Sammanträdesprotokoll

1 (69) Plats och tid Sessionssalen, Stadshuset, 14 december kl 13:00-22:05 Beslutande Se sida 2 Övriga deltagare Maria Wiksten, kommunjurist Sofia Köhler, huvudregistrator Utses att justera Maria Holmquist Ek Åke Forslund Justeringens tid och plats 21 december 2015 kl 12:00, kommunledningskontoret Paragrafer 313-346 Sekreterare Maria Wiksten Ordförande Lars-Olof Pettersson Justerande Maria Holmquist Ek Åke Forslund Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunfullmäktige Anslags uppsättande 2016-12-21 Anslags nedtagande 2016-01-15 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret Underskrift/anslaget av Johan Forssell

2 (69) Ledamöter N F Tjänstgörande ersättare N Peter Roslund (S) Helena Stenberg (S), jäv 315 Maria Holmquist Ek (V) Håkan Johansson (M) Lena Vikberg (S) Majvor Sjölund (C), tjg 313-335 Mats Johansson (S), jäv 330 Johnny Åström (NS) Beatrice Åström (S), tjg 313-332 Ann-Louise Hagström (MP) Helena Nilseriksdotter (V) Stefan Askenryd (S) Daniel Bergman (M) Agneta Nilsson (S) Jonas Wikström (S), tjg 313-345 Magnus Häggblad (SD) Ferid Letic (S) Stig Rönnbäck (S) Åke Forslund (FP) Eva-Britt Danielsson (C), tjg 313-335 Ruth Rahkola (S) Christer Lindström (S) Elisabeth Vidman (S) Mikael Borgh (V) Martin Åström (NS) Helén Lindbäck (KD), tjg 313-336 Anders Nordin (SLP) Niklas Dimeus (SLP), tjg 313-335 Lage Hortlund (M) Ida Johansson (S) Ann-Katrine Sämfors (S) Lars U Granberg (S) Yvonne Häggström (S) tjg 313-336 Simon Granberg (MP) Agnetha Eriksson (S) Roland Olofsson (S) Maj-Britt Lindström (S), tjg 313-336 Britt-Louise Nyman (C) Charlotte Elworth (M) Brith Fäldt (V) Lennart Sundberg (S) Peter Eriksson (S), tjg 313-336 Sven Gösta Pettersson (S) Marika Risberg (C) Monika Karlsson (NS) Karl-Erik Jonsson (M) Per Lönnberg (V) Marianne Hedkvist (S) Catrin Gisslin (MP) Christina Lund (KD) Richard Brännström (KD)

3 (69) Elin Håkansson (SD) Robert Håkansson (SD) Göran Stenlund (FP) Ulla Persson (FP) Bo Olovzon (S) Tomas Eklund (S) Anna Bogren Dalberg (S) Johannes Johansson (C) Ulf Karlsson (M) Lars-Olof Pettersson (S)

4 (69) Innehållsförteckning... Sid 313 Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden... 6 314 Prövning av frågan om medborgarskapsceremonier... 7 315 Årsredovisning samt styrelsens ansvarsfrihet för 2014, Samordningsförbundet Activus... 8 316 Avveckling av NBA-koncernen... 9 317 Planprogram gällande Nörd-Haraholmen, Pitholm 1:3... 10 318 Fastställande av tomträtt och tomträttsavgäld Svensbyn 1:30... 11 319 Skärgårdsstrategi Bottenvikens Skärgård... 12 320 Utdelning av Solanderstipendiet... 14 321 Medborgarskapsceremoni... 15 322 Reglemente för folkhälsorådet... 16 323 Principer för flyktingmottagning inklusive ensamkommande barn... 17 324 Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kvartal 3 2015... 19 325 Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) kvartal 3 2015... 20 326 Svar på motion (SD) om införande av förbud mot tiggeri i Piteå kommun... 21 327 Svar på motion (SD) om komplettering av lokala ordningsföreskrifter för Piteå kommun avseende förbud mot insamling av pengar... 26 328 Svar på motion (SLP) om åtgärdsplan mot tiggeri... 29 329 Svar på motion (SLP) om utredning angående romska tiggare och deras barn... 31 330 Svar på motion (SD) om kommunal folkomröstning om ökat mottagande av invandrare... 35 331 Svar på motion (SLP) om pilotprojekt med flyktingmottagning i enskildas hem... 37 332 Svar på motion (SLP) om införande av viktbaserad avgift för hushållsavfall... 39 333 Svar på motion (FP) om tillagning av varm mat på äldreboenden... 42 334 Svar på motion (C) angående att laga maten på våra äldreboenden... 44 335 Svar på motion (MP) om hbt-certifiering av ungdomsmottagningen i Piteå... 49 336 Svar på motion (SD) om avskaffande av månadsavgift för trygghetslarm... 55 337 Svar på interpellation (SD) till kommunalrådet Helena Stenberg (S) angående lägesrapport över flyktingmottagningen... 57 338 Svar på interpellation (FP) om säkerhetsplaner vid Piteå kommuns skolor... 59 339 Redovisning av medborgarförslag som överlåtits till nämnd för beslut... 61

5 (69) 340 Redovisning av obesvarade motioner och medborgarförslag... 62 341 Motion om krisplan med konsekvensanalys... 63 342 Motion om användning av skolan i Holmträsk när Backgårdsskolan renoveras... 65 343 Motion anslagstavlor är en del av "varumärket Piteå"... 66 344 Avsägelse av uppdrag som ledamot i krisledningsnämnden samt fyllnadsval... 67 345 Val av nämndemän 2016-2019... 68 346 Avsägelse av politiska uppdrag i Piteå kommun... 69

6 (69) 313 Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden Diarienr 15KS686 Beslut 1. Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden för åren 2016-2018 ska ske enligt p 2 och 3. 2. Kungörelse med ärendeförteckning annonseras i Piteå Tidningen, samt på kommunens webbplats. 3. Kungörelse utan ärendeförteckning annonseras i Norrbottens Kuriren samt Norrländska Socialdemokraten. 4. Enbart tidning med redaktion på orten betraktas som ortstidning enligt bestämmelserna i Kommunallagen 5 kap 10 samt Kommunfullmäktiges arbetsordning 10. Ärendebeskrivning Enligt Kommunallagen 5 kap 10 ska uppgift om tid och plats för ett kommunfullmäktigesammanträde införas i den eller de ortstidningar som kommunfullmäktige beslutar. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 10 ska annonsering även ske på kommunens webbplats. Enligt samma bestämmelse ska uppgift om de ärenden som ska behandlas införas i ortstidningen/ortstidningarna samt på webbplatsen. Kommunfullmäktige beslutade 15 december 2014, 246, att under 2015 att kungörelse med ärendeförteckning annonseras i Piteå Tidningen, och kungörelse utan ärendeförteckning annonseras i Norrbottens Kuriren, Norrländska Socialdemokraten samt i kommunens sociala medier. Då beslutet var tidsbegränsat till 2015 måste nytt beslut fattas. Yrkande Lars-Olof Pettersson (S): Bifall till förslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 17 november 2015 Kommunstyrelsens protokoll 23 november 2015 327

7 (69) 314 Prövning av frågan om medborgarskapsceremonier Diarienr 15KS433 Beslut Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att åter pröva frågan om när, var och hur medborgarskapsceremonier ska utföras. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen behandlade 23 november 2015 311 ett medborgarförslag angående att medborgarskapsceremonier ska utföras den 6 juni i Badhusparken. Enligt lag är Sveriges kommuner minst en gång per år skyldig att hälsa nya medborgare välkomna genom en medborgarskapsceremoni. Kommunstyrelsen har tidigare beslutat att dessa ceremonier ska ske i samband med kommunfullmäktige sammanträde men det kan dock finnas anledning att ompröva beslutet inför kommande år. Yrkande Lars-Olof Pettersson (S): Bifall till förslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 23 november 2015 311

8 (69) 315 Årsredovisning samt styrelsens ansvarsfrihet för 2014, Samordningsförbundet Activus Diarienr 15KS691 Beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner samordningsförbundet Activus i Piteås årsredovisning för räkenskapsåret 2014 och lägger densamma till handlingarna. 2. Styrelsen för samordningsförbundet Activus i Piteå beviljas ansvarsfrihet för 2014 års förvaltning. Jäv Helena Stenberg (S) anmäler jäv och deltar inte i beslutet eller dess handläggning. Ärendebeskrivning Piteå kommun är, tillsammans med Norrbottens läns landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, medlem i Samordningsförbundet Activus i Piteå. Förbundet bedriver finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet inom Piteå kommuns geografiska område. Syftet med finansiell samordning är att underlätta rehabiliteringssamverkan och uppnå en effektiv resursanvändning. Samordningsförbundets styrelse har upprättat årsredovisning för år 2014. Förbundets revisorer har avgett revisionsberättelse i vilket tillstyrks att förbundsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. Till revisionsberättelsen har bifogats en revisionsrapport, upprättad av PriceWaterhouseCoopers revisionsbyrå. Yrkande Peter Roslund (S): Bifall till förslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag Årsredovisning 2014 för Samordningsförbundet Activus i Piteå Revisionsrapport Revision 2014 Samordngsförbundet Activus Kommunstyrelsens protokoll 23 november 323

9 (69) 316 Avveckling av NBA-koncernen Diarienr 15KS642 Beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avveckla verksamheten i NBA-koncernen, exklusive gasolhanteringen, i enlighet med Piteå Kommunföretag ABs förslag, bilaga 15KS642-1. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till Piteå Kommunföretag ABs koncernvd att verkställa arbetet inom koncernen. 3. Köpeskillingarna för tillgångarna ska baseras på bokförda värden i enlighet med Piteå Kommunföretag ABs förslag, bilaga 15KS642-2. 4. De underskott som uppstår i NBA och Norrgasol ska täckas av koncernbidrag från Piteå Kommunföretag AB. Ärendebeskrivning Styrelsen för Piteå Kommunföretag AB (PIKAB) beslutade 26 oktober 2015, 57, att föreslå kommunfullmäktige godkänna att verksamheten av NBA-koncernen avvecklas, med undantag för gasolhanteringen. NBA-koncernen består i dag av moderbolaget, NBA Energi- och miljöutveckling AB, samt dess dotterbolag Norrgasol AB. Förslaget innebär att nuvarande verksamheter och tillgångar inom NBA-koncernen, utom de som behövs för gasolhanteringen, i huvudsak förvärvas av andra bolag inom PIKABkoncernen. Bakgrunden till Piteå Kommunföretag ABs förslag är att ett behov av att renodla verksamheten inom de olika delarna i koncernen genom en anpassning till övriga bolags ansvarsområden. Enligt gällande policy för Piteå kommuns bolag ska kommunfullmäktige få ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas, samt godkännande av försäljning och förvärv av bolags rörelse, varför PIKAB har hänskjutit ärendet till kommunfullmäktiges prövning. Yrkande: Peter Roslund (S), Magnus Häggblad (SD): Bifall till förslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag Piteå Kommunföretag ABs styrelseprotokoll 26 oktober 2015, 57, med bifogat PM

10 (69) 317 Planprogram gällande Nörd-Haraholmen, Pitholm 1:3 Diarienr 15KS636 Beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner planprogram gällande Nörd-Haraholmen, Pitholm 1:3, enligt samhällsbyggnadsnämndens förslag 13 oktober 2015, 157. 2. I detaljplanearbetet ska det särskilt redovisas på vilket sätt områdets höga naturvärden kan bevaras vid expolateringen. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 13 oktober 2015, 157, att föreslå kommunfullmäktige godkänna ett förslag till planprogram gällande Nörd-Haraholmen, Pitholm 1:3. Planprogrammet syftar till att utreda förutsättningarna för lokalisering av ett nytt fritidshusområde på Nörd-Haraholmens sydöstra sida. Den föreslagna markanvändningen är i strid med nu gällande översiktsplan som redovisar markområdet som skog, viktigt hänsynsområde. Utredningsområdet ligger relativt nära Piteå centralort och bedöms vara attraktivt för fritidsbebyggelse. Yrkande Peter Roslund (S), Majvor Sjölund (C), Brith Fäldt (V), Pär Lönnberg (V), Lage Hortlund (M), Robert Håkansson (SD), Marika Risberg (C): Bifall till kommunstyrelsens förslag Niklas Dimeus (SLP): Avslag på kommunstyrelsens förslag Majvor Sjölund (C), Peter Roslund (S), Robert Håkansson (SD), Marika Risberg (C), Brith Fäldt (V): Om kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag ska följande tillägg göras: I detaljplanearbetet ska det särskilt redovisas på vilket sätt områdets höga naturvärden kan bevaras vid exploateringen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det föreligger två huvudförslag, bifall och avslag till kommunstyrelsens förslag. Om kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag prövas tilläggsyrkandet. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Därefter prövar ordföranden tilläggsyrkandet och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med tilläggsyrkandet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 23 november 2015 325 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 13 oktober 2015, 157 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 3 november 2015

11 (69) 318 Fastställande av tomträtt och tomträttsavgäld Svensbyn 1:30 Diarienr 15KS656 Beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner att Svensbyn 1:30 upplåts med tomträtt. 2. Tomträttsavgälden beräknas enligt 5% avgäldsränta/år av marknadsvärdering Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 13 oktober 2015, 144, att föreslå kommunfullmäktige att Svensbyn 1:30 skulle upplåtas med tomträtt, samt hur tomträttsavgälden skulle beräknas. Samhällsbyggnadsnämnden kan i normalfallet själv fatta beslut om tomträtt och avgälder, under förutsättning av att aktuell fastighet ingår i ett område där villkoren sedan tidigare bestämts av kommunfullmäktige. Svensbyn 1:30 ingår inte i ett sådant område, varför samhällsbyggnadsnämnden hänskjutit beslutet till kommunfullmäktige. Yrkande Peter Roslund (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket även blir kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 13 oktober 2015, 144 Kommunstyrelsens protokoll 23 november 2015, 324

12 (69) 319 Skärgårdsstrategi Bottenvikens Skärgård Diarienr 15KS103 Beslut 1. Kommunfullmäktige antar skärgårdsstrategi Bottenvikens skärgård enligt bilaga 15KS103-9, med korrigering enligt beslutets punkt 2 och 3. 2. Beslutet villkoras med att det i framtida upplagor av skärgårdsstrategin tydligt markeras att Bondökanalen ingår i den inre farleden längs kusten. Korrigeringen ska vara gjord innan sommaren 2016. Detta gäller under hela strategins löptid d.v.s. t o m 2020. 3. Jävre ska ingå som en anslutningsled från inre farled. Protokollsanteckning Lage Hortlund (M): Strandskyddet bör begränsas för att kunna öka bebyggelsen i skärgården. Ärendebeskrivning Det har funnits en skärgårdsstrategi för Bottenvikens skärgård, som ursprungligen gällde till och med 2014. I strategin definierades området som bestående av Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå kommuner. Länsstyrelsen i Norrbottens län tog under 2014/15 fram ett förslag till ny skärgårdsstrategi avseende perioden 2014 2020, förslaget remitterades bland annat till Piteå kommun. Kommunstyrelsen avgav yttrande 30 mars 2015, 132. I yttrandet påpekades bland annat att det ska markeras att Bondökanalen ingår i den inre farleden längs kusten. Länsstyrelsen i Norrbottens län har översänt den slutliga versionen av skärgårdsstrategin, för antagande i de kommuner som ingår i området. I den slutliga versionen, finns Bondökanalen omtalad på följande sätt Arbetet med att gräva kanal genom Bondön avslutas i december 2014 och ska vara klar att tas i bruk från 2015. Kanalen är viktig för att förverkliga den inre farleden i Piteå-området och för utveckling av skärgårdslivet. Kanalen förkortar sträckan från Piteås södra hamn och norrut avsevärt och bidrar också till en mer skyddad inre farled. Den sparar också på miljön genom att resan blir kortare. I till strategin bifogad karta är dock kanalen enbart markerad med svag grå färg, något som gör att den i praktiken är nästa omöjlig att hitta. Den motivering som, på förfrågan, lämnats till detta är att förslaget skrevs under 2014 då det inte var klart om kanalen skulle vara klar under 2015. Kommunstyrelsen finner det synnerligen anmärkningsvärt att Bondökanalen, trots det tydliga påpekandet i Piteå kommuns yttrande, inte har markerats som en del av inre farled. Förklaringen, att förslaget upprättades under 2014, kan inte tillmätas någon större betydelse med tanke på att yttranden samlades in under våren 2015, och att det i Piteå kommuns yttrande tydligt påpekades att Bondökanalen ska markeras. Förslaget har nu antagits i flera av de samverkande kommunerna, men det finns trots detta anledning att med skärpa påpeka att framtida upplagor av programmet måste korrigeras.

13 (69) Yrkande Peter Roslund (S), Lage Hortlund (M), Britt-Louise Nyman (C), Niklas Dimeus (SLP), Johnny Åström (NS), Catrin Gisslin (MP): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Britt-Louise Nyman (C), Peter Roslund (S), Johnny Åström (NS): Bifall till kommunstyrelsens förslag med tilläggsyrkandet: Jävre ingår som en anslutningsled från inre farled. Ordförande ställer proposition och finner att det föreligger ett förslag samt ett tilläggsyrkande. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Därefter prövar ordföranden tilläggsyrkandet och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med tilläggsyrkandet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 23 november 2015 330 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 17 november 2015 Bottenvikens skärgård, skärgårdsstrategi

14 (69) 320 Utdelning av Solanderstipendiet Kommunfullmäktiges ordförande Lars-Olof Pettersson (S) meddelar att Simon Jarblad och Moa Lundberg mottagit Solanderstipendiet.

15 (69) 321 Medborgarskapsceremoni Varje kommun är enligt lag skyldiga att hålla en medborgarskapsceremoni för att högtidlighålla nya medborgare som är folkbokförda i kommunen. Kommunstyrelsen har beslutat att denna ceremoni ska äga rum i samband med ett kommunfullmäktige. Medborgarskapsceremonin inleds av kommunstyrelsens ordförande Peter Roslund (S) med ett anförande där han hälsade alla nya Pitebor välkomna till Sverige och Piteå. Därefter uppmärksammas de nya medborgarna varvid diplom och standar utdelas.

16 (69) 322 Reglemente för folkhälsorådet Diarienr 15KS643 Beslut Kommunfullmäktige fastställer reglemente för folkhälsorådet enligt bilaga 15KS643-4. Ärendebeskrivning Folkhälsorådet beslutade 10 september 2015, 4, att föreslå kommunfullmäktige fastställa ett reglemente för folkhälsorådet. Detta då ett sådant har saknats, folkhälsorådets verksamhet har därför i viss mån varit oreglerad. Kommunledningskontoret har anpassat folkhälsorådets förslag till den mall som använts vid upprättande av andra reglementen i Piteå kommun. Yrkande Helena Stenberg (S); Catrin Gisslin (MP), Håkan Johansson (M): Bifall till kommunstyrelsens förslag med ändringen i punkten rådets sammansättning: att rådets sammansättning består av två representanter från kommunstyrelsen varav en representant är rådets ordförande samt en representant från kommunledningskontoret. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag Folkhälsorådets protokoll 10 september 2015, 4 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 17 november 2015 Kommunstyrelsens protokoll 23 november 2015 329

17 (69) 323 Principer för flyktingmottagning inklusive ensamkommande barn Diarienr 15KS692 Beslut Kommunfullmäktige delegerar till kommunstyrelsen i samråd med samhällsbyggnadsnämnden att avtala med Migrationsverket om ensamkommande flyktingbarn enligt Migrationsverkets framräknade kommuntal. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 28 september 2015, dnr 15KS 549, att utöka avtalet med Migrationsverket för flyktingmottagning upp till 300 personer per år inklusive ensamkommande flyktingbarn som fått uppehållstillstånd. Samhällsbyggnadsnämnden gavs i delegation av kommunfullmäktige att inom dessa 300 personer utöka avtalet med Migrationsverket för ensamkommande barn upp till 100 personer och tillhandahålla boende för 100 ensamkommande barn. För närvarande har Samhällsbyggnadsnämnden avtal med Migrationsverket för 64 ensamkommande bar och tar i dagsläget emot ca 100 barn. Kommuntalet som Migrationsverket har framräknat för Piteå kommun 2016 är 167 ensamkommande flyktingbarn. Vid tecknade av avtal med Migrationsverket får Piteå kommun dels en dagersättning per barn och dels ersättning för en omställningstid på 9 månader om anvisningarna upphör eller minskar. För det antal som Piteå kommun saknar avtal med Migrationsverket erhålles dagersättning. Att teckna avtal för kommuntalet för mottagande av ensamkommande flyktingbarn ger bättre planeringsförutsättningar och en större trygghet för Piteå kommun i det fall det sker förändringar avseende mottagandet från Migrationsverket. Yrkande Helena Stenberg (S), Helèn Lindbäck (KD), Brith Fäldt (V), Catrin Gisslin (MP), Håkan Johansson (M), Majvor Sjölund (C): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Robert Håkansson (SD), Magnus Häggblad (SD): Avslag på kommunstyrelsens förslag. Niklas Dimeus (SLP): Tilläggsyrkande till kommunstyrelsens förslag Att samhällsbyggnadsnämnden i delegation med kommunstyrelsen måste redovisa förslaget avseende avtal med Migrationsverket till kommunfullmäktige. Helena Stenberg (S): Avslag på tilläggsyrkandet. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det föreligger två förslag; bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till kommunstyrelsens förslag samt ett tilläggsyrkande till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden prövar först bifall och avslag till kommunstyrelsen förslag och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Därefter prövas tilläggsyrkandet där ordföranden finner att kommunfullmäktige avslår det.

18 (69) Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 23 november, 345.

19 (69) 324 Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kvartal 3 2015 Diarienr 15KS707 Beslut Kommunfullmäktige lägger redovisningen till handlingarna. Ärendebeskrivning Enligt Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) 28h ska socialnämnden kvartalsvis rapportera till kommunfullmäktige om beslut om bistånd som inte verkställts inom tre månader från beslutsdagen samt gynnande beslut som avbrutits och inte verkställts på nytt inom samma period. Socialnämnden lämnar rapport för kvartal 3 2015. Yrkande Agnetha Eriksson (S): Bifall till kommunstyrelens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag Socialnämndens protokoll 18 november 2015, 195

20 (69) 325 Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) kvartal 3 2015 Diarienr 15KS708 Beslut Kommunfullmäktige lägger redovisningen till handlingarna. Ärendebeskrivning Enligt Socialtjänstlagen 16 kap, 6 ska socialnämnden en gång per kvartal lämna rapport till kommunfullmäktige angående gynnande biståndsbeslut som inte verkställts samt över gynnande beslut som avbrutits och inte verkställts på nytt inom rapporteringsperioden. Socialnämnden lämnar rapport för kvartal 3 2015. Yrkande Agnetha Eriksson (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag Socialnämndens protokoll 18 november 2015, 194, med bifogad redovisning

21 (69) 326 Svar på motion (SD) om införande av förbud mot tiggeri i Piteå kommun Diarienr 15KS42 Beslut Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamöterna Magnus Häggblad (SD) och Elin Håkansson (SD) överlämnar rubricerade motion och anför följande: På senare år har tiggeri på offentlig plats uppenbarat sig i många av Sveriges större, men även medelstora och mindre städer. Piteå är inget undantag. För kommuninvånarnas trivsel, välbefinnande och trygghet anser Sverigedemokraterna att offentligt tiggeri skall förbjudas. Olika undersökningar pekar på ett utbrett stöd för ett tiggeriförbud, och utöver det negativa och tråkiga inslag i gatubilden som det utgör så riskerar turister få ett felaktigt negativt intryck av vår kommun. Problemet är dessutom till största del ett importerat problem där medborgare från främst Rumänien utgör den skara som tigger. Detta vill vi sätta stopp för då det inte är vår uppgift att vara andra EU-länders socialbyrå. Till och med Rumäniens ambassadör Raduta Matache anser att svenska kommuner skall förbjuda gatutiggeri. Det är också viktigt ur ett kriminalpreventivt perspektiv att vi stävjer tiggeriet. Till skillnad från flera av våra grannländer som redan har ett förbud mot tiggeri har Sverige som helhet ännu inte ett sådant. Sverigedemokraternas åsikt på både lokal och rikstäckande nivå är att ett sådant förbud måste till snarast möjligt. Vi anser tiggeriverksamhet skall motarbetas å det kraftigaste av kommunen och berörda myndigheter. För detta krävs bland annat att kommunens samarbete med Polismyndigheten utökas och förbättras och att det i den kommunala ordningsstadgan införs ett förbud mot offentligt tiggeri. Sverigedemokraterna anser att det för all denna verksamhet på offentlig plats på förhand skall ansökas om tillstånd vare sig det gäller tiggeri, rosförsäljning eller dylikt. Mot bakgrund av ovanstående yrkar Sverigedemokraterna på att Piteå kommun i sin lokala ordningsstadga skall ha ett totalförbud mot tiggeri på offentlig plats och område som kommunen jämställt med sådan plats. Kommunfullmäktige har den 16 februari 2015, 67 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 4 november 2015: Historiskt sett har tiggeri förekommit i Sverige tidigare, men efter att de sociala skyddsnäten byggts upp i mitten av 1900-talet och skillnader i förmögenhet minskat upphörde tiggeriet. 1965 avskaffades lösdriverilagen eftersom behovet att tigga ansågs undanröjt och lagen därför inte längre ansågs behövlig. Lagen ersattes istället med en lag om samhällsfarlig asocialitet, vilken sällan har tillämpats och avskaffades i samband med 1982 års socialtjänstreform. Tiggare på gatorna i Sverige var också en mycket ovanlig syn fram till mitten av 1990-talet. Psykiatrireformen 1995 ändrade på detta. När mentalsjukhusen stängdes och dess patienter

22 (69) slussades ut i samhället, var några oförmögna att ta hand om sig själva och hamnade utanför den omvårdnad som ställer krav på den sökande. Utvidgningen av EU, med tolv nya östeuropeiska länder 2004 och 2007 gjorde det möjligt för sämre lottade människor därifrån, inte minst romer från Rumänien och Bulgarien (EUmedlemmar 2007), att söka sig till andra länder. I spåren av den ekonomiska krisen i södra Europa har tiggare från forna öststater börjat resa till norra Europa istället för till medelhavsländerna. Tiggeri, att utan någon motpresttion utbe sig om ekonomiskt understöd, är i sig inte straffbart eller annars otillåtet enligt svensk lag. I vissa fall kan det dock finnas anledning att pröva om det är fråga om verksamhet som omfattas av tillstånd enligt exempelvis ordningslagen (1993:1617) eller lokala föreskrifter. Det gäller dock att vara medveten om att EU-rätten reser hinder mot att avvisa en EU-medborgare med hänvisning enbart till att han eller hon kan antas komma att tigga i Sverige. I Sverige är tiggeri inte heller straffbart i fall då det bedrivs i former som kan beskrivas som organiserade, om man med detta menar att enskilda som tigger samordnar sina aktiviteter samt bor, reser och lever tillsammans. Att på detta sätt organisera tiggeri behöver inte vara brottsligt så länge det inte sker på ett otillbörligt sätt, det vill säga ingen får luras eller tvingas att utföra tiggeriverksamhet åt någon annan. I sådana fall kan människohandel för tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte enligt 4 kap. 1 a brottsbalken (2010-371) bli aktuellt. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Som det framgår av beskrivningen ovan så är det inte förbjudet att tigga i Sverige så länge det inte är tvingande (det vill säga människohandel) eller påstridigt (ofredande). Gatumusicerande räknas inte som tiggeri, inte heller att exempelvis sälja en tidskrift där behållningen går till de som behöver. Problemet är inte att vi pitebor ser tiggarna, utan problemet är att dessa människor har sådana usla levnadsvillkor i sina hemländer att det är bättre för dem att resa hundratals mil för att sitta på en trottoar och tigga. Den fria rörligheten inom EU gör att vi nu ser problemen som de faktiskt är och jag har svårt att se hur ett förbud av tiggeri förbättrar situationen för dessa människor. Världen blir inte bättre av att gömma undan ett problem som tyvärr är en realitet. Man kan inte förbjuda fattigdom. Det måste till andra lösningar och det är i första hand en fråga som måste hanteras nationer emellan och genom EU. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige att avslå motionen.

23 (69) Yrkande Peter Roslund (S), Helèn Lindbäck (KD), Brith Fäldt (V), Catrin Gisslin (MP), Åke Forslund (FP), Mats Johansson (S) och Ulla Persson (FP): Bifall till kommunstyrelsens förslag Magnus Häggblad (SD), Robert Håkansson (SD): Bifall till motionen Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det finns två förslag, bifall till kommunstyrelsens förslag och bifall till motionen. Ordförande ställer därefter yrkandena mot varandra och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs enligt följande propositionsordning: Ja: Bifall till kommunstyrelsens förslag Nej: Bifall till motionen. Vid omröstningen, som genomförs medelst upprop enligt bifogade förteckning, avges 48 jaröster och 2 nej-röster, 1 ledamot är frånvarande. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutat i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag Motion Kommunstyrelsens protokoll 23 november 2015, 334

24 (69) Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ja Nej Frånvarande S Peter Roslund S Helena Stenberg V Maria Holmquist Ek M Håkan Johansson S Lena Vikberg C Majvor Sjölund S Mats Johansson NS Johnny Åström S Beatrice Åström MP Ann-Louise Hagström V Helena Nilseriksdotter S Stefan Askenryd M Daniel Bergman S Agneta Nilsson S Jonas Wikström SD Magnus Häggblad S Ferid Letic S Stig Rönnbäck FP Åke Forslund C Eva-Britt Danielsson S Ruth Rahkola S Christer Lindström S Elisabeth Vidman V Mikael Borgh NS Martin Åström KD Helén Lindbäck SLP Anders Nordin SLP Niklas Dimeus M Lage Hortlund S Ida Johansson S Ann-Katrine Sämfors S Lars U Granberg S Yvonne Häggström MP Simon Granberg S Agnetha Eriksson S Roland Olofsson S Maj-Britt Lindström C Britt-Louise Nyman M Charlotte Elworth V Brith Fäldt S Lennart Sundberg S Peter Eriksson S Sven Gösta Pettersson C Marika Risberg NS Monika Karlsson M Karl-Erik Jonsson

25 (69) V Per Lönnberg Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ja Nej Frånvarande S Marianne Hedkvist MP Catrin Gisslin KD Christina Lund KD Richard Brännström SD Elin Håkansson SD Robert Håkansson FP Göran Stenlund FP Ulla Persson S Bo Olovzon S Tomas Eklund S Anna Bogren Dalberg C Johannes Johansson M Ulf Karlsson S Lars-Olof Pettersson Resultat 48 2 1

26 (69) 327 Svar på motion (SD) om komplettering av lokala ordningsföreskrifter för Piteå kommun avseende förbud mot insamling av pengar Diarienr 15KS273 Beslut Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamöterna Magnus Häggblad (SD) och Elin Håkansson (SD), samt tjänstgörande ersättaren Robert Håkansson (SD), har inkommit med rubricerade motion, och anför följande: I dokumentet Allmännalokala ordningsföreskrifter för Piteå kommun kan man under 12 läsa följande: Ambulerande försäljning får inte ske på följande platser: Rådhustorget, Storgatan delen VästergatanRådhustorget, Uddmansgatan delen HamngatanPrästgårdsgatan, den del av kvarteret Linden som utgör offentlig plats och som gränsar till Storgatan (området intill Lindex) samt den del av Småstadens affärscentrum som utgör offentlig plats. Med ambulerande försäljning avses sådan gatuförsäljning som tar offentlig plats i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och som därför inte kräver tillstånd enligt 3 kap 1 ordningslagen. De allmänna lokala ordningsföreskrifterna reviderades senast år 2003, då dagens problematik med tiggande EUmedborgare i snart sagt varje gathörn och utanför butiker var både fjärran och obefintligt. Därför anser Sverigedemokraterna att en ny revision vore på sin plats, och att i samband med detta vore det lämpligt att göra om 12 enligt nedan: Rubriken ovanför 12 byts ut mot följande lydelse: Ambulerande försäljning samt insamling av pengar på allmän plats Nuvarande 12 byter namn till 12a, och ändras så att den får följande lydelse: 12a Ambulerande försäljning får inte ske på offentlig eller annan plats som jämställts med offentlig plats enligt 2 i detta dokument. Med ambulerande försäljning avses sådan gatuförsäljning som tar offentlig plats i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och som därför inte kräver tillstånd enligt 3 kap 1 ordningslagen. En 12b införs med följande lydelse: 12b För insamling av pengar i bössor och liknande, som inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning, krävs tillstånd av polismyndigheten. En lista på andra svenska kommuner och städer som infört liknande formulering i sina lokala ordningsregler bifogas motionen Sverigedemokraterna Piteå yrkar:

27 (69) Att: Ovanstående ändringar införs i dokumentet Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Piteå kommun. Att: omfattningen ändras från att gälla endast kommunens medborgare till att även innefatta den som vistas i kommunen under längre eller kortare perioder. Kommunfullmäktige har den 13 april 2015, 140 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 4 november 2015: Historiskt sett har tiggeri förekommit i Sverige tidigare, men efter att de sociala skyddsnäten byggts upp i mitten av 1900-talet och skillnader i förmögenhet minskat upphörde tiggeriet. 1965 avskaffades lösdriverilagen eftersom behovet att tigga ansågs undanröjt och lagen därför inte längre ansågs behövlig. Lagen ersattes istället med en lag om samhällsfarlig asocialitet, vilken sällan har tillämpats och avskaffades därför i samband med 1982 års socialtjänstreform. Tiggare på gatorna i Sverige var också en mycket ovanlig syn fram till mitten av 1990-talet. Psykiatrireformen 1995 ändrade på detta. När mentalsjukhusen stängdes och dess patienter slussades ut i samhället, var några oförmögna att ta hand om sig själva och hamnade utanför den omvårdnad som ställer krav på den sökande. Utvidgningen av EU, med tolv nya östeuropeiska länder 2004 och 2007 gjorde det möjligt för sämre lottade människor därifrån, inte minst romer från Rumänien och Bulgarien (EUmedlemmar 2007), att söka sig till andra länder. I spåren av den ekonomiska krisen i södra Europa har tiggare från forna öststater börjat resa till norra Europa istället för till medelhavsländerna. Tiggeri, att utan någon motpresttion utbe sig om ekonomiskt understöd, är i sig inte straffbart eller annars otillåtet enligt svensk lag. I vissa fall kan det dock finnas anledning att pröva om det är fråga om verksamhet som omfattas av tillstånd enligt exempelvis ordningslagen (1993:1617) eller lokala föreskrifter. Det gäller dock att vara medveten om att EU-rätten reser hinder mot att avvisa en EU-medborgare med hänvisning enbart till att han eller hon kan antas komma att tigga i Sverige. I Sverige är tiggeri inte heller straffbart i fall då det bedrivs i former som kan beskrivas som organiserade, om man med detta menar att enskilda som tigger samordnar sina aktiviteter samt bor, reser och lever tillsammans. Att på detta sätt organisera tiggeri behöver inte vara brottsligt så länge det inte sker på ett otillbörligt sätt, det vill säga ingen får luras eller tvingas att utföra tiggeriverksamhet åt någon annan. I sådana fall kan människohandel för tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte enligt 4 kap. 1 a brottsbalken (2010-371) bli aktuellt.

28 (69) Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Som det framgår av beskrivningen ovan så är det inte förbjudet att tigga i Sverige så länge det inte är tvingande (det vill säga människohandel) eller påstridigt (ofredande). Gatumusicerande räknas inte som tiggeri, inte heller att exempelvis sälja en tidskrift där behållningen går till de som behöver. Problemet är inte att vi pitebor ser tiggarna, utan problemet är att dessa människor har sådana usla levnadsvillkor i sina hemländer att det är bättre för dem att resa hundratals mil för att sitta på en trottoar och tigga. Den fria rörligheten inom EU gör att vi nu ser problemen som de faktiskt är och jag har svårt att se hur ett förbud av tiggeri förbättrar situationen för dessa människor. Världen blir inte bättre av att gömma undan ett problem som tyvärr är en realitet. Man kan inte förbjuda fattigdom. Det måste till andra lösningar och det är i första hand en fråga som måste hanteras nationer emellan och genom EU. Lokala ordningsföreskrifter är ett tillägg till ordningslagen som endast gäller i en enskild kommun och får inte stå i strid mot nationell lag. Den gäller också för alla personer som vistas i kommunen, inte enbart för de som är bofasta här. Den lokala ordningsföreskriften möjliggör att ha lokala regler för att upprätthålla säkerhet och ordning vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, vilket inte är problemet med att tiggare sitter på våra trottoarer. Därför är det ytterst tveksamt om ett förbud mot tiggeri i den lokala ordningsstadgan är förenligt med svensk lag. En skrivning i den lokala ordningsföreskriften löser inte heller problemet med fattigdom. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige att avslå motionen. Yrkande Peter Roslund (S), Helèn Lindbäck (KD), Maria Holmquist Ek (V): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Robert Håkansson (SD), Magnus Häggblad (SD): Bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det föreligger två förslag; bifall till kommunstyrelsens förslag och bifall till motionen. Ordföranden prövar yrkandena och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag Motion Kommunstyrelsens protokoll 23 november 2015, 332

29 (69) 328 Svar på motion (SLP) om åtgärdsplan mot tiggeri Diarienr 15KS284 Beslut Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SkolP) har inlämnat en motion om åtgärdsplan mot tiggeri. I motionen lämnas förslag på olika åtgärder för att minska förekomsten av tiggeri i Piteå kommun. Motionen redovisas i bilaga 15KS284-1. Kommunfullmäktige har den 13 april 2015, 147 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Motionären yrkar på olika förslag på åtgärder för att minska förekomsten av tiggeri i Piteå kommun. Den fria rörligheten inom EU innebär att människor kan röra sig fritt. Fattigdomen kommer inte att försvinna, det är en realitet. Därför skulle den ideella sektorn kunna ha en betydelse när det gäller att bidra i dessa frågor. De initiativ som finns i motionen kan säkert vara föremål för ideella organisationer och enskilda människor att genomföra. Vår skyldighet som kommun är att om det finns barn här har vi en uppsiktsplikt över dessa, medan vuxna har ett eget ansvar att söka hjälp via exempelvis socialtjänsten. Där sker en individuell prövning, precis som för vilken pitebo som helst som söker hjälp hos dem. Vi kan inte ha kollektiva prövningar enligt lag. Detta är våra skyldigheter. Utöver detta för vi en dialog, framför allt med Piteå kristna råd, som själva har visat att de har ett engagemang i frågan. Det finns även andra goda exempel där föreningar, företag och enskilda gjort en insats. Det är dock inte kommunens uppgift att organisera detta arbete. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige att avslå motionen. Yrkande Helena Stenberg (S), Robert Håkansson (SD): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Niklas Dimeus (SLP): Avslag på kommunstyrelsen förslag.

30 (69) Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det föreligger två förslag, bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på kommunstyrelsen förslag. Ordföranden prövar förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag Motion Kommunstyrelsens protokoll 23 november 2015, 333

31 (69) 329 Svar på motion (SLP) om utredning angående romska tiggare och deras barn Diarienr 14KS432 Beslut Kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad. Ärendebeskrivning Anders Nordin (SkolP) överlämnar en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade. I motionen yrkas att det tillsätts en utredning för att ta reda på vad kommunen har för skyldigheter och vad de kommunala organen kan åstadkomma tillsammans med andra samhällsfunktioner för att på bästa sätt hjälpa de romska tiggarna, samt att på lämpligaste sätt insamla kunskaper från medborgare i kommunen, från företag och andra kommuner för att åstadkomma en handlingsplan som kan användas som beredskap om/när fler romer kommer till Piteå med sina barn. Motionen redovisas i bilaga 14KS432-1. Kommunfullmäktige har den 17 november 2014, 194 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Samhällsbyggnadsnämndens yttrande den 28 april 2015, 61 samt socialnämndens yttrande den 22 april 2015, 62: Kommunfullmäktige har för yttrande överlämnat en motion om utredning angående romska tiggare och deras barn till Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning. I samverkan med Socialtjänsten har följande underlag tagits fram. Bakgrund Frågan om EU/EES-medborgare som i huvudsak försörjer sig genom att tigga har ökat väsentligt under de senaste åren i Sverige och då också i Piteå. Aktuella regelverk finns som kompetensreglerna enligt kommunallagen, uppehållsrätten, lokala ordningsföreskrifter, regler om avhysning samt kommunernas och landstingens skyldigheter enligt hälso- och sjukvårdslagen, skollagen och socialtjänstlagen för utsatta EU-medborgare i Sverige. Nya frågor och nya uppgifter för kommuner, regioner, och landsting har uppkommit och frågor om vilka skyldigheter det offentliga har gentemot dessa EU-medborgare har aktualiserats. På nationell nivå pågår insatser för att tydliggöra lagar och andra styrdokument som reglerar frågor inom området EU/EES-medborgare som vistas i Sverige. Regeringens agerande just nu: Regeringen har inte för avsikt att ändra på den fria rörligheten eller att införa ett förbud mot tiggeri. Regeringen har tillsatt en ny nationell samordnare, Martin Valfridsson, för arbetet med

32 (69) utsatta EU-medborgare. Samverkan är centralt i arbetet det är regeringens roll att föra dialog med hemländerna. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har en arbetande grupp med uppdrag att: Kartlägga hur situationen ser ut i kommunerna. Se vad andra myndigheter gör i frågan. Resultat i form av en handlingsplan/rekommendation till kommunerna. SKL tog sitt första politiska ställningstagande i juni 2014, och har sedan dess även tagit ytterligare ett ställningstagande om den samordnare som tillsattes av regeringen. Det första ställningstagandet handlade om att fastställa att det är en fråga om fattigdom och inget annat. Det är en utsatt grupp som inte är del av någon organiserad kriminalitet. Frågan är av internationell karaktär, även om den har fått konsekvenser lokalt. SKL vill lyfta fram det internationella perspektivet och hur de jobbar med hemländerna. En viktig del i detta är att den europeiska socialfonden måste fungera i hemländerna. Ansvar reglerade i aktuella styrdokument Socialnämnden Socialnämnden har i beslutade riktlinjer för 2015 följande skrivning avseende EU/EESmedborgare. EU/EES-medborgare omfattas av den generella regeln att uppehållstillstånd inte krävs av utlänningar för att vistas i Sverige i upp till tre månader. En person kan ha rätt att uppehålla sig i Sverige i mer än tre månader utan uppehållstillstånd om den enskilde exempelvis arbetar eller studerar i Sverige, är här som turist eller är pensionär. För att dessa personer ska få uppehållsrätt krävs att de har tillräckliga tillgångar för sin försörjning under tiden de vistas i Sverige. Nödprövning och akut bistånd Med hänvisning till kommunens yttersta ansvar ska en så kallad nödprövning göras om en sökande hävdar att nödsituation föreligger. Ekonomiskt bistånd till akuta behov för livsuppehållet kan beviljas efter individuell prövning. Vid bedömningen ska hänsyn tas till om det finns barn i hushållet, och deras situation ska särskilt uppmärksammas. Föräldrar ska i detta sammanhang informeras om det ekonomiska ansvar föräldraskapet innebär och utgångspunkten att de som inom ramen för sin förmåga och de ekonomiska resurserna har huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnet. Personer som tillfälligt vistas i kommunen Personer som inte bedöms ha hemvist i en kommun där de tillfälligt vistas har bara rätt till bistånd för att avhjälpa 2en akut nödsituation som inte går att lösa på annat sätt. Samma bedömning kan göras när en EU/EES-medborgare bedöms sakna uppehållsrätt och därmed sin egentliga hemvist i Sverige. Detta gäller exempelvis personer som har sökt sig till Sverige utan att ha realistiska möjligheter att göra sig gällande på den svenska arbetsmarknaden. Som vid alla ansökningar om ekonomiskt bistånd måste socialnämnden göra en individuell bedömning av den enskildes biståndsbehov och om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Om personen bedöms befinna sig i kommunen tillfälligt kan biståndet begränsas till att avhjälpa en

33 (69) akut nödsituation. I praktiken innebär det oftast att personen får enstaka bistånd till mat, logi eller resa till sin hemkommun eller sitt hemland. Som framgår av texten ovan så har socialnämnden ett ansvar för att barn som bor och vistas i kommunen får den vård om omsorg som det behöver. Så gäller även EU/EES-medborgare. Om socialnämnden får kännedom om att ett barn kan vara i behov av hjälp, stöd eller skydd så är nämnden skyldig att utreda och bedöma om det finns skäl för nämnden att erbjuda stöd eller ingripa för barnets/barnens skydd. Vuxenutbildning EU-medborgare som arbetar, studerar eller har egna medel för sin försörjning har automatiskt uppehållsrätt i Sverige och behöver därför inte registrera sig eller ansöka om uppehållstillstånd hos Migrationsverket. Man har även rätt att starta och driva eget företag. Efter fem år har man möjlighet att få permanent uppehållsrätt. Samhällsbyggnad kan erbjuda EU-medborgare, som uppfyller kraven enligt ovan att söka till SFI. Urval och antagning till SFI görs enligt gällande förordning. Samhällsbyggnad kan erbjuda EU-medborgare, som uppfyller kraven enligt ovan, möjlighet att delta i arbetsmarknadsprogram om EU-medborgaren anvisas detta från annan myndighet. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige bifalla motionen, att ge att kommunledningskontoret i uppdrag att utifrån strukturell nivå tydliggöra kommunens ansvar, skyldigheter och möjligheter att agera då det gäller EU/EES-medborgare inom kommunen i utsatta situationer. Att utredningen genomförs i samverkan med Socialtjänsten, Samhällsbyggnad och Utbildningsförvaltningen samt att andra delar av kommunal verksamhet ska involveras utifrån identifierat behov. Som en del av uppdraget görs kunskapsinsamling på lokal-, regional, -nationell och EU-nivå. Barn- och utbildningsnämndens yttrande den 25 mars, 40: Rättsläget i frågan om utbildning för barn från andra EU-länder i Sverige är inte klarlagt. Skolverket har i en skrivelse till regeringen önskat ett tydliggörande. De exempel som Skolverket har uppmärksammat är: Frågan om vilka kategorier av barn och vuxna som har rätt till utbildning och annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, Vilka utbildningsformer och annan verksamhet enligt skollagen som dessa EUmedborgare har rätt till, Hur utbildning och annan verksamhet enligt skollagen för olika kategorier av EUmedborgare ska finansieras samt Möjlighet för skolhuvudmän att också på frivillig väg erbjuda skollagreglerad utbildning eller annan verksamhet. Riktlinjer finns framtagna för mottagande av nyanlända elever i grundskolan och grundsärskolan i Piteå kommun. Regeringen har i Prop. 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång förslag på definition av nyanländ som ska införas i skollagen. Med nyanländ elev avses en elev som har anlänt till Sverige och har påbörjat sin utbildning här efter den tidpunkt då skolplikten inträder.

34 (69) Ingen vårdnadshavare i ovanstående kategorier har ansökt om utbildning för sitt barn i Piteå kommun enligt skollagen till följd av EU-rätten." Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Den utsatta situationen för tiggande, som tillfälligt kommer till Sverige, har lett till att regeringen beslutat att tillsätta en nationell samordnare för att bland annat försöka underlätta samarbete mellan exempelvis kommuner och frivilligorganisationer, såväl i Sverige som internationellt. Uppdraget är tidsbegränsat och syftet är att ge aktörerna stöd i deras arbete med att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för samverkan. Genom en förbättrad samverkan kan det tillfälliga stödet till dessa personer utformas på ett ändamålsenligt sätt. Uppdraget kommer att redovisas senast den första februari 2016. För närvarande finns ingen lokal handlingsplan för hur EU-migranterna ska tas om hand, men under vårvintern 2015 har insatser genomförts, dels genom friviliga insatser och dels genom ett samarbete mellan Piteå kommun och Piteå kristna råd. Bland annat så ställde Strömnäskyrkan upp med logi och i våras beviljade Piteå kommun 10 000 kronor för att personerna skulle få husrum på kursgården Storstrand. Det kom dock enbart att handla om en kortare tidsperiod i slutet av vintern. Överenskommelsen byggde på ett gemensamt ansvar där kommunen står för en del, Piteå kristna råd för en del och där en avgift tas ut av den enskilde för möjligheten till husrum. Ambitionen är att finna en liknande lösning denna vinter. Viktigt att påpeka är att frågan inte är så enkel som att man enbart kan peka ut en grupp som vi ska ta ansvar för, vårt ansvar innefattar alla hemlösa. Den nationella samordnaren som utsetts kommer att ta fram riktlinjer för hur kommunerna ska hantera denna fråga. Det är av vikt att kommunerna agerar på ett så likartat sätt som möjligt. Vi avvaktar därför dessa riktlinjer för att få stöd i hur kommunerna ska förhålla sig till denna relativt sett nya och ovana situation för oss. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige anse motionen färdigbehandlad. Yrkande Helena Stenberg (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag Motion Kommunstyrelsens protokoll 23 november 2015, 335