. Styrelsens förslag till idéprogram, Allmännyttan 2030 19. Fastställande av kretsindelning 20. Fastställande av ram för årsavgifter för 2018 och 2019 21. Styrelsens översyn av styrelsearvoden 22. Fyllnadsval
23. Rapport om verksamheten 24. Tid och plats för nästa kongress 25. Kongressens avslutning. Kongressen föreslås besluta att fastställa dagordningen
Preliminär ARBETSORDNING för SABOs trettiotredje kongress den 26-28 april 2017 i Linköping Onsdagen den 26 april Linköping Konsert & Kongress 09.00-12.00 Registrering 10.00-12.00 Gruppmöten för styrelsen samt styrelsemöte 11.00 12.00 Valberedningen sammanträder 12.00-13.00 Lunch, Linköping Konsert & Kongress 13.00-15.00 Gruppmöten för kongressen 15.00-15.30 Mingelpaus med kaffe Dagordningens punkt 6 Under pausen möts de som valberedningen föreslagit till kongresspresidium och styrelsens presidium. 15.30-16.00 AB Stångåstaden hälsar välkommen och presenterar bolaget och verksamheten 16.00-17.00 Tyréns omvärldsanalys inför framtagande av SABOs nya idéprogram Mia Wahlström, Anna Frankzén Starrin 17.00-17.30 Möte mellan styrelsens presidium och kongresspresidiet 17.00 - Incheckning på hotell 18.30 Buss från hotellen till Flygvapenmuséet 19.00 Besök och middag på Flygvapenmuséet 22.30 Buss till hotellen
Torsdagen den 27 april Linköping Konsert & Kongress 08.30-12.00 Studiebesök Nyproducerade lägenheter i city Vallastaden Studentbostäder inspirerade av idétävling om innovativt boende 12.00-13.00 Lunch, Linköping Konsert & Kongress 13.00-13.30 Invigning fanfar/musik invigningstal av kommunstyrelsens ordförande i Linköping invigningstal av SABOs ordförande 13.30-14.00 Dagordningens punkter 15.00-15.30 Mingelpaus med kaffe 15.30-16.30 Allmännyttan 2030 nytt idéprogram SABOs styrelse 16.30 17.00 Föreläsning integration 17.00-17.30 Utskottssammanträden 19.00 Kongressmiddag, Linköping Konsert & Kongress
Fredagen den 28 april Linköping Konsert & Kongress 08.30-09.30 Dagordningens punkter, fortsättning 9.30 9.45 Prisutdelning SABOs Hållbarhetspris Helen Ohlsson, SABOs styrelse 09.45-10.15 Mingelpaus med kaffe 10.15 10.45 Dagordningens punkter, fortsättning 10.45-11.40 Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister 11.40-12.00 Avslutning Avtackning av kongresspresidium 12.00 Lunch för kongressen 12.00 Styrelsemöte Kongressen föreslås besluta att fastställa arbetsordningen
Dagordningens punkt 7 Yttranderätt för representanter för medlemmar samt gäster I SABOs stadga, 22, anges att representanter för medlemmar har yttranderätt på sätt som kongressen beslutar. Kongressen föreslås besluta att att inga andra begränsningar av representanters rätt att yttra sig ska gälla än de som under kongressen av praktiska skäl kan bli aktuella, samt den rätt att yttra sig som medges representanter för medlemmar också ska gälla för gäster vid kongressen
Dagordningens punkt 8 Form för upprättande av kongressprotokoll samt val av protokolljusterare tillika rösträknare Protokoll från kongressens förhandlingar upprättas enligt praxis genom verkställande direktörens försorg och utformas som ett beslutsprotokoll. Kongressen föreslås besluta att protokoll från kongressens förhandlingar ska upprättas genom verkställande direktörens försorg, utformas som beslutsprotokoll och justeras av presidiet. att rösträknare är presidiets medlemmar
Dagordningens punkt 9 Redovisning av inkomna frågor och form för besvarande Ombud och representant för medlem kan vid kongressens sammanträden ställa frågor som berör verksamheten. Frågorna skall besvaras av styrelsens ordförande eller den vederbörande utser. Frågorna ska vara styrelsen tillhanda senast en vecka före sammanträdets öppnande. I samband med sammanträdets öppnande redovisar styrelsens ordförande inkomna frågor och i vilken form dessa ska besvaras. Frågorna kommer att finnas tillgängliga som digitala dokument.
Dagordningens punkt 10 Val av kongressutskott samt remittering av ärenden till utskott Kongressutskott Enligt 18 i stadgan kan kongressen vid varje sammanträde utse kongressutskott. I kongressutskott får ingå högst två styrelseledamöter. Utskotten behandlar de ärenden som kongressen remitterar till respektive utskott. I tillämpningsanvisningen till stadgan sägs att alla i kongressen representerade partierna har rätt att med en representant ingå i de utskott som kongressen tillsätter. Kongressens största parti har rätt till två ledamöter samt ordförandeposten. Vid omröstning har ordföranden vid lika röstetal utslagsröst. Ärenden att remittera till utskotten Kongressen 2015 gav styrelsen i uppdrag att göra en översyn av styrelsens arvoden. Översynen ska ta ställning till årsarvodenas storlek och om arvodet ska vara knutet till prisbasbelopp eller annat index. Översynen ska vara klar till kongressen i Linköping i april 2017. En sammanställning av nuvarande arvodesnivåer i SABO, SKL, SKLs beredningar/delegationer, Stockholms Stads bostadsföretag, Stångåstaden i Linköping samt Mimer i Västerås har tagits fram genom styrelsens försorg, bilaga 21.1. Styrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 10 mars 2017 att föreslå kongressen att remittera översynen av styrelsearvodena till organisationsutskottet för vidare handläggning. Ärendet är upptaget som punkt 21 på förslaget till dagordning. Kongressen föreslås besluta att att att utse ett redaktions- och ett organisationsutskott om vardera nio ledamöter i enlighet med valberedningens förslag remittera styrelsens översyn av styrelsearvoden till organisationsutskottet, samt därutöver inte besluta om någon särskild remitteringsordning.
Dagordningens punkt 11 Framläggande av årsredovisningar Eftersom SABO:s kongress endast sammanträder vartannat år skall kongressen 2017 besluta om årsredovisning både för 2015, bilaga 11.1, och 2016, bilaga 11.2. Årsredovisningarna omfattar förutom moderföreningen SABO även koncernredovisningar innefattande dotterföretagen SABO AB och SABO Förlags AB. Kongressen föreslås besluta att fastställa årsredovisningarna för SABO för 2015 och 2016.
Dagordningens punkt 12 Framläggande av revisionsberättelser Revisionsberättelser för SABO för verksamhetsåren 2015 och 2016 finns sist i respektive årsredovisning. Kongressen föreslås besluta att lägga revisionsberättelserna till handlingarna
Dagordningens punkt 13 Fastställande av resultat- och balansräkningar för SABO och koncernen SABO Med anledning av vad som redovisats under punkt 11 Framläggande av årsredovisningar och 12, Framläggande av revisionsberättelser, Kongressen föreslås besluta att 2015 års resultat och balansräkning för SABO fastställs att 2015 års resultat disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen att 2015 års koncernresultat- och balansräkning fastställs att 2016 års resultat och balansräkning för SABO fastställs att 2016 års resultat disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen att 2016 års koncernresultat- och balansräkning fastställs
Dagordningens punkt 14 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören 2015 och 2016 Med anledning av vad som redovisats under punkt 11 Framläggande av årsredovisningar och 12, Framläggande av revisionsberättelser Kongressen föreslås besluta att att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för 2015 styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för 2016
Dagordningens punkt 15 Inkomna motioner Följande motioner har inkommit: 1. Från Magnus Gärdebring, Karlshamn Reformering av strandskyddsregler 2. Från Magnus Gärdebring, Karlshamn Hyresgästföreningen a. Dialog angående förhandlingsförutsättningar b. Avskaffande av förhandlingsavgift Kongressen föreslås besluta att anse motionerna besvarade med hänvisning till vad som anförts i motionssvaren.
Motion angående Strandskyddet Strandskyddsreglerna innebär bland annat att man inte får bygga hus närmare strandlinjen än 100 meter, i vissa fall 300 meter. Under 2009 förändrades strandskyddsreglerna i syfte att skapa en mer flexibel tillämpning av reglerna. Effekterna har uteblivit och många medlemsbolag upplever snarare en försämring av möjligheterna att få bygga i attraktiva lägen. För många kommuner är närheten till vatten ett naturligt mervärde och inte sällan hämmas bostadsproduktionen och möjligheten att skapa attraktiva boendemiljöer av en strikt tillämpning av strandskyddsreglerna. Behoven av bostäder, utveckling och jobb måste ges en större roll när beslut i strandskyddsärenden tas. Det borde vara möjligt att ge fler undantag från strandskyddsreglerna för att öka bostadsbyggandet där behoven är stora. Det borde ges större möjligheter att peka ut fler geografiska områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS-områden). Kommunerna borde få ökat inflytande när det gäller vilka strandområden som ska bebyggas och vilka som ska bevaras. För många av SABOs medlemsföretag är svårt att hitta affärsmässigt gångbara bostadsprojekt utan att använda de mest attraktiva lägena vilka inte sällan är strandnära. Detta kan i sin tur försvåra för det enskilda bolaget att fullfölja sitt samhällsansvar fullt ut. Med anledning av ovanstående yrkar undertecknad Att SABO verkar för en reformering av strandskyddsreglerna i syfte att underlätta produktion av bostäder. Magnus Gärdebring Karlshamnsbostäder AB
Styrelsens utlåtande över motion om Strandskydd Motionären föreslår att SABO verkar för en reformering av strandskyddsreglerna i syfte att underlätta produktion av bostäder. Strandskyddet syftar enligt Miljöbalken till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Det innebär bland annat förbud mot byggande och mot åtgärder som hindrar allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha kunnat färdas fritt. Strandskyddet gäller vid havet samt vid insjöar och vattendrag och avser enligt huvudregeln området intill 100 meter från strandlinjen, men kan av länsstyrelsen i ett enskilt fall utvidgas till 300 meter från strandlinjen. Det är emellertid relativt vanligt att länsstyrelserna på så sätt väljer att utvidga strandskyddsområdet. Frågan om strandskydd behandlades senast på SABOs kongress 2007 med anledning av en motion i ämnet. Motionärerna yrkade på att kongressen skulle ge SABOs styrelse i uppdrag att i sin intressebevakning verka för att strandskyddsgränserna skall beslutas lokalt av kommunerna. I styrelsens utlåtande över motionen föreslogs att den skulle bifallas, vilket också blev kongressens beslut. Året därpå presenterade Miljödepartementet i promemorian Stranden en värdefull miljö ett förslag till reformering av strandskyddsreglerna. Förslaget byggde på inriktningen att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige samtidigt som ett långsiktigt hållbart skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras. Ett viktigt syfte med det nya förslaget var att utveckla ett strandskydd som medger en tillräcklig lokal och regional förankring. Här väcktes förslag om att kommunerna skulle kunna ge dispens från strandskyddet när det gäller åtgärder som bidrar till utvecklingen av landsbygden. Promemorian remitterades, men SABO var inte remissinstans och lämnade heller inget yttrande. I februari 2009 överlämnade regeringen propositionen Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden till riksdagen. I propositionen föreslogs förändringar som syftade till att främja utvecklingen i landsbygdsområden med god tillgång till stränder. Kommunerna fick möjlighet att i översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen och dessutom fastställdes kriterierna för sådana områden. Riksdagen följde regeringens förslag och de nya bestämmelserna infördes i miljöbalken 2009 och 2010. De områden som en kommun pekar ut i en översiktsplan kallas LIS-områden, vilket står för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Boverket och Naturvårdsverket fick därefter i uppdrag av regeringen att utvärdera det förändrade regelverket. I den rapport man avlämnade i oktober 2013 framhöll man att det var för tidigt att bedöma om reglerna lett till landsbygdsutveckling, men pekade också på att flera kommuner och länsstyrelser ansåg att LIS-regelverket var för oflexibelt. I rapporten
föreslogs vidare att det borde bli enklare att införa lättnader i strandskyddet vid mindre sjöar och vattendrag samt att det behövs en mer likvärdig tillämpning av reglerna. Efter den utvärderingen lade regeringen under våren 2014 fram en proposition om att införa regelförändringar i strandskyddet för mindre sjöar och vattendrag. De nya reglerna som trädde i kraft i september 2014 ger länsstyrelserna möjligheten att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag om området har liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften. Under våren 2013 hade regeringen tillsatt Strandskyddsdelegationen med uppdrag att utföra och samordna en informations- och kunskapsinsats när det gäller frågor som berör tillämpningen av strandskyddsreglerna. I sitt betänkande Strandskyddet i praktiken skrev delegationen: Intentionerna bakom regeländringarna 2009/2010 syftade till differentiering genom fortsatt restriktivitet i exploaterade områden och lättnader i skyddet där det fanns god tillgång på oexploaterade strandområden. Samtidigt som en sådan differentiering förefaller ha ett brett stöd, finns det indikationer på att skyddet är fortsatt starkt i glest bebyggda områden och svagare i tätbebyggda områden. Det kan därför ifrågasättas om den avsedda differentieringen har fått full effekt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver på sin hemsida att man anser att det är bra att Sverige har ett strandskydd, men att det inte är rimligt att skydda varenda bäck eller sjökant. Enligt SKL är strandskyddet onyanserat och stoppar kommuner från att skapa attraktiva boendemiljöer på landsbygden. SKL vill att vattendrag och sjöar med lågt skyddsvärde ska undantas, att kommuner ska själva få avgöra hur stora eller hur många LISområden man vill peka ut och att kravet om att nya hus ska byggas i anslutning till befintlig bebyggelse i LIS-områden ska tas bort. SmåKom (de små kommunernas samverkan) skriver på sin hemsida: Strandskyddsbestämmelsernas praktiska tillämpning visar tyvärr många exempel på hinder för utvecklingen i små kommuner på grund av att länsstyrelserna tolkar och tillämpar det generella regelverket på olika sätt. Frågor om strandskydd är väsentliga för små kommuners möjligheter till utveckling. För våra kommuners attraktionsvärde är möjligheten att bygga i attraktiva strandnära lägen en av de viktigaste byggstenarna. SmåKom förordar en än större asymmetri med lättnader i de områden som har liten, eller helt saknar, bebyggelse i strandområden. Svenska naturskyddsföreningen har en annan uppfattning och skriver på sin hemsida: Det är inte grönområden och strandskydd som hindrar bostadsbyggandet. Den påstådda konflikten mellan bostäder och naturskydd finns inte. Där det byggs mest, planeras det också
för och skyddas flest reservat och grönområden. Politiker kan göra kloka, långsiktiga val för mark och vatten, bostäder, arbetsplatser och för människors livskvalitet och grundläggande behov av närnatur / / De verkligt stora problemen bakom bostadskrisen finns att hitta på annat håll som i bristen på bra kollektivtrafik, långsamma byggprocesser, dålig konkurrens och kostnadsutvecklingen inom byggsektorn. Regeringen presenterade den 21 juni 2016 en lista med 22 punkter för ökat bostadsbyggande. Punkt 3 i listan löd så här: En utredning tillsätts med uppdrag att dels se över resultaten av reformen Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS), dels föreslå förändringar i LIS-regelverket, i syfte att ytterligare främja landsbygdsutvecklingen i områden med god tillgång till stränder. Styrelsen anser att det är bra med grundläggande regler om strandskydd och att dessa har stor betydelse för ekologiskt och socialt hållbar utveckling. Samtidigt finns det ett starkt samhällsintresse att av att det byggs nya bostäder. Även om det finns andra hinder för bostadsbyggande kan inte strandskyddsfrågan negligeras. Det är uppenbart att en avvägning mellan motstridiga intressen behöver göras. Vid en sådan avvägning finns det goda skäl att särskilt ta fasta på det som Småkom och Strandskyddsdelegationen framfört. SmåKom framhåller att de små kommunernas möjligheter att bygga i attraktiva strandnära lägen är högst väsentliga för dessa kommuners utveckling och förordar en större asymmetri med lättnader i de områden som har liten, eller helt saknar, bebyggelse i strandområden. Strandskyddsdelegationen pekar på att det framstår som att skyddet är fortsatt starkt i glest bebyggda områden och svagare i tätbebyggda områden och ifrågasätter om den avsedda differentieringen har fått full effekt. I glesbebyggda områden finns stora möjligheter att bygga attraktiva strandnära bostäder samtidigt som man fortfarande har kvar stora strandområden för allemansrättslig tillgång och för goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. I tätbebyggda områden däremot är detta sällan möjligt. Här är det viktigt att bevara grönområden och stränder för att säkerställa en ekologiskt och socialt hållbar utveckling och för att främja folkhälsan. Sjöglimt för ett fåtal väger rimligen lätt jämfört med ett flertals möjligheter till rekreation och naturupplevelser. Detta talar för att asymmetriska bestämmelser kan vara relevanta, vilket rimligen innebär lättnader i områden med god tillgång till stränder. Den största kunskapen om de lokala förhållandena finns hos kommunerna och det är därför rimligt att dessa lättnader bör ge kommuner vidgade möjligheter att inrätta områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden).
En sådan förändring skulle öka medlemsföretagens möjligheter att bygga nya bostäder där det finns efterfrågan. Det är angeläget att SABO agerar gentemot den utredning som regeringen avser att tillsätta för att se över och föreslå förändringar av LIS-regelverket. Styrelsen föreslår kongressen besluta att uppdra åt styrelsen att verka för förändringar i strandskyddsreglerna som innebär att vattendrag och sjöar med lågt skyddsvärde undantas från strandskyddet och som ger kommunerna väsentligt vidgade möjligheter att själv peka ut LIS-områden där det finns god tillgång på stränder.
Motion angående Hyresgästföreningen Det är mycket värdefullt och viktigt att samarbete och förhandlingar med Hyresgästföreningen fungerar. För att skapa långsiktigt förtroende och gemensamt kunna skapa hållbara ekonomiska förutsättningar över tid behöver båda parter besitta en hög grad av professionalism och kompetens. Detta ser tyvärr väldigt olika ut i landet. I flera medlemsföretag finns en stor frustration över att rationella och objektiva argument inte får fotfäste hos motparten trots gemensamma målbilder. SABO borde initiera en övergripande dialog med Hyresgästföreningen för att komma till rätta med de alltför varierande förhandlingsförutsättningarna för SAB0s medlemsföretag Hyresgästföreningen erhåller även en hyresförhandlingsavgift av sin motpart. Detta är ett föråldrat system och riskerar att leda till att motpartens (Hyresgästföreningen) integritet och trovärdighet kan ifrågasättas. Detta gagnar ingen av parterna. SABO bör därför verka för hyresförha nd li ngsavgiftens avskaffande. Med anledning av ovanstående yrkar undertecknad Att: SABO initierar en övergripande dialog med Hyresgästföreningen för att komma till rätta med de alltför varierande förhandlingsförutsättningarna för SABOs medlemsföretag. Att: SABO verkar för hyresförhandlingsavgiftens avskaffande. Magnus Gärdebring Karlshamnsbostäder AB
Dagordningens punkt 16 Inkomna frågor Eventuella frågor som inkommit till kongressen har redovisats under punkt 9. Under denna punkt kan redovisning av svar lämnas.
Dagordningens punkt 17 Förslag från styrelsen Delrapport av Agenda för mandatperioden 2015-2019 Styrelsens uppföljning av Agenda för mandatperioden 2015-2019 bilägges. Kongressen föreslås besluta att lägga uppföljningen av Agenda för mandatperioden 2015-2019 till handlingarna
Dagordningens punkt 18 Förslag från styrelsen Nytt idéprogram Styrelsens förslag till nytt idéprogram bilaga 18.1. Kongressen föreslås besluta att anta styrelsens förslag till nytt idéprogram
Dagordningens punkt 19 Fastställande av kretsindelning Enligt stagarna ska kongressen vid varje ordinarie sammanträde fastställa kretsindelning för val av kongressombud. I stort sett är kretsindelningen densamma år från år och brukar bara justeras i samband med förändringar i länsindelningen. Krets 1 Krets 2 Krets 3 Krets 4 Krets 5 Krets 6 Krets 7 Krets 8 Krets 9 Stockholms län Uppsala, Södermanlands, Gotlands och Västmanlands län Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län Blekinge, Skåne och Hallands län Västra Götalands län Värmlands och Örebro län Gävleborgs och Dalarnas län Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län Riksvalskrets för medlemsföretag med annan huvudman eller ägare än kommunen Kongressen föreslås besluta att fastställa nuvarande kretsindelning enligt ovan.
Dagordningens punkt 20 Fastställande av ram för årsavgifter för 2018 och 2019 Enligt stadgarna ska medlemsavgiftens storlek fastställas av styrelsen inom en av kongressen anvisad formel och ram. Denna har de senaste åren sett ut såsom framgår av bifogat följebrev till årets avgiftsfakturor. Styrelsen fattar beslut om tillämpningen. Vanligtvis brukar detta avse fullmakt för styrelsen att räkna om avgifterna med hänsyn till inflationen. Den procentuella fördelningen mellan medlemsavgift till SABO och serviceavgift till SABO AB fastställs enligt tidigare kongressbeslut av styrelsen. Kongressen föreslås besluta att att fastställa avgifter till SABO och SABO AB enligt samma principer och grunder som gällt tidigare år. styrelserna för SABO och SABO AB får besluta om uppräkning av avgifterna för 2018 och 2019 med hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen för perioden oktober-oktober året före avgiftsåret.
2017-02-07 Verkställande Direktören Medlems- och serviceavgift till SABO och SABO AB 2017 Tack för att ni väljer att vara medlemmar i SABO. Ni tillsammans med övriga mer än 300 företag som valt att vara medlemmar i SABO representerar drygt 800 000 bostäder och ett värde på mer än 700 miljarder kronor. En betydande och viktig del av bostadsmarknaden. Som bransch- och intresseorganisation arbetar vi för att kunna erbjuda konkret nytta såväl för företaget, som era anställda och förtroendevalda. Det kan handla om aktuell branschinformation i form av nyheter och rapporter, branschanpassade utbildningar, konferenser med fokus på branschens utmaningar och nätverksträffar för erfarenhetsutbyte. 2016 samlade våra aktiviteter mer än 8000 deltagare från våra medlemsföretag. Det gör oss till en av de viktigaste mötesplatserna för branschen. Vi arbetar också för att långsiktigt ge våra medlemsföretag goda arbetsförutsättningar och hyresrätten en positiv utveckling. Vårt arbete finansieras i huvudsak av medlemsavgifter men också med hjälp av intäkter från rapporter och handböcker samt utbildningar och konferenser. Vi har nu skickat faktura för 2017 års medlems- och serviceavgift. Avgiftsnivån har höjts med 1,0% jämfört med föregående år, vilket motsvarar höjningen av konsumentprisindex mellan oktober 2015 och oktober 2016. Avgiften är uppdelad enligt följande: SABO SABO AB Medlemsavgift (13% av total avgift) Serviceavgift (87% av total avgift) Avgiften är varken avdragsgill eller momspliktig Avgiften är avdragsgill och momspliktig Beräkningsgrunden för avgifterna är gemensam och utgår i huvudsak från lägenhetsyta där en differentiering sker med hänsyn till den totala sammanvägda ytans storlek.
Tillsammans med detta brev följer en specifikation, som med utgångspunkt från den sammanlagda vägda arean för av företaget ägd yta eller förvaltad ej ägd yta vid utgången av 2015, visar hur avgiften beräknats. Företag som är dotterföretag till annat medlemsföretag betalar avgift samordnat med moderföretaget. Har dotterföretaget eget medlemskap betalar man som egen medlem. Dotterbolag eller andra företag som är egna medlemmar kan inte kategoriseras som förvaltningsuppdrag. Avgiften avtar ju större den sammanlagda arean är. Den tekniska konstruktionen är densamma för medlemsavgiften och serviceavgiften. Konstruktionen för medlemsavgift och serviceavgift samt avgifter för respektive intervall framgår av nedanstående sammanställning: Avgiftsgrundande vägd area Avgift Summa Fr o m - T o m kr/kvm kr*) 0 150 000 1,596 237 370 150 001 190 000 1,338 292 900 190 001 265 000 1,129 377 589 265 001 365 000 0,950 472 630 365 001 515 000 0,751 585 346 515 001 765 000 0,531 718 161 765 001 1 165 000 0,422 887 033 1 165 001 1 665 000 0,233 1 003 688 1 665 001 2 665 000 0,201 1 204 678 2 665 001 och över 0,000 *) Ackumulerat belopp vid intervallets övre gräns Frågor om avgiften kan ställas till Thorbjörn Nilsen, e-post thorbjorn.nilsen@sabo.se eller tfn 08/406 55 11. Med vänlig hälsning SABO Anders Nordstrand Verkställande direktör
Dagordningens punkt 21 Översyn av styrelsearvoden Kongressen 2015 gav styrelsen i uppdrag att göra en översyn av styrelsens arvoden. Översynen ska ta ställning till årsarvodenas storlek och om arvodet ska vara knutet till prisbasbelopp eller annat index. Översynen ska vara klar till kongressen i Linköping i april 2017. En sammanställning av nuvarande arvodesnivåer i SABO, SKL, SKLs beredningar/delegationer, Stockholms Stads bostadsföretag, Stångåstaden i Linköping samt Mimer i Västerås har tagits fram, bilaga 21.1, och remitterats till organisationsutskottet för vidare handläggning.
Bilaga 21.1 Sammanställning av styrelsearvoden i utvalda organisationer Beräkningsgrund SABO SKL SKL beredning/delegation Prisbasbelopp 2017: 44 800 kr Statsrådsarvode, 2017: 130 000 kr/månad Statsrådsarvode 2017: 130 000 kr/månad Stockholms Stads bostadsföretag (2016) Statsrådsarvode 2017: 130 000 kr/månad Stångåstaden Kommunalrådsarvode, 812 300 kr/år, vilket grundas på inkomstbasbelopp föregående år Mimer 95% av riksdagsledamöters arvode, 2017: 765 600x0,95 =727 320 kr/år Fast arvode/år ordförande Fast arvode/år vice ordförande Fast arvode/år 2:e vice ordförande Fast arvode/år ledamot Fast arvode/år ersättare 140% av basbelopp =62 720 kr 85% av basbelopp =38 080 kr 55% av basbelopp =24 640 kr 20% av basbelopp =8 960 kr 20% av basbelopp =8 960 kr Ett statsrådsarvode =1 560 000 kr 35% av statsrådsarvode =546 000 kr 50% av statsrådsarvode/månad = 780 000 kr 4-15% av statsrådsarvode =62400-234000 kr 2-7,5% av statsrådsarvode 31200-117000 kr 69 250 kr 26% av kommunalrådsarvode =211 120 kr 55 400 kr 15,6% av kommunalrådsarvode 7% av basarvode =51 000 kr 2% av basarvode =14 600 kr =126 672 kr - - - 2% av basarvode =14 600 kr 0 kr 0 kr 27 700 kr 0,78% av kommunalrådsarvode =6 334 kr 0 kr 0 kr 20 600 kr 0,39% av kommunalrådsarvode =3 167 kr Mötesarvode/dag 1 800 kr 1 800 kr 1 800 kr 580/980 kr 1 198 kr 1 456 kr Mötesarvode 900 kr 1 800 kr 1 800 kr 510 kr 599 kr 728 kr <halvdag 0 kr 0 kr
Dagordningens punkt 22 Fyllnadsval Förslag till fyllnadsval lämnas av valberedningen vid kongressen.
Dagordningens punkt 23 Rapport om verksamheten Verkställande direktören kommer att lämna ytterligare redovisning om verksamheten som ett komplement till vad som redovisats i årsredovisningarna.
Dagordningens punkt 24 Tid och plats för kongressen 2019 Styrelsens beslut om tid och plats för 2019 års kongress meddelas.