20-21/2013 TEMA MUSIK Värde 50 :-
Från Säby till Kungliga Teatern Av Marie-Louise Rodén Set Svanholm (1904-64) betraktas idag som en av 1900-talets mest framstående Wagnertenorer. En äldre generation minns honom också som en innovativ chef för Kungliga Teatern under åren 1956 till 1963. Det är mindre känt att han inledde sin karriär som kyrkomusiker i Säby, för att sedan gå vidare till en gärning på de internationella operascenerna. SET SVANHOLM FÖDDES 1904 som den mellersta av tre söner till predikanten Viktor Svanholm och hans hustru Beda, som var folkskollärarinna. Viktor härstammade från ett fattigt småbrukarhem i Svanvik och var, till följd av en olycka, blind sedan tonåren. Han skickades till blindskolan Manilla i Stockholm och bestämde sig senare för att bli predikant inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. 1884 kallades han till tjänst inom Västerås lokalförening och 1887 gifte han sig med den tjugo år äldre Erika Backman, dotter till den förmögna järnhandlaren Seth Backman. Trots åldersskillnaden var det ett lyckligt äktenskap och när Erika avled 1896 var Viktor Svanholm en förmögen man: hans andel i dödsboet motsvarade, omräknat till dagens valörer, närmare tre miljoner kronor. TVÅ ÅR EFTER ERIKAS DÖD gifte Viktor om sig med Beda Svanström och med henne fick han fyra söner. Natanael föddes 1899 och skulle bli folkskollärare som sin mor. Teodor föddes året därpå men avled i späd ålder och 1904 föddes Set Karl Viktor. Parets yngsta barn Tor kom till världen 1906 och blev distriktsveterinär. Med den förmögenhet Viktor Svanholm ärvt efter sin första hustru köpte han och Beda en stor tomt väster om Djäkneberget, där de efter egna ritningar lät bygga Villa Tidhem. Där växte sönerna upp inom den mycket speciella gemenskap som kännetecknade Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Sets musikaliska begåvning visade sig tidigt och redan som skolpojke fick han ofta sköta orgeln under faderns gudstjänster, som ägde rum i Lutherska Salen (senare Lutherska Missionshuset). Musiken var ett viktigt inslag i de frikyrkliga rörelserna och om somrarna förekom friluftsmöten med bön och sång på Djäkneberget. Set mindes att musiken i Sionstoner gjorde ett outplånligt intryck på honom och att många av dessa melodier är för mig bland de dyrbaraste jag vet. 22
Synnerligen vackert timbrerad, omfångsrik, fyllig och expansionsmäktig tenorbaryton SPEGELN ^ Set Svanholm 1925, Studioporträtt Västerås. Foto: Privat. ^ Februari 1956. Set Svanholm kliver av planet som nyutnämnd operachef. SET SVANHOLMS UTBILDNING började på Västerås Allmänna Läroverk (Rudbeckianska gymnasiet) där han tog studenten 1922. Därefter följde ett år som värnpliktig i Uppsala och Östersund. Det var då Set upptäckte sitt stora intresse för kyrkomusiken och redan 1923 kom han att vikariera för sin äldre bror som klockare i Säby församling. Då inleddes ett närstående samarbete med församlingens kyrkoherde, Axel Ericsson, som skulle bestå under många år. 1924 bildades Säby hembygdsförening på Axel Ericssons initiativ och två år senare, när Set erhållit tjänsten som ordinarie klockare, organist och folkskollärare fick också Säby manskör ett uppsving. Den anspråkslösa uppslutningen om nio medlemmar varav flertalet var fabriksarbetare från Säby och omnejden fördubblades inom kort och på 1930- och 40-talen vann Säby manskör renommé tack vare Set Svanholm med framträdanden i Radio 1936, 1937 och 1945. SET HADE EN ANNAN MENTOR i hemtrakten och det var domkyrkoorganisten Herman Lindqvist. 1927 uppmärksammades ett historiskt jubileum: det hade gått fyra hundra år sedan Reformationsriksdagen i Västerås ägt rum och inför firandet hade Lindqvist komponerat en kantat där Set Svanholm framträdde som solist. Recensionerna var lysande och Sets röst beskrevs som en synnerligen vackert timbrerad, omfångsrik, fyllig och expansionsmäktig tenorbaryton. Det kan ha varit denna framgång som lockade honom att vidareutbilda sig som sångare, eftersom han samma höst inledde fem terminers studier vid Kungliga Musikkonservatoriet i Stockholm under den berömde läraren och operans dåvarande chef John Forsell. HÖSTEN 1928 flyttade Set Svanholm till Stockholm och året därpå erhöll han den prestigefyllda tjänsten som kantor i Jakobs kyrka. När han avslutat sina studier vid Kungliga Musikkonservatoriet fick han omedelbart anställning som sånglärare vid samma institution och 1930 följde hans debut på Kungliga Teatern som Silvio i Leoncavallos Pagliacci. Trots lovande recensioner fick hans karriär som operasångare en blygsam start. Figaros roll i Rossinis Barberaren i Sevilla var det största parti han sjöng under sina år som baryton; i övrigt handlade det mest om småroller. 1934 hade han gift sig med Ninni Högstedt som också var elev till John Forsell, och det visade sig så småningom att deras berömda lärare hade bedömt Sets röst felaktigt. Med hustruns hjälp började han skola om sig till tenor helt på egen hand och 1935 ringde han Forsell och berättade att han hade en >>> 23
lovande ny tenor som han ville presentera för honom. Forsell trodde naturligtvis att det handlade om någon av Svanholms elever, men så överraskades han när Set kom till provsjungningen alldeles ensam. HAN VALDE ATT SJUNGA den mycket svåra arian som inleder Verdis opera Aida, och Radamès blev också hans debutroll som tenor på Kungliga Teatern 1936. Nästa år la han till Don José i Bizets Carmen som för övrigt skulle bli en av hans favoritroller genom hela livet och Lohengrin i Wagners opera med samma namn. Set Svanholms stora internationella genombrott kom 1938 i Wien, där han snart blev erkänd som en av tidens främsta Wagnertenorer. Under krigsåren var Set Svanholm en flitigt förekommande gäst på scenerna i Tyskland, Ungern och Österrike, även om han också hade engagemang hemma i Sverige vid Kungliga Teatern. Det var inte ett helt oproblematiskt val han träffade under 1900-talets första decennier hade konsten blivit alltmer politiserad, och den artist som framträdde i Tredje riket var till exempel inte välkommen i Förenta Staterna eller Storbritannien. Set Svanholm var långt ifrån den enda svenska operasångare som framträdde i Tyskland under dessa år. Det kan beläggas att han inte var anti-semit och inte heller sympatiskt inställd till nationalsocialismen, men i detta fall fick principerna stå tillbaka för karriären och framgångarna. EFTER KRIGET tackade Svanholm äntligen ja till det erbjudande han fått många år tidigare, nämligen att etablera sig på andra sidan Atlanten. Under decenniet 1946 till 1956 sjöng han på de största scenerna i Nord- och Sydamerika. Det var också under denna period som han gjorde sina relativt få kommersiella inspelningar, ofta tillsammans med den nästan tio år äldre Kirsten Flagstad, som var tidens ledande Wagnersopran. Konsertverksamheten hade varit en viktig del i Svanholms musikaliska liv under hela karriären och det är mindre känt att han var en betydande exponent av tyska Lieder och skandinavisk musik. Under åren i USA blev han en viktig samlingspunkt för de många svensk-amerikanska föreningar som fanns utspridda över hela landet och han medverkade ofta i radio. EFTER ETT FRAMGÅNGSRIKT men slitsamt decennium där han tillbringat en stor del av sin tid mellan två kontinenter under otaliga flygresor, inleddes den tredje stora fasen i hans karriär när han tackade ja till positionen som chef för Kungliga Teatern. Han efterträdde sin vän och kollega, barytonen Joel Berglund och satte sin prägel på operans verksamhet under ett dynamiskt ledarskap. Svanholm var intresserad både av äldre musik från barocktidevarvet och av samtida tonsättare. Den första insceneringen av Verdis opera Maskeradbalen i sin ursprungliga svenska kontext ägde rum på hans tid och premiären för Karl-Birger Blomdahls rymdopera Aniara 1959 var minnesvärd. SET SVANHOLM FORTSATTE ATT SJUNGA under alla dessa år, om än i mindre utsträckning än tidigare, och hans sceniska kärlekspartner under denna period var seklets andra mycket kända Wagnersopran, Birgit Nilsson. Den som ofta var hans rival på scenen men hans mycket goda vän i privatlivet var barytonen Sigurd Björling, vars dotter Bergljot så småningom skulle ingå äktenskap med Svanholms äldsta son. 1959 opererades Set Svanholm för en cancer som senare ut vecklades till en hjärntumör. Trots att han var sjuk och under nästan ständig behandling under sina sista år i livet, gjorde han sommaren 1963 fyra hyllade framträdanden i Wagners Tristan und Isolde i Düsseldorf i en uppsättning regisserad av tonsättarens sonson Wieland Wagner. Svanholm erhöll då, vid 150-årsminnet av Wagners födelse, den stora Richard Wagner-medaljen. NÄR SVANHOLM AVLED följande år, en månad efter sin sextioårsdag, efterlämnade han änkan Ninni Svanholm och parets sex barn. Till musikvänner i kommande generationer efterlämnade han ett konstnärligt arv som inte kan överskattas. DET FINNS MER: 2014 blir det femtio år sedan Set Svanholm gick bort. Till hösten skall biografin Mästersångaren från Västerås, författad av Daniele D. Godor och Marie-Louise Rodén, komma ut på Atlantis förlag. Ett litet smakprov finns att läsa i Pontus Reimers, red., Arkiven sjunger nedslag i svensk musikhistoria (Stockholm 2011) där författarna bidragit med artikeln Set Svanholm spår av en mångfacetterad kulturgärning. Hösten 2014 ges en konsert i Västerås till Set Svanholms minne. Västerås Sinfonietta och inbjudna gästartister medverkar. Den som är intresserad av Säby hembygdsförening och Säby manskör finner information på hemsidan: www.hembygd.se/saby-hembygdsforening För den som vill lyssna på Set Svanholm rekommenderas CD:n Set Svanholm: Unknown Lieder Recitals 1949-1952, utgiven 2012 av Immortal Performances i Kanada, med introduktionstexter av Daniele D. Godor och Stefan Johansson. Det finns också många fina inspelningar som man kan höra på Youtube. 24
^ Den första stora Wagnerrollen: Lohengrin. Kungliga Teatern Stockholm, 1939. han blev snart erkänd som en av tidens främsta Wagnertenorer 25