LIFE Reclaim, vad är det?

Relevanta dokument
Direktupphandling avseende anläggning av parkeringsplats vid Natura 2000 området/ blivande naturreservatet Venakärret i Nora kommun

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat

Våtmarkerna lever upp

Registrering av information i SkötselDOS

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Finns även ett LIFE-forum. Kan vi använda det mer?

Ej nyttjade men potentiellt intressanta fodermarker i skyddade områden i Jönköpings län

ALLMÄNNA RÅD (96:4) ORIENTERING OCH ANDRA FRILUFTSARRANGEMANG

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015

Vägledning om utformning av skötselplan

Restaureringsplan Projektområde 54, Lindänget

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 21 (26)

Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Ledningsdragningar Kommunerna markerar vandringsleder på olika sätt. Färgmarkering, höjd på markeringar och lösningar diskuterades.

Rapport. Allmänheten om vindkraft i Filipstad. Bergvik skog

Rapport. Allmänheten om vindkraft i Söderhamn. Bergvik skog

Beslut om ändrad ordningsföreskrift och ny ordningsföreskrift för naturreservatet Knivsås- Borelund i Lunds kommun

Bevara barnens skogar

Offertförfrågan Analys av socioekonomisk påverkan och bedömning av ekosystemtjänster inom projektet LIFE Vänern

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Vattenfall Vindkraft Stor-Rotliden

Naturreservatet Hällsö

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Dalarnas län

Ni är deltagare på förvaltarträffen, men vad ska detta leda till för effekter? Vad har hänt (kommer hända) hos er tack vare träffen?

Riktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

HANDSLAGET. Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER. Enkätredovisning 1

Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in

Samverkan med landskapet och människorna i centrum - lärdomar från 27 år med Kristianstads Vattenrike

m. fl. Uppdrag att tillvarata jobbpotential inom de gröna näringarna

VÄRNA-VÅRDA- VISA. Erfarenheter från tidigare program och avstamp framåt. Evelina Selander & Erik Hellberg Meschaks. Förvaltarträffen 2018

Opinionsundersökning. Oktober Genomförd av Sifo på uppdrag av Moderaterna i Landstinget Västmanland

Sammanställning regionala projektledare

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet. Resultat från enkätundersökning våren Analys & Strategi

HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN

PU 55/18. Avtal , Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse

Ett rikt odlingslandskap

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell

Miljömålen regionalt och RUS.

Myndighetsmöte friluftsliv, Peter Fredman Mittuniversitetet / Etour

Biotopskydd och skötselplaner. Viveca Jansson, kommunekolog

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Västmanlands län

Rapport. Allmänheten om vindkraft i Ovanåker. Bergvik skog

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Skolidrottsförbundet en rörelse i tiden

Cykla, paddla kring Färnebofjärdens Nationalpark

Tillämpning av tobakslagen

Stockholms läns landsting

Stöd till vattenåtgärder och naturvård

REMISS Ärendenr: NV Sändlista. Kompletterande remiss om förslag till bildande av Nationalpark Åsnen.

Metod har varit telefonintervjuer och 150 intervjuer har gjorts inom varje geografisk målgrupp.

Kultursamverkansmodellen. Styrning och bidragsfördelning. Rapport 2013: 2

Boverkets Föreskrifter 2017

Bilden av Örebroregionen Regionalt utvärderingsforum

Olika skydd för naturen

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

NATURVÅRDSPROGRAM. Härnösands kommun

NATURRESERVATET GAMLA EKUDDEN I MARIESTADS KOMMUN

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Strömstads kommun

Individuell plan enligt LSS

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September Kl 9-15

Uppföljning av formellt skydd av skog. Skogsstyrelsen/Naturvårdsverket. - Berörda markägares upplevelser av myndigheternas arbete under 2012 och 2013.

16 Natur- och kulturmiljövård

NATURRESERVATET GRÖNA MAD I FALKÖPINGS KOMMUN

Miljödepartementet STOCKHOLM

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Näringsliv och utveckling

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Göteborgs Stad

Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters

LANDSBYGDSUTVECKLING

Yttrande angående förslag till nya bestämmelser om små avlopp

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön

Bakgrund och syfte MARKÖR

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Vad är ett vattenråd?

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Örebro kommun. Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009

Stockholms läns landsting

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Yttrande över rapporten Allemansrätten och dess framtid

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald

Förslag till långsiktig inriktning för Region Hallands finansiering av Västkuststiftelsen

Rapport Kunskap, oro, attityder Barsebäcksverket

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.

Fallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet

Transkript:

LIFE Reclaim, vad är det? Hur påverkas boende och entreprenörer kring Venakärret och Tysslingen en socio-ekonomisk uppföljning av LIFE-projektet Reclaim Länsstyrelsen i Örebro län har genomfört en undersökning för att ta reda på vad projektet Reclaim betyder för de människor och företag som bor och verkar i närheten av Venakärret och sjön Tysslingen. Naturvårdsprojektet Reclaim drivs av Länsstyrelsen under perioden 2012-2017 i två Natura 2000 områden, Tysslingen och Venakärret. Projektets syfte är att restaurera och återskapa de båda våtmarkernas slåtter- och betesmarker. Projektet Reclaim Reclaim-projektet finansieras av EU:s naturvårdsprogram LIFE, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Förutom naturvårdsnyttan, förväntas de åtgärder som genomförs inom projektet Reclaim ge ökade ekonomiska möjligheter för de som lever och verkar i områdenas närhet samt potentiellt locka till ekoturismföretagande i eller i anslutning till de båda områdena. Förhoppningen är även att projektet ska öka kännedomen om Natura 2000- områdena och det naturvårdsarbete som sker här, bland såväl markägare och djurhållare som hos närboende och allmänhet. Undersökning av sociala och ekonomiska effekter En viktig del i projektet är uppföljning, där vi tittar på vilka effekter de olika åtgärderna i projektet ger. Men vi tittar inte bara på de naturvårdande åtgärderna, utan även vilka konsekvenser och effekter projektet har för människor och verksamheter i närområdet. Vilka sociala och ekonomiska effekter ger projektet? För att kunna se detta har vi på Länsstyrelsen genomfört en studie där vi tittat närmare på hur markägare, djurhållare, turismentreprenörer och andra intressenter använder sig av och ser på Tysslingen och Venakärret idag och vilka förväntningar de har på naturvårdsprojektet Reclaim och framtiden. Vi tog hjälp av marknadsundersökningsföretaget Markör AB för att genomföra studien. Studien har genomförts i två delar: en enkät som skickades ut till ca 160 intressenter (kvantitativ) och djupintervjuer över telefon med 20 respondenter från samma urval som enkäten (kvalitativ). Datainsamlingen har skett under hösten 2014. Totalt fick vi 52 svar på enkäten. Denna studie kommer att följas upp med en liknande studie under projektets sista år, 2017, för att kunna se eventuella effekter av projektets genomförande. Målgruppen för studien är: 1. Markägare i de båda Natura 2000-områdena. 2. Djurhållare i de båda områdena. 3. Naturvårdsentreprenörer. 4. Lokala turismentreprenörer. 5. Närboende och andra intressenter. 6. Regionalt naturintresserade. 7. Kommunala tjänstemän och politiker.

Resultat Kännedom om Reclaimprojekt Av de 52 som svarade på enkäterna upplever en majoritet att de har relativt god kännedom om projektet Reclaim (63 %). Inställning till Reclaimprojektet En majoritet av de som svarat på enkäten är också överlag positivt inställda till projektet. Däremot framkommer det i intervjuer och kommentarer att det finns synpunkter på hur det sköts.

Inställning till projektet Reclaim i Venakärret och Tysslingen En majoritet är positivt inställda till att Tysslingen och Venakärret ska bli naturreservat och att det bedrivs naturvårdsåtgärder i områdena. Något högre andelar i Tysslingen är positiva till naturreservat och naturvård än i Venakärret. Bra att det röjs men oro för nedskräpning Det som i intervjuerna lyfts som positivt med projektet och naturvårdsåtgärder i allmänhet i områdena är bland annat att det röjs och hålls efter och att områdena blir mer tillgängliga för såväl närboende som besökare. Att områdena betas är positivt inte bara för mark och natur utan även för lokala djurhållare som kan hålla sina djur här.

Några av de svarande förstår inte varför områdena behöver omvandlas till naturreservat. Några uttrycker en oro för huruvida det finns planer för långsiktigt underhåll av områdena. Det uttrycks även oro kring hantering av nedskräpning och slitage i samband med ökat antal besökare i de två områdena, men framförallt kring Tysslingen då de sedan en längre tid är vana vid besökare runt Tysslingen. Enkätens svar visar att vi på Länsstyrelsen inte helt lyckats beskriva vad som händer med dessa områden när projektet Reclaim avslutats. Den informationen måste vi bli bättre på att förmedla framöver. Lite kort kommer här några snabba förtydliganden: projektets åtgärder utförs i områden som redan är eller kommer att skyddas som naturreservat. Till reservatsbeslutet hör alltid skötselplan som beskriver hur just det här reservatets naturvärden ska skötas på bästa sätt. Pengar till naturvårdsskötsel och insatser för friluftslivet i både Tysslingen och Venakärret kommer då från de årliga anslag Länsstyrelsen tilldelas för skötsel och förvaltning av länets naturreservat. När det gäller nedskräpning är det först och främst allas ansvar och regleras av allemansrätten. Men skulle nedskräpning bli ett stort problem med tydlig koppling till naturreservaten kommer vi självklart att försöka hitta lösningar som kan minska problemen. Turism och nya arbetstillfällen? Många av enkätsvaren visar att det är svårt att uttala sig om projektets eller områdenas betydelse för lokalt företagande. Men många tror att områdena kommer att ha betydelse för naturturism, friluftsliv och/eller naturvård i framtiden. De flesta som besöker Tysslingen idag har som huvudsakliga mål att uppleva djur- och växtliv, motionera eller utföra andra friluftslivsaktiveter. En annan stor grupp är markägare eller personer som arbetar i området med naturturism eller naturvård. I Venakärret är fördelningen ungefär densamma, men andelarna uppleva djur- eller växtliv samt markägare dominerar.

Mer information Det framgår undersökningen att intresset av information är stort och att man gärna vill ha mer information om områdena. Bristande information från Länsstyrelsen i andra frågor är något som många upplevt redan tidigare, innan projektet Reclaim startade, till exempel i samband med att Venakärret blev Natura 2000-område. Reflektioner som framförs är att det är viktigt att ta med sig kunskapen kring markägarnas situation och hanteringen av mark in i framtida liknande projekt. Länsstyrelsen borde dra lärdom och bli bättre på att informera. En idé som kom fram är att närboende, föreningar och andra intresserade grupper kan informeras särskilt för att bli lokala ambassadörer för projektet och i sin tur sprida informationen vidare till andra. Detta är synpunkter som vi på Länsstyrelsen självklart tar till oss. Vi lär oss mycket på många olika plan genom projektet Reclaim; erfarenheter och kunskaper som är viktiga och värdefulla att ta med in i framtiden. Inte minst alla positiva kontakter med markägare och djurhållare. Kännedom om Natura 2000 och EU:s naturvårdsprogram LIFE Många (62 %) hade ingen kännedom om EU:s naturvårdsfond LIFE innan projektet Reclaim startade, medan lite drygt hälften (53 %) kände till vad Natura 2000 är för något.