Naturinventering Viksjö golfbana 2015

Naturinventering Viksjö golfbana 2015 Ronny Fors

Inventering av Viksjö golfbana 2015 Uppdraget - Metod Viksjö golfklubbs miljögrupp gav mig i uppdrag att gör en naturinventering av Viksjö golfbana under 2015. I ett examensarbete, Ekologisk hållbar skötsel av biotoper på golfbanor av Ylva Berry, Biologisk Geovetenskaplig linje 2006, kartlades golfbanans biotoper och kärlväxtfloran inventerades noggrant. Därför tar denna inventering inte upp kärlväxtfloran. Inte heller fåglar har studerats då detta görs av golfklubbens miljögrupp. Syftet med inventeringen har istället varit att fånga upp sådana naturvärden som inte blivit uppmärkammade tidigare med fokus på skogliga värden och trollsändor och dagaktiva fjärilar. Detta bör ge en bra bild av naturvärdena på golfbanan. Besök gjorde under juni, juli, augusti och september. Området som inventerades omfattar golfbanan med närliggande skogsmark, i stort sett området som täcks av bankartan. Någon inventering av groddjur gjordes inte. Inte heller har alla värdefulla träd inventerats utan fokus har legat på att identifiera områden med högre naturvärden. Värdefulla träd finns även utanför de identifierade värdeområdena. Naturvärdesbedömningarna är gjorda utifrån metodiken i SIS Naturvärdesinventering, SS 199000:2014. Naturvärdet bedöms utifrån förekomst av naturvårdsarter och biotopens värde i sig. Begreppet naturvårdsarter är en samlingsterm för arter som är extra skyddsvärda, genom att de indikerar att ett område har höga naturvärden eller i sig själva är av särskild betydelse för biologisk mångfald. 1 Resultat intressanta delområden Område 1. Området utgörs av en skogbevuxen höjd V om klubbhuset dominerat av tall och ek. Tallarna är av hög ålder och många har s.k. pansarbark vilket är ett tydligt ålderstecken. Flera av tallarna är uppskattningsvis mellan 100 250 år gamla. Två rödlistade arter knutna till gamla tallar påträffades också i området. En tall uppvisade gnagspår av reliktbock (Nothorina muricata, Nära hotad) och en tall hade fruktkroppar av tallticka (Phellinus pini, Nära hotad). Reliktbocken lever i den yttre barken på gamla tallar med grov bark, s.k. pansarbark och talltickan växer på minst 100-åriga tallar, helst 150-åriga, tallar. Området hyser även en del död ved i form av en grov, delvis barkfallen, tallåga. På vedytan och i barken förekommer flera olika gnagspår från olika vedinsekter. Bl.a. kan noteras kläckhålen av skalbaggen timmerman. Ekarna i området är svåra att åldersbestämma men de är troligen av samma ålder som tallarna. De flesta av ekarna i området, liksom ekarna i övrigt vid Viksjö golfbana, uppvisar få ålderstecken som håligheter, döda grenar, blottad vedyta m.m. Några särksilda naturvårdsarter knutna till ek kunde inte påträffas. En grov död ek finns dock i kanten av området. 1 http://www.artdatabanken.se/naturvaard/naturvaardsarter/

Området som helhet får anses ha påtagligt naturvärde enligt bedömningsgrunderna i SIS Naturvärdesinventering, SS 199000:2014. För att nå upp till högt naturvärde skulle lite mer strukturer, som t.ex. död ved, behöva förekomma mer frekvent. Område 2. Ett värdefullt ekbestånd N om Skylsta med vitala ekar där någon synlig hålbildning ännu inte påbörjats. Inga naturvårdsarter noterades men området håller ändå påtagligt naturvärde genom ekarna som erbjuder en stor mängd livsmiljöer för många olika arter och organismgrupper. Området har mycket stora värden i framtiden när ekarna börjar utveckla ännu mer intressanta strukturer. Område 3. Ett tallbestånd precis N om hål 4 med ca 300-åriga tallar som står fritt och solexponerat. I en av tallarna syns gnagspår av reliktbock, (Nothorina muricata, Nära hotad), som vill ha tallar med solbelysta stammar. I övrigt kunde inga särskilda arter påträffas men området får anses ha påtagligt naturvärde p.g.a. de gamla tallarna i öppet läge vilket ett flertal olika arter är beroende av. Område 4. Området utgörs av lövskog, både triviallövsko med asp- och björk men också av ädellövskog med ek. I den sydvästra spetsen av området, V om hål 11, förekommer en del intressanta strukturer i triviallövskogen som död ved i form av björkhögstubbar och lågor. Fnöskticka förekommer rikligt och gnagspår av vedinsekter förekommer både i veden och i tickorna. Några naturvårdsarter kunde inte noteras men död ved är en bristvara i dagens landskap och all form av död ved är viktig för den biologiska mångfalden. På några aspstubbar syns tydliga larvgångar av större aspvedbock, en vanlig skalbagge vars larver lever i levande aspar. Längre upp i området, NV om hål 11, växer ett antal ekar i ett band mellan golfbanan och skogskanten. Ekarna är troligen flera hundra år gamla men några större håligheter kunde inte ses men däremot har flera av ekarna döda grova grenar. Ekarna har grov bark med en rik lavflora men några naturvårdsarter kunde inte påträffas. Vanliga arter på dessa ekar var grön spiklav och grå nållav, två relativt allmänt förekommande arter på lämpliga substrat i våra trakter. Ytterligare en bit norrut i området förekommer ett fint aspbestånd varav några med hackspetthål. Ca 150 m söder om utslagsplatsen för hål nr 11 finns en grov levande ek och en grov död ek. Den levande eken tycks vara vital utan håligheter och med samma lavflora som de tidigare nämnda ekarna. Båda träden står relativt öppet i landskapet och har stora förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Området bedöms ha högt naturvärde utifrån att ekarna i sig utgör ett högt biotopvärde. Område 5. Mellan hål 10 och hål 12 finns ett glesbevuxet område med tall och ek. Tallarna är inte av särskilt hög ålder, troligen kring 100 år, medan ekarna är äldre men utan att ha uppnått särskilt hög ålder för ek. Träden står glest och stammarna får mycket sol på sig vilket gynnar många arter som lever på gamla tallar och ekar, området kommer att få mycket höga naturvärden i framtiden. En del av ekarna har döda grenar och grov bark med rik lavflora även om inga ovanliga lavarter påträffades. Förutom grön spiklav och grå nållav förekommer även bl.a. gul mjöllav och brosklav här.

På två av ekarna påträffades blanksvart trämyra (Lasius fuliginosa), en av Sveriges två hålträdsberoende myrarter. 2 Den lever inne i håligheter i ekar och även andra lövträd men ses ofta springande på trädstammarna. Blanksvart trämyra är en signalart som indikerar höga naturvärden. Där den förekommer finns ofta andra mer sällsynta insekter. De två ekarna där myran observerades har inte några synliga håligheter men uppenbarligen finns håligheter i träden. Ekarna kommer i framtiden att bli än mer betydelsefulla för den biologiska mångfalden då ytterligare strukturer kommer att utvecklas. Området bedöms ha högt naturvärde utifrån förekomst av en naturvårdsart och att ekarna har högt biotopvärde. Område 6. NV om hål 13 finns ytterligare ett värdefullt tallbestånd. Tallen dominerar och träden har uppskattningsvis en ålder av ca 200 250 år. På en av tallarna förekommer talltick (Phellinus pini, Nära hotad). Tallarna står solexponerat i kanten av golfbanan vilket gör att förutsättningarna för bark- och vedlevande skalbaggar är goda. Området bedöms ha högt naturvärde i och med förekomst av rödlistade arter samt att tallarna utgör ett påtagligt biotopvärde. Område 7. I anslutning till hål 14 finns ett värdefullt ekbestånd. Norr om hål 14 växer en av Viksjö golfbanas största ekar. Intill den ligger också en del av stammen av en mycket grov ek. Ö om hål 14 finns en grov dubbelstammig ek med den rödlistade ektickan (Phellinus robustus, Nära hotad). Inga av ekarna har utvecklat några synliga håligheter och några naturvårdsarter förutom ekticka kunde inte hittas. Området måste ändå anses ha högt naturvärde med tanke på flera gamla ekar, död ved och förekomst av en rödlistad art. Förutsättningarna för att det ska finnas flera andra ovanliga och rödlistade arter i detta område är goda. Ekarna står öppet och har mycket goda förutsättningar att bli än mer värdefulla i framtiden. Trollsländor Trollsländor behöver sjöar, dammar eller våtmarker för sitt larvstadium där de lever som rovdjur på bottnarna och gynnas då av miljöer med en rik smådjursfauna. De vuxna trollsländorna är precis som larverna rovdjur och behöver en rik tillgång på insekter för sin föda. Trollsändor kan vara lämpliga indikatororganismer för våtmarker men också för tillståndet i omgivningarna runt våtmarkerna eftersom de är beroende av en bibehållen hydrologi och insektsrika omgivningar. I Sverige används inte trollsländor som indikatorer i särskilt stor utsträckning men det är vanligare på kontinenten. En stor mångfald av trollsändearter indikerar troligen en stor mångfald av växtarter. Trollsländorna står högt upp i näringskedjan och indikerar därmed en rik mångfald på lägre nivåer i näringskedjan. 3 Störst värde som indikatorer har förmodligen de små flicksländorna eftersom de inte är så starka flygare som de egentliga trollsändorna och därför är mer beroende av stabila livsmiljöer. Golfbanor har stora förutsättningar att hysa en stor mångfald av trollsändor tack vare de dammar som ofta finns där. För att dammarna ska vara lämpliga för trollsändor krävs att de är vegetationsrika 2 http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/sitecollectiondocuments/sv/lantbruk-ochlandsbygd/landsbygdsutveckling/forvetet/forvetet-2005/bland_rodrockar_och_tramyror.pdf 3 Projekt trollsländor i Skåne - Inventeringsmanual

utan att för den skull växa igen helt. En mångfald av olika vattenmiljöer är bäst för att många olika arter med olika krav ska kunna hitta lämpliga livsmiljöer. Besöken på Viksjö golfbana var utspridda från juni till september för att täcka in hela trollsändesäsongen. Följande 14 arter observerades: Ljus lyrflickslända Mörk lyrflickslända Månflickslända Sjöflickslända Pudrad smaragdflickslända Starrmosaikslända Blågrön mosaikslända Brun mosaikslända Guldtrollslända Metalltrollslända Fyrfläckad trollslända Blodröd ängstrollsända Tegelröd ängstrollsända Gulfläckad ängstrollsända Av dessa arter kan man särskilt lyfta fram månflickslända som observerades vid norra stranden av stora dammen. Den var tidigare rödlistad som nära hotad men togs bort från rödlistan 2006. Den är i många fall lokal och sällsynt förekommande men kan vara lokalt allmän. 4 I övrigt är det allmänt förekommande arter där några mångfaldsindikerande arter saknas som röd flickslända och citronfläckad kärrtrollslända. Att t.ex. citronfläckad kärrtrollslända saknas, som annars finns i många sjöar och större dammar i våra takter, kan bero på att vegetationen i stora dammen inte är tillräckligt varierad med en mosaik av täta partier av vass/säv och öppnare ytor med flytbladsvegetation. Flera av dammarna saknar också nästan helt vattenvegetation och där påträffades inga trollsländor alls sånär som på någon enstaka ängstrollslända. Men varken parning eller äggläggning kunde observeras i de dammarna. De mest intressanta dammarna vad gäller trollsändor är stora dammen, dammen S om hål 12 och dammen mellan hål 17 och hål 1. 4 http://www.trollslandeforeningen.se/manflickslanda/

Dagaktiva fjärilar En golfbana skulle potentiellt kunna hysa en stor mängd fjärilar. Fjärilar är bra som indikatorer eftersom de svarar snabbt på förändringar i miljön. De är värme- och solberoende och bland de första organismerna som drabbas när landskapet växer igen. Dessutom är de beroende av dels att rätt värdväxter för larverna finns och att det finns tillräckligt med nektarresurser för de fullbildade fjärilarna. De behöver alltså ett varierat landskap med olika växter och även en variation i torra och mer fuktiga marker under olika delar av sin livscykel. Något som försvårar användandet av fjärilar som indikatorer är att antalet individer i en fjärilspopulation ofta varierar kraftigt mellan olika år beroende på vädret vilket försvårar punktinsatser och enstaka bedömningar eftersom det vid ett enskilt tillfälle inte alltid går att avgöra orsaken till att så få individer observerats. 5 Under besöken onserverades följande 10 arter: Mindre ängssmygare Puktörneblåvinge Rapsfjäril Kålfjäril Citronfjäril Påfågelöga Nässelfjäril Brun gräsfjäril Silverstreckad pärlemorfjäril Tistelfjäril De flesta arter observerades i låga antal utom påfågelöga som kunde vara talrik vid tistelbestånd. Samtliga observerade arter är vanligt förekommande men två av de, citronfjäril och silverstreckad pärlemorfjäril har föreslagits som indikatorarter för träd och buskbärande hagmark. 6 Att inte fler arter observerades kan bero på att sommaren 2015 var dålig för många fjärilar, och även andra insekter. Som påpekats tidigare kan fjärilar fluktuera kraftigt år från år så det är vanskligt att dra alltför stora slutsatser av dessa observationer. Samtidigt tycks det saknas nektarresurser för att upprätthålla en stor art- och individrikedom av fjärilar då floran är i stor utsträckning ganska trivial runt golfbanan. 5 Jordbruksverket rapport 2003:1 Indikatorarter för övervakning av biologisk mångfald i ängs- och betesmarker 6 6 Jordbruksverket rapport 2003:1 Indikatorarter för övervakning av biologisk mångfald i ängs- och betesmarker

Slutsatser - diskussion Viksjö golfbana har definitivt höga naturvärden framförallt knutna till gammal ek och tall i ett öppet eller halvöppet landskap. Gamla tallar förekommer relativt frekvent runt hela golfbanan där några områden utmärker sig med tallar av en ålder på uppskattningsvis 200-300 år. Förekomst av de rödlistade arterna reliktbock och tallticka visar på att området har naturvärden knutna till gammal tallskog. Reliktbocken är beroende av gamla tallar med solbelysta stammar. Utgångshålen i barken visar att reliktbock har förekommit i området men om skalbaggen har en aktuell population är svårt att säga. Man behöver då leta fram larver i tallbarken för att säkert konstatera att den förekommer i området nu men det skulle samtidigt göra att man dödar larverna. Man kan också leta efter färska utgångshål för att konstatera att arten förekommer i området. Men med tanke på mängden mer eller mindre fristående tallar med lämplig bark har reliktbocken goda möjligheter att förekomma i en livskraftig population på Viksjö golfbana. Talltickan förekommer helst på minst 150-åriga tallar och är en bra indikator på gammal tallskog med höga naturvärden. Både reliktbock och tallticka är sällsynta i dagens skoglandskap men finns mer frekvent i de tätortsnära skogarna i Stockholmsområdet eftersom skogsbruk sällan har bedrivits i dessa områden. Även ekarna utgör ett stort värde även om få naturvårdsarter kopplade till eken kunde observeras. Det kan bero på att många av ekarna är vitala där den viktiga hålbildningen ännu inte kommit igång. Blanksvart trämyra indikerar hål- och mulmbildning i de ekar där den förekommer på golfbanan. Många av ekarna står öppet i landskapet vilket ger goda förutsättningar för att träden ska kunna hysa en rik biologisk mångfald i framtiden. På vissa håll skulle ekar behöva friställas, ett sådant område finns i golfbanans sydvästra del där granen växer in i ett tidigare öppet eklandskap. När det gälle dammarna finns en förhållandevis rik trollsländefauna men samtidigt skulle artrikedomen kunna öka med mer växtlighet i flera av dammarna. Samtidigt är det viktigt att ha en variation i landskapet och det finns vissa arter som gynnas av nyskapade dammar med lite vegetation men några sådana arter kunde inte påträffas vid inventeringen. Golfbanan uppvisade inte någon stor artrikedom vad gäller dagaktiva fjärilar. Förmodligen saknas både värdväxter för larverna och nektararrika blommor för de fullbildade fjärilarna för att området ska kunna hysa en mer intressant fjärilsfauna. Att inte fler naturvårdsarter hittades kan också förkaras med att det är alltför då samband med andra naturområden. Visserligen ligger Görvälns naturreservat i anslutning till golfbanans västra delar men det är ändå långt till områden med gamla ekar eller för den delen områden med rik fjärilsfauna. Rödlistade arter: Reliktbock Tallticka Ekticka Nära hotad Nära hotad Nära hotad Övriga naturvårdsarter: Månflickslända

Blanksvart trämyra Ronny Fors Dec 2015