Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Kungälvs kommun

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Kungälvs kommun

Datum 12 oktober 2011 (Reviderad 14 maj 2012) Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Agneta Atterskog) Konsult Melica (Kontaktperson: Åsa Röstell) Text och layout Åsa Röstell, samt Stefan Bydén (avsnittet Vattendraget och dagvatten ) Kvalitetsgranskare Stefan Bydén Foton Åsa Röstell Kartor Kungälvs kommun och Åsa Röstell (där ej annat anges) Kartunderlag Kungälvs kommun Framsidesbild Delområde C i planprogramförslaget. 2

Innehållsförteckning Inledning 4 Avgränsning 5 Områdesbeskrivning och bedömning av påverkan 6 Naturmiljö 6 Kulturmiljö 8 Friluftsliv 9 Vattendraget och dagvatten 9 Trafk och buller 10 Geoteknik 10 Samlad bedömning 11 Referenser 12 Bilagor 13 3

Inledning En kilometer nordost om Kärna centrum i Kungälvs kommun ligger ett område som undersökts för exploatering i form av nya bostäder (figur 1 och 2). Ett detaljplaneprogram upprättades 2010 för att utreda möjligheten att bygga bostäder på fastigheterna Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.fl. Planprogrammet föreslår att bostäder med olika upplåtelseform ska byggas i området. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera och beskriva direkta och indirekta effekter av en planerad verksamhet på dels människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet är att sen göra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön. Detta för att miljöaspekter ska integreras i detaljplanen och på så sätt främja en hållbar utveckling. Om ej annat anges är norrut uppåt i kartorna. Figur 1. Översiktskarta över programområdet för fastigheterna Kärna 4:1 m.f. Programområdets gräns är markerat med streckad linje. Gröna områden markerar områden med höga naturvärden utpekade av Skogsstyrelsen. Bäcken och Glose å markeras med blå linjer. Figur 2. Karta över över delområden i programområdet som föreslås bebyggas. 4

Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen tar upp miljöaspekter som tagits upp i planprogrammet samt programrapporten. En utredning om alternativa områden för exploatering har inte ingått, utan fokus ligger på utformningsalternativ i föreslaget område, dvs. miljökonsekvensbeskrivningen är avgränsad till att utreda konsekvenserna av detaljplanens avsikter med exploatering i området. Bedömningar av alternativa områden bör göras på en mer övergripande nivå. Påverkan på följande miljöaspekter beaktas i denna miljökonsekvensbeskrivning: naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, trafik och buller, geoteknik samt vattendraget och dagvatten. En av de biotopskyddade stenmurarna i programområdet. Muren markerar fastighetsgräns och ligger på gränsen till delområde A. 5

Områdesbeskrivning och bedömning av miljöpåverkan Programområdet är ca. 3,2 ha stort och marken ägs dels av privata fastighetsägare, dels av kommunen. Området består idag av åkermark, hagmark och skog. Området är en del av ett större område som har pekats ut som värdefullt odlingslandskap. I norr gränsar programområdet till ett område som i kommunens översiktsplan pekats ut som Närströvområde. Delar av detta närströvområde är en av Skogsstyrelsen utpekad nyckelbiotop. Skogsstyrelsen har även inom programområdet pekat ut ett område med höga naturvärden, ett så kallat naturvärdesobjekt. Skogsstyrelsen och kommunen har diskuterat möjligheten att upprätta ett naturvårdsavtal för detta område. Strax nordväst om programområdet, på en av bäckens förgreningar, ligger en nedlagd deponi, Hermansbytippen. Naturmiljö Beskrivning En naturvärdesbedömning gjordes av området våren 2011. I arbetet ingick inventeringar och bedömningar av både land- och vattenmiljöer. Området består av åkermark, hagmark, planterad granskog samt lövskog längs bäcken som rinner genom området. Delar av området har bedömts ha höga naturvärden. Naturvärdena finns främst i bäckområdet, brynen och delarna med lövskog (figur 3). Viktiga värden är områdets mosaikartade karaktär och strukturer som död ved och gamla träd. Området längs bäcken har av Skogsstyrelsen pekats ut som naturvärdesobjekt (figur 1). Bäcken som rinner genom programområdet rinner ut i Glose å och avvattnar ett 0,08 km² stort område. Glose å är en ett havsöringförande vattendrag men i bäcken inom programområdet finns inga lämpliga lek- och uppväxtområden för öring. Bäcken delar sig i två grenar i nordost. Bäcken riskerar att torka ut under längre torrperioder. Det finns flera vandringshinder i form av trummor och kulvertar längs bäcksträckan. Det är ganska rikligt med död ved i bäcken. I nordost passerar bäcken den nedlagda deponin Hermansbytippen. Vid inventeringstillfället var vattnet här brunfärgat av järnoxid. Figur 3. Bevaransvärda naturvärden inom programområdet. Grönt markerar områden med höga naturvärden. Orange markerar område med vissa höga naturvärden (del av hagmarken). 6

I området finns ett antal stenmurar och öppna diken som är biotopskyddade enligt Miljöbalken kap 7 11 (figur 4). Enligt programförslaget skall dessa undvikas vid exploateringen. Ett ingrepp i ett biotopskydd kan beviljas dispens av Länsstyrelsen om särskilda skäl föreligger. Figur 4. Biotopskydd inom programområdet. Grönt markerar stenmurar och blått markerar öppna diken. Påverkan av programförslaget Delar av områdets höga naturvärden påverkas av programförslaget. I främst delområde B påverkas områden som har höga naturvärden. Delområde A och C ligger mycket nära områden med höga naturvärden. Programförslaget antas inte påverka bäckens naturvärden nämnvärt. Det kan dock finnas risk för grumling av bäcken under byggtiden. Skadeförebyggande åtgärder och rekommendationer Naturvärdesbedömningen föreslår att de delar av delområdet B i programområdet som hyser höga naturvärden undantas exploatering (även området med vissa-höga naturvärden i B bör undantas exploatering). Det är också viktigt att delområde A och C planeras så att de inte naggar områdena med höga naturvärden i kanten. Under byggtiden är det viktigt att massor och upplag läggs på rätt ställen, bäckområdet och områden med höga naturvärden bör undvikas. Åtgärder för att förhindra grumling av bäcken under byggtiden bör genomföras. Om man kan undvika störande konstruktionsarbeten under större fåglars häckningsperiod är det bra. Generellt bör äldre träd, ädellövträd och död ved sparas i möjligaste mån. Om man undantar den norra delen av område B från exploatering kan man, som en kompensationsåtgärd för att man bebygger hagmarken i söder, börja hävda marken igen. Detta skulle öka naturvärdena i området. För vidare diskussion kring bäcken och vattenkvalitet se avsnittet Vattendraget och dagvatten. 7

Kulturmiljö Beskrivning En arkeologisk undersökning av området utfördes i november 2010. Undersökningen fann att det i området finns två fasta fornlämning (Torsby 397 och Torsby 116) samt två övriga kulturhistoriska lämningar (Torsby 395 och 396) (figur 5). Fasta fornlämningar är skyddade enligt Lagen om kulturminnen m.m. (KML). För ingrepp i sådana miljöer krävs dispens från Länsstyrelsen. När det gäller övriga kulturhistoriska lämningar krävs samråd med Länsstyrelsen för att avgöra om den skall fortsätta vara en övrig kulturhistorisk lämning eller fastställas som fast fornlämning. För båda dessa typer av lämningar gäller miljöbalkens (MB) generella hänsynsregler (MB kap 1). Idag består bebyggelsen i programområdet av mindre villor och hus. De flesta ligger intill bergskanterna. Figur 5. Karta över fornlämningar från rapporten Kärna 4:1 m.f. Torsby socken, Kungälvs kommun Särskild utredning av Rio Kulturkooperativ 2011. Påverkan av programförslaget Den fasta fornlämningen Torsby 397 och de två övriga kulturhistoriska lämningarna kan alla komma att påverkas av den föreslagna byggnationen. Torsby 395 och 397 ligger i utkanten av programområdets område B. Torsby 396 ligger i programområdets område B. Torsby 116 påverkas inte av programförslaget. Programförslaget att bebygga åker- och hagmarken samt att bygga lägenhetshus innebär att den nya bebyggelsen kommer att förändra programområdets karaktär. Skadeförebyggande åtgärder och rekommendationer Den arkeologiska utredningen bedömer att det för Torsby 397 krävs ytterligare antikvariska åtgärder. För alla de lämningar som påverkas av programförslaget bör samråd med Länsstyrelsen ske. Genom att anpassa bebyggelsen till landskapet och den befintliga bebyggelsens karaktär, t.ex. att undvika för höga hus, minskar påverkan på områdets karaktär. 8

Friluftsliv Beskrivning Programområdet gränsar i nordväst till ett område som i kommunens översiktsplan pekats ut som Närströvområde. Den väg som idag löper diagonalt genom programområdet ansluter till stigar i närströvområdet. Påverkan av programförslaget Friluftslivet kommer inte påverkas nämnvärt av programförslaget så länge kopplingen till stigen norr om programområdet kvarstår. Enligt skissen i programförslaget framgår att befintlig väg i området finns kvar i samma läge men med nya anslutningar. Skadeförebyggande åtgärder och rekommendationer Det är viktigt att bibehålla kopplingen och tillgängligheten till närströvområdet. För att främja friluftslivet kan man se till att göra en stig från vägens slut till befintliga stigar i närströvområdet. Vattendraget och dagvatten Beskrivning Genom planområdet rinner ett mindre biflöde till Glose å. Låg vattenföring och ett flertal vandringshinder gör åarmen mindre lämplig som lokal för havsöringen som vandrar upp i Glose å. För andra organismer har dock bäcken ett värde. Bäckravinen har höga naturvärden, bl.a. finns många kullfallna träd och död ved i och omkring bäcken. Uppströms området ligger en nedlagd deponi, Hermansbytippen. Den täcktes över 1970 men är placerad alldeles vid en mindre bäckarm och reningsåtgärd saknas. Påverkan av programförslaget Påverkan av programförslaget på vattendraget är av två slag, dels en hydrologisk effekt då avrinningen ökar och snabbas på och dels en nedsmutsning av vattnet, främst från bebyggelsens ytskikt och från bilverksamhet. Skadeförebyggande åtgärder och rekommendationer Den ökade avrinningen är svår att åtgärda, det går nästan bara genom att behålla och skapa ett tätt trädskikt vilket är svårt att åstadkomma i bebyggd miljö. Effekten av de ökade avrinningstopparna går dock att begränsa. Genom att infiltrera så mycket vatten som möjligt lokalt samt att inrätta fördröjningsmagasin/dammar kan man kapa de flödestoppar som kan ställa till problem nedströms. Dammar minskar också den ökade miljöbelastningen som området ger. Metallbelastningen på vattendraget kan också hållas nere om man minimerar användandet av rostfritt och förzinkat stål. Ytor där bilar står parkerade, kör eller tvättas av bidrar också med föroreningar som till viss del kan renas i dammar. En kompensationsåtgärd för den ökade belastningen kan åstadkommas genom att man inrättar en reningsdamm vid den nedlagda deponin. En annan kompensationsåtgärd kan vara att åtgärda de vandringshinder som finns i bäcken, vilket är en viktig åtgärd för de organismer som lever i där. 9

Trafk och buller Beskrivning För att få till en trafiksäker anslutning mellan programområdet och väg 604 föreslår programförslaget att en ny avfart från väg 604 till bostadsområdet behöver utredas. Likaså behöver en säker övergång från programområdet till östra sidan om väg 604, där det finns en GC-väg samt en busshållplats, utredas. Trafikmängden på väg 604 är 3500 fordon/dygn, vilket innebär att bostäder som byggs nära vägen kan bli utsatta för buller. Kungälvs kommunplan 2000 rekommenderar nivån 50 dba för nya bostäder. En bullerutredning har beställts men är i skrivande stund inte färdig. Påverkan av programförslaget Exploatering enligt programförslaget medför troligtvis att trafiken ökar lokalt, vilket resulterar i ökade utsläpp. Samtidigt innebär ett ökat antal boende i området ett större underlag för kollektivtrafiken, dvs. fler möjliga resenärer. Om intentionerna i programförslaget angående trafiksäkerhetshöjande åtgärder följs, leder detta till en ökad trafiksäkerhet. Det skulle också leda till att man underlättar för cykling och kollektivtrafikåkande. Skadeförebyggande åtgärder och rekommendationer Ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att möjligheterna för boende att använda sig av cykling och kollektivtrafik i stället för bil förstärks. Det är därför viktigt att möjliggöra säkra passager från programområdet till cykelbanan och kollektivtrafikhållplatserna längs väg 604. Utifrån resultatet av bullerutredningen och dess rekommendationer får man bedöma vilka åtgärder som behöver genomföras. Geoteknik Beskrivning En geoteknisk undersökning har gjorts av programområdet under 2010. Östra delarna av består av lermark och de västra delarna av fastmark. Leran bedöms vara mycket sättningskänslig särskilt i området nära väg 604. Erosionen vid bäcken bedöms som måttlig. Den geotekniska rapporten konstaterar att totalstabiliteten är tillfredsställande, men med vissa restriktioner inom lermarksområdet. Området klassificeras som lågradonmark. Påverkan av programförslaget Utifrån skissen över planerad bebyggelse i planprogrammet är det den planerade bebyggelsen i delområdena C, D samt eventuellt B som ligger nära bäcken där den geotekniska rapporten har angett restriktioner. Skadeförebyggande åtgärder och rekommendationer Rekommendationerna i den geotekniska rapporten är att ingen byggnation ska tillåtas där tillåten last är lägre än 20 kpa. Detta innebär restriktioner mot byggande inom en zon på 25 meter om vardera sida bäcken i lermarksområdet (se bilaga 1). Eventuellt krossmaterial som används vid byggnationerna bör kontrolleras med avseende på radonklassificering. 10

Samlad bedömning Planprogrammets förslag innebär att områdets nuvarande karaktär ändras. Från ett område med relativt gles bebyggelse och stor andel natur och odlingsmark till ett område med tätare bebyggelse och mindre gröna inslag. Programområdet hyser höga naturvärden. I planprogrammets nuvarande form påverkas delar av de områden som hyser höga naturvärden, men om hänsyn tas i enlighet med rekommendationerna i denna MKB bör naturvärdena kunna bevaras. Det ökade antalet boende i området som planprogrammet innebär, kan resultera i både en positiv och negativ påverkan när det gäller trafiksituationen och mängden utsläpp från trafiken. Trafiksäkerheten kommer att öka om man gör en ny avfart från väg 604 samt ordnar en säker övergång över den samma. Med ett ökat antal boende i området kommer sannolikt utsläpp från trafiken att öka lokalt. Men genom att tillgängligheten till cykelbanan och busshållplatsen blir bättre samt att det blir ett större underlag av resenärer för kollektivtrafiken kan ökande utsläpp dämpas. Anpassningar av den planerade bebyggelsen närmast vägen kan komma behöva göras utifrån ett bullerperspektiv. Eftersom flera fornlämningar påverkas av planprogrammet bör samråd med Länsstyrelsen hållas. En ökad mängd hårdgjorda ytor som den nya bebyggelsen innebär påverkar vattenflödena i området. För att motverka den ökade påverkan och effekten av ökad avrinning som detta innebär, samt att rena vatten från den nedlagda deponin, bör fördröjningsmagasin/dammar byggas. Del av det utpekade naturvärdesobjektet strax intill delområde B. 11

Referenser Askmar, B. och He, J./Norconsult (2010 rev. 2011) Kungälvs kommun Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.fl., Detaljplan Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhållanden Kungälvs kommun (2010) Programrapport Program för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.fl. Kungälvs kommun (2010) Förslag till nya bostäder i Kärna Tomter/lägenheter i lantlig miljö Detaljplaneprogram för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.fl. Kungälvs kommun (2010) Översiktsplan 2010 för Kungälvs kommun (Utställningshandling 110316) Planbeskrivning Kungälvs kommun (2010) Översiktsplan 2010 för Kungälvs kommun: Mark- och vattenanvändningskarta http://www.kungalv.se/oversiktsplan-2010/oversiktsplan-2010/karta/ von der Luft, M./Rio Kulturkooperativ (2011) Kärna 4:1 m.fl. Torsby socken, Kungälvs kommun Särskild utredning Röstell, Å./Melica (2011) Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.fl. Skogsstyrelsen (2011) Kartverktyget Skogens pärlor http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/ 12

Bilagor Bilaga 1 Karta över rekommenderade geotekniska restriktioner. Grå markering längs bäcken avser område där bebyggelse ej bör tillåtas. Ritning nr G 601 som är en bilaga till rapporten Kungälvs kommun Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 mf, Detaljplan Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhållanden av Norconsult 2010. 13

14