Social Livscykelanalys (S-LCA) Fallstudie på en laptop

Social Livscykelanalys (S-LCA) Fallstudie på en laptop

Bakgrund En metod för att utvärdera social påverkan i produktkedjan Kompletterar miljö-lca och LCC Efterfrågat av utvecklingsländerna vid Earth Summit i Johannesburg 2002 Utvecklad i ett samarbete mellan UNEP/SETAC (Society of Environmental Toxicology and Chemistry) Baserad på standarden för miljö-lca (ISO 14040, 14044) Publicerad 2009 Guidelines for Social Life Cycle Assessment of Products, Finns på UNEPs hemsida http://www.unep.fr/shared/publications/pdf/dtix1164xpaguidelines_slca.pdf

Utmärkande för Social LCA Mer fokus på organisationen Mer användning av kvalitativ data Ibland måste subjektiva data användas (intervjuer) Även positiv påverkan ingår

Metodens grunder Vad skall skyddas? Människors välbefinnande (Human well-being) Intressenter Arbetstagare Lokalsamhället Samhället Konsumenter Aktörer i leverantörskedjan Typiska livscykelfaser Råvaruutvinning Bearbetning Tillverkning Montering Marknadsföring och försäljning Användning Återvinning och avfall

Stakeholder category Worker Sub category Freedom of Association and Collective Bargaining Child Labour Fair Salary Working Hours Forced Labour Equal opportunities/discrimination Health and Safety Social Benefits/Social Security Consumer Health and Safety Feedback Mechanism Consumer Privacy Transparency End of life responsibility Local community Access to material resources Access to immaterial resources Delocalization and Migration Cultural Heritage

Local community, cont. Safe & Healthy Living Conditions Respect of Indigenous rights Community engagement Local employment Secure living conditions Society Public commitments to sustainability issues Contribution to economic development Prevention and mitigation of armed conflicts Technology development Corruption Value chain actors Fair competition Promoting social responsibility Supplier relationships Respect of intellectual property rights

Vår fallstudie En laptop som köps och används i Sverige Alla livscykelfaser Alla intressenter Generiska data landnivå

De olika stegen i studien Resursutvinning (koppar, kobolt, aluminium, guld, råolja, globalt) Förädling och bearbetning (metaller, olja/plast, globalt) Tillverkning och montering (globalt) Marknadsföring och försäljning (endast Sverige) Användning (kundrelationer, endast Sverige) Återvinning och avfall (formellt i Sverige och informell Västafrika)

Stöd för datainsamling

Att relatera insamlad data till laptopen Exempel: råvaruutvinning Många olika material utvinns - använd deras relativa vikter i den bärbara datorn (BoM) Olika länder har olika betydelse för utvinning av ett material, baserat på internationell statistik Väga ihop detta för att få fram betydande länder i utvinningsfasen För de flesta faser behövde vi bara vikta länderna mot varandra För användningsfasen endast ett land - ingen viktning

Att relatera de olika faserna mot varandra Aktivitetsvariabel Hur stor andel utgör en viss fas av hela kedjan? Hur stor vikt har den sociala påverkan i en viss fas? Viktas med en aktivitetsvariabel t ex antal arbetstimmar i varje fas I vår studie saknades data använde en grov uppskattning

Hur summera och dra slutsatser? Vissa (t.ex. Social Hot Spot databas) har valt ett riskperspektiv, med färgkodning i en grön - gul - röd skala Vi valde att inte räkna ihop, utan att belysa betydelsefulla länder (vertikalt) och höga (låga) värden (horisontellt) i vårt kalkylblad Där belysta värden vertikalt och horisontellt sammanfaller har vi en hot-spot Möjliggör att identifiera mindre betydelsefulla länder som har många höga värden Möjliggör att identifiera viktiga frågeställningar där många länder har höga värden Främjar öppenhet och ger mer detaljerad kunskap om sociala effekter

Stakehold er Worker Local communit y Subcategory Indicator Unit of measure China Thailand US Saudi Arabia Equal opportunities / Discrimination Social Benefits/Soci al Security Access to material resources Women in labour force Social security expenditure Changes in Land Ownership Levels of Industrial Water Use Germany Source Worldmax and min of indicator Female working percentage i % of male working percentage 88 83 85 27 87 The World Bank, CPIA Spending as % of GDP Publicly owned forests % Freshwater withdrawal by industry % of total max 100; min 12 5,33 4,74 14,79 0,21 26,17 ILO max 29,40; min 0,08 68 88 43 98 53 FAO Global Forest Resource Assessm 2010 25,7 2,5 46 3 67,9 World Bank, Water Resource Managemnet max 100; min 0 Mean and limit for the 25% highest (lowest) 56 and 34 7,41 and 14,74 25 and 50 max 85; min 0 42,5 and 63,75

Resultat; problemländer och problemområden Countries with very Countries with large Countries with Other countries with large activity and activity and severe moderate activity and severe impacts severe impacts impacts severe impacts China Bolivia Indonesia Madagascar Brazil Saudi Arabia Ethiopia Russia Dem. Rep. of Congo Thailand Mexico Subcategory % of assessed countries Stakeholder having severe impacts Safe and healthy living 66 Local community conditions Social benefit/social security 47 Worker Access to material resources 44 Local community Involvement in areas with 38 Society armed conflicts Community engagement (lack 38 Local community of) Corruption 31 Society Access to immaterial resources 31 Local community

Resultat, hot-spots Stakeholder Subcategory Countries involved with potentially severe impacts Worker Social benefits/social security China, Russia, Saudi Arabia, Thailand Working hours Brazil, Bolivia, Thailand Freedom of association and China, Thailand collective bargaining Local community Access to immaterial resources China, Bolivia, Russia, Saudi Arabia Safe and healthy living conditions China, Saudi Arabia, Thailand Community engagement China, Saudi Arabia, Brazil, Bolivia, Thailand Delocalisation and migration China, Brazil Cultural heritage China Respect for indigenous rights Brazil

Resultatens rimlighet och trovärdighet För att bedöma rimligheten i resultaten jämförde vi dem med: välkända mediafrågor för sektorn (e-waste, arbetsvillkor, konfliktmineraler) förväntade resultat enligt deltagarna i referensgruppen Det fanns skillnader i båda jämförelserna Skillnaderna är det första fallet kan bero på en felaktig mediabild, eller en oförmåga hos metoden att fånga de mest relevanta frågorna Skillnaderna i det andra fallet visade bl a att resultaten från metoden var på en mer detaljerad och exakt nivå än förväntningarna i referensgruppen

Förväntad och identifierad social påverkan Aspect Expected impacts Impacts identified Country/region China, Africa China, other Asian countries Phase Resource extraction, Resource extraction, recycling and disposal refining and processing, manufacturing and assembly Stakeholder Workers Workers, local community Subcategory Not specified See Table 12

Slutsatser från studien Metoden går att använda och ger ett rimligt resultat Ny och mer detaljerad kunskap kom fram jämfört med det förväntade Problem med datatillgänglighet - tidskrävande, databrist Problem med datakvalitet data saknas för vissa länder, ibland stor osäkerhet Indikatorerna behöver säkerställa att de mäter rätt saker Aktivitetsvariabel - brist på data, olika variabler kan vara relevanta för olika intressenter Användningsfasen behöver utvecklas mer Utveckla metoden när det gäller att lyfta fram positiva effekter Hur man kommunicerar och använder resultaten för att nå en förbättring av människors välbefinnande?

Thank You! Elisabeth Ekener Petersen Centre for Sustainable Communications www.cesc.kth.se 19

VINNOVA Centre of Excellence Established in 2007 and funded by a 10 year grant courtesy of VINNOVA (2007-2017), KTH and partners Based at the main campus of the KTH Royal Institute of Technology in Stockholm 13 partners from the private and public sectors Interdisciplinary research team 10 projects on innovative media and communication services for sustainable practices Website: www.cesc.kth.se 20 Centre for Sustainable Communications