Folkbildning verktyg eller hinder i professionaliseringen av folkbibliotekarieyrket?

Institutionen för ABM Biblioteks- och informationsvetenskap Folkbildning verktyg eller hinder i professionaliseringen av folkbibliotekarieyrket? Lilian Sjöberg Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2005 Institutionen för ABM Handledare: Susanna Fahlström Uppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, nr 252 ISSN 1650-4267

Innehåll Inledning...3 Introduktion... 3 Syfte och frågeställningar... 5 Uppsatsens disposition... 5 Centrala begrepp... 6 Forskningsöversikt... 8 Folkbildning och bibliotek... 8 Yrkesroller och professionalisering på folkbibliotek... 10 Folkbildning och professionalisering på folkbibliotek... 12 Teori och metod...15 Teori... 15 Metod... 17 Analysmetod... 18 Intervjuer... 19 Material och urval... 21 Tryckta källor... 21 Intervjuer... 21 Undersökning...23 Folkbibliotek och folkbildning i statliga styrdokument... 23 Folkbiblioteksutredningen... 23 Unesco s folkbiblioteksmanifest... 26 SOU 1996:159 Folkbildningen en utvärdering : slutbetänkande... 27 Folkbildningspropositionen (1997/98:115)... 28 Bibliotekslagen... 29 SOU 2000:28 Kunskapsbygget 2000 det livslånga lärandet... 29 Ds 2003:66 Om biblioteksverksamheterna... 30 Folkbildningens Framsyn : framtidens folkbildning, roll och uppgifter... 31 Övriga offentliga tryck... 32 Diskussion... 33 Om professionalisering på folkbibliotek i DIK-forum... 35 Bibliotekens och bibliotekariens betydelse och legitimitet... 35 Exempel på bibliotekariernas kompetens... 38 Lägesrapporter från biblioteksvärlden... 40 Diskussion... 44 Folkbibliotekariernas tankar om folkbildning och professionalisering... 47 Intervju med A... 47 Intervju med B... 49 Intervju med C... 51 Intervju med D... 52 Diskussion... 54 Analys...56 Folkbildning och folkbibliotek... 56 Yrkesrollens utveckling... 57

Synen på professionalisering och folkbildning... 60 Slutdiskussion... 62 Sammanfattning...64 Källor...65 Otryckt material... 65 Tryckt material... 65 Statens Offentliga Utredningar... 65 Artiklar ur DIK-Forum... 66 Övrig litteratur... 67 Bilaga: Intervjufrågor...70 2

Inledning Introduktion Det sägs att mängden information i samhället fyrdubblades från 1999 till 2003. 1 Oavsett om de siffrorna stämmer och om informationssamhälle är en lämplig term för att beskriva situationen eller ej råder det ingen tvekan om att det blir svårare för människor att få tillgång till rätt information när informationsflödet ökar. Det blir allt viktigare för individen att kunna lära hela livet, dels för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden men också för att kunna vara delaktiga i ett demokratiskt samhälle. Det senare känns kanske igen från den klassiska folkbildningstanken, att tillgången till kunskap och information är avgörande i en demokrati. Under de senaste tjugo åren har stat och kommuner gjort flera utbildningssatsningar för vuxna, bland annat Kunskapslyftet 2 och nya, växande högskolor. Många utbildar sig också numera på distans och/eller via internet och därför har andelen vuxenstuderande även ökat på biblioteken. Undervisningen sker mer oberoende av plats, vilket gör att dessa studerandegrupper använder sig av sitt närmaste folkbibliotek i hög utsträckning för sina studier och ställer krav på biblioteksservice. Biblioteken har fått en ny folkbildarroll som också omfattar pedagogisk, handledande verksamhet. 3 Det finns mängder av statliga utredningar om folkbibliotek och folkbildning, både där ämnena tas upp var för sig och tillsammans. I KB ett nav i kunskapssamhället som kom ut under 2003 poängteras att folkbiblioteken i Sverige har kommit att spela en allt större roll i utbildningsväsendet men saknar det stöd forskningsbiblioteken får för det ändamålet. 4 Utredningen 1 Bibliotek 2010. Biblioteksplan för Gävle Stadsbibliotek, 2004, s. 8 9. 2 Kunskapslyftet var en femårig statlig satsning som startade 1997 med syftet att ge en utbildning till främst arbetslösa vuxna och vuxna som saknade treårig gymnasial utbildning (SOU 2000:28, s. 18). 3 Bibliotek 2010, 2004, s. 8 9. 4 SOU 2003:129 KB ett nav i kunskapssamhället, s. 55. 3

föreslår ökad nationell samordning för att öka möjligheterna till forskning och utbildning. I denna och andra statliga utredningar och styrdokument fastslås folkbibliotekens ansvar för folkbildning och livslångt lärande. Tanken om sambandet mellan kultur och lärande märks också i sammanslagningen av Kulturdepartementet och Utbildningsdepartementet. Samtidigt har det under många år pågått nedskärningar inom skola, omsorg och kultur. Det är väl känt att folkbiblioteken ofta får stryka på foten när kommunernas budget krymper, filialer stänger igen eller flyttas till skolor och på många håll har man inte möjlighet att återbesätta tjänster. Här uppstår ett behov för folkbibliotekarien att hävda sin kompetens och nytta i samhället; att bibliotekarieprofessionen äger legitimitet och existensberättigande. Om folkbibliotekarierna inte lyckas övertyga politiker och visa folket att de fyller en viktig och unik funktion finns heller inget berättigande vare sig för yrkets existens eller för den statliga eller kommunala finansieringen. Denna strävan att bevisa sin legitimitet och sitt värde kan ses som ett steg i yrkets så kallade professionalisering; att höja yrkets status och öka dess auktoritet. Under många år har en relativt intern diskussion om bibliotekarieyrkets professionalisering pågått i diverse biblioteksanknutna tidskrifter. Men hur ser sambandet mellan professionalisering och folkbildning ut? I Biblioteksbladet 2003:2 kan man läsa en förkortad version av Joacim Hanssons Professionalism och folkbildande identitet i dagens folkbibliotek, originalet publicerat i Årsbok om folkbildning (2002). Han tar upp relationen mellan professionalisering och folkbildning och menar att: den professionalism som folkbibliotekarierna har utvecklat under många decennier är präglad av en strävan efter legitimitet i förhållande till en demokratisk samhällsutveckling [ ] Därför har också en prioritering skett av de ofta stora och svårfångade grupper i samhället som haft svårast att på egen hand följa med i den teknologiska och informationsberoende utvecklingen. Det är här som folkbiblioteken och folkbildningen möts idag. Det är också här det visar sig att professionalism och en folkbildningsidentitet bland folkbibliotekarier inte står i motsättning till varandra, utan tvärtom förutsätter varandra. 5 Hansson ser folkbildningen som en del i professionaliseringen av folkbibliotekariens yrkesroll, men detta synsätt kanske inte alltid är så självklart. I min magisteruppsats vill jag undersöka närmare hur relationen 5 Hansson, Joacim, 2002, Professionalism och folkbildande identitet i dagens folkbibliotek, s. 94. 4

mellan strävan efter folkbildning och folkbibliotekarieyrkets professionalisering ser ut. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan folkbildning och professionalisering på svenska folkbibliotek. Är folkbildningen ett verktyg eller ett hinder i professionaliseringen av folkbibliotekarieyrket? Mina frågeställningar bottnar alla i relationen mellan folkbildning och professionalisering på folkbibliotek och syftar till att undersöka sambandet däremellan. - Står folkbildning och professionalisering i motsättning till varandra eller förutsätter de varandra? - Vad säger statliga utredningar och styrdokument om bibliotekens uppdrag och om folkbildning? - Vad finns det för samband mellan yrkets strävan efter legitimitet eller existensberättigande och folkbildning? - Vad har folkbibliotekarien för idéer om folkbildning och profession, är professionalisering eller folkbildning viktigast? - Vad är folkbibliotekariens professionella projekt? Genom att svara på dessa frågeställningar hoppas jag kunna ge en bra bild av relationen mellan folkbildning och professionaliseringen av folkbibliotekarieyrket. Uppsatsens disposition Efter att ha presenterat frågeställningarna och syftet med uppsatsen, kommer ett avsnitt där centrala begrepp förklaras. Sedan ges en kort översikt över tidigare forskning inom ämnena folkbildning och bibliotek, folkbibliotek och professionalisering och slutligen kombinationen folkbildning och professionalisering. I nästkommande del diskuteras teori och metod. Efter det följer de empiriska studierna som inleds med ett avsnitt om vad statliga utredningar, lagar och direktiv säger om folkbildning och folkbibliotek. Avsnittet därpå behandlar vad som skrivits om professionalisering och professionalisering i relation till folkbildning i den fackliga tidskriften DIKforum. Sist i empirin kommer en redovisning av intervjuerna med folkbibliotekarierna. Sedan går jag över till själva analysen, där jag besvarar 5

mina frågeställningar och diskuterar mina resultat mot bakgrund av tidigare forskning. Allra sist kommer en sammanfattning och källförteckning. Centrala begrepp Folkbildning är enligt Nationalencyklopedin ett samlingsbegrepp för människors insikter och orientering på områden utanför deras egna specialiteter och yrkeskunskaper 6, alltså något som ligger utanför yrkesutbildning. Det står också att folkbildningens innehåll varierar och att uttrycket idag ofta förknippas med syftet att ge klarhet i och struktur åt det kaotiska informationsflödet, att vidga perspektiv och därigenom höja livskvaliteten för den enskilde och öka toleransen inför det obekanta inom kollektiv och samhälle. 7 Dessutom påpekas det att folkbiblioteket historiskt sett är en av folkbildningsarbetets fyra grenar, tillsammans med folkhögskolor, föreläsningsföreningar och studieförbund. I Folkbiblioteksutredningen står det också att folkbiblioteket traditionellt har setts som en av folkbildningens fyra grenar. I utredningens bakgrund tas det upp att folkbiblioteken inte längre har samma betydelse för folkbildningen som den skulle kunna ha. 8 Under 2003 och 2004 pågår en folkbildningsutredning; i både den och tidigare utredningar inkluderas endast studieförbund och folkhögskolor i begreppet folkbildning. Detta har sin grund i att staten 1991 överlät ansvaret för folkbildningen till Folkbildningsrådet; de har till uppgift att fördela det statliga stödet mellan studieförbund och folkhögskolor och utvärdera verksamheten. 9 Så vad som räknas till folkbildning har med politisk styrning att göra. I denna uppsats väljer jag att se folkbildning ur ett bredare perspektiv som innefattar alla lärandesituationer utanför grundskola, akademiska och yrkesrelaterade utbildningar. Det kan alltså vara kurser på folkhögskola, komvux eller studieförbund, men också lärande i vardagen, vare sig om det är hemma eller på biblioteket. I The Sociology of the Professions definierar Keith MacDonald professioner som occupations based on advanced, or complex, or esoteric, or arcane knowledge. 10 Denna definition att en profession baseras på avancerad, 6 2004-12-05 Nationalencyklopedin, sökord: Folkbildning, http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=172490 7 2004-12-05 Nationalencyklopedin, sökord: Folkbildning. 8 Ds U 1982:15, Folkbibliotek och folkbildning i samverkan, s. 3. 9 SOU 2003:125 Fyra rapporter om folkbildning, s.16 22. 10 MacDonald, Keith M. 1995, The Sociology of Professions, s. 1. 6

komplex, mystisk eller hemlig kunskap är kanske lite högtravande, men att en profession bygger på någon slags kunskapsbas är de flesta professionsteoretiker överens om. I Nationalencyklopedin beskrivs profession som ett yrke vars auktoritet och status bygger på hög formell utbildning, ofta universitets-baserad. 11 Det som studeras i denna uppsats är professionalisering; den process och de ansträngningar som en yrkesgrupp utövar för att uppnå professionsstatus. 12 I sammanhanget folkbibliotek ser jag strävan att stärka professionen helt och hållet sammankopplat med att bevisa yrkets existensberättigande, värde för samhället och legitimitet. Legitimitet har med berättigande att göra och är ett viktigt begrepp när man talar om statligt eller kommunalt finansierade verksamheter. Folkbibliotek måste, särskilt i nedskärningstider, kunna visa att de är värdefulla för samhällsutvecklingen, demokratin och folkbildningen; att de har ett existensberättigande: Like all other public institutions, libraries depend on their legitimacy. If the library s services or organisation are not perceived as valuable, up-to-date and legitimate in a broad sense, it cannot survive. The users will stop using the library, the staff will search for other jobs and last, but not least, the politicans will cut back or stop the funding. Thus the concept of legitimacy is a relevant search topic in the context of public libraries. 13 Yrken som är statligt eller kommunalt finansierade måste ständigt kunna bevisa sin legitimitet för att överleva. Som jag ser det är legitimitet inte bara är en del av professionsstatusen utan även en av orsakerna till folkbibliotekariernas behov av professionalisering. Livslångt lärande är ett populärt begrepp som ofta används för att beteckna alla möjliga former av lärande. Det innebär enligt Nationalencyklopedin att individen är kapabel att lära sig under hela sin livstid 14. Maj Klasson beskriver i Folkbildning och bibliotek? : på spaning efter spår av folkbildning och livslångt lärande i biblioteksvärlden livslångt lärande som en process som pågår hela livet. Den börjar före skoltiden och pågår under, på sidan av och även efter formell utbildning; man lär i vardagen, i arbetet och på fritiden. 15 11 2004-12-06 Nationalencyklopedin, sökord: Profession, http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=287394 12 Sundin, Olof, 2003, Informationsstrategier och yrkesidentiteter : en studie av sjuksköterskors relation till fackinformation vid arbetsplatsen. 13 Kann-Christensen, Nanna och Pors, Niels Ole, 2004, The legitimacy of public libraries: crosspressures and change processes, s. 330. 14 2004-12-05 Nationalencyklopedin, sökord: Livslångt lärande, http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=243304 15 Klasson, Maj, 1997, Temat bibliotek, folkbildning och livslångt lärande, s. 16. 7

Klasson påpekar också att när samhället strävar efter att möjliggöra det livslånga lärandet på alla nivåer kan det ses som en del av demokratisering och samhällsförändring och här ser jag sambandet till den traditionella definitionen av folkbildning. Forskningsöversikt Folkbildning och bibliotek Det finns en hel del skrivet om folkbildning och livslångt lärande på folkbibliotek. Det som finns med i denna forskningsöversikt är från mitten på 90-talet och framåt eftersom det är de texter som är mest aktuella och relevanta för mina frågeställningar. En av de intressanta texterna är Folkbildning och bibliotek? på spaning efter spår av folkbildning och livslångt lärande i biblioteksvärlden från 1997. Denna antologi sammanställdes efter en forskarutbildningskurs som genomfördes av Bibliotekshögskolan i Borås och Centrum för biblioteks- och informationsvetenskap på Göteborgs universitet. Kursen hade som syfte att ta upp begreppen folkbibliotek, folkbildning och livslångt lärande till diskussion och reflektion, bland annat genom litteraturseminarier med folkbildningsforskares texter och föreläsningar. Materialet i boken är en dokumentation över delar av verksamheten under kursen. 16 Ett av bidragen i boken är Maj Klassons Temat bibliotek, folkbildning och livslångt lärande, där hon diskuterar relationen mellan folkbibliotek och folkbildning, och hur den har förändrats i takt med att samhället har förändrats. Klasson diskuterar även betydelsen av uttrycket livslångt lärande och ser både likheter och skillnader mellan livslångt lärande och folkbildning. 17 Folkbibliotekarien och folkbildningsforskaren Angela Zetterlund har också skrivit en artikel i Folkbildning och bibliotek? som heter Om folkbildningens roll i biblioteksvärlden. Artikeln baseras delvis på Zetterlunds studie av biblioteksbranschtidningar och hon diskuterar hur och vad som skrivs om bibliotek och folkbildning. Zetterlund tar också upp frågan om folkbildningen i relation till professionaliseringen, eller som hon kallar det folkbildningen i den yrkesideologiska debatten 18, vilket jag återkommer till under rubriken 16 Klasson, Maj, 1997, Inledning i Folkbildning och bibliotek? : på spaning efter spår av folkbildning och livslångt lärande i biblioteksvärlden, s. 8. 17 Klasson, Maj, 1997, Temat bibliotek, folkbildning och livslångt lärande, s. 9 21. 18 Zetterlund, Angela, 1997, Om folkbildningens roll i biblioteksvärlden, s. 26 47. 8

Folkbildning och professionalisering på folkbibliotek senare i forskningsöversikten. I Om folkbildningens innebörder Nio försök att fånga en företeelse från 1995 finns ett avsnitt skrivet av Bosse Jonsson. Rubriken är Folkbildning och bibliotek och Jonsson har genom intervjuer med både bibliotekarier och biblioteksbesökare försökt fånga deras definitioner av och tankar om folkbildning och bibliotek. Joacim Hanssons Om folkbibliotekens ideologiska identitet: en diskursstudie är en licentiatavhandling som undersöker folkbibliotekens ideologiska identitet genom en ideologikritisk diskursanalys med förankring i en hermeneutisk ansats. 19 Han försöker skapa en bild av folkbibliotekens roll och identitet i samhället genom att undersöka idéerna i dokument om de tidiga folkbibliotekens ideologi. Folkbildning och genus det glömda perspektivet är en antologi från 2001 som problematiserar folkbildningens historieskrivning och verksamhet ur ett genusperspektiv. I antologin använder man en traditionell definition av folkbildning som utgår från dess institutioner; folkbildning är kort och gott den verksamhet som bedrivs inom studieförbund, folkhögskolor och folkbibliotek. 20 Men det konstateras också att folkbiblioteken numera ofta utelämnas i definitioner av och diskussioner om folkbildning, och att bland annat Folkbildningsrådet helt osynliggör folkbiblioteket i folkbildningen. Å andra sidan har inte heller Folkbildningsrådet något som helst ansvar för folkbiblioteken, det ansvaret ligger på Statens kulturråd och därför kan man anta att staten främst ser folkbibliotekens verksamhet som kulturell. 21 En av magisteruppsatserna i ämnet folkbibliotek och folkbildning är Folkbiblioteket: en bildande samhällsinstitution i framtiden? 22 Uppsatsförfattaren Sophie Gustavsson tar upp folkbibliotek och folkbildning, metoden är framtidsforskning genom kvalitativa intervjuer med bibliotekspersonal i ledande ställning. Slutsatsen är att det är svårt att sia om folkbiblioteken eftersom samhället genomgår stora förändringar, men i takt med att behovet av kunskap ökar är det sannolikt att folkbiblioteket kommer att vara en bildande samhällsinstitution i framtiden. En intressant kandidatuppsats är 19 Hansson, Joacim, 1998 (Högskolan i Borås), Om folkbibliotekens ideologiska identitet, s. 9. 20 Folkbildning och genus det glömda perspektivet, 2001, s. 15. 21 Folkbildning och genus det glömda perspektivet, 2001, s. 19. 22 Gustavsson, Sophie, 2001 (Högskolan i Borås), Folkbiblioteket : en bildande samhällsinstitution i framtiden? 9

Folkbildningsbegreppet på folkbibliotek idag 23 av Kristina Malmqvist som undersöker hur bibliotekarier ser på folkbildningsbegreppet. Malmqvist menar att även fast biblioteken alltmer fungerar som serviceinstitutioner i informationssamhället, kan man fortfarande behålla ett folkbildande förhållningssätt. I uppsatsen identifieras två olika sätt att se på folkbildning, ett uppifrånperspektiv och ett nerifrånperspektiv. 24 Antingen ses folkbildning som något fostrande och kontrollerande, eller som en möjlighet för individen att förstå och påverka sin omvärld. Det som dessa texter om folkbildning och folkbibliotek har gemensamt är att begreppet folkbildning aldrig är självklart utan diskuteras och används olika i olika kontexter. Med utgångspunkt i denna tidigare forskning kommer jag i analysen återvända till hur folkbildning och folkbibliotek diskuteras och definieras i mina källor. De texter som jag främst kommer att relatera till är Zetterlunds artikel och magisteruppsatsen Folkbiblioteket: en bildande samhällsinstitution i framtiden? Yrkesroller och professionalisering på folkbibliotek Professionsteoretisk forskning om folkbibliotekariens identitet och yrkesroller har hittills varit ganska liten i Sverige. Däremot finns en del BoI-forskning som behandlar andra yrkesgrupper i samhället fast sett ur ett informationssökningseller biblioteksperspektiv, exempelvis sjuksköterskor. Men under de senaste åren kan man ana en ökning i magisteruppsatser om folkbibliotekariens yrkesroll. Olof Sundin är en av dem som har undersökt en yrkesgrupp utanför biblioteksvärlden. I Sundins avhandling från Bibliotekshögskolan undersöks sjuksköterskors profession i relation till deras kunskapsbas och kunskapsutveckling. 25 Detta gör han genom kvalitativa intervjuer med ett antal sjuksköterskor. Sundin drar även paralleller mellan sjuksköterskors och bibliotekariers professionalism och använder sig av teorier utvecklade av en sociolog vid namn Andrew Abbott. Abbotts teorier har ofta använts inom svensk professionsforskning, han undersöker hur yrkesgrupper konkurrerar med varandra på olika arenor i samhället på arbetsplatser, genom lagstiftning, eller i media, genom att hävda sin kunskapsbas. 26 23 Malmqvist, Kristina, 2000 (Uppsala universitet), Folkbildningsbegreppet på folkbibliotek idag. 24 Malmqvist, Kristina, 2000, s. 9. 25 Sundin, Olof, 2003 (Högskolan i Borås), Informationsstrategier och yrkesidentiteter : en studie av sjuksköterskors relation till fackinformation vid arbetsplatsen. 26 Abbott, Andrew, 1988, The system of professions. 10

Ett exempel på professionsteoretiska studier med fokus på bibliotekarieyrket är Lena Olssons Det datoriserade bibliotekets maskindrömmar på 70-talet från 1995. Hennes utgångspunkt är att bibliotekarieyrket inte är en profession, men utifrån de val som yrkesgruppen kommer att ställas inför i framtiden och deras påverkan på bibliotekarieyrket är det ändå intressant att studera yrket utifrån professionsteori. Olsson menar att bibliotekarierna måste bestämma sig om man vill utveckla sin yrkesroll till generalist eller specialist. Det verkar troligt enligt henne att om bibliotekarien utvecklar sin kompetens som generalist kan yrkesrollen i framtiden bli mer av en informationsadministratör. 27 I Biblioteken, bibliotekarien och professionen; en rapport från fyra nordiska länder finns en önskan om att lyfta fram bibliotekariernas roller i en tid då diskussionen mest rör bibliotekens roll i samhället. 28 Det påpekas att både bibliotekariens egentliga roll och dennes bild av sin egen roll är viktig när det gäller bibliotekens utveckling. För att skapa en bild av bibliotekarien skickades frågelistor ut till bibliotekarier i Sverige, Norge, Island och Finland. Denna så kallade minnesinsamling visar en välutbildad, utåtriktad och engagerad yrkeskår, som har sökt sig till yrket på grund av ett intresse för människor, böcker och samhällsfrågor. 29 Men det visar sig också att bibliotekarien känner sig alltmer pressad av nedskärningar, omorganisationer, vidgade arbets-uppgifter och ett ständigt ökat tryck på biblioteksverksamheten. 30 Det finns också några magisteruppsatser om bibliotekarieyrket utifrån ett professionsteoretiskt perspektiv. Emma Oskarssons Från bisyssla till yrke : folkbibliotekariernas professionaliseringssträvanden under första hälften av 1900-talet 31 använder sig av professionsteori i sin undersökning av bibliotekariernas tidiga professionalisering. I magisteruppsatsen Fokus på folkbibliotekarien: ett arbetslivsperspektiv 32 undersöks hur folkbibliotekarier, användare, biblioteksassistenter och kulturpolitiker ser på bibliotekariens arbetsuppgifter, image, kompetens och status. Uppsatsförfattarna Magdalena 27 Olsson, Lena, 1995, Det datoriserade bibliotekets maskindrömmar på 70-talet. 28 Almerud, Peter, 2000, Biblioteken, bibliotekarien och professionen; en rapport från fyra nordiska länder, s. 3. 29 Almerud, Peter, 2000, s. 5. 30 Almerud, Peter, 2000, s. 5. 31 Oskarsson, Emma, 1999 (Högskolan i Borås), Från bisyssla till yrke : folkbibliotekariernas professionaliseringssträvanden under första hälften av 1900-talet. 32 Göransson, Magdalena och Jarnbjer, Annika, 2001 (Högskolan i Borås), Fokus på folkbibliotekarien : ett arbetslivsperspektiv. 11

Göransson och Annika Jarnbjer har liksom jag använt professionsteori och kvalitativ metod, i form av litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Bibliotekarie på 2000-talet: en studie av bibliotekariens förändrade yrkesroll och professionalism 33 är en magisteruppsats från 2004 av Annette Carlsson och Sofia Nordell. Här använder sig uppsatsförfattarna av kvalitativa litteraturstudier och textanalys, professionsteorin utgår från Abbotts teorier samt från en annan teoretiker vid namn Tengblad. En annan magisteruppsats av intresse är Folkbibliotekariens yrkesidentitet från 2004, skriven av Anne Kappelin Rääf och Martina Lundgren. 34 Där intervjuas nio bibliotekarier som anser att informationssökningskompetens, tillsammans med kommunikationsförmåga och social kompetens är kärnan i deras yrkesidentitet. Uppsatsen påpekar också att bibliotekarien har fått en mängd nya roller men att det är rollen som pedagogisk informationssökningsspecialist som dominerar. Det är de två senaste magisteruppsatserna som är mest aktuella och intressanta för mina frågeställningar. Jag kommer att återknyta till dem i analysen. Folkbildning och professionalisering på folkbibliotek Det som saknas inom BoI-forskningen är kombinationen folkbildning och professionalisering på folkbibliotek. Ett undantag är Joacim Hanssons Professionalism och folkbildande identitet i dagens folkbibliotek som ingår i Årsbok om folkbildning : Forskning och utveckling 2002. Som jag redan tagit upp i inledningen, diskuterar Hansson folkbibliotekariernas professionalism i förhållande till folkbildningen. Hansson anger 90-talets anpassning till den framväxande informationstekniken som en stor anledning till att folkbibliotek och folkbildning glidit isär. Informationstekniken skymde de mindre ekonomiskt definierade delarna av verksamheten och en ny typ av professionalism med informationssökning i fokus ställdes i kontrast mot den folkbildande identiteten. 35 Samtidigt understöddes denna nya professionalism också av utbildningarna i Biblioteks- och Informationsvetenskap som då akademiserades. Men Hansson menar att bibliotekens relation till folkbildningen handlar just om identitet, man får inte glömma att just 33 Carlsson, Annette och Nordell, Sofia, 2004 (Högskolan i Borås), Bibliotekarie på 2000-talet en studie av bibliotekariens förändrade yrkesroll och professionalism. 34 Kappelin Rääf, Anne och Lundgren, Martina, 2004 (Lunds universitet), Folkbibliotekariens yrkesidentitet. Vad den består av och hur den formas. 35 Hansson, Joacim, 2002, Professionalism och folkbildande identitet i dagens folkbibliotek, s. 90 91. 12

folkbildningen är en av hörnpelarna i folkbibliotekens sociala legitimitet. 36 Folkbibliotekariernas professionalism är och måste vara baserad på en strävan efter legitimitet i förhållande till en demokratisk samhällsutveckling 37 och detta gör folkbildningen till en av förutsättningarna för folkbibliotekariernas professionella utveckling. Angela Zetterlunds artikel Om folkbildningens roll i biblioteksvärlden (som tidigare tagits upp under Folkbildning och bibliotek) diskuterar kort folkbildningen i relation till bibliotekariens identitet och yrkesroll. Hon konstaterar genom sina studier av branschtidskrifter att begreppet folkbildning uppfattas olika av bibliotekarier i olika generationer. Dessutom märker Zetterlund att vissa ser en tydligare folkbildningsanknytning som en möjlighet till klarare yrkesroll och självuppfattning. Andra anser att diskussionen om folkbildning skymmer andra diskussionsfrågor som kanske är minst lika viktiga för framtiden. I ID på spaning efter folkbibliotekets identitet 38 diskuteras vad som skrivits om folkbibliotekets identitet under de senaste åren, folkbildning är en av aspekterna som tas upp. Textförfattaren Fia Söderberg är informationsansvarig för kulturverksamheten i Uppsala kommun och en av hennes slutsatser är att ett bibliotek som vill vara till "för alla får en otydlig identitet. Biblioteken som informations- och kunskapscentrum har ökat i betydelse och rollen som kulturcentrum minskat. Bibliotekarien har på många håll förändrats till informationssökningsspecialist. Söderberg menar att biblioteken måste bli mer offensiva, och att allt börjar med ett tydligt ledarskap, förankrade mål och en tydlig riktning. Söderberg tar också upp folkbildning på folkbibliotek och menar bland annat att folkbildningsbegreppet har förändrats i takt med informationstekniken. Samma teknik har också förändrat bibliotekariens roll, men samtidigt förstärkt bibliotekets grundläggande uppgift: att lagra och sprida information och kunskap. 39 Fortfarande representerar biblioteket en demokratisk idé om fri tillgång till kultur, information och kunskap till alla. Söderberg ser inte biblioteket som en plats med en enda identitet utan fyra, ett modernt folkbibliotek kan vara kulturcentrum, informationscentrum, kunskapscentrum eller mötesplats. 36 Hansson, Joacim, 2002, s. 91. 37 Hansson, Joacim, 2002, s. 94. 38 Söderberg, Fia, 2004, ID På spaning efter folkbibliotekets identitet. 39 Söderberg, Fia, 2004, s. 22. 13

Som tidigare nämnts finns en hel del skrivet om folkbildning och bibliotek; inte fullt lika mycket om folkbibliotekariers professionalisering; och allra minst om kombinationen mellan folkbildning och professionalisering på folkbibliotek. Jag kommer att återkomma till samtliga tre texter om folkbildning och professionalisering i analysen. 14

Teori och metod Teori Eftersom det är sambandet mellan folkbibliotekariens profession och folkbildning jag vill undersöka så kommer jag att använda mig av professionsteori. Denna teori används traditionellt till att studera yrken som ofta förknippas med hög status, exempelvis läkare och advokater. Det finns vissa kriterier som måste uppfyllas för att ett yrke ska betraktas som en profession. Några av dessa kriterier är att yrkesgruppen betraktas som en auktoritet inom och har monopol på sitt kunskapsområde och sina tjänster, att det finns något slags stöd för verksamheten från samhället och staten genom t.ex. lagstiftning, att de yrkesverksamma arbetar utifrån etiska koder och att de har genomgått en examen. Dessa kriterier användes alltså för att skilja ut professioner från vanliga yrken och många yrken blev då klassade som semiprofessioner för att de inte riktigt uppfyllde alla kriterier. Bibliotekarieyrket är ett av de yrken som stämplades som semiprofessioner. Denna typ av forskning och yrkesklassificering har dock fått mycket kritik, istället fokuserar man numera mer på hur den så kallade professionaliseringsprocessen ser ut inom olika yrkesgrupper. Det är den inriktningen av professionsteori jag kommer att använda mig av. Nyare professionsforskning studerar olika yrkesgruppers professionella projekt, vilket enkelt uttryckt innebär de ansträngningar som görs för att uppnå monopol på sin kunskap och verksamhet; för att uppnå professionsstatus. Keith MacDonald är en av många som försökt definiera vad en profession och professionalisering är. Han har ett sociologiskt synsätt på professionen, dvs. att professioner ses som aktörer i samhället och inte bara som kategoriserade grupper i en struktur. 40 Han har, liksom många andra professionsteoretiker, utgångspunkten att en profession är ett yrke med en specifik kunskapsbas. 40 MacDonald, 1995, s. 6 8. 15

En annan professionsteoretiker som också använts mycket inom BoIforskning om bibliotekarieyrket och yrkesroller är Andrew Abbott. Abbott skiljer även han på yrke och profession genom att den senare grundas på en teoretisk kunskapsbas. Han pekar ut konkurrens med andra yrkesgrupper som en av de viktigaste delarna i professionaliseringen av ett yrke och det är bland annat därför som MacDonald kritiserar Abbott. Men MacDonald är mest kritisk till Abbott för hans alltför systematiska syn på professioner som utelämnar aktörernas motiv och intention. 41 Något som MacDonald och Abbott är överens om är att jurisdiktion är ett viktigt begrepp när man studerar professionalisering. Jurisdiktion kan förklaras som äganderätten över sin kunskapsbas eller sitt verksamhetsområde och Abbott ser jurisdiktionen som länken mellan en profession och dess arbete. 42 Eftersom yrkesgruppen bibliotekarier är bunden till en institution så definieras ofta yrkesrollen utifrån vilket slags bibliotek de arbetar på, exempelvis forsknings- eller folkbibliotek. Detta gör att jurisdiktionen förknippas mera med institutionen än med bibliotekariernas egen kunskapsbas och därför kan bibliotekarier sägas ha en svag jurisdiktion. 43 Att ha jurisdiktion över sitt kunskapsområde är ett av de kriterier som kännetecknar professionsstatus, och jurisdiktion är tätt sammanflätat med en yrkesgrupps legitimitet. För att ha jurisdiktion över sitt kunskapsområde krävs också legitimitet: Om inte professionens medlemmar betraktas som experter och i egenskap av sådana får legitimitet från samhället och övriga professioner får de ingen jurisdiktion över tillämpningen av sin kunskap. 44 Kort sagt: utan legitimitet, ingen jurisdiktion, och ingen professionalisering. Professionaliseringsprocessen innebär alltså en yrkesgrupps strävan att uppnå professionsstatus, genom diverse professionella projekt som kan leda till ökad jurisdiktion och legitimitet. Det som gör folkbibliotekarieyrket så intressant att studera utifrån professionaliseringsteorier är de kommunalt finansierade bibliotekens behov att hävda sitt existensberättigande i samhället. Hela tiden ska jag försöka se sambandet mellan folkbildningen och folkbibliotekariens professionalisering. Jag vill undersöka om folkbildning är ett av motiven till professionalisering och ser folkbiblioteken som en aktör i samhället. Därför anser jag det lämpligt att studera professionen utifrån 41 MacDonald, 1995, s. 14 17. 42 Sundin, Olof, 2003, s. 50. 43 Abbott, Andrew, 1988, The system of professions, s. 80 f. 44 Sundin, Olof, 2003, s. 50. 16

MacDonalds sociologiska teorier om professionalisering, professionella projekt, jurisdiktion och legitimitet. I folkbibliotekariens fall handlar strävan efter professionsstatus mindre om högre lön och mera om att kunna bevisa sin expertis. Man måste äga jurisdiktion över sitt kunskapsområde och visa sin legitimitet; att dessa informationsspecialister behövs för att bevara och utveckla ett samhälle som gör anspråk på att vara bildat och demokratiskt. Teorin avgränsas genom att jag bara använder mig av de termer som jag anser har relevans i just folkbibliotekarieyrket. Jag har valt att endast studera folkbibliotek just eftersom de är kommunalt finansierade och ytterst styrs av politiska beslut. Professionsteori har många olika angreppssätt men det är de som har med legitimitet och jurisdiktion att göra som är mest intressanta när man ser biblioteket som en aktör i samhället. Metod I uppsatsen används en metod som är kvalitativ och tredelad och analysen baseras på uppsatsens frågeställningar. Undersökningen utgår från de tre olika typer av källor jag har valt ut: två sorters tryckta källor och fyra intervjuer. Inom de flesta humanvetenskaper börjar fler och fler att använda sig av kvalitativa studier. En grov distinktion mellan kvantitativa och kvalitativa studier är att de förra svarar på frågor som Vad?, När?, I vilket sammanhang?, medan de senare kan ge en bild av Vad innebär det?, Vad kännetecknar denna företeelse?. Kvantitativa undersökningar är lämpliga när man eftersträvar mätbara resultat vid undersökning av t.ex. samband eller omfattningar av en företeelse. Kvantitativa data bygger oftast på stora slumpmässiga urval och ger resultat representativa för den grupp de studerade tillhör. Vill man däremot studera vad en viss företeelse innebär, dess orsaker eller se variationer och strukturer hos företeelser kan man använda sig av kvalitativa metoder. 45 Kvalitativa data bygger på små urval och är inte representativa för en befolkning i statistisk mening, men är användbart bl.a. för att visa exempel på människors sätt att resonera. 46 Oftast består arbetsmaterialet i en kvalitativ studie av texter som forskaren går så nära som möjligt; inte för att pröva den generella giltigheten hos materialet utan mera för att få en djupgående bild av ett fenomen. 47 45 Starrin, Bengt, 1994, Om distinktionen kvalitativ-kvantitativ i social forskning s. 19 25. 46 Trost, Jan, 1997, Kvalitativa intervjuer. 47 Repstad, Pål, 1999, Närhet och distans : kvalitativa metoder i samhällskunskap. 17

Analysmetod I analysen av texterna och intervjuerna kommer jag att utgå ifrån de professionsteoretiska termerna och mina frågeställningar. Eftersom jag strävar efter att få en bild av hur sambandet mellan folkbildning och professionalisering ser ut är den analysmetod jag har valt för både mina litteraturstudier och intervjuerna kvalitativ. Enligt Bergström och Boreus 48 handlar textanalys om att undersöka och se på fenomen i olika delar av texten. De tar upp fem olika typer av textanalyser; innehållsanalys, argumentationsanalys, idé- och ideologianalys, lingvistisk textanalys och diskursanalys. Eftersom min analys av texter och intervjuer utgår från uppsatsens frågeställningar som har att göra med bakomliggande idéer och samhällsförändringar har jag valt att använda mig av idé- och ideologianalys. En idé- och ideologianalys fokuserar på innebörden av en text och används exempelvis inom statsvetenskap och sociologi. Ett av undersökningssätten är att titta efter idéer eller ideologier i debatter eller utredningar eller att utreda en ideologisk förändring av något slag. 49 Idé- och ideologianalys kan användas när man vill urskilja idéer inom en viss debatt, något parti eller någon annan organisation. Ofta genomförs tolkningen genom att se dessa idéer i dess sociala kontext eller med en diskussion om dess aktörer. Det är precis denna kombination jag vill åstadkomma genom att tillämpa professionsteori och idéoch ideologianalys på just de tre olika källor som jag valt. Jag använder mig av Bergström och Boreus definition av en idé som en tankekonstruktion. Denna tankekonstruktion kan vara en föreställning om verkligheten, en värdering av företeelser eller en bild av hur man bör handla. 50 En ideologi betecknas som ett system av idéer. För att identifiera de bakomliggande idéerna i mina källor använder jag mig av något som kallas dimensioner som analysverktyg. Dimensioner är ganska allmänt hållna kategorier som författaren själv väljer ut utifrån kontexten och som syftar till att urskilja idéer i texterna. Fördelarna med att använda sig av dimensioner är att man möjliggör jämförelser och kan när man själv bestämmer vilka av textens dimensioner man vill koncentrera sig på är det lättare att hålla sig till uppsatsens ämne. En nackdel är att man inte kan hitta t.ex. en organisations hela ideologi genom att titta på ett fåtal allmänt hållna dimensioner. Dessutom riskerar man som vid användningen av alla väl specificerade analysmodeller att 48 Bergström, Göran, Boréus, Kristina, 2000, Textens mening och makt. 49 Bergström och Boréus, 2000, s. 20. 50 Bergström och Boréus, 2000, s. 148. 18

tvinga på modellen på materialet eller att man tänjer källornas betydelse så att de passar in i modellen. Å andra sidan riskerar tolkningen att bli bara en grovsortering av materialet om man har alltför ospecificerade analysmetoder. De tre dimensioner jag använder mig av är tätt sammanflätade med både uppsatsens frågeställningar, de professionsteoretiska termerna och källornas kontext. Dimensionerna är folkbildning och folkbibliotek (folkbildning på bibliotek biblioteken i folkbildningen); yrkesrollens utveckling (intern professionalisering externa uppdrag, mer specifikt folkbildning); synen på professionalisering och folkbildning (interna åsikter statliga uppfattningar). Genom att dela upp analysen i dessa dimensioner och samtidigt hela tiden relatera till uppsatsens frågeställningar och de professionsteoretiska termerna, växer bilden av folkbildning och professionalisering på folkbibliotek fram. Till sist är det ytterligare en sak man bör tänka på vid textanalys. Bergström och Boreus lyfter fram fem element som alla är delar i och påverkar textanalysen, dessa är texten, kontexten, avsändaren, mottagaren och uttolkaren. Vid en textanalys relaterar man texten till ett eller flera av de fyra senare elementen. 51 I min analys väljer jag att fokusera på kontexten och avsändaren i relation till texten, eftersom de tre olika källorna jag valt befinner sig delvis i olika kontexter och avsändarna är väldigt olika. Detta var också syftet med att välja flera olika källor, för att kunna jämföra deras idéer. Dessutom återknyter jag till avsändaren och kontexten i valet av dimensioner. Intervjuer Den sista empiriska delen syftar till att koppla samman ämnena i de två textstudierna. Detta uppnås genom fyra intervjuer med folkbibliotekarier om deras syn på folkbildning och professionalisering. Intervjuer är en metod som används när man vill fånga individers åsikter och tankar om ett visst fenomen och ger ett rikt material där man kan hitta många intressanta mönster. I en kvalitativ intervju strävar man efter att låta informanten styra ordningsföljden på frågorna, därför har man inga frågeformulär med färdigformulerade frågor utan man kan istället ha en lista med frågeområden. 52 Man kan även göra en mer styrd eller strukturerad intervju, som betraktas som mindre kvalitativ eftersom frågorna här är färdiga, likadana i alla intervjuer och de kommer i samma ordning. Nackdelen är att informanten får mindre utrymme för egna associationer och den som intervjuar styr hela intervjun. 51 Bergström och Boréus, 2000, s. 25. 52 Trost, Jan, 1997, s. 47. 19

Fördelen med strukturerade intervjuer är att materialet blir lättare att bearbeta eftersom alla informanter får exakt samma frågor. 53 Det är mycket man måste tänka på inför en intervju, man måste vara medveten om att intervjuaren och miljön runtomkring hela tiden påverkar informanten. Även om det såklart är informantens åsikter man vill fånga är det omöjligt att vara helt objektiv, och samma fråga kan få olika svar beroende på hur den formuleras. Exempelvis kan man få ett mera detaljerat svar om man ber personen berätta hur en viss dag var, vad som hände och vad de gjorde i vissa situationer istället för att fråga hur de upplevde den dagen. 54 En annan sak som man ska tänka på är platsen för intervjun, man bör kunna prata ostört i en miljö där informanten känner sig trygg. Om man väljer att använda bandspelare under intervjun måste man först fråga informanten om det går bra, ibland kan en bandspelare hämma informanten. Fördelarna med bandspelare är att det kan vara bra att kunna skriva ut vad som sagts ordagrant, och även kunna lyssna till tonfall och ordval upprepade gånger. Det är dessutom lättare att koncentrera sig på frågorna och svaren när man slipper anteckna. Men det finns också nackdelar med att spela in intervjuerna, det tar mycket tid att lyssna igenom och skriva ner allt, och det kan vara svårt att leta efter detaljer på banden. Om man istället antecknar svaren får man självklart inte med allt som sägs under intervjun, vilket innebär att man kan missa viktiga detaljer. Anteckningarna kan också vara svårlästa i efterhand. Men å andra sidan blir materialet mera hanterbart när man har mindre text att gå igenom och om man antecknar svaren på liknande sätt på de olika intervjuerna blir materialet också mera lättbearbetat. 55 Sammanfattningsvis är det viktigaste inför, under och efter intervjun, att man som intervjuare är medveten om alla de faktorer som påverkar intervjusituationen, och att man tar hänsyn till dessa även i analysen. 53 Kylén, Jan-Axel, 1994, Fråga rätt, s. 38 41. 54 Trost, Jan, 1997, s. 35. 55 Trost, Jan, 1997. 20

Material och urval Tryckta källor I den första delen av empirin tog jag avstamp i Folkbiblioteksutredningen och gick sedan vidare till andra statliga utredningar, lagar och andra styrdokument om folkbildning och folkbibliotek. Folkbiblioteken är hela tiden styrda av politiska beslut på grund av legitimering och finansiering och därför har jag valt att titta på vad som anses vara folkbibliotekens uppgifter i Statliga Offentliga Utredningar och andra styrdokument. Av de åtta texter jag har valt att fokusera på handlar hälften om bibliotek och hälften om folkbildning. Det är dessa texter som jag funnit mest relevanta när det gäller kombinationen folkbibliotek och folkbildning. Vad står till exempel i Folkbiblioteksutredningen om folkbildning? Vad säger bibliotekslagen om folkbiblioteken och dess roll i folkbildningen? Hur väl stämmer det överens med UNESCO:s folkbiblioteksmanifest? Vad består ett aktuellt förslag till ändring av bibliotekslagen av? I tidsperspektivet för studien av utredningar och direktiv skapar folkbiblioteksutredningen som utfördes 1980 en naturlig början. Sedan har jag tittat på vad som skrivits om professionalisering av bibliotekarieyrket i den fackliga tidskriften DIK-forum. Syftet var att relatera de statliga utredningarnas idéer om folkbibliotek och folkbildning till artiklar och debattinlägg om professionalisering. DIK är fackförbundet för dem som arbetar med Dokumentation, Information och Kultur, i deras tidskrift skrivs mycket om bibliotekarieyrket och dess utveckling. Vad har DIK-förbundet för syn på vad en bibliotekarie är och gör? Vad har folkbildningen för roll i tankar och åsikter om yrkets professionalisering? Tidsperspektivet här har jag valt att avgränsa till vad som skrivits de senaste 10 åren för att få en aktuell men ändå långsiktig bild av debatten. Intervjuer För att koppla samman riktlinjerna för folkbildning och folkbibliotek med tankar om professionalisering, samt förankra relationen däremellan i verkligheten, har jag intervjuat fyra folkbibliotekarier. Dessa intervjuer syftar inte till att ge en heltäckande bild av attityder utan snarare att ge några folkbibliotekariers syn på dessa ämnen och belysa problematiken. Jag har valt informanter med varierande yrkeserfarenhet, utbildning, ålder och kön. Samtliga arbetar på folkbibliotek men biblioteken varierar i storlek, två av 21

biblioteken är både skol- och folkbibliotek. I intervjudelen anger informanterna själva och deras olika antal år som verksamma början på tidsavgränsningen. De fyra intervjuerna genomfördes under två veckor på deras olika arbetsplatser. Intervjuerna gjordes parallellt med textstudierna för att idéer och tankar som framkom i den ena studien skulle kunna användas i den andra, och vice versa. Informanterna fick jag kontakt med under min praktikperiod och valde därefter ut fyra med varierande bakgrund och som arbetar i olika kontexter. Jag skickade en förfrågan om intervju via e-post till de fyra där jag förklarade vem jag var, berättade lite om min uppsats och syftet med intervjun. Sedan bestämde vi tid och plats tillsammans antingen via e-post eller per telefon, jag träffade samtliga på deras arbetsplatser och hade intervjun i ett ostört rum. Svaren antecknade jag under intervjun, och skrev rent direkt efteråt för att inte glömma allt. Självklart är informanterna anonyma och kodade i uppsatsen och det informerade jag dem om före intervjun. Intervjufrågorna är uppdelade efter fyra teman: informanternas bakgrund och kontext, folkbildning, profession/yrkesroll och sist men inte minst sambandet däremellan. Denna uppdelning är gjord enligt de analytiska dimensioner som jag presenterade i avsnittet om analysmetod; dels för att det skulle vara lättare för informanten att prata om en sak i taget, men också för att det skulle kunna öka möjligheten att hitta mönster i intervjuerna. Alla teman utom det första består av endast en huvudfråga. I kvalitativa intervjuer använder man sig oftast av en frågeguide, en lista med olika rubriker eller teman, istället för klart formulerade frågor. Syftet med en frågeguide är att informanten ska kunna styra ordningsföljden på frågorna så att dennes åsikter och tankar synliggörs. De tre huvudfrågorna är öppna och uppmanar informanten till att berätta och resonera kring de olika temata. För att inte diskussionen skulle stanna av under intervjun hade jag även några stödfrågor under varje tema, tanken var att de skulle hjälpa till att föra diskussionen och informantens tankar vidare. Frågorna om bakgrund och kontext svarade informanterna på ca 1 2 veckor före intervjun via e-post, de är kvantitativa i motsats till övriga frågor. Alla informanterna fick elva enkla och likadana frågor om sin bakgrund för möjligheten att relatera till deras kontext i analysen av deras intervjusvar, och att jämföra informanternas svar och kontext sinsemellan. Dessutom var det bra för mig att veta före intervjun t.ex. hur länge de hade arbetat på bibliotek och var de fick sin utbildning för att kunna formulera frågorna på ett givande sätt till var och en. Analysen av intervjusvaren utgår liksom litteraturstudien från uppsatsens frågeställningar och de idé- och ideologianalytiska dimensionerna. 22

Undersökning I syfte att undersöka sambandet mellan folkbildning och professionalisering på svenska folkbibliotek har jag delat upp undersökningskapitlet och materialet i tre delar. I den första delen av empirin har jag undersökt vad Statliga Offentliga Utredningar, lagar och andra styrdokument säger om folkbildning och folkbibliotek. Sedan har jag tittat på vad som skrivits om folkbibliotekariers professionalisering och yrkesroll i den fackliga tidskriften DIK-forum. Den sista empiriska delen syftar till att koppla samman ämnena i de två textstudierna, samt att förankra frågeställningarna i verkligheten. Detta uppnås genom fyra intervjuer med verksamma folkbibliotekarier om deras syn på folkbildning och professionalisering. Varje avsnitt avslutas med en kort slutdiskussion som sammanfattar och diskuterar respektive avsnitt utifrån frågeställningarna, de professionsteoretiska termerna och analysdimensionerna. Tillsammans bör analysen av de två texttyperna och intervjuerna ge en bra bild av sambandet mellan folkbildning och professionalisering på folkbibliotek idag. Folkbibliotek och folkbildning i statliga styrdokument Folkbiblioteksutredningen Syftet med Folkbiblioteksutredningen som tillsattes i december 1979 var att redovisa folkbibliotekens utveckling och nuläge. Man ville också fördjupa analysen genom att låta fyra arbetsgrupper studera varsitt ämnesområde. Dessa var informationsuppgifter vid folkbibliotek, folkbibliotek och folkbildning, folkbibliotekens samverkan med skolan och folkbiblioteks service till högskolestuderande. Deras studier resulterade i ett antal rapporter och jag har koncentrerat mig på den som behandlar folkbibliotek och folkbildning. Jag har också tittat på det slutliga betänkandet av Folkbiblioteksutredningen: Folkbibliotek i Sverige (SOU 1984:23). I båda dessa rapporter definieras folkbildning som den verksamhet som anordnas av studieförbund och folkhögskolor. 23