ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Relevanta dokument
Strikt Anställningsprövning ang timanställning samt övertidsersättning. 14 personal våning Merkurius

A B C. A Precisera den planerade ändringen. B Gör riskbedömningen. C Åtgärda. för riskbedömning inför ändring i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Datum: Närvarande:Kristina (Tina) Holmquist tf förskolechef, Maria Hjern skyddsombud, Carina Hamdi, Ann-Kristin Höglund

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Förskollärare ska jobba mellanpass tisdag, onsdag, torsdag. Tid för nätverk och reflektion.

Förändring i arbetstider och barnens måltidssituation vid frukost/mellanmål

NORDANSTIGS KOMMUN. Box Bergsjö Tel Fax SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE UNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING

Analysen genomförs av Yrke/befattning. tillsammans med EC. Ansvarig för riskanalysens genomförande: _Åsa Ericson

B Gör riskbedömningen Vilka risker innebär ändringarna? Hur allvarliga är riskerna? Hög allvarlighet (H), medel (M) eller låg allvarlighet (L)?

RISKBEDÖMMNING SOSFS 2011:9 utifrån patientsäkerhet

Nattarbetarna lite utanför eftersom ändringarna inte berör dem men man håller med om vad som dagpersonal säger

NORDANSTIGS KOMMUN SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE UNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING. Riskbedömning inför ändring i verksamheten.

Konsekvensbedömning?

Omfördelning personal: Då korttidsplatser med somatisk inriktning kommer att minska, behöver personal omfördelas till demenskorttidsenheten.

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Richard Olovsson kl. 08:15. Victoria Ackemo kl. 08:45 Anders Kempe kl. 09:00. Anders Kempe Nadja Kartushina kl. 09:45.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Konsekvensbeskrivning vid förändringsarbete enligt AFS 2001:1 8

Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Belasta rätt vid personförfl yttning

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

SAM vid uthyrning av

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Guide för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Bättre arbetsmiljö varje dag

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Guide för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum:

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Systematiskt arbetsmiljöarbete

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Systematiskt arbetsmiljöarbete och Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)

Vägledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) rapport 2018

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Resultatet av inspektionen

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

Riskbedömning enligt AFS 2001:1 Bedömning av risker och åtgärder i samband med förändring av Förskolan Ugglan, Fönvindvägen 68

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Resultatet av inspektionen 13 april 2016

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Datum KALMAR

RISKBEDÖMNING INFÖR FÖRÄNDRING I FÖRSKOLEORGANISATIONEN INOM KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING

Stress det nya arbetsmiljö hotet

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

Chefsutbildning 12 juni Dan Eriksson, Artontusen AB

Rektorers arbetsmiljö

Sven Lindblom 1

Arbetsmiljöarbete.

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på

Transkript:

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Förändringsarbete, nyinskolningar: Åtta nya barn födda 2010 kommer ifrån kön att inskolas i januari 2012 på avdelningen Kotten, Karduansmakaregatans förskola. All pedagogiska personal på huset kommer att beröras B Gör riskbedömningen Vilka risker innebär ändringarna? Är riskerna allvarliga eller inte Sämre psykosocial arbetsmiljö, ökad arbetsbelastning samt större tidspress: Fler nya barn per pedagog, fler nya föräldrakontakter, enormt mycket mer logistik kring praktiska och teoretiska frågor, fler uppföljnings- och utvecklingssamtal per pedagog, ökar svårighet att få ut planerings- och reflektionstid, nya gruppsammansättningar, oroliga barngrupper och oro bland föräldrar vilket innebär merjobb för personalen som får börja om och arbeta mycket med tryggheten, ännu sämre möjligheter till återhämtning för personalen.. Högre ljudnivå: Många nya gruppsammansättningar leder till mer oroligheter i de nya grupperna då nya barn och personal ska lära känna varandra och det i sin tur leder till ökar ljudnivån. Ökad risk för infektioner: Leder i sin tur till ökad risk för högre sjukfrånvaro bland personalen som i sin tur minskar chanserna att få vikarie då någon är borta. Redan nu är korttidsfrånvaron bland personalen hög. De extraresurser vi kommer att få kommer i första hand att vid personalfrånvaro användas som vik. för ordinarie personal. Ökad samordning utan att någon 1(4)

samordnare finns krävs. Detta sköts av personal som arbetar i barngrupp. Extraresurserna t.o.m. mars. Oro finns för risken att vi måste ta in fler barn igen till våren och att vi inte får behålla extraresurserna. Dessa risker är synnerligen allvarliga för personal som redan drar ett mycket tungt lass och känner av stress redan nu i stora barngrupper där volymtimmarna är höga. Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? Fyra nyinskolade barn sedan augusti 2011 på Kotten tvingas byta grupp till Grottan. Två barn från Grottan tvingas byta grupp och spår Nya arbetslag/gruppsammansättningar kommer att göras Schemaändring för personalen kommer att göras. Utökat och förändrat arbetsinnehåll. Förändring av lokal och miljö. Merarbete i form av fler utvecklingssamtal. Utvärdering och ny planering kommer att göras över personalsituationen. En allmän utvärdering kommer att göra efter en månad Åtgärderna ska genomföras innan 13 januari av personal och rektor. 2(4)

Tänk på att Arbetstagare, skyddsombud och elevskyddsombud ska ges möjlighet att medverka när riskbedömning och handlingsplan görs. Om kompetens saknas inom den egna verksamheten för att göra riskbedömning och ta fram handlingsplan kan företagshälsovården eller annan sakkunnig hjälp utifrån anlitas. Att förutse konsekvenser ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten Arbetsgivaren är den som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete beskriver hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt ansvar. Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att arbetsgivaren arbetar förebyggande, något som ger ökad hälsa och säkerhet och spar pengar i organisationen. Att ta reda på vilka arbetsmiljörisker en förändring i verksamheten kan innebära är lönsamt genom att riskerna kan åtgärdas i tid. Så här säger arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete: När ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. 8, andra stycket, AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete. De ändringar som föreskrifterna avser är exempelvis personalförändringar, nya arbetstider och arbetsmetoder, andra organisationsförändringar, om- och nybyggnation samt ny maskinell utrustning. Det handlar om ändringar som inte utgör del av den dagliga, löpande verksamheten. Riskbedömningen ska utgå från den planerade ändringen och de eventuella risker för ohälsa och olycksfall som ändringen kan medföra. Riskbedömning ska göras innan ändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring. Observera att förändringsarbete i sig kan utgöra en risk för ohälsa. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att alla faktorer i arbetsmiljön vägs in vid riskbedömningen. 3(4)

Gör så här B Gör riskbedömningen Ni måste precisera den eller de ändringar som planeras innan det går att göra en riskbedömning. 1 Vad består ändringarna av? Personalneddragning Produktionsförändring Förändrade arbetstider Utökat arbetsinnehåll Nya arbetslag/gruppsammansättningar Ändrade arbetsuppgifter Nybyggnation/lokalbyten Ändringar i befintliga lokaler Förändrad arbetsutrustning maskiner fordon, redskap m.m. Nya kemiska produkter Ny ventilation 2 Var ska ändringarna genomföras? Avdelning 32 3 Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Fem arbetstagare på dagen och två på natten samt 4 arbetsledare. Skriv ner ändringarna, var de ska genomföras och vilka som berörs. 4(4)

B Gör riskbedömningen När ni preciserat ändringarna och vet vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare som kommer att beröras av förändringen, ska ni bedöma vilka risker för ohälsa och olycksfall som ändringarna kan medföra för berörda arbetstagare. Bedömningen kan behöva göras både på grupp- och individnivå. Den ska omfatta såväl fysiska som sociala och psykologiska risker. Exempel på sådant som kan innebära risker för ohälsa och olycksfall: Stor arbetsmängd Tidspress Svåra/komplicerade arbetsuppgifter Liten påverkansmöjlighet/lågt inflytande Otydlig organisation Brister i samarbetet Ensamarbete Våld och hot Otydliga arbetsuppgifter Arbete från höjd Hantering av farliga ämnen Dåligt anpassade arbetslokaler Ensidigt upprepat arbete Ändrad arbetsutrustning Buller/vibrationer Blöta skräpiga golv Hård vind Ta fram riskkällor som ni tror uppstår efter genomförd förändring och bedöm om dessa kan leda till risker för ohälsa eller olycksfall. Bedöm också om riskerna är allvarliga eller inte allvarliga. Skriv ner riskerna. Åtgärda de risker som kommit fram. De åtgärder som inte vidtas omedelbart ska skrivas ner i en handlingsplan som anger: Vilka åtgärder som ska genomföras När åtgärderna ska vara genomförda Vem som ska se till att åtgärderna genomförs 5(4)