ES/IFI Isabelle Söder Instruktioner till Forskning och utveckling inom företagssektorn 2015

Relevanta dokument
Råd och definitioner till: Forskning och utveckling 2005 NA/IFI 811

Forskning och utveckling inom Privata icke-vinstdrivande sektorn 2017

Forskning och utveckling inom Företagssektorn 2017

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: Utgivare: Vik generaldirektör Jan Cedervärn

Instruktion till frågeformuläret. Forskning och utveckling i den offentliga sektorn 2017 (lokala och regionala FoU-enheter)

Statistiska centralbyråns författningssamling

FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn, samt offentlig sektor år 2013

Instruktion till frågeformuläret. Forskning och utveckling i den offentliga sektorn 2017 (landsting)

Instruktion till frågeformuläret. Forskning och utveckling i den offentliga sektorn 2017 (myndigheter)

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Forskning och utveckling i Sverige 2014

Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter

Forskning och utveckling i Sverige

Beskrivning av statistiken

Forskning och utveckling år 2016

Forskning och utveckling i internationella företag 2011 NV1504

Forskning och utveckling i internationella företag 2013 NV1504

Forskning och utveckling 2013

FoU och innovationer i Sverige Roger Björkbacka Carolina Thulin Sandra Dovärn

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN UF0314 Avdelningen för ekonomisk statistik

11. Forskning, Utvecklingsarbete, Laboratoriearbete. Yrkeskod enligt ALS 111

Forskning och utveckling 2013

11. Forskning, Utvecklingsarbete, Laboratoriearbete. Yrkeskod enligt ALS 111

Forskning och utveckling inom företagssektorn Research and Experimental development in the Business enterprise sector 2013

Forskning och utveckling inom den privata ickevinstdrivande 2009 UF0314. Innehållsförteckning

2001:1 Offentlig och privat verksamhet statistik om anordnare av välfärdstjänster 1995, 1997 och 1999

Forskning och utveckling inom företagssektorn 2011 UF0302

Forskning och utveckling i offentlig sektor 2015 UF0317

Allt fler företag nyttjar forskningsavdrag

Forskning och utveckling inom offentlig sektor 2013 UF0317

Forskning och utvecklingsverksamhet (FoU) 2013

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Forskning och utvecklingsverksamhet (FoU) 2013

Forskning och utvecklingsverksamhet (FoU) 2013

ALMEGA Tjänsteförbunden STD

Forskning och utveckling inom företagssektorn 2015

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Forskning och utveckling inom företagssektorn 2015 UF0302

Immateriella anläggningstillgångar

Forskning och utveckling inom offentlig sektor Utgifter för egen FoU vartannat år , 2013 års prisnivå, mnkr

Forskning och utveckling i stora internationella koncerner 2005

Rekommendationer - BFN R 1

Forskning och utveckling i Sverige 2017 preliminära uppgifter

Forskning och utveckling inom företagssektorn Research and Experimental development in the Business enterprise sector 2013

Forskning och utveckling inom den privata icke-vinstdrivande sektorn

Forskning och utveckling 2015

EXAMENSBESKRIVNING FÖR CIVILINGENJÖRSEXAMEN I TEKNISK BIOLOGI VID UMEÅ UNIVERSITET

Rekommendation Materiella anläggningstillgångar September 2011

Forskning och utveckling inom företagssektorn Research and experimental development in the business enterprise sector 2007

Materiella anläggningstillgångar December 2013

Redovisning av immateriella tillgångar

FORSKNINGSFINANSIERING

Forskning och utveckling i Sverige

Perspektiv på kunskap

Forskning och utveckling 2015

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOMEDICINSK VETENSKAP

DATAINSAMLING Företags-, miljö- och teknologimaterial STATISTIKCENTRALEN Tfn

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport

Företagens utgifter för IT 2018

Skickat: den 11 januari :55

KVALITETSDEKLARATION

Forskning och utveckling i internationella företag 2009

Forskning och utveckling inom företagssektorn. Research and experimental development in the business enterprise sector 2011

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X)

Bioteknik och patent. Skydda dina idéer

Så fyller Du i blanketten

Forskning och utveckling inom företagssektorn 2007

Så fyller Du i blanketten

Maximala stödnivåer och stödberättigande kostnader

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Så fyller Du i blanketten

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå

Två huvudsakliga orsaker till en ökande brist på arbetskraft: Befolkningsutvecklingen. En allt mer specialiserad arbetsmarknad

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Forskning och utveckling i internationella företag 2009

REKOMMENDATION R6. Nedskrivningar. November 2018

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Personal vid universitet och högskolor

Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007

Allmän information om företaget

Internrevisionen Förslag till revisionsplan för år 2009 Jan Sandvall Dnr B5 269/09 REVISIONSPLAN FÖR ÅR 2009

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Forskning och utveckling i internationella företag 2005 NV1504

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

Starkt. År T År T+1. År T. År T+1. År T. År T+1. År T. År T+1. Blankettutgivare Postadress Riktnr Abonnentnr Kontaktpersoner

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland

Granskning av utrangering av inventarier vid Skaraborgs Sjukhus 2007

Forskning och utveckling 2017

Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari Haparanda kommun. Granskning av: Redovisning av anläggningstillgångar

Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001

Kemi vid Lunds universitet SOPHIE MANNER STUDIEREKTOR KILU

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)

I ALLMÄNT. När det gäller gränsdragning mellan byggnads- och maskininvestering tillämpas skattelagstiftningens

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

FoU-medarbetare En kartläggning av yrkestitlar, utbildningar och arbetsuppgifter

Transkript:

Utkast/Version Sida DOKUMENTTYP 0 (8) 2016-02-10 ES/IFI Isabelle Söder isabelle.soder@scb.se Instruktioner till Forskning och utveckling inom företagssektorn 2015 www.scb.se

1 (8) Innehåll Inledning... 2 Definitioner och förklaringar... 2 Vad räknas som FoU? Gränsdragningar... 3 A Utgifter för FoU som utförts av andra (utlagd FoU)... 4 B Utgifter för egen FoU... 4 Utgifter för egen FoU fördelade efter typ av utgift... 4 Driftkostnader... 4 Investeringar... 4 Utgifter för egen FoU uppdelat efter typ av FoU... 5 Finansiering av egen FoU... 5 Utgifter för egen FoU fördelade efter syfte/inriktning (endast vissa företag). 5 Syfte (endast vissa företag)... 5 Biovetenskap och bioteknik (endast vissa företag)... 5 Utgifter för egen FoU fördelade efter produktgrupper... 6 Utgifter för egen FoU fördelade efter län (endast vissa företag)... 6 C FoU-verksamhet med egen personal... 6 Antal personer i FoU-verksamhet fördelade på yrke... 6 Antal personer i FoU-verksamhet med forskarexamen... 8 Antal personår (årsverken) för FoU fördelat efter yrke... 8 Regional fördelning av personal och personår för FoU... 8 D Prognos för egen FoU för 2016... 8 E Övriga upplysningar... 8

2 (8) Inledning Er medverkan är viktig. Det fordras hög svarsfrekvens för att statistiken ska bli tillförlitlig. För att de statistiska metoderna ska ge rättvisande resultat är det lika viktigt att få in svar från samtliga företag i urvalet, oavsett om företaget bedriver FoU-verksamhet eller inte. Undersökningens syfte. Syftet med statistik över forskning och utveckling (FoU) är att ge en bild av resursanvändningen för forsknings- och utvecklingsverksamheten (FoU) inom företagssektorn. Resultaten från undersökningen används också i beräkningarna av BNP. Undersökningen följer de internationella anvisningarna som finns beskrivna i OECD:s så kallade Frascati-manual. Publicering av resultat. Resultatet av undersökningen publiceras på SCB:s webbplats: www.scb.se/uf0302 Definitioner och förklaringar Forskning och utveckling (FoU) Forskning innebär ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte. Utvecklingsverksamhet avser ett systematiskt arbete som utnyttjar forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material, varor, tjänster, processer, system, metoder, eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. FoU delas in i tre olika typer enligt nedan Grundforskning är ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer utan en bestämd tillämpning i sikte. Tillämpad forskning är ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer med en bestämd tillämpning i sikte. Utvecklingsverksamhet innebär ett systematiskt arbete som utnyttjar forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material, varor, tjänster, processer, system, metoder, eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. FoU-verksamhet är inte beroende av inom vilken del av organisationen den utförs i eller av utbildningsnivå hos de som arbetar i ett projekt. Att ett projekt organisatoriskt hör hemma på en FoU-enhet eller utvecklingsenhet innebär inte per automatik att det är ett FoU-projekt. Likaså kan FoU-verksamhet bedrivas av personer som saknar forskarutbildning och vice versa. Ett företags FoU-verksamhet består av egen och/eller utlagd FoU-verksamhet. Egen FoU: Verksamheten har utförts i Sverige av företagets egen personal eller av konsulter i FoU-projekt som letts av företaget och där företagets personal arbetat tillsammans med konsulterna. Till egen FoU räknas även FoU som

3 (8) gjorts på beställning från andra företag. Med företaget avses den juridiska enheten eller bokslutsenheten, inte ev. koncern. Utlagd FoU: Företaget har betalat andra som utfört verksamheten (i Sverige eller utomlands), räkna också med bidrag som företaget lämnat för FoU t.ex. till universitet och högskolor. Vad räknas som FoU? Gränsdragningar Grundkriteriet för att skilja FoU från närstående verksamhet är att det i FoU ska finnas ett väsentligt nyhetsinslag och att vetenskaplig eller teknisk osäkerhet ska undanröjas. Med osäkerhet avses de fall då det finns ett problem vars lösning inte är uppenbar för någon som har en god uppfattning om den grundläggande, allmänt använda kunskap och teknik som finns på området i fråga. I allt FoU-arbete ska det finnas ett nyhetselement. Ett normalt konstruktions- eller undersökningsarbete som följer etablerade rutiner, räknas inte till FoU. Vid serieproduktion räknas utveckling och konstruktion av prototypen som FoU-arbete, däremot inte tillverkning av den första serieenheten. Inom samhällsvetenskap och humaniora är FoU-arbetet inriktat på vidarebearbetning och utveckling av forskningsrön samt tankar och idéer som baseras på tidigare resultat. När är produktutveckling FoU? Produktutveckling innebär arbetet att omvandla en idé eller ett behov till en ny eller förbättrad produkt (vara eller tjänst). För att utvecklingsarbetet inom produktutveckling ska räknas som FoU ska det finnas ett väsentligt nyhetsinslag, även för personer som arbetar med utvecklingsarbetet och har god uppfattning om den grundläggande, allmänt använda kunskap och teknik som finns på området. Som FoU-arbete räknas inte utbildning utredningsverksamhet kompetensutveckling malm- och mineralprospektering juridiskt och administrativt arbete i samband med patentsökningar och tvister experimentellt arbete som utförs enbart med syfte att t.ex. undersöka alternativa tillverkningsmöjligheter för redan patentsökta produkter dokumentations- och informationsservice av allmän karaktär rutinmässig kvalitetskontroll och provning rutinmässig insamling av data rutinmässig utveckling av programvara samt annan verksamhet av rutinartat slag som har att göra med programvara.

4 (8) Blanketten består av fem delar (A-E), var och en med ett antal frågeområden. Vad frågorna avser finns i många fall beskrivet i blanketten. Följande avsnitt beskriver vissa punkter mer utförligt. A Utgifter för FoU som utförts av andra (utlagd FoU) Se sid 3 eller definition i enkäten. B Utgifter för egen FoU Utgifter för egen FoU fördelade efter typ av utgift Driftkostnader Driftkostnaderna mäts genom arbetskraftskostnader, konsultarvoden och övriga driftkostnader. Arbetskraftskostnader Erfarenhetsmässigt är företagens interna redovisning inte alltid anpassad för att kunna lämna forskningsstatistiska uppgifter, varför olika underlag kan behöva användas. Det kan i sådana fall vara lämpligt att kontrollera att uppgifterna avseende t.ex. arbetskraftskostnaderna står i rimlig proportion till angivet antal årsverken. Konsultarvoden Övriga driftkostnader Investeringar Investeringar mäts genom byggnader mark och fastigheter, maskiner och inventarier, och mjukvara/programvara. Med investeringar menas utgifter för anskaffning av materiella anläggningstillgångar, samt förbättring som väsentligt höjer kapacitet, livslängd eller standard på sådana kapitalföremål i förhållande till deras ursprungliga skick. Generellt gäller att som anskaffning räknas en sådan utgift som balanseras i balansräkningen och på vilken avskrivning görs över den ekonomiska livslängden. Vissa materiella anläggningstillgångar, t.ex. mark är dock inte föremål för avskrivning. Uppgifterna omfattar både investeringsutgifter avsedda för enbart FoU-arbete och FoU-verksamhetens andel av gemensamma investeringar. Om företaget mottagit bidrag från stat, kommun eller EU för att hela eller delar av anskaffningsutgiften ska utgiften redovisas brutto, dvs. före avdrag för bidraget. Icke avdragsgill moms ingår. OECD:s rekommendation angående avskrivningar Enligt de internationella rekommendationerna (OECD:s Frascatimanual) ska alla avskrivningar på byggnader, maskiner/inventarier o.d. exkluderas från driftkostnaderna.

5 (8) Skälen är följande: Om avskrivningarna ingår i övriga driftkostnader, skulle detta resultera i en dubbel beräkning när man räknar fram FoU-utgifter (driftkostnader och investeringar) olikheter i skattelagstiftningen i olika länder Byggnader, mark och fastigheter Maskiner och inventarier Programvara Utgifter för egen FoU uppdelat efter typ av FoU Finansiering av egen FoU Utgifter för egen FoU fördelade efter syfte/inriktning (endast vissa företag) Syfte (endast vissa företag) Biovetenskap och bioteknik (endast vissa företag) Biovetenskap Bedriver företaget FoU-verksamhet som utvecklar eller utnyttjar kunskap om biologiska fenomen, processer eller system? Sådan verksamhet kan exempelvis avse läkemedel, diagnostika, medicinteknik, bioteknik, växtförädling, bioplaster, sensorer för att studera bakteriehalter eller biomolekyler, imiterande av biologiska system t.ex. för att utveckla nya material, enzymanvändning i produkter och processer, biobränslen, funktionella livsmedel, reagenser och instrument för biologisk forskning, utrustning för bioteknisk produktion, bioinformatik, bioinspirerade programvarusystem (exempelvis neurala nätverk) m.m. Bioteknik Definitionen av bioteknik är avsiktligt bred. Den täcker alla moderna biotekniker, men också många traditionella eller närliggande aktiviteter. Därför ska den alltid åtföljas av nedanstående lista, vilken operationaliserar OECD:s definition som lyder: Tillämpning av vetenskap och teknik på levande organismer eller delar, produkter och modeller av levande organismer för att förändra levande eller icke levande material i syfte att producera kunskap, varor och tjänster.

6 (8) Lista över biotekniker Följande lista över biotekniker fungerar som en riktlinje för tolkning av ovanstående definition. Listan är mer översiktlig än uttömmande och kommer sannolikt att ändras med tiden allteftersom datainsamling och biotekniska aktiviteter utvecklas. DNA/RNA: genomik, farmakogenomik, gensonder, genteknik, DNA/RNAsekvensering/syntes/amplifiering, profilering av genuttryck och användning av antisensteknik. Proteiner och molekyler: sekvensering/syntes/teknik av proteiner och peptider (inklusive högmolekylära hormoner); förbättrade tillförselmetoder för högmolekylära läkemedel; proteomik, proteinisolering/separering och rening, signalering, identifiering av cellreceptorer. Cell- och vävnadsodling samt teknik: cell/vävnadsodling, vävnadsteknik (inklusive vävnadsstrukturer och biomedicinsk teknik), cellfusion, vaccin/immunstimulerande medel, embryomanipulering. Processbiotekniker: fermentering med användning av bioreaktorer, biobehandling, biolakning, biopulping, bioblekning, bioavsvavling, bioremediering, biofiltrering och fytoremediering. Gen- och RNA-vektorer: genterapi, virala vektorer. Bioinformatik: konstruktion av databaser för genom, proteinsekvenser; modellering av komplexa biologiska processer, inklusive systembiologi. Nanobioteknik: tillämpning av nano/mikrofabrikationsprocesser och verktyg för tillverkning av utrustning för studier av biosystem och applikationer för läkemedelstillförsel, diagnostik etc. Utgifter för egen FoU fördelade efter produktgrupper Utgifter för egen FoU fördelade efter län (endast vissa företag) C FoU-verksamhet med egen personal Antal personer i FoU-verksamhet fördelade på yrke Forskare/produktutvecklare eller motsvarande Forskare är personal som på ett strukturerat och yrkesmässigt sätt arbetar med att ta fram ny kunskap genom att utveckla teorier och modeller eller med att skapa nya produkter, processer, metoder och system samt med ledning och styrning av sådana projekt. Chefer och föreståndare sysselsatta med planering och ledning av de vetenskapliga och tekniska aspekterna av forskningsarbetet hör också till kategorin forskare.

7 (8) Forskarstuderande (på doktorsnivå) som är engagerade i FoU ska räknas som forskare. De har normalt en högskoleexamen och sysslar med forskning som en del av sin forskarutbildning. Exempel på benämningar: Forskningschef Forskningsledare Fysiker Kemist Läkare Systemerare och programmerare Utvecklingschef Biolog Civilingenjör Dataspecialist Doktorand Farmakolog Forskare Forskarstuderande Forsknings- och utvecklingschef Understödjande FoU-personal (bl.a. teknisk och administrativ personal) Nedan beskrivs vad som menas med teknisk respektive administrativ personal. Båda dessa kategorier ska redovisas som understödjande FoUpersonal. Teknisk personal Teknisk och motsvarande personal är personer vars huvudsakliga arbetsuppgifter kräver fackkunskaper och erfarenhet inom ett eller flera områden som teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin eller samhällsvetenskap och humaniora. Teknisk personal deltar i FoU genom att utföra vetenskapliga och tekniska arbetsuppgifter som innebär tillämpning av operativa begrepp och metoder, normalt under överinseende av forskare. Motsvarande personal utför liknande FoUarbete inom samhällsvetenskap och humaniora under överinseende av forskare. I deras arbetsuppgifter ingår exempelvis: att öka i litteraturförteckningar och välja ut relevant material från arkiv och bibliotek att iordningställa dataprogram att utföra experiment, tester och analyser att iordningställa material och utrustning för experiment, tester och analyser att registrera mätningar, göra beräkningar och framställa tabeller och diagram att utföra statistiska undersökningar och intervjuer

8 (8) Exempel på benämningar: Laborant Laboratorieassistenter Laboratoriebiträden Tekniker Biomedicinska analytiker Dataoperatörer Datatekniker Forskningslaborant Ingenjörer Administrativ och övrig personal Administrativ personal inkluderar sekreterare och annan kontorspersonal som deltar i FoU-projekt eller är direkt knutna till sådana projekt. Till denna kategori räknas också chefer och administratörer som huvudsakligen sysslar med ekonomi- och personalfrågor och allmän administration av verksamhet som direkt betjänar FoU-projekt. Exempel på benämningar: Administrativa assistenter Dataregistrerare Ekonomiassistent Kontorist Sekreterare Antal personer i FoU-verksamhet med forskarexamen Antal personår (årsverken) för FoU fördelat efter yrke Regional fördelning av personal och personår för FoU D Prognos för egen FoU för 2016 E Övriga upplysningar