Riktlinje för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Huddinge kommun

1 (22) Antaget av äldreomsorgsnämnden 2016-10-25, 4 med ändring 2016-12-13, 4 och 2017-06-14, 7 Riktlinje för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Huddinge kommun Innehållsförteckning FÖRORD 1. Inledning 1.1 Om riktlinjernas tillämpning 1.2 Källförteckning 1.3. Aktuell lagstiftning 2. Äldreomsorgsnämndens ansvarsområde 2.1 Ansvarig kommun 2.2 Förhandsbesked 2.3 Skälig levnadsnivå 2.4 Gemensamt hushåll 2.5 Rapporteringsskyldighet 3. Stöd, omsorg och service enligt SoL 3.1 Hemtjänst 3.2 Boendestöd 3.3 Ledsagning 3.4 Kontaktperson 3.5 Avlösning i hemmet 3.6 Korttidsboende/växelboende 3.7 Dagverksamhet

2 (22) 3.8 Olika boendeformer 3.9 Trygghetslarm 3.10 Hemvårdsbidrag 3.11 Turbunden resa 4. Handläggning och beslut 4.1 Utredning 4.2 4.3 Dokumentation 4.4. Överklagan 4.5 Sekretess 4.6 Anmälan om god man eller förvaltare

3 (22) FÖRORD Biståndskansliet arbetar på uppdrag av våra kunder. Deras behov ska alltid stå i fokus för vår verksamhet. Biståndskansliet står för en rättssäker handläggning och en god service i mötet med kunder och anhöriga. En rättssäker handläggning innebär bland annat att vi utreder och fattar beslut utifrån gällande lagstiftning, föreskrifter och rättspraxis. Vi dokumenterar det som ingår i vårt uppdrag och som är relevant utifrån bedömning och beslut. I samtliga fall görs en individuell bedömning av den enskildes behov för att bedöma rätten till ansökt bistånd. Vi ska alltid stå för en god service. Detta innebär att vi bemöter kunder och anhöriga på ett professionellt sätt och med respekt. Vi är tillgängliga när kommuninvånare söker oss och i möjligaste mån behjälpliga i att hänvisa frågor till rätt instans. Biståndskansliets ansvarsområde rör kunders behov utifrån en funktionsnedsättning och dess konsekvenser men den enskildes liv är en helhet och ibland behövs stöd från flera områden samtidigt. Det kan handla om stöd med kompetens inom andra områden (exempelvis våld i nära relationer eller beroendeproblematik). I dylika situationer är vårt uppdrag att samverka och arbeta tillsammans med andra aktörer för kundens bästa. 1. Inledning 1.1 Om riktlinjernas tillämpning Behovsbedömning inom äldreomsorgen har ett flertal funktioner, bland annat att utreda behov, bedöma om det föreligger rätt till bistånd, besluta om vilka behov som kommunen ska tillgodose och planera för hur behoven ska tillgodoses. Dokumentets syfte är att vara en vägledning för handläggarna i deras arbete med att utreda och bedöma behov. Det är viktigt att poängtera att riktlinjerna inte innebär någon inskränkning i den enskildes rätt att få till stånd en individuell prövning av sin ansökan. Varje beslut ska vara baserat på den enskilde individens behov. Riktlinjerna syftar också till att ge en beskrivning av de stödinsatser som ingår i äldreomsorgens ansvarsområde i Huddinge kommun. Även i detta

4 (22) avseende gäller att riktlinjerna inte innebär någon inskränkning i den enskildes möjlighet att få sin ansökan prövad. Det är inte möjligt att avvisa eller avslå en ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) med motiveringen att kommunen inte tillhandahåller den specifika ansökta insatsen. ade insatser ska ges i former som överensstämmer med de mål som gäller för äldreomsorgen. 1.2. Källförteckning Riktlinjerna baseras på: Författningar: Socialtjänstlag (2001:453) Folkbokföringslag (1991:481) Äktenskapsbalken (1987:230) Förvaltningslag (1986:223) Socialtjänstförordning (2001:937) Kommunallag (1991:900) Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Förarbeten: Regeringens proposition 2010/11:49 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun Regeringens proposition 2008/09:82 Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående Regeringens proposition 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m. Föreskrifter: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS Boverkets byggregler (BFS 2014:3) Dokument som kompletterar riktlinjerna: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Socialstyrelsen (2015). Artikelnummer 2015-1-10. Riktlinje lex Sarah. Social- och äldreomsorgsförvaltningen. Huddinge kommun (2015). Biståndshandläggare har egen delegation att fatta beslut om flertalet insatser, med vissa undantag, se aktuell delegationsordning för äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun.

5 (22) 1.2 Aktuell lagstiftning Socialtjänstlagen utgör basen för all socialtjänst, så även inom äldreomsorgen. 1.2.1 Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) SoL har det grundläggande syftet att garantera att medborgarna får sina behov av bistånd tillgodosedda, se prop. 2000/01:80 s.91. Socialtjänstens grundläggande principer och värderingar handlar om helhetssyn, frivillighet, det förebyggande perspektivet och att den enskildes egna resurser ska tas tillvara. Individens delaktighet och egna ansvar ska beaktas. Socialtjänsten ska också präglas av frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, flexibilitet, normalisering, närhet och valfrihet. 1.2.2. Kvalitet I 3 kap 3 SoL stadgas att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Detta krav gäller oavsett om det är kommunen själv, en entreprenör eller en annan utförare som utför de biståndsbedömda insatserna. 1.2.3. Särskilda bestämmelser för äldre personer Av 5 kap 4 SoL framgår att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Vidare ska ansvarig nämnd verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. När det gäller utformningen av stödet till de äldre anges det i 5 kap 5 SoL att ansvarig nämnd ska verka för att äldre människor får goda bostäder, nämnden ska också ge de, som behöver det, stöd och hjälp i hemmet samt annan lättåtkomlig service. Nämnden har dessutom uppsökande ansvar, planeringsansvar samt ett särskilt ansvar för vissa minoritetsgrupper. I 5 kap 6 SoL beskrivs att ansvarig nämnd ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Kommunen ska även verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska eller meänkieli, där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. Slutligen anges det i 5 kap 10 SoL att ansvarig nämnd genom stöd och avlösning bör underlätta för de som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller som har en funktionsnedsättning.

6 (22) 1.2.4. Biståndsformer Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd av äldreomsorgsnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt (4 kap 1 SoL). Begreppet livsföring i övrigt beskrivs i propositionen till socialtjänstlagen (prop. 2000/01:80) omfatta de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Vilka specifika insatser den enskilde kan ha rätt till för sin livsföring i övrigt är inte preciserat, utan kan vara en rad olika insatser för stöd och hjälp, vård och omsorg. Den insats som kan tillgodose behoven varierar utifrån såväl individuella förhållanden som tillgängliga resurser. Omständigheter såsom den önskade insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål sammanvägs i bedömningen. Biståndet ska säkra att den enskilde uppnår en skälig levnadsnivå och utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv, enligt 4 kap. 1. Enligt 4 kap 2 SoL får nämnden ge bistånd utöver vad som följer av 4 kap 1 SoL om det finns skäl för det. Denna paragraf innebär för kommunerna en möjlighet, men ingen skyldighet, att tillhandahålla insatser utöver vad som sägs i 4 kap. 1. 1.2.5. Biståndsbedömning Den enskilde har rätt till bistånd när för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt när: behov föreligger behovet inte kan tillgodoses på annat sätt biståndet behövs för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Rätten till bistånd gäller alla insatser, som den enskilde behöver för sin försörjning och sin livsföring i övrigt för att uppnå en skälig levnadsnivå. 2. Äldreomsorgsnämndens ansvarsområde I reglementet för äldreomsorgsnämnden (HKF 7300, beslutat av kommunfullmäktige 2002-04-08) anges att äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun ansvarar för målgruppen personer över 65 år och personer under 65

7 (22) år som har behov av stöd och hjälp grundat i att personen har drabbats av en åldersrelaterad sjukdom. Äldreomsorgsnämnden svarar för följande uppgifter: Omsorger enligt socialtjänstlagen (hädanefter SoL) med undantag av försörjningsstöd och insatser för missbrukare Ledningen av den hälso- och sjukvård som lagenligt åvilar kommunen Färdtjänst enligt lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänst Tillhandahållandet av hemtjänst för personer som tillhör socialnämndens ansvarsområde på beställning av socialnämnden Ansvarar för kost- och dietfrågor samt bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer Ansvarar för frågor enligt lagen om kommunernas betalningsansvar för hälso- och sjukvård såvitt rör betalningsansvaret för personer som tillhör den målgrupp som ingår äldreomsorgsnämndens ansvarsområde. 2.1. Ansvarig kommun I frågor som avser ansvarig kommun enligt SoL används företrädesvis tre olika begrepp: Bosättningskommun den kommun där den enskilde anses vara bosatt Vistelsekommun kommun där den enskilde tillfälligt vistas i när hjälpbehov inträder Folkbokföringskommun den kommun där den enskilde är folkbokförd. Rätten till bistånd gäller primärt den som är bosatt i kommunen. Bosättningskommunen har det yttersta ansvaret för att den enskilde får den hjälp och det stöd som han eller hon behöver. Med bosättningskommun avses enl. 2a kap. 3 1 st. SoL den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt. Den kommunen är i de allra flesta fall också den kommun där han eller hon är eller borde vara folkbokförd, se 12 folkbokföringslagen. Skulle den enskilde ha en starkare anknytning till en annan kommun än bosättningskommunen är det dock den andra kommunen som har ansvaret, inte bosättningskommunen. Vid bedömningen av anknytning till kommunen bör det vara av betydelse var den enskilde har sitt sociala närverk och vilken uppfattningen den enskilde själv har om till vilken kommun han eller hon har sin starkaste anknytning. (Prop. 2010/11:49 s. 39-40) Om den enskilde vistas i en annan kommun än bosättningskommunen när behovet uppstår är vistelsekommunen ansvarig enbart för akuta insatser.

8 (22) Vistelsekommunen är även ansvarig när det inte går att fastställa vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. Vid behov är vistelsekommunen skyldig att, på bosättningskommunens begäran, bistå i utredningen av den enskildes behov och verkställa bosättningskommunens beslut, enligt 2 a kap. 6 SoL. Vistelsekommunen tar inte över ansvaret för den enskildes behov från bosättningskommunen. Det innebär att bosättningskommunen behåller ansvaret för den enskilde vid tillfällig vistelse i annan kommun för exempelvis semester. Bosättningskommunens ansvar att tillgodose den enskildes behov tar inte bort det ansvar som samtidigt ligger på andra huvudmän, till exempel hälso- och sjukvården. Folkbokföringskommunen ansvarar för att tillgodose den enskildes behov av stöd och hjälp inför avslutning av kriminalvård på anstalt eller vård på sjukhus. 2.2. Förhandsbesked Om den enskilde önskar flytta till en annan kommun får han eller hon, enligt 2 a kap. 8 SoL, ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon 1. till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser som är nödvändiga att tillgodose för att den enskilde ska kunna bosätta sig i den andra kommunen, eller 2. på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas. Av förarbetena framgår att de två insatser personer, som omfattas av punkt ett, kan ansöka förhandsbesked om är hemtjänst och särskilt boende. Vid utredning om förhandsbesked ska först en bedömning göras om den enskilde omfattas av någon av personkretsarna (punkt ett eller punkt två). Om den enskilde omfattas av någon av personkretsarna görs därefter en sedvanlig behovsbedömning om rätt till sökt bistånd föreligger. Om den enskilde ej omfattas av någon av personkretsarna görs ett avslag enligt 2 a kap 8 SoL. 2.3 Skälig levnadsnivå Enligt SoL ska den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivå innebär inte bara en nivåbestämning, utan ger också uttryck för vilken form av insats som kan

9 (22) vara aktuell. Begreppet ger även uttryck för att det finns vissa minimikrav på insatser vad gäller kvaliteten för att dessa ska tillgodose den enskildes behov. I propositionen 2000/01:80 (s. 91) framhålls det att det enligt regeringens mening inte kan finnas en obegränsad frihet för den enskilde att själv välja tjänster oberoende av kostnad. Vid bedömning av vilken insats som kan komma ifråga måste därför en sammanvägning göras av olika omständigheter såsom den önskade insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål. 2.4 Gemensamt hushåll Vid ansökan om serviceinsatser bör det kunna beaktas att vuxna personer, som lever i hushållsgemenskap, normalt ger varandra viss praktisk hjälp inom en familj. Det innebär att makar har ett gemensamt ansvar för ekonomi och skötsel av hemmet, exempelvis tvätt, städning och inköp. (prop. 2008/09:82 s.12) Några särskilda skäl att göra avsteg från denna bedömning, till exempel med hänsyn till kulturellt betingade traditioner, beaktas normalt inte. Beträffande makar, finns det gemensamma ansvaret beskrivet i 1 kap. 2 och 6 kap. 1 äktenskapsbalken. (I korthet: makar har ett gemensamt ansvar för att vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa ). Ovanstående torde även gälla för sammanboende par. Principen om gemensamt hushåll och delat ansvar innebär inte ett ansvar för den andres personliga omvårdnad. Därför ska bedömning av omvårdnadsbehov göras som om personen med funktionsnedsättning var ensamstående. 2.5 Rapporteringsskyldighet Missförhållanden lex Sarah 14 kap. 3 SoL De som beviljas insatser enligt SoL ska kunna känna sig trygga med att den omsorg de får håller god kvalitet och att det inte finns hot mot deras liv och hälsa. Den som i sitt arbete uppmärksammar eller får kännedom om missförhållanden eller risk för missförhållanden i den egna verksamheten är skyldig att rapportera detta. Med missförhållanden menas både handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Med påtaglig risk för

10 (22) missförhållande avses en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande. Upprepade händelser som var för sig inte behöver vara missförhållanden kan tillsammans utgöra ett missförhållande. Missförhållanden som ska rapporteras kan till exempel vara: beslut som inte verkställts uteblivna insatser brister i bemötande brister i tillsyn Enligt bestämmelserna om lex Sarah i SoL ska: personalen genast rapportera missförhållanden till den som bedriver verksamheten den som bedriver verksamheten ska utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål den som bedriver verksamheten ska, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Missförhållanden eller risker för missförhållanden inom biståndskansliet verksamhet ska uppmärksammas och rapporteras enligt lex Sarah. Se aktuell riktlinje för lex Sarah i Huddinge kommun. För ett barns skydd Myndigheter vars verksamhet berör barn är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd, enligt 14 kap. 1 SoL. Detta gäller även anställda hos sådana myndigheter. Från biståndskansliet görs i dessa fall en orosanmälan till individ- och familjeomsorgen (IFO). 3. Stöd, omsorg och service enligt SoL 3.1 Hemtjänst Lagrum: 3 kap 6 SoL och 4 kap 1 SoL Allmänt De insatser som ryms inom begreppet hemtjänst syftar till att underlätta den dagliga livsföringen i den egna bostaden och därigenom underlätta kvarboende. Hemtjänst kan ges i form av serviceinsatser och personlig omvårdnad. Insatserna kan utföras av kommunens hemtjänstpersonal eller av annan av kommunen godkänd utförare. (Se även punkt 3.10 Hemvårdsbidrag).

11 (22) Personlig omvårdnad Ges för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Till exempel för att kunna: äta och dricka klä sig sköta personlig hygien förflytta sig trygghet (tillsyn, uppringning etc.). Serviceinsatser Praktisk hjälp med hemmets skötsel, till exempel: tvätt städ inköp/ärenden måltid promenad måltidsdistribution Hemtjänst kan ges alla tider på dygnet. om hemtjänst fattas enligt 4 kap 1 SoL som bistånd för livsföring i övrigt. 3.2 Boendestöd Lagrum: 3 kap 6 SoL och 4 kap 1 SoL Allmänt För den som bor i eget boende ges vanligen stöd genom insatser från hemtjänsten. För vissa grupper av människor är, på grund av funktionsnedsättningens karaktär (företrädesvis psykiska funktionsnedsättningar) hemtjänstens insatser inte tillräckliga. Stödformerna ska underlätta den dagliga livsföringen i det egna hemmet och bygger på att insatserna utförs tillsammans med den enskilde. Syftet med stödformen är att bibehålla den enskildes funktionsförmåga och därmed också bidra till ökad självständighet och möjlighet att fortsätta bo i egen bostad. Stödet handlar ofta om att "putta på", ge stöd och social träning. om boendestöd fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt.

12 (22) 3.3 Ledsagning Lagrum: 3 kap 6 SoL, 4 kap 1 SoL Allmänt Ledsagning kan beviljas i syftet att bistå personer som på grund av en funktionsnedsättning har svårigheter att själva klara att förflytta sig till och från aktiviteter utanför bostaden. Ledsagning kan även beviljas under aktiviteten. En förutsättning för insatsen är således att det finns en speciell aktivitet, till exempel kulturaktiviteter. Insatsen kan ges alla dagar i veckan. För att en person med grav synskada skall kunna tillförsäkras en skälig levnadsnivå bör ledsagaren ha en speciell kompetens för att utföra ledsagning. Ledsagning kan då beviljas även till inköp av dagligvaror o dylikt i närmiljön. Insatsen ledsagning ska vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Omvårdnad och/eller medicinska insatser ingår inte i ledsagningen. Ledsagning beviljas normalt inte för sådant som man bistår varandra med i en familj, till exempel inköp av dagligvaror, post- och bankärenden. Ledsagning till och från sjukvårdsinrättningar kan beviljas undantagsvis. Vanligen tillgodoses det genom den service, som färdtjänsten och aktuell sjukvårdsinrättning tillhandahåller. Insatsen beviljas i första hand för återkommande aktiviteter inom närområdet. Ledsagningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov, dels utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som en skälig levnadsnivå. Ledsagning beviljas främst till personer som bor i eget boende. om insatsen ledsagarservice fattas enligt 4 kap1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. I beslutet bör anges till vilka aktiviteter ledsagning kan bli aktuellt. 3.4 Kontaktperson Lagrum: 3 kap 6 SoL, 4 kap 1 SoL

13 (22) Allmänt Syftet med insatsen kontaktperson är att hjälpa den enskilde i personliga angelägenheter om den enskilde begär eller samtycker till det. Verksamheten bygger på frivillig medverkan av icke-professionella personer med socialt engagemang och lust att göra en insats. Genom insatsen kontaktperson ska den enskilde få en helt vanlig medmänsklig kontakt. Insatsen ersätter inte professionella behandlingsinsatser eller andra insatser, till exempel hemtjänst. Inom äldreomsorgen beviljas kontaktperson utifrån att den enskilde på grund av sin funktionsnedsättning har behov av denna stödform. Enbart det faktumet att en person är socialt isolerad medför inte rätt till biståndet. Insatsen vänder sig främst till personer som tidigare har haft kontaktperson beslutat av socialnämnden. om insatsen kontaktperson fattas enligt. 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.5 Avlösning i hemmet Lagrum: 5 kap 10 SoL, 4 kap 1 SoL Allmänt Enligt 5 kap 10 SoL bör kommunen genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller personer med funktionsnedsättning. Huvudsyftet med insatsen är att närstående som vårdar ska få avlastning. Avlösning ges i eller i nära anslutning till hemmet. Insatsen kan ges alla dagar i veckan under dag- och kvällstid. Finns behov av avlösning även nattetid, kan istället korttidsboende eller växelboende beviljas. Avlösningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov, dels utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som skälig levnadsnivå. om avlösning i hemmet fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt.

14 (22) 3.6 Korttidsboende/växelboende Lagrum: 3 kap 6 SoL, 4 kap 1 SoL Allmänt Med korttidsboende/växelboende enligt SoL avses ett tillfälligt boende i särskild boendeform som är förenat med omvårdnad. Korttidsboende/växelboende beviljas endast till den som bor i eget boende. Korttidsboende beviljas när det finns ett behov av avlastning och/eller när framtida vård- och boendebehov måste utredas samtidigt som den enskilde inte kan bo kvar i sitt ordinära boende. Insatsen korttidsboende ska alltid övervägas som ett komplement till andra insatser för att möjliggöra kvarboende. Hur lång period korttidsboende ska medges avgörs från fall till fall utifrån individuella behov. Med växelboende avses ett tillfälligt boende i boendeform som är förenat med omvårdnad och som innebär rullande perioder växelvis i det egna boendet och i boendet. En förutsättning för växelvård är att det föreligger ett avlösningsbehov hos närstående. Om behovet av växelvård överskrider 50% (exempelvis mer än två veckors växelvård per fyraveckorsperiod) ska andra insatser, såsom särskilt boende, övervägas istället. I korttidsboende/växelboende enligt SoL ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård. Korttidsboendets/växelboendets omfattning ska dels bedömas utifrån behov, dels utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan betraktas som en skälig levnadsnivå. om korttidsboende/växelboende fattas enligt SoL 4 kap. 1 som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.7 Dagverksamhet Lagrum: 3 kap 6 SoL, och 4 kap 1 SoL Allmänt Dagverksamhet beviljas med stöd av 4 kap 1 SoL till personer som bor i eget boende. Syftet med insatsen kan vara att den enskilde ska få träning och aktivering för att bibehålla funktioner. Insatsen kan också ges som en form av avlösning för närstående. Insatsen kan normalt erbjudas dagtid måndag till

15 (22) fredag, insatsen ges vanligtvis vid några tillfällen per vecka. I insatsen ingår omvårdnad och viss hälso- och sjukvård. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom För personer med demenssjukdom finns dagverksamhet i särskild form. En förutsättning för att beviljas denna form av insats är att den enskilde har en av läkare utredd och fastställd demenssjukdom. om dagverksamhet fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.8 Olika boendeformer Lagrum: 5 kap 5 SoL, 4 kap 1 SoL Allmänt Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. När behovet av omsorg och vård blir så omfattande att det inte längre är tryggt att bo kvar hemma så finns möjligheten att ansöka om att få flytta till ett särskilt boende. Med omfattande avses vanligen behov av kontinuerliga omsorgsinsatser hela dygnet. I särskilda boendeformer har kommunen ansvar för viss hälso- och sjukvård. Avgörande för den äldres rätt till särskilt boende är behovet av omsorg och service. Om den äldre har önskemål om ett visst boende ska detta så långt det är möjligt beaktas. om särskilt boende ska inte vara tidsbegränsat. I utredning till beslut för särskilt boende ska behoven precisiseras där det tydligt framgår vad den enskilde behöver hjälp och stöd med samt att hjälpen eller stödet behöver ges kontinuerligt under alla tider på dygnet. Vård- och omsorgsboende Ett boende med heldygnsomsorg som erbjuder service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd och hjälp. om särskilt boende i form av vård- och omsorgsboende fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt.

16 (22) Vård- och omsorgsboende med demensinriktning För att har rätt till denna biståndsform krävs att personen har en utredd och diagnostiserad demenssjukdom eller demensliknande tillstånd. om särskilt boende i form av vård- och omsorgsboende med demensinriktning fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. Parboende För den som har beviljats eller beviljas boende i en särskild boendeform för äldre personer ska det ingå i en skälig levnadsnivå att kunna fortsätta att sammanbo med sin make eller sambo oavsett om den medflyttande maken eller sambon har behov av att bo i ett sådant boende. Detta ska gälla under förutsättning att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott eller om den ena parten redan bor i ett särskilt boende, att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott. I sammanhanget är det också viktigt att säkerställa den medföljande partens avsikt att sammanbo med den biståndsberättigade på det särskilda boendet. Den medflyttande har rätt att provbo i tre månader och kan därefter slutgiltigt bestämma om parboendet. om parboende fattas enligt 4 kap. 1 c SoL. Hem för vård eller boende (HVB) Efter lagändring 1 januari 1998 är HVB-hem inte längre avsett endast för personer med missbruksproblem utan också för människor med problem av social eller psykisk karaktär. Med hem för vård eller boende avses ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård (omvårdnad, stöd eller fostran) eller behandling (vanligtvis kopplat till missbruksproblematik) i förening med ett boende. HVB-hem är dock ej likställigt med särskilda boendeformer enligt 5 kap. 5 och 7 SoL. En placering i ett HVB-hem är enligt lagstiftarens intentioner att betrakta som tillfällig. Syftet med en sådan placering är således att förbereda för någon annan boendeform som syftar till ett permanent boende. Mot bakgrund av detta kan den enskilde brukaren inte bosätta sig på ett HVB-hem, eftersom man enligt folkbokföringslagen inte kan folkbokförs där. Hyreslagens regler blir därmed inte tillämpliga. Hälso- och sjukvårdsansvaret för den som är placerad i ett HVB-hem ligger på landstinget.

17 (22) Föreskrifter och allmänna råd gällande HVB-hem finns i Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2003:20 (S). om hem för vård eller boende (HVB) fattas enligt 4 kap 1 SoL som ett bistånd för livsföring i övrigt. 3.9 Trygghetslarm Lagrum: 3 kap 6 SoL och 4 kap 1 SoL Allmänt För att den äldre ska kunna känna trygghet och säkerhet i den egna bostaden under dygnets alla timmar kan trygghetslarm beviljas. En förutsättning är att den äldre har förmåga att hantera larmet och kan tillgodogöra sig de instruktioner som hör till larmhanteringen. Att understryka är att trygghetslarmet inte är ett servicelarm som kan användas för att be om enklare tjänster utan endast ska användas vid mer akuta situationer. om trygghetslarm fattas enligt 4 kap 1 SoL som bistånd för livsföring i övrigt. 3.10 Hemvårdsbidrag Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 2 SoL Allmänt Hemvårdsbidrag kan utgå till person som av fysiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och som vårdas av närstående i hemmet. Hemvårdsbidraget är ett skattefritt bidrag som betalas ut till den enskilde (brukaren). Hemvårdsbidraget kan till viss del kompensera närstående som utför omvårdnad i hemtjänstens ställe. Hemvårdsbidraget baseras på aktuellt behov av omvårdnad i hemmet. Omvårdnadsuppgifterna ska framför allt bestå av hjälp med personlig omvårdnad, till exempel personlig hygien, hjälp med på- och avklädning, hjälp att äta och annat som man normalt inte bistår varandra med i en familj. Hemvårdsbidrag utgår inte för rena serviceinsatser.

18 (22) Bidraget är inte att betrakta som ett generellt "vårdbidrag". Bidragets storlek avgörs av den faktiska insatsens storlek. Om ansökan till exempel avser hjälp med dusch tre gånger i veckan, är det omfattningen av denna insats som ska ligga till grund för bidragets storlek. Hemvårdsbidrag kan kombineras med hemtjänst, till exempel genom att hemtjänsten utför insatserna under veckan och den anhörige under helgerna. Avgift tas ut för de insatser som utförs av hemtjänsten enligt kommunens taxa för äldreomsorgen. Hemvårdsbidragets storlek baseras dels på omvårdnadsbehovets omfattning, dels på en procentsats av en tolftedel av prisbasbeloppet. Vid bedömningen räknas enbart de insatser som den enskilde söker hemvårdsbidrag för. Hemvårdsbidraget utgår som ett månadsbidrag och är indelat i fyra klasser grundat på omsorgsnivå. Bidraget innefattar inga sociala förmåner, semesterersättning eller dylikt. För utbetalning räknas ansökningsmånaden som första månad. Vid sjukhusvistelse eller vistelse på växelboende eller korttidsboende betalas inte hemvårdsbidrag ut. Hemvårdsbidrag betalas inte ut vid vistelser utomlands. Det är den som erhåller bidraget eller dennes ställföreträdare som är skyldig att meddela förändring. Hemvårdsbidragets fyra grupper motsvarar tidsmässigt nivåerna i gällande omsorgstaxa: Grupp 1: Hjälp regelbundet vardagar 30 % av prisbasbeloppet Grupp 2: Hjälp alla dagar och eller kvällar 60% av prisbasbeloppet Grupp 3: Hjälp alla tider på dygnet 90 % av prisbasbeloppet Grupp 4: Kontinuerlig hjälp hela dygnet 120% av prisbasbeloppet om hemvårdsbidrag fattas enligt 4 kap 2 SoL. I beslutet skrivs endast vilken grupp som beviljats, inte kriterierna om hemvårdsbidrag ska vara tidsbegränsat.

19 (22) 3.11 Turbunden resa Lagrum: 3 kap 6 och 4 kap 2 SoL Allmänt Turbunden resa är ett frivilligt kommunalt åtagande. Resandet är kopplat till ett biståndsbeslut och alltså inte något som den som deltar i dagverksamhet eller har korttidsboende/växelvård per automatik är berättigad till. Det förutsätts att den enskilde eller dennes företrädare har ansökt om insatsen. om turbunden resa förutsätter vidare att det också finns ett biståndsbeslut. Definition Med turbunden resa avses resa efter i förväg uppgjord slinga mellan bostaden i Huddinge och aktuell verksamhet. Detta innebär att den som reser med turbunden resa inte har möjlighet att påverka resvägen. Övriga bestämmelser För fritidsresor gäller att egen färdtjänst ska användas. Egen färdtjänst ska även användas för resor till och från verksamhet som anordnas av annan huvudman. Turbunden resa genomförs huvudsakligen samordnat, det vill säga tillsammans med andra resenärer. om turbunden resa ska beslutas som ett individuellt bistånd enligt 4 kap 2 SoL. 4. Handläggning och beslut Alla människor, oavsett ålder, kön eller social och kulturell tillhörighet, har rätt till en rättssäker handläggning som präglas av saklighet, opartiskhet och lika behandling. 4.1 Utredning En utredning enligt 11 kapitlet 1 SoL ska utan dröjsmål inledas när någon genom ansökan, anmälan eller på annat sätt inkommit med uppgifter som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Utredningen ska normalt inledas inom en vecka från det nämnden/delegat fått kännedom om uppgifterna. Socialtjänstens insatser bygger på frivillighet. Den enskildes självbestämmande och integritet ska beaktas. En utredning ska genomföras med den enskildes samtycke. Utredningen ska ge underlag för en

20 (22) helhetsbedömning av den enskildes situation. Den enskildes ekonomi påverkar inte rätten till bistånd. 4.2. När äldreomsorgsnämnden - beslutfattaren enligt delegation - erhåller en ansökan om bistånd skall denna i första hand pröva om den enskilde har rätt till den begärda hjälpen enligt 4 kapitlet 1 SoL. ska tas när utredningen är klar, oavsett om beslutet kan verkställas vid den tidpunkten. et ska skriftligen meddelas den enskilde enligt 21 förvaltningslagen. et ska vara tydligt och ska liksom utredningen utformas så att den enskilde har möjlighet att förstå innehållet. Av beslutet ska det klart framgå: Vad den enskilde ansökt om. Vilka insatser som beviljats respektive avslagits och enligt vilket lagrum. Mål med insatserna För hur lång tid beslutet gäller När beslutet fattades Vem som fattade beslutet Motivering till ett avslagsbeslut. smotiveringen skall vara sådan att orsaken till avslagsbeslutet tydligt framgår Hur den enskilde kan överklaga beslutet 4.3. Dokumentation Hur ärendehandläggningen samt verkställigheten av beslut ska dokumenteras stadgas i 11 kapitlet 5 och 6 SoL. Handläggning av ärenden som rör enskilda personer samt genomförandet av beslut om stödinsatser, vård och behandling dokumenteras och handlingarna skall förvaras på ett betryggande sätt. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet och den enskilde skall hållas underrättad om vad som står i anteckningarna. Dokumentationen ska beskriva beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen ska ge underlag både för kommunens och för andra myndigheters uppföljning av verksamheten.

21 (22) 4.4 Överklagan Socialtjänstlagen Möjligheten att överklaga ett beslut om insats fattat med stöd av 4 kap. 1 SoL regleras i 16 kap 3. Där stadgas att nämndens beslut om bland annat bistånd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, genom så kallat förvaltningsbesvär. Insatser som beslutas enligt 4 kap 2 SoL kan ej överklagas med förvaltningsbesvär. Om den enskilde inte är nöjd med beslut fattat enligt denna paragraf, har han eller hon alltid möjlighet att istället få sin ansökan prövad enligt 4 kap 1 SoL. Avslag om bistånd enligt 4 kap 2 ges enligt 4 kap 1. Detta medför att den enskilde ges möjlighet att överklaga beslutet med förvaltningsbesvär. Kännetecknande för förvaltningsbesvär är att förvaltningsrätten kan pröva både lagligheten och lämpligheten av beslutet. Endast den som berörs av beslutet kan överklaga. Domstolen kan ändra det beslut som äldreomsorgsnämnden har fattat och sätta ett nytt beslut istället. En överklagan ställs till äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun. När överklagan har inkommit ska nämnd eller delegat pröva om ansökan inkommit i rätt tid (inom tre veckor från det datum då den klagande tog del av beslutet) enligt 24 förvaltningslagen (FL). Därefter ska nämnden se om det finns skäl att ompröva beslutet enligt 27 FL. Skäl för omprövning föreligger om beslutet är oriktigt på grund av att nya uppgifter inkommit i ärendet eller av någon annan anledning. Det förutsätts vidare att: ändring av beslutet kan ske snabbt och enkelt ändringen är inte till nackdel för den enskilde Om omprövning inte sker, ska överklagan och övriga handlingar i ärendet översändas till förvaltningsrätten för prövning. 4.5 Sekretess och tystnadsplikt Sekretessen inom socialtjänsten råder för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, enligt 26 kapitlet 1 offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Sekretessen medför en tystnadsplikt för all personal inom socialtjänsten. Detta innebär att förtroendevalda och personal inte får tala om för någon vad någon har berättat eller annat som förtroendevalda och personal fått reda på när de arbetar med den enskilde. Sekretessen gäller också mellan

22 (22) myndigheter. Äldreomsorgsnämndens personal får inte utan den enskildes medgivande lämna ut uppgifter till exempel sjukhuspersonal. 4.6. Anmälan om god man eller förvaltare Enligt 5 kapitlet 3 socialtjänstförordningen ska äldreomsorgsnämnden anmäla till överförmyndarnämnden om den finner att 1. att god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon, 2. att någon inte längre bör ha förvaltare, eller 3. att förhållandena talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på ett betryggande sätt.