Främja och förebygg så når vi miljömålen Miljömålsdagarna 2016 Ann Wahlström Naturvårdsverket
Miljömålen ger strategiskt åtgärdsarbete Fördjupad utvärdering 20
UTVECKLINGEN MOT MILJÖMÅLEN Ekosystemen har inte återhämtat sig Takten behöver öka för att bevara biologisk mångfald Miljöhänsyn och resurshushållning behöver bli bättre Kretsloppen blir mer resurseffektiva men farliga ämnen finns Förnybar energi och energieffektivisering ökar, men...
UTMANINGARNA Miljö behöver värderas högre Miljömedvetna konsumenter men konsumtionen ökar Urbaniseringen ökar, på gott och ont Nästa steg för miljö- och klimatarbetet i näringslivet
STYR KOSTNADSEFFEKTIVT MOT MÅLEN Miljöskadliga subventioner hindrar effektivt miljöarbete Klimatpolitiska styrmedlen har inte tillräcklig styrförmåga Miljöbalken används inte fullt ut Miljöhänsynen inom skogsbruket brister Kemikalielagstiftningen ger effekt först på lång sikt Miljönyttan i stödet till jordbruket behöver öka Miljöhänsyn bortprioriteras i planeringsprocesser
Läs mer på miljömål.se/fu
Beskriv miljökonsekvenserna av olika förslag i monetära termer, te.x. genom ekosystemtjänster. Mer LCA-tänk. Livscykelanalyser för att göra rätt saker. Alla statliga verk måste jobba åt samma håll. Erkänna målkonflikter och hur och varför man vill prioritera. Ha regelbundna plan- och miljöråd där representanter för miljö, samhällsbyggnad och kommunledning kan träffas och dra upp riktlinjerna för kommunens arbete med att bygga ett hållbart samhälle. Se det inte som intressekonflikter, se god samhällsplanering som möjlighet att hantera problem med innovativa lösningar. Svaret är att integrera hållbarhet i styr- och ledningssystem. Målen måste vara integrerade. Viktigt med mer upphandlingsstöd för att kunna införa krav på ex. återvinningsgrad, tillverkning med förnybar energi, leasa istället köpa - köpa funktion istället för produkt! Elektronisk sändare vem som kör mest economic driving kan ge lönepåslag. Vad väger tyngst i upphandling: ekonomi eller andra värden? Kommuner har ofta frukostmöten eller liknande. Låt miljöfrågor vara en naturlig del av dessa. Genom innovations- och måldriven upphandling - låt förtagen erbjuda lösningarna. Genom tydliga ställningstaganden som gynnar de parter och tjänster inom näringslivet som arbetar aktivt med miljöfrågor. Till Naturvårdsverket, förklara eller relatera miljömålen till andra miljöcertifieringssystem Visa på ekonomin i miljönyttan - hitta lågt hängande frukter. Kanske kan kommunen sätta upp konkreta undermål för att göra det lättare för företagen. Nätverkande med mindre företag. Kommunen bör få till nätverkande med de små företagen och med de stora företagen som inspiratörer. Behöver också jobba med de miljömål som är svårare än klimat för företagen t.ex. biologisk mångfald. En nationell plattform för uppföljning av miljömålsarbetet där alla berörda myndigheter lägger in sin information. Sökbar ner till kommunal nivå. Nyttja ekokommunernas nyckeltal och miljöbarometern. Kanske skulle det behövas ett krav uppifrån på att ex. alla kommuner ska ha en särskild miljöredovisning? Företagarfrukostar. Lyfta fram goda exempel, engagerade företagare. Ta vara på eldsjälarna. Bästa kombon: bullerplank med solfångare på. Förenklad källsortering för samtliga villaägare i Alingsås nu införd via FNI (Fastighetsnära insamling). Uppskattat av hushållen och rejält ökad materialåtervinning är resultatet. Målamod. Ambitiösa mål behöver sättas inom näringsliv och kommuner, men framförallt tillsammans. Miljöledningssystem och certifieringssystem bör kunna ta fram en översättningsnyckel för att kunna tydliggöra hur anslutna företag arbetar med miljömålen. Lagstiftning gör att kommuner inte kan ställa "kommunala särkrav" i detaljplaner, vilket gör att kommuner inte kan driva på den hållbara utvecklingen utöver lagkraven... Ställa krav i upphandling. Viktigt att miljömålen stärks som ledningsfråga. Det får inte vara en fråga vid sidan av. Gäller även för kommuner. Att bli konkret på den ledande nivån upplevs som svårt. Bryta ner de nationella målen till lokala förutsättningar, kommunicera dessa och skapa förutsättningar för samverkan. Få bra utredningar så man kan fatta beslut på fakta. Miljömålen behöver lyftas i infrastrukturplaneringen. Intresse/målkonflikter behöver i större utsträckning hanteras av nationella myndigheter och departement - inte skickas ner till regional och lokal nivå. Tankesättet med miljömålen som intressent: Vad vill miljömålen att jag ska göra för "dig". Mindre frivillighet och mer lagstiftning önskas i miljömålsarbetet. Det finns brister i synergierna. Beskriv miljökonsekvenserna av olika förslag i monetära termer, te.x. genom ekosystemtjänster. Mer LCA-tänk. Livscykelanalyser för att göra rätt saker. Alla statliga verk måste jobba åt samma håll. Erkänna målkonflikter och hur och varför man vill prioritera. Ha regelbundna plan- och miljöråd där representanter för miljö, samhällsbyggnad och kommunledning kan träffas och dra upp riktlinjerna för kommunens arbete med att bygga ett hållbart samhälle. Se det inte som intressekonflikter, se god samhällsplanering som möjlighet att hantera problem med innovativa lösningar. Svaret är att integrera hållbarhet i styr- och ledningssystem. Målen måste vara integrerade. Viktigt med mer upphandlingsstöd för att kunna införa krav på ex. återvinningsgrad, tillverkning med förnybar energi, leasa istället köpa - köpa funktion istället för produkt! Elektronisk sändare vem som kör mest economic driving kan ge lönepåslag. Vad väger tyngst i upphandling: ekonomi eller andra värden? Kommuner har ofta frukostmöten eller liknande. Låt miljöfrågor vara en naturlig del av dessa. Genom innovations- och måldriven upphandling - låt förtagen erbjuda lösningarna. Genom tydliga ställningstaganden som gynnar de parter och tjänster inom näringslivet som arbetar aktivt med miljöfrågor. Till Naturvårdsverket, förklara eller relatera miljömålen till andra miljöcertifieringssystem Beskriv miljökonsekvenserna av olika förslag i monetära termer, te.x. genom ekosystemtjänster. Mer LCA-tänk. Livscykelanalyser för att göra rätt saker. Alla statliga verk måste jobba åt samma håll. Erkänna målkonflikter och hur och varför man vill prioritera. Ha regelbundna plan- och miljöråd där representanter för miljö, samhällsbyggnad och kommunledning kan träffas och dra upp riktlinjerna för kommunens arbete med att bygga ett hållbart samhälle. Se det inte som intressekonflikter, se god samhällsplanering som möjlighet att hantera problem med innovativa lösningar. Svaret är att integrera hållbarhet i styr- och ledningssystem. Målen måste vara integrerade. Viktigt med mer upphandlingsstöd för att kunna införa krav på ex. återvinningsgrad, tillverkning med förnybar energi, leasa istället köpa - köpa funktion istället för produkt! Elektronisk sändare vem som kör mest economic driving kan ge lönepåslag. Vad väger tyngst i upphandling: ekonomi eller andra värden? En nationell plattform för uppföljning av miljömålsarbetet där alla berörda myndigheter lägger in sin information. Sökbar ner till kommunal nivå. Nyttja ekokommunernas nyckeltal och miljöbarometern. Kanske skulle det behövas ett krav uppifrån på att ex. alla kommuner ska ha en särskild miljöredovisning? Företagarfrukostar. Lyfta fram goda exempel, engagerade företagare. Ta vara på eldsjälarna. Bästa kombon: bullerplank med solfångare på. Förenklad källsortering för samtliga villaägare i Alingsås nu införd via FNI (Fastighetsnära insamling). Uppskattat av hushållen och rejält ökad materialåtervinning är resultatet. Målamod. Ambitiösa mål behöver sättas inom näringsliv och kommuner, men framförallt tillsammans. Miljöledningssystem och certifieringssystem bör kunna ta fram en översättningsnyckel för att kunna tydliggöra hur anslutna företag arbetar med miljömålen. Lagstiftning gör att kommuner inte kan ställa "kommunala särkrav" i detaljplaner, vilket gör att kommuner inte kan driva på den hållbara utvecklingen utöver lagkraven... Ställa krav i upphandling. Viktigt att miljömålen stärks som ledningsfråga. Det får inte vara en fråga vid sidan av. Gäller även för kommuner. Att bli konkret på den ledande nivån upplevs som svårt. Bryta ner de nationella målen till lokala förutsättningar, kommunicera dessa och skapa förutsättningar för samverkan. Få bra utredningar så man kan fatta beslut på fakta. Miljömålen behöver lyftas i infrastrukturplaneringen. Intresse/målkonflikter behöver i större utsträckning hanteras av nationella myndigheter och departement - inte skickas ner till regional och lokal nii miljömålsarbetet. Det finns brister i synergierna. vå. Tankesättet med miljömålen som intressent: Vad vill miljömålen att jag ska göra för "dig". Mindre frivillighet och mer lagstiftning önskas Beskriv miljökonsekvenserna av olika förslag i monetära termer, te.x. genom ekosystemtjänster. Mer LCA-tänk. Livscykelanalyser för att göra rätt saker. Alla statliga verk måste jobba åt samma håll. Erkänna målkonflikter och hur och varför man vill prioritera. Ha regelbundna plan- och miljöråd där representanter för miljö, samhällsbyggnad och kommunledning kan träffas och dra upp riktlinjerna för kommunens arbete med att bygga ett hållbart samhälle. Se det inte som intressekonflikter, se god samhällsplanering som möjlighet att hantera problem med innovativa lösningar. Svaret är att integrera hållbarhet i styr- och ledningssystem. Målen måste vara integrerade. Viktigt med mer upphandlingsstöd för att kunna införa krav på ex. återvinningsgrad, tillverkning med förnybar energi, leasa istället köpa - köpa funktion istället för produkt! Elektronisk sändare vem som kör mest economic driving kan ge lönepåslag. Vad väger tyngst i upphandling: ekonomi eller andra värden? Kommuner har ofta frukostmöten eller liknande. Låt miljöfrågor vara en naturlig del av dessa. Genom innovations- och måldriven upphandling - låt förtagen erbjuda lösningarna. Genom tydliga ställningstaganden som gynnar de parter och tjänster inom näringslivet som arbetar aktivt med miljöfrågor. Till Naturvårdsverket, förklara eller relatera miljömålen till andra miljöcertifieringssystem Visa på ekonomin i miljönyttan - hitta lågt hängande frukter. Kanske kan kommunen sätta upp konkreta undermål för att göra det lättare för företagen. Nätverkande med mindre företag. Kommunen bör få till nätverkande med de små företagen och med de stora företagen som inspiratörer. Behöver också jobba med de miljömål som är svårare än klimat för företagen t.ex. biologisk mångfald. En nationell plattform för uppföljning av miljömålsarbetet där alla berörda myndigheter lägger in sin information. Sökbar ner till kommunal nivå. Nyttja ekokommunernas nyckeltal och miljöbarometern. Kanske skulle det behövas ett krav uppifrån på att ex. alla kommuner ska ha en särskild miljöredovisning? Företagarfrukostar. Lyfta fram goda exempel, engagerade företagare. Ta vara på eldsjälarna. Bästa kombon: bullerplank med solfångare på. Förenklad källsortering för samtliga villaägare i Alingsås nu införd via FNI (Fastighetsnära insamling). Uppskattat av hushållen och rejält ökad materialåtervinning är resultatet. Målamod. Ambitiösa mål behöver sättas inom näringsliv och kommuner, men framförallt tillsammans. Miljöledningssystem och certifieringssystem bör kunna ta fram en översättningsnyckel för att kunna tydliggöra hur anslutna företag arbetar med miljömålen. Lagstiftning gör att kommuner inte kan ställa "kommunala särkrav" i detaljplaner, vilket gör att kommuner inte kan driva på den hållbara utvecklingen utöver lagkraven... Ställa krav i upphandling. Viktigt att miljömålen stärks som ledningsfråga. Det får inte vara en fråga vid sidan av. Gäller även för kommuner. Att bli konkret på den ledande nivån upplevs som svårt. Bryta ner de nationella målen till lokala förutsättningar, kommunicera dessa och skapa förutsättningar för samverkan. Få bra utredningar så man kan fatta beslut på fakta. Miljömålen behöver lyftas i infrastrukturplaneringen. Intresse/målkonflikter behöver i större utsträckning hanteras av nationella myndigheter och departement - inte skickas ner till regional och lokal nii miljömålsarbetet. Det finns brister i synergierna. vå. Tankesättet med miljömålen som intressent: Vad vill miljömålen att jag ska göra för "dig". Mindre frivillighet och mer lagstiftning önskas Visa på ekonomin i miljönyttan - hitta lågt hängande frukter. Kanske kan kommunen sätta upp konkreta undermål för att göra det lättare för företagen.
Tack ann.wahlstrom@naturvardsverket.se Tfn 010-6981451