Riktlinjer för den internationella och ekumeniska verksamheten och möten med andra religioner fram till år 2020

En mötande kyrka Riktlinjer för den internationella och ekumeniska verksamheten och möten med andra religioner fram till år 2020 Publikationer från Ev.-luth. kyrkan i Finland Kyrkan och verksamheten 42

En mötande kyrka Riktlinjer för den internationella och ekumeniska verksamheten och möten med andra religioner fram till år 2020 Publikationer från Ev.-luth. kyrkan i Finaland 42 Kyrkan och verksamheten Kyrkostyrelsen Utrikesavdelningen Helsingfors 2016

En mötande kyrka Riktlinjer för den internationella och ekumeniska verksamheten och möten med andra religioner fram till år 2020 Kyrkostyrelsen Utriksesavdelningen Publikationer från Ev.-luth. kyrkan i Finland 42, Kyrkan och verksamheten Strategier Ärendenummer: DKIR/609/06.02/2016 Grafisk planering: Unigrafia Layout: Emma Martikainen Pärmbild: Brett Jorgensen / Shutterstock ISBN 978-951-789-531-6 ISSN 2341-9407 Helsingfors 2016

INNEHÅLL Förord... 5 1. Kontaktytor... 6 2. Teologiska grunder... 8 2.1 Gud är en och kyrkan är en... 8 2.2 Ekumeniken består av attityder och handlingar... 8 2.3 Målen med ekumeniska överläggningar... 9 2.4 Religionsdialog... 10 3. Övriga förutsättningar... 11 Lutherska världsförbundet kyrkornas gemenskap... 11 Borgågemenskapen medlem... 12 Kyrkornas världsråd, Europeiska kyrkokonferensen, Ekumeniska rådet i Finland medlemskyrka... 13 Mellankyrkliga avtal... 15 Nationella ekumeniska avtal... 16 Organisationer inom religionsdialogen... 17 4. Principer för riktlinjerna... 19 5. Verkställandet av riktlinjernas principer inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland fram till år 2020... 21

Förord Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är en del av den världsvida kristna kyrkan. Den är en mötande kyrka både i hemlandet och överallt i världen. Internationalism, ekumenik och möten mellan religioner hör i allt större utsträckning till vardagen på alla nivåer inom kyrkan. Varje medlem av kyrkan är en kontaktyta till andra kristna gemenskaper och andra religioner. De lokala församlingarna är platser för möten och växelverkan. De är också internationella aktörer genom sina vänförsamlingskontakter och andra internationella projekt. Stiften stödjer församlingarna i deras internationella kontakter. På helhetskyrkans nivå sköts de kyrkliga förbindelser där den ena parten är hela Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Kyrkliga organisationer verkar inom internationell diakoni och mission enligt de uppdrag kyrkan ålagt dem. Riktlinjerna för den internationella och ekumeniska verksamheten och möten med andra religioner fram till år 2020 lyfter fram kyrkans särskilda utmaningar under de kommande åren inom ekumenik, möten med andra religioner och internationell verksamhet. 5

1. Kontaktytor Frågor med anknytning till internationalitet, ekumenik och mångfalden av religioner och åskådningar hör till verkligheten på kyrkans alla nivåer och verksamhetsområden. Riktlinjer för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands verksamhet finns i dokumentet En mötande kyrka, där mötandet och relationerna står i centrum för verksamheten. 1 En central ambition i texten En mötande kyrka är att "församlingen är ett tillitens samfund som för samman olika människor. Kyrkans budskap hörs och påverkar överallt". 2 Tyngdpunkterna i dokumentet En mötande kyrka kan förverkligas på olika sätt i olika församlingar. Genomförandet kräver ett brett samarbete. Riktlinjerna uppmuntrar modig tillämpning och framhåller kyrkans andliga karaktär samt möjligheterna till strukturella reformer. Samma principer gäller kyrkans arbete inom internationalism, ekumenik och kontakter mellan olika religioner och åskådningar. Varje medlem av kyrkan är en kontaktyta till andra kristna gemenskaper, andra religioner och den finländska mångkulturella verkligheten. Genom sitt eget handlande i olika situationer såväl i hemlandet som utomlands kommunicerar de kristna kyrkans inställning. De lokala församlingarna är kyrkans primära platser för trygga möten och växelverkan. Både bland församlingsmedlemmar och anställda finns kompetens att genomföra lokalt betydande projekt och evenemang med anknytning till interkulturalism och möten mellan kyrkor och religioner. Det existerande kunnandet ska utnyttjas på ett omfattande sätt som överskrider gränserna mellan olika arbetsområden. Församlingarna är också aktiva internationella aktörer genom sina vänförsamlingskontakter och andra internationella projekt. Stiften stödjer församlingarna i deras internationella kontakter. Dessa kontakter är en möjlighet att både lära sig av systerkyrkor som verkar i olika miljöer och att dela med sig av sina egna erfarenheter. De samarbetsavtal som stiften ingår med systerkyrkornas stift förstärker samarbetet mellan församlingarna. På stiftsnivå har stiftens sakkunniga för internationellt arbete den centrala uppgiften att öka kunskapen och kontakterna med anknytning till mission, internationell diakoni och ekumenik. 1 En mötande kyrka. Riktlinjer för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland fram till år 2020, 5. 2 En mötande kyrka, 16 6

På helhetskyrkans nivå sköts de kyrkliga förbindelser där den ena parten är hela Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Exempel på sådana förbindelser är ekumeniska dialoger med andra kristna kyrkor, interreligiösa möten mellan de religiösa ledarna, medlemskap i internationella organisationer, internationell diakoni samt arbetet bland finländare utomlands. På helhetskyrkans nivå upprätthålls och samordnas också dialogen mellan kyrkans organisationer för mission och internationell diakoni samt de kontakter med kyrkor i söder och öster som dessa gett upphov till. Kyrkliga organisationer verkar inom internationell diakoni och mission enligt de uppdrag kyrkan ålagt dem. Kyrkans missionsorganisationer och Kyrkans Utlandshjälp verkar inom ramen för ett så kallat grundavtal. Kyrkans internationella arbete utförs också genom andra organisationer, såsom Finlands Sjömanskyrka rf, som ingått ett avtal med Kyrkostyrelsen. Utöver dessa finns andra kyrkliga organisationer och väckelserörelser som också verkar internationellt. Till exempel samarbetar nästan alla väckelserörelser med kyrkan i Ingermanland. 7

2. Teologiska grunder 2.1 Gud är en och kyrkan är en Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är en del av den världsvida kyrka som Jesus Kristus grundat. Jesus förkunnade ankomsten av Guds rike och visade det genom sina frälsande och helande gärningar. Han gav i uppdrag att sprida evangelium till hela världen. Genom ord och gärningar fortsätter Kristi kyrka Kristi arbete i världen. Kristendomens kärna är tron på Fadern, Sonen och den heliga Anden. Gud är en, men verkar i tre personer. Guds tre personer utgör också grunden för kyrkans väsen och uppdrag. Gemenskapen mellan Guds personer och gemenskapen mellan alla kristna grundar sig på att Gud är en och verkar i världen genom sin kyrka. Även kyrkan är en i Kristus, trots att den är indelad i olika kyrkor enligt regioner och bekännelser. Kyrkornas kallelse är att sträva efter enhet såsom Gud är en. Jesus bad för de sina för att de skall bli ett liksom vi är ett. Kristi kyrkas enhet blir synlig när kyrkorna tillsammans firar gudstjänst, förkunnar evangelium och tjänar världen. Enheten i Guds väsen är enhet mellan Guds personer. På motsvarande sätt kan kyrkans enhet förverkligas som en gemenskap mellan de regionala kyrkorna. Detta förutsätter att kyrkorna erkänner varandra som delar av Kristi kyrka, och det djupaste uttrycket för denna gemenskap är det gemensamma nattvardssakramentet. Kristi kyrka är hans kropp, och i den heliga nattvarden blir även de kristna sinsemellan en kropp när de mottar sakramentet av Jesu kropp och blod. Ekumenikens mål är kyrkans synliga enhet. Det räcker inte med att en andlig enhet råder i trons värld, utan denna enhet måste bli synlig i kyrkans gudstjänst, i det diakoniska arbetet och i förkunnelsen av evangelium. Å andra sidan innebär detta också separation och självständighet. Den enhet som råder i Gud är en gemenskap mellan personerna, och enligt denna modell kan också kyrkorna förverkliga sin enhet i form av ömsesidig kommunion. 2.2 Ekumeniken består av attityder och handlingar Syftet med ekumeniken är en förnyelse av kyrkan. Bön och arbete för att uppnå detta mål är en del av de kristnas och kyrkornas uppgift. Detta kräver en uppriktig och kärleksfull inställning gentemot andra kristna. För den enskilda kristna innebär en ekumenisk inställning en vilja att förstå den andras kristendom och avhålla sig från felaktiga och förenklande ståndpunkter. Den innebär en vilja att bygga upp gemenskap och samarbete med andra kristna. Församlingarna kan ordna gemensam verksamhet med andra kristna i området. 8

Församlingarna ska vara beredda att betjäna ekumeniska familjer vid kyrkliga förrättningar eller erbjuda också andra kristna sina lokaler. I lärosamtal kyrkor emellan och i avtal som grundar sig på dessa beskrivs i vilken mån kyrkorna erkänner en gemensam tro och vilka steg som bör vidtas i kontakten mellan kyrkorna på grundval av detta. Målet är att uppnå en tillräcklig enighet i lärofrågor för att medlemmarna obegränsat ska kunna delta i båda kyrkornas verksamhet och kyrkorna ska uppfatta varandras medlemmar som sina egna. Dit hör bland annat möjligheten till gemensam nattvard, möjligheten att bli fadder och möjligheten till kyrklig vigsel eller till att verka i den andra kyrkans tjänster. 2.3 Målen med ekumeniska överläggningar Kyrkornas lärosamtal har olika mål beroende på hur nära samtalsparterna redan kommit varandra. Målen kan grupperas linjärt på samma kontinuum, men de kan också vara överlappande och samtidiga. I samtalens inledningsskede och med teologiskt sett mera avlägsna kyrkor betonas behovet av att lära känna varandra. Även om lärosamtalen inte omedelbart siktar på nattvardsgemenskap med den andra kyrkan förstärker de den existerande gemenskapen och ökar den ömsesidiga respekten. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland deltar i multilaterala samtal till exempel inom ramen för Kyrkornas världsråd, där det centrala målet med arbetet är en gemensam beskrivning av den apostoliska tron. Bilaterala överläggningar förs till exempel med de ortodoxa kyrkorna och med pingstväckelsen, frikyrkan och baptistkyrkorna. Utgående från den gemensamma förståelse som redan uppnåtts kan församlingarna genomföra till exempel gemensamma evangelisationsprojekt eller diakoniprojekt med dessa kyrkor. När dialogen framskrider kan man närma sig möjligheten att fira gemensam nattvard. Den föregås av en tillräcklig enighet i centrala lärofrågor. Sådana frågor är dopet, nattvarden och kyrkans ämbete. Ett ömsesidigt erkännande i dessa frågor bör också följas av ändringar i den kyrkliga lagstiftningen. Till exempel har betydande framsteg skett i den dialog som förs med romersk-katolska kyrkan, trots att utmaningar kvarstår. Efter att ha uppnått nattvardsgemenskap fördjupar kyrkorna sina kunskaper om varandra, bygger upp gemensamma verksamhetsmodeller och delar varandras resurser. I detta skede befinner vi oss med anglikanerna i Borgågemenskapen, och även med metodistkyrkorna i Finland håller vi på att övergå till denna fas. Genom Lutherska världsförbundet deltar vi i samtal som förs inom den omfattande och mångsidiga gemenskapen av lutherska kyrkor. Följande steg mot ett djupare samarbete är att skapa gemensamma beslutsstrukturer. Kyrkorna behåller sin autonomi men förbinder sig starkare till varandra. Inom Lutherska världsförbundet deltar den finländska kyrkan i diskussionen 9

om vad vår delaktighet i den världsomfattande gemenskapen av lutherska kyrkor innebär med tanke på det gemensamma beslutsfattandet. Även tillsammans med kyrkorna i Borgågemenskapen bör samarbetsformer utvecklas i anknytning till beslutsfattandet. 2.4 Religionsdialog Eftersom Gud är en är också mänskligheten trots nationella, kulturella eller religiösa skillnader enbart en. Gud har skapat allt, han är källan till allt liv och han närmar sig och kallar alla människor. En kristen känner igen Guds skapelseverk och kallelse till gemenskap i alla människor. Alla människor oavsett religion är bröder och systrar, och deras uppgift är att med vishet och goda gärningar bygga upp en gemensam framtid. Därför uppskattar kristna i alla religioner det goda, sanna och rätta som har sitt ursprung i Gud. Medlemmarna i en kristen församling träffar representanter för andra religioner i vardagliga möten på en personlig och lokal nivå till exempel i skolor och på arbetsplatser, men även på det sociala planet till exempel inom stadsdelarnas eller bostadsområdenas gemensamma projekt. En annan nivå är mötet mellan religiösa ledare inom stiftet och helhetskyrkan. På alla nivåer lär man först känna den andra som en nästa som också är människa och kan ha samma strävanden som man själv utan någon särskild religiös dimension. Man lär känna och uppskatta den andras religiösa övertygelse och erfarenhet. När dialogen utvecklas blir det naturligt att tillsammans fundera på vilka omständigheter i religionerna, i deras kulter, läror eller helgtraditioner, som är gemensamma eller åtskiljande faktorer och hur vi kan agera tillsammans till nytta för varandra och vår gemensamma framtid. Att lära känna en människa med en annan tro och den människans religion hjälper den kristna att förstå en främmande tro, men också att förstå sin egen religion och förankra sig djupare i den. Ur kristendomens synvinkel är kärnan i dialogen tron på Kristus, som förnyar såväl kyrkan som hela mänskligheten. Han är Guds Ord som blivit människa. I detta ord fälls murar som skiljer människor åt och allt skapas på nytt i gemenskap med Gud. Kyrkans enhet och mänsklighetens enhet är förbundna med varandra enligt Guds yttersta vilja. 10

3. Övriga förutsättningar Kyrkans internationella och ekumeniska verksamhet styrs av flera föreskrifter och avtal vid sidan av de teologiska grunderna. Till dem hör kyrkolagens och kyrkoordningens föreskrifter, ekumeniska avtal och avtal mellan kyrkorna. Även medlemskap i internationella kyrkoförbund medför förpliktelser för vår kyrkas internationella och ekumeniska verksamhet. Enligt kyrkolagen är kyrkans uppgift att förkunna Guds ord och förvalta sakramenten samt också i övrigt verka för att utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan (KL I, 1 2). Som en del av Kristi världsvida kyrka är denna uppgift inte begränsad till Finland utan omfattar även ett internationellt ansvar. På samma sätt kan man se kyrkoordningens bestämmelser om diakonin: "Församlingen och dess medlemmar ska utföra diakoniverksamhet, vars syfte är att ge sådan hjälp som betingas av kristlig kärlek särskilt till dem vars nöd är störst och vilka inte får någon annan hjälp." (KO II, 4 3) Förutom den diakoni som utförs i hemlandet bör församlingen och dess medlemmar rikta blicken längre bort: särskilt mot dem vars nöd är störst. Den paragraf i kyrkoordningen som gäller missionsarbetet hänvisar till det internationella ansvaret, men har blivit allt mer aktuell även i hemlandet: "Församlingen och dess medlemmar skall främja missionsarbetet, vars syfte är att utbreda evangelium bland dem som inte är kristna." (KO II, 4 4). Lutherska världsförbundet kyrkornas gemenskap Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är en del av Lutherska världsförbundet (LVF), som är en internationell sammanslutning av lutherska kyrkor. För tillfället finns det knappt 75 miljoner lutherska kristna i världen. Av dem hör största delen till medlemskyrkorna i Lutherska världsförbundet som grundades år 1947 i Lund. Medlemskyrkorna är över 140 och de har sammanlagt över 70 miljoner medlemmar. Då kyrkor finns i cirka 80 länder ingår vår kyrka genom Lutherska världsförbundet i en pluralistisk kyrkofamilj som ger uttryck för den lutherska kyrkans teologiska tradition på olika håll i världen. Lutherska världsförbundets medlemskyrkor "bekänner tron på en treenig Gud, är samstämmiga i förkunnelsen av Guds ord och förenas i prediko- och nattvardsgemenskap. LVF erkänner den enda, heliga, katolska och apostoliska kyrkan och har förbundit sig att tjäna den kristna enheten världen över". Det är inte enbart fråga om medlemskap i en organisation, utan om att tillhöra de lutherska kyrkornas gemenskap. Av denna orsak påverkar de gemensamma beslut som fattas inom LVF också verksamheten i vår egen kyrka. En central utmaning för vår kyrka under de kommande åren är att förtydliga vår självförståelse som en del av en 11

världsvid familj av lutherska kyrkor. Kyrkans världsvida verklighet bör besannas på alla plan inom kyrkan. Ett av LVF:s centrala mål sedan grundandet har varit att utföra diakoni på en internationell nivå. Ett av LVF:s särskilda kompetensområden är humanitära kriser med anknytning till flyktingskap. Utöver dessa genomförs långvariga missions- och utvecklingsprojekt på olika håll i världen genom LVF. LVF har en lång historia av påverkansarbete särskilt gentemot FN. Centrala teman i påverkansarbetet är bekämpandet av klimatförändringen, religionsfrihetsfrågor samt rättvisa mellan könen. Dessutom ansvarar LVF för de lutherska kyrkornas ekumeniska överläggningar på internationell nivå och främjar resursfördelningen mellan stora och små medlemskyrkor. Ett av LVF:s mest centrala projekt i den nära framtiden är firandet av det ekumeniska märkesåret för reformationen år 2017 då LVF samlas till generalförsamling i Windhoek, Namibia. Kyrkans mål är att stödja Lutherska världsförbundet som ett meningsfullt instrument för att bygga upp gemenskapen och främja samarbetet mellan de lutherska kyrkorna. Detta innebär såväl ett aktivt deltagande i LVF:s ekumeniska och teologiska arbete och förvaltning som ekonomiskt stöd till LVF. Borgågemenskapen medlem Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är en del av Borgågemenskapen, som utgör en kyrklig förbindelse mellan de brittiska och irländska anglikanska kyrkorna och de lutherska kyrkorna i Norden och Baltikum. Den gemensamma Borgåöverenskommelsen knyter ett nära kyrkligt band mellan de kyrkor som med sina underskrifter förbundit sig till Borgådeklarationen som ingår i den. Deklarationen går längre än något annat av våra ekumeniska avtal, eftersom man förbinder sig att betrakta "döpta medlemmar av alla våra kyrkor som medlemmar av vår egen". Gemenskapens innehåll och de förpliktelser den medför framgår av de utfästelser som ingår i Borgådeklarationen och som ska styra vår kyrkas verksamhet. Verkställandet av Borgådeklarationen är dock fortfarande under arbete i flera kyrkor till exempel när det gäller harmoniseringen av juridisk praxis. I Finland syns samarbetet mellan kyrkorna i praktiken med utgångspunkt i nattvardsgemenskapen och medlemskapet samt det ömsesidiga erkännandet av ämbeten till exempel i att lutherska präster har kunnat ansvara för anglikanska gudstjänster på olika håll i Finland. Enligt riktlinjerna i avtalet har också kontakter mellan vänstift och vänförsamlingar knutits. 12

Kyrkornas världsråd, Europeiska kyrkokonferensen, Ekumeniska rådet i Finland medlemskyrka Vår kyrka är en av Kyrkornas världsråds (KV) stiftande medlemmar. KV som grundades år 1948 är den mest heltäckande av de internationella ekumeniska organisationerna. Enligt sina stadgar är KV "en gemenskap av kyrkor som bekänner Herren Jesus Kristus som Gud och Frälsare enligt Bibeln och därför tillsammans strävar efter att fullgöra sin gemensamma kallelse en enda Gud, Fader, Son och helig Ande, till ära". KV omfattar 345 ortodoxa, anglikanska, lutherska, reformerta, metodistiska och baptistiska kyrkor och kristna samfund förenade eller på väg att förenas i över 110 länder och representerar 560 miljoner kristna, dvs. knappt 25 % av alla kristna. Största delen av kyrkorna är numera så kallade sydliga kyrkor. Under perioden efter generalförsamlingen i Busan år 2013 är det allmänna temat för verksamheten en rättvisans och fredens pilgrimsfärd. Detta är ett samlande tema för såväl organisationens ekumenisk-teologiska arbete som dess missions- och evangelisationsarbete samt för det socialetiska påverkansarbetet. Det ecklesiologiska arbetet fortsätter utgående från de utlåtanden kyrkorna gett om dokumentet "Kyrkan: På väg mot en gemensam vision". Även tillämpningen av missionsdokumentet "Tillsammans för livet" fortsätter. Vår kyrka har all orsak att aktivt delta i det fortsatta ecklesiologiska och missions- och religionsteologiska arbetet, bidra med vår egen insats samt utvecklas tillsammans med KV i fredsarbetet och i påverkansarbetet under den period som tar sikte på generalförsamlingen år 2020. ACT Alliance är ett gemensamt redskap för humanitärt arbete, utvecklingssamarbete och internationellt påverkansarbete för de kyrkor som verkar inom Kyrkornas världsråd. Det centrala målet för ACT Alliance är att främja de lokala kyrkornas beredskap att svara mot humanitära kriser och delta i utvecklingen av det egna samhället samt att leda kyrkornas gemensamma påverkansarbete regionalt och på en internationell nivå. ACT Alliances påverkansarbete fokuserar för tillfället på bekämpningen av klimatförändringen. Kyrkans Utlandshjälp är en stiftande medlem av ACT Alliance och Finska Missionssällskapet är observatör. På europeisk nivå verkar ACT Alliance genom forumet ACT Europa, vars centrala mål är påverkansarbetet gentemot EU. Kyrkornas världsråds stadgar är den teologiska och ekumeniska utgångspunkten även för Ekumeniska rådet i Finlands (ERF) självförståelse: "Ekumeniska rådet i Finland är ett samarbetsorgan för kyrkor och kristna samfund verksamma i Finland. Till medlemmar av rådet kan godkännas samfund som bekänner Herren Jesus Kristus som Gud och Frälsare enligt Bibeln, och som därför strävar efter att tillsammans fullgöra sin gemensamma kallelse en enda Gud, Fadern och Sonen och den heliga Anden, till ära." Till rådet hör för tillfället 11 medlemskyrkor och 5 observatörskyrkor samt 20 partnerorganisationer. En betydande del av det inhemska ekumeniska samarbetet förverkligas genom Ekumeniska rådet i Finland. Varje år ordnas gemensamma seminarier och överläggningar som sammanför represen- 13

tanter för de olika kyrkorna. ERF ger kyrkornas röst en bredare klangbotten som behövs i anknytning till samhället och statsmaktens påverkan till exempel i frågor som gäller migranter och flyktingar eller religionsundervisning. Rådets sektioner ordnar gemensamma träffar för kyrkorna och producerar material som de olika kyrkorna kan utnyttja i sin egen verksamhet. Sektionen för lokal gemenskap har som mål att stärka det ekumeniska samarbetet på olika orter. Vår kyrka fortsätter det täta samarbetet med ERF och strävar efter att samla de finländska kyrkornas krafter ännu effektivare. Även möjligheterna att fördjupa samarbetet mellan olika aktörer och eventuellt slå ihop olika organisationer bör granskas. En central fråga är också hur unga starkare än hittills kan engageras i verksamheten. En teologisk utmaning för de etablerade medlems- eller observatörskyrkorna är att inbördes erkänna ett enda kristet dop och närma sig nattvardsgemenskapen, samt å andra sidan att ekumeniskt möta nya och annorlunda kyrkor och kristna samfund, till exempel invandrarkyrkor. Vår kyrka är en av de stiftande medlemmarna av Europeiska kyrkokonferensen (KEK). KEK som grundades 1959 är ett ekumeniskt samarbetsorgan för Europas ortodoxa, anglikanska, lutherska och protestantiska kyrkor. Den har 125 medlemskyrkor och 19 partnerorganisationer. KEK är en av åtta regionala kyrkokonferenser i världen: "Europeiska kyrkokonferensen är en ekumenisk gemenskap av de kyrkor i Europa som bekänner Herren Jesus Kristus som Gud och Frälsare enligt Bibeln och därför tillsammans strävar efter att fullgöra sin gemensamma kallelse en enda Gud, Fader, Son och helig Ande, till ära." Europeiska kyrkokonferensen strävar efter att stärka den ekumeniska enheten mellan kyrkorna och därigenom förverkligandet av kyrkornas mission. Den observerar EU-institutionernas och Europarådets verksamhet och försöker påverka beslutsfattandet i frågor som är viktiga för kyrkan. KEK är ett centralt samarbetsorgan för vår kyrkas EU-verksamhet, som är en del av kyrkans samhällspåverkan. Målet är att påverka EU:s beslutsfattande genom att föra fram ett kristet och etiskt perspektiv. I anslutning till KEK verkar kommissionen för migranter i Europa. Kommissionen arbetar tillsammans med invandrare, flyktingar, offer för människohandel och olika minoriteter såsom romer genom att påverka EUlagstiftningen och stödja sina medlemskyrkor. Den centrala ekumeniska frågan är kyrkornas gemensamma ansvar för flyktingar och invandrare, att svara mot de nya polariteterna mellan öst och väst samt nord och syd och att förstärka kontakten mellan de ortodoxa och de övriga medlemskyrkorna. Detta kräver teologiskt arbete, en starkare gemensam vision och vittnesbörd samt ett konkret samarbete i praktiska frågor. Vår kyrka är välrepresenterad i tematiska referensgrupper vilket innebär en möjlighet och skyldighet att arbeta enligt de riktlinjer som slagits fast år 2013 för att utveckla och förstärka det förnyade KEK. Genom kyrkans missionsarbete har kontakter uppstått även med andra regionala kyrkokonferenser i världen, särskilt i Afrika (All Africa Conference of Churches) 14

och Asien (Christian Conference of Asia). Även om vår kyrka inte har några officiella band till dessa betydande regionala ekumeniska aktörer bör vi hålla kontakt med dem eftersom de sammanför många kyrkor i Afrika och Asien. Mellankyrkliga avtal En del av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands kontakter med partnerkyrkorna styrs av mellankyrkliga avtal. Att ingå avtal är ett sätt att bygga upp kyrkans internationella relationer. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har ingått mellankyrkliga samarbetsavtal med Evangeliska kyrkan i Tyskland (1977), Ingermanlands evangelisk-lutherska kyrka (2000), Evangelisk-lutherska kyrkan i Namibia (2001), Evangeliska kyrkan i Österrike (2005), Kinas kristna råd och Svenska kyrkan (2006). Det senaste avtalet ingicks med Evangelisk-lutherska kyrkan i södra Afrika (2013). Flera avtal har föregåtts av ett etablerat samarbete mellan kyrkan eller kyrkliga organisationer och den utländska kyrkan. Målet med avtalen är att samordna vår kyrkas och dess organisationers samarbete med partnerkyrkorna. Även stiften har samarbetsavtal på stiftsnivå med partnerkyrkorna. Dessa avtal reglerar samarbetsformerna mellan stiften. Bakgrunden för avtalen varierar. En del har ingåtts med ett stift i en kyrka som också har ett mellankyrkligt avtal (till exempel Namibia), en del med utgångspunkt i ett ekumeniskt avtal (Borgågemenskapens kyrkor), en del utgående från andra kontakter (avtalet mellan Evangelisk-lutherska kyrkan i Jordanien och det Heliga landet och Kuopio stift). Ett ekumeniskt samarbetsnätverk på stiftsnivå är Samarbetsrådet för Kristna Kyrkor i Barentsregionen. Medlemmar är Uleåborgs evangelisk-lutherska stift, Uleåborgs ortodoxa stift, Luleå stift (Sverige), Nord-Hålogalands och Sör-Hålogalands stift (Norge), Arkangels, Murmansks och Petroskois stift (Ryssland). Lutheranerna i Murmanskområdet och Karelska republiken representeras av Ingermanlands kyrka. Nordkalottens stift förenas av vissa särdrag. Den nordliga ekumeniska enheten täcker på ett naturligt sätt hela Nordkalotten, där Samarbetsrådet för Kristna Kyrkor i Barentsregionen grundades år 1996. Rådets uppgift är att främja förståelsen mellan kyrkorna i Barentsområdet samt kontakterna och gemenskapen mellan regionens kyrkor, att erbjuda ett diskussionsforum för områdets kyrkor i olika kyrkliga frågor och att främja samarbetet mellan områdets utbildningsanstalter. I kyrkans arbete bland finländare utomlands har samarbetet med systerkyrkorna reglerats genom avtal och samarbetsdokument. Kyrkans arbete bland finländare utomlands har från första början baserat sig på den så kallade integrationsprincipen, enligt vilken varje kyrka i första hand ansvarar för invandrare i sitt eget område, stödjer deras integration i det nya hemlandets kyrka och tryggar ett likställt och jämlikt medlemskap i sin kyrka. Kyrkans arbete bland finländare utomlands har som uppgift att stödja förverkligandet av denna princip i samarbete med syster- 15

kyrkorna och de ekumeniska samarbetspartnerna. De första mellankyrkliga avtalen och samarbetsdokumenten uppstod ur behovet av att dokumentera detta samarbete och de relaterade verksamhetsprinciperna samt att komma överens om konkreta detaljer i anslutning till arbetet bland finländare utomlands. (t.ex. EKD:s avtal 1977, 1986, 2002). Till avtalen fogades från första början också mera omfattande innehåll med anknytning till samarbetet mellan kyrkorna. Med vissa länder har etablerad praxis, nära samarbete och tät växelverkan i stället för skriftliga avtal styrt och samordnat arbetet bland finländare utomlands (t.ex. Sverige, där ett avtal ingicks först år 2006). Med kyrkorna i några länder har man för specialfall gjort upp samarbetsdokument som enbart gäller arrangemangen och samordningen av arbetet bland finländare utomlands (Schweiz, Thailand). Dessutom har de ekumeniska samtal som vår kyrka fört skapat en bas och samarbetsmöjligheter även på ekumenisk grund (t.ex. Spanien, Grekland, Cypern). Kyrkans missionsorganisationer har ingått samarbetsavtal med över trettio kyrkor på olika håll i världen. Merparten av dessa är lutherska och medlemmar av Lutherska världsförbundet. Dessutom har kyrkans missionsorganisationer samarbetsavtal även med andra än lutherska kyrkor och med internationella kristna organisationer. Dessa samarbetsavtal utgör en del av vår kyrkas ekumeniska kontakter, och genom dem förstärks också vår kyrkas direkta kontakter med kyrkorna i söder och i öster. Nationella ekumeniska avtal Vår kyrka har ingått ett avtal med Finlands finska metodistkyrka och Finlands svenska metodistkyrka. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland förde omfattande teologiska lärosamtal med dessa två metodistkyrkor åren 2002 2007. Frukten av överläggningarna är slutrapporten "Delaktiga i Kristus" som representativt beskriver trosgemenskapen mellan våra kyrkor. Dessutom ledde samtalen till ett ömsesidigt ekumeniskt avtal som Finlands metodister godkände på sina årskonferenser sommaren 2009 och Evangelisk-lutherska kyrkan på kyrkomötet våren 2010. Det är fråga om ett avtal som upprättar en prediko- och nattvardsgemenskap mellan parterna och omfattar ett erkännande av den andra kyrkans vigningsämbeten. Den ekumeniska enhet som därigenom uppstår är i huvudsak jämförbar med den altar- och predikstolsgemenskap som råder mellan de lutherska kyrkorna. Med stöd av det avtal som ingåtts erkänner metodister och lutheraner den andra kyrkans vigningsämbeten präst, diakon och biskop samt den ordination dessa har mottagit som teologiskt riktig, men av detta följer ännu inte att till exempel en luthersk eller en metodistisk präst kan övergå i det andra kyrkosamfundets tjänst och sköta en prästtjänst utan att vara medlem av kyrkan ifråga. Enligt vår kyrkas gällande ordning utgörs det enda undantaget av enskilda gudstjänster och förrättningar som biskopsmötet med stöd av avtalet har godkänt. 16

Den regelbundna kontakten bör fortsätta för att stärka gemenskapen och förverkliga de möjligheter som de genom detta avtal förstärkta mellankyrkliga relationerna medför. Målet för de fortsatta teologiska diskussionerna bör vara att utvidga samförståndet i frågor med anknytning till kyrkomedlemskap, konfirmation, sakrament och rättfärdiggörelselära. Kanske kunde förhållandet mellan kyrkorna i en nära framtid avancera till samma nivå som mellan kyrkorna i Borgågemenskapen. Då kunde avtalskyrkornas medlemmar behandla varandras medlemmar som sina egna. Organisationer inom religionsdialogen Dialogen mellan religioner har blivit livligare i Finland sedan början av 2000-talet. I de möten mellan religiösa ledare som inleddes på initiativ av president Tarja Halonen år 2001 har förutom den lutherska ärkebiskopen även den ortodoxa ärkebiskopen, den katolska biskopen, ordföranden för Islamska församlingen i Finland, ordföranden för Centralrådet för de judiska församlingarna i Finland samt imamen för Finlands islamiska samfund och senare ordföranden för Finlands islamiska råd deltagit. Religionernas samarbete i Finland rf RESA-forumet grundades i januari 2011. De stiftande medlemssamfunden representerar tre religiösa traditioner: judendomen, kristendomen och islam. Evangelisk-lutherska kyrkan var med som en av de stiftande medlemmarna. Målet med forumet är att värna om samhällsfreden i vårt land i en anda som stärker religionsfriheten genom att arbeta för dialog mellan religionerna, likaberättigande, ömsesidig respekt och samarbete i frågor som forumet anser viktiga. Deltagandet i mötena för religiösa ledare och i RESA-forumets verksamhet stödjer det ömsesidiga samarbetet mellan de religiösa samfund som verkar i Finland och främjar samtidigt de religiösa samfundens samhälleliga inverkan. Vår kyrka har deltagit i bilaterala träffar med både de judiska och de muslimska samfunden sedan mitten av 1990-talet. De första träffarna med representanter för de judiska församlingarna inleddes år 1993 och med de muslimska ledarna år 1997. Genom sådana bilaterala möten kan man öka den ömsesidiga förståelsen och tilliten mellan olika religioner och åskådningar. I dialogen mellan religionerna har de nationella religiösa ledarnas roll varit viktig. Verksamhet har ändå kommit igång också på lokal nivå. Enligt statistik från år 2011 hade engångsevenemang med anknytning till religiös dialog ordnats i cirka var sjunde församling och i ett par procent av församlingarna var verksamheten regelbunden. Allt fler finländare möter representanter för olika religioner i vardagen i skolor och på arbetsplatser. Därför bör församlingarnas roll som möjliggörare och lokal vägvisare för möten mellan religioner förstärkas ännu mer. 17

Organisationer som grundats med både ekumenik och möten mellan religioner i åtanke fungerar enligt utgångspunkten att den religiösa åskådningen är en bestående del av människans övergripande identitet och innebär formellt medlemskap i ett samfund. Nuförtiden sprids religiösa och åskådningsmässiga intryck ändå genom litteratur, internet och populärkultur till alla slags grupper av människor och formar deras tänkande oberoende av formella medlemskap. Särskilt så kallade nyandliga strömningar karakteriseras av betoningen på olika livsstilars, lärors och praktikers oavhängighet av religioner. De strömningar som har sitt ursprung i kristendomen kännetecknas på motsvarade sätt av tendensen att bilda olika gudstjänstgemenskaper där man deltar oavsett medlemskap i kristna församlingar. För religionssamfunden leder denna situation till att medlemskårens inre andliga liv och åskådningsspektrum breddas. Situationen utmanar kyrkan att undersöka och reflektera över den kristna spiritualitetens natur, aktuella tolkningar och gränser. 18

4. Principer för riktlinjerna 1. Kyrkan är världsvid till sin karaktär. Den är inte begränsad till nationaliteter eller kyrkosamfund. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är en del av den världsvida kristna kyrkan. Genom vår egna kyrkliga tradition tillhör vi Lutherska världsförbundet som är de lutherska kyrkornas gemenskap. Även i Finland sammanför evangelisk-lutherska kyrkan olika traditioner och kulturella bakgrunder. Varje medlem av kyrkan avspeglar genom sina egna attityder, uttalanden och handlingar kyrkan, som samtidigt framträder både i den lokala verkligheten och i form av en världsvid gemenskap och strävar efter att bygga upp de kristnas gemenskap och kyrkans enhet. 2. Kyrkan har en uppgift i världen, kyrkan existerar inte som självändamål. Uppgiften är mångsidig. Varje medlem av kyrkan deltar i fullgörandet av kyrkans uppgift i världen. Kyrkans uppgift fullgörs också inom kyrkans organisationer på olika sätt. De organisationer som verkar i anslutning till kyrkan har fått ett särskilt uppdrag som utgör grunden för deras verksamhet särskilt inom den internationella diakonin och missionsarbetet. Mångfalden av aktörer möjliggör ett mångsidigt och inbördes kompletterande internationellt arbete. 3. Kyrkans uppgift är tjänande och vittnande till sin natur. Uppgiftens kärna utgörs av gemenskapsbyggande, gästfrihet, delande, rättvisa och det evangelium som detta bottnar i. Liksom kyrkan inte existerar enbart för sig själv är inte heller någon del av kyrkans verksamhet ett självändamål. För att kunna utföra kyrkans uppgift i världen bör vi utveckla gemenskapen både sinsemellan och med andra, kalla och tjäna, dela med oss av det vi har och sträva efter rättvisa. 4. Kyrkan har en aktiv roll i dialogen mellan religioner och åskådningar. Den finländska kulturen är genomsyrad av kristendomen. De övriga religionerna är minoriteter, och deras inverkan är historiskt sett kortare och mer begränsad. I ett allt mer mångkulturellt Finland har evangelisk-lutherska kyrkan på grund av trons innehåll ett särskilt ansvar att möta personer med annan tro på ett respektfullt sätt och därigenom främja samförståndet och den fredliga samexistensen mellan religionerna. Kyrkan ska utveckla församlingsmedlemmarnas beredskap att växelverka med andra religioner och åskådningar på ett lyssnande sätt som värdesätter det som är heligt för dem. 19

20 5. I egenskap av majoritetskyrka har Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ett särskilt ansvar. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är det största religionssamfundet och det största kristna kyrkosamfundet i landet. Denna majoritetsställning innebär ett särskilt ansvar för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland att värna om relationerna mellan kyrkor och religioner. En majoritetskyrka ska aktivt utveckla samarbetet och utgöra ett stöd för de samfund som är i minoritet.

5. Verkställandet av riktlinjernas principer inom Evangelisklutherska kyrkan i Finland fram till år 2020 Kyrkans medlemmar Är medvetna om kyrkans världsvida karaktär och förbinder sig att fullgöra kyrkans uppgift med gästfrihet och ett öppet sinne. Engagemanget tar sig uttryck i ett sätt att tala som inte stämplar och förenklar och i ett aktivt arbete i den egna livskretsen för att utveckla kyrkan och samhället i en flerdimensionell riktning. Kan diskutera med människor från olika åskådningar och kulturer i en anda av ömsesidigt lärande och respekt för skillnader. Agerar med gästfrihet i sitt eget liv och genom församlingen. Detta sker både inom ramen för det andliga livet (bön med och för andra) och genom att fullgöra kyrkans diakonala uppgift. Församlingarna Församlingarna stödjer och utvecklar de anställdas färdigheter i internationellt arbete, ekumeniska och interreligiösa möten samt i att agera i en mångkulturell miljö. Detta understöds aktivt genom beslut som fattas på församlingsnivå. På församlingsnivå slår man vakt om förståelsen av lutherdomens världsvida och ekumeniska karaktär. Särskilt beaktas de teman för reformationsmärkesåret 2017 som Lutherska världsförbundet slagit fast (frälsningen, människan, skapelsen inte till salu) och det inhemska temat Nåd!. Församlingarna närmar sig de andra kristna kyrkorna och religionssamfunden i sitt område, lär känna varandra och utvecklar konkreta samarbetsformer. Församlingarna knyter kontakter särskilt till områdets församlingar med invandrarbakgrund. Församlingarna utvecklar en lokal gästfrihetskultur där församlingsmedlemmarna och invånarna i församlingens område agerar tillsammans med församlingens anställda både i frågor som berör det egna området och i frågor som är gränsöverskridande. Detta görs genom att utveckla församlingen till ett tryggt rum för möten där människor från olika bakgrunder kan samlas. Ett möte kan äga rum både i det andliga livet och i form av gemensam verksamhet. Församlingarna ska aktivt stödja medlemmarnas möjligheter att visa gästfrihet och delta i skapandet av en pluralistisk församling och lokal gemenskap. På 21

sitt eget område främjar församlingen religions- och samvetsfriheten bland både kristna och personer som representerar andra religioner och åskådningar. Församlingarna fäster särskild uppmärksamhet vid att lokalt behandla frågor som berör det stigande antalet asylsökande, flyktingar och invandrare och vid att visa gästfrihet. Församlingarna bär ansvar och utvecklar nya verksamhetsformer för att utföra kyrkans världsvida uppgift. Detta gör de i tätt samarbete med kyrkans organisationer och ekumeniska partner. Församlingarna har aktiv internationell och ekumenisk verksamhet både lokalt och bortom Finlands gränser. I den egna församlingen kan verksamheten omfatta till exempel ekumeniska eller mångkulturella evenemang samt ekumeniska och mångkulturella element införlivade i församlingens grundläggande verksamhet. I den grundläggande verksamheten ingår även arbete på främmande språk enligt de behov som uppstår i och med flyttningsrörelsen till församlingen. Församlingarna knyter och sköter självständigt internationella och ekumeniska vänförsamlingskontakter och håller stiftens sekreterare för internationellt arbete och kyrkans utrikesförvaltning underrättade. Stiften Stiften reserverar tillräckliga personalresurser för att stödja de lokala församlingarna i deras internationella arbete. Stiftens sekreterare för det internationella arbetet har en särskild ställning. Deras arbetsbeskrivning ska vara inriktad på missionsarbete, internationell diakoni och ekumeniskt arbete samt på att möta internationalitet i församlingarna. Hit hör stödet för församlingarnas arbete på främmande språk och arbetet bland invandrare. Stiften har ett betydande ansvar att både kommunicera från den internationella kyrkans och helhetskyrkans nivå till församlingarna och att möjliggöra en församlingsöverskridande gemensam verksamhet. Stiften kan ha internationellt och ekumeniskt samarbete på stiftsnivå. Stiften uppmuntrar och stödjer församlingarnas samarbete med andra kyrko- och religionssamfund inom ramen för konkreta samarbetsprojekt. Samarbetet på stiftsnivå är en del av helhetskyrkans internationella och ekumeniska relationer. Syftet med arbetet på stiftsnivå är också att stödja och stärka samarbetet mellan församlingarna. Det är meningsfullt att samordna arbetet också stiften emellan. 22

Stiften ska tillsammans med Kyrkostyrelsen hjälpa församlingarna att verkställa helhetskyrkans ekumeniska avtal på den lokala nivån. Till de betydande avtalen hör särskilt Borgåöverenskommelsen och avtalet med Finlands metodistkyrkor. Uleåborgs stift deltar i Samarbetsrådet för Kristna Kyrkor i Barentsregionen. Rådet har som mål att främja kontakterna och gemenskapen mellan kyrkorna och samarbetet mellan utbildningsanstalterna i Barentsområdet. Kyrkan stödjer rådets verksamhet ekonomiskt. Särskilda teman under de kommande åren är firandet av reformationens ekumeniska märkesår 2017, genomförandet av årliga ekumeniska evenemang, frågor med anknytning till invandring och mångkultur samt det utbildningsoch påverkansarbete som utförs på stiftsnivå i ärenden som rör människovärde och miljöfrågor. Helsingfors stift deltar i Östersjöländernas ekumeniska kyrkonätverk Theobalt. Nätverket har som mål att främja kontakterna och gemenskapen mellan kyrkorna i Östersjöområdet. Kyrkan stödjer nätverkets verksamhet ekonomiskt. Kyrkans nationella nivå Kyrkans nationella nivå ansvarar för de internationella, ekumeniska och interreligiösa relationerna där hela Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är en av parterna. Beroende på frågan fattas besluten av antingen kyrkomötet, biskopsmötet eller Kyrkostyrelsen. Den centrala uppgiften för Kyrkostyrelsens anställda är att erbjuda experthjälp, informera och samordna arbetet i stiften och församlingarna. Experthjälp syftar på utbildning och materialproduktion. Detta görs ofta i samarbete med aktörerna inom kyrkans internationella arbete. Kommunikationen fokuserar särskilt på internationella ärenden och frågor som rör kyrkans internationella partner. En särskild utvecklingsuppgift är att skapa effektiva kommunikationskanaler. Den interna arbetsfördelningen i internationella, ekumeniska och interreligiösa frågor bör kontinuerligt förtydligas och samordnas och samarbete utvecklas med kyrkans andra aktörer. De aktörer inom missionsarbetet och den internationella diakonin som fullgör kyrkans helhetsuppdrag styrs genom ett avtalsförfarande. Förfarandet utvecklas så att det internationella arbete som Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland utför är konsekvent och ger uttryck för kyrkans vägval. Samtidigt utvecklas utvärderingen av det arbete som kyrkliga aktörer utför till exempel genom en förbättrad rapportering. 23

Helhetskyrkan intensifierar samarbetet med organisationerna på deras innehållsmässiga fokusområden. Helhetskyrkan har ansvaret för att arrangera och upprätthålla kyrkans ekumeniska lärosamtal. Under de kommande åren gör kyrkan upp riktlinjer om prioriteringen av lärosamtal, principerna för ekumeniska lärosamtal (vad enheten kräver) och tillämpningen av ekumeniska avtal (hur tillämpningen sker). Helhetskyrkans uppgift är att i samarbete med de lutherska systerkyrkorna och de ekumeniska samarbetspartnerna stödja det kyrkliga arbetet bland finländare som bor utomlands samt deras integration och inlemmande i den lokala kyrkan. Helhetskyrkans uppgift är att följa den internationella flyttningsrörelsen samt att stödja stiften och församlingarna i deras kontakter med finländare som bor utomlands och deras kyrkliga arbete bland invandrare. Helhetskyrkans uppgift är att följa upp, förutse och utvärdera EU-verksamheten samt att påverka och informera i EU-frågor, inklusive att hålla kontakt med olika parter i både Finland och Bryssel även ekumeniska och kyrkliga EU-kontor. På detta område bör man sträva efter att effektivisera samarbetet och utveckla nätverkandet med olika aktörer. Målet är en aktiv, initiativrik, sakkunnig och konsekvent påverkansverksamhet i rätt tid för att uppnå de viktigaste gemensamma målen. Kyrkans interna samarbete i alla frågor med en europeisk dimension ska effektiviseras både när det gäller mål, informationsgång och samordning. Helhetskyrkan ansvarar för samarbetet med både den världsvida lutherska kyrkogemenskapen och med andra ekumeniska organisationer. Gällande huvudpartnerna ställs följande mål: Lutherska världsförbundet Tydliga mål för generalförsamlingen 2017 ställs upp under 2016. I hela kyrkan växer förståelsen för lutherdomens världsvida dimension. I hela kyrkan fördjupas upplevelsen av ömsesidighet och gemenskap med de andra kyrkorna i den lutherska kyrkogemenskapen. Kyrkan och dess organisationer kommunicerar enhetligt och tydligt gentemot LVF. Under år 2016 slår kyrkan fast tydliga riktlinjer för det ekonomiska stödets allmänna nivå. 24

Kyrkornas världsråd Kyrkan deltar i internationellt påverkansarbete tillsammans med KV. Kyrkan deltar i Rättvisans och fredens pilgrimsfärd. Kyrkan stödjer Faith and Order-kommissionens arbete. Kyrkan för in globala ekumeniska teman i ett finländskt sammanhang. Under år 2016 slår kyrkan fast tydliga riktlinjer för det ekonomiska stödets allmänna nivå. Europeiska kyrkokonferensen Kyrkan stödjer EKK:s deltagande i samhällsdebatten i den förändrade situation som råder i Europa ifråga om ekonomi, säkerhet och invandring. Kyrkan deltar i EKK:s tematiska grupper. Under år 2016 slår kyrkan fast tydliga riktlinjer för det ekonomiska stödets allmänna nivå. Global Christian Forum Kyrkan integrerar det ekumeniska arbete som utförs inom ramen för GCF i den finländska ekumeniken. Helhetskyrkan ansvarar för internationella bilaterala ekumeniska relationer. Med huvudpartnerna har följande mål satts upp: Rysk-ortodoxa kyrkan År 2016 ordnar kyrkan tillsammans med den rysk-ortodoxa kyrkan ett seminarium om kristen antropologi och utreder möjligheterna att på nytt inleda bilaterala teologiska lärosamtal. Kyrkan håller kontakt med den rysk-ortodoxa kyrkans stift i Finlands närområden. Romersk-katolska kyrkan Kyrkan stödjer den dialog som förs genom LVF och informerar om hur den framskrider. Kyrkan för en egen bilateral teologisk dialog med lokalkyrkan Katolska kyrkan i Finland och ansvarar för receptionen av den i Finland. Kyrkan firar det ekumeniska märkesåret för reformationen tillsammans med den romersk-katolska kyrkan både internationellt och i hemlandet. Borgågemenskapen Kyrkan deltar aktivt i Borgågemenskapens teologiska och övriga arbete. 25

Helhetskyrkan stödjer stiften och församlingarna för att verkställa Borgåöverenskommelsen i Finland. Gemenskapen för evangeliska kyrkor i Europa (GEKE) Kyrkan deltar aktivt i GEKE:s teologiska arbete. Kyrkan sätter konkreta mål i relation till GEKE. De reformerta kyrkorna och den evangelikala kristendomen Kyrkan sätter konkreta mål i relation till de samtal som förs med de reformerta kyrkorna. Kyrkan observerar den evangelikala kristendomens utveckling. Bilaterala relationer i hemlandet Kyrkan utvärderar före utgången av år 2017 de lärosamtal som förts och sätter nya konkreta mål. Kyrkan knyter aktivt kontakter med gemenskaper som verkar i Finland och som inte tillhör något traditionellt kyrkosamfund. Helhetskyrkan har avtalsreglerade relationer till partnerkyrkor och samfund. Under år 2016 fastställer kyrkan avtalspraxis (med vem, varför) och förenhetligar de olika nivåernas (församling, stift, helhetskyrka) avtal (till exempel samordningsträffar). I påverkansarbetet på helhetskyrkans nivå understöds tillgodoseendet av den positiva religionsfriheten i Finland. Särskilda teman: tillgodoseendet av invandrarnas religionsfrihet tillgodoseendet av religionsfriheten för representanter för andra religioner stödet för en kultur av gästfrihet stödet för religionsundervisningen På helhetskyrkans nivå understöds möten och samarbete mellan religioner tillgodoseendet av den positiva religionsfriheten stödet för samarbetet mellan religiösa vägvisare för värderingar både på riksnivå och lokal nivå bevarandet av samhällsfreden och bekämpandet av fördomar och hatretorik särskilt med beaktande av dem som fördomarna och hatretoriken riktar sig mot På helhetskyrkans nivå fästs mer uppmärksamhet än tidigare vid nyandlighet och nya religiösa rörelser i utvärderingen av det religiösa fältet i Finland. 26

27

KYRKOSTYRELSEN ISBN 978-951-789-531-6 EV.LUTH. KYRKAN I FINLAND 28evl.fi